Vice Talman Vice Motesordforande Sekreterare. Kârordforande 09/10 Vice Kârordforande 09/10. Husansvarig 09/10. ChefredaktOr Tofsen

CHALMERS STuDENTIC4R PROTOKOLL 6 2010-02-24 Fullmaktige Narvarande Jakob Andersson Martin Holmberg Carl Arvid Dahlof Alexander Westerling Oskar Luvo Fredrik Matar Clara Tholin Erik Salven Lina Schafer Hanna Kronlein Henrik Lovetoft Kristin Norberg Ohisson Isabella Flodstrom Vice Talman Vice Motesordforande Sekreterare Kârordforande 09/10 Vice Kârordforande 09/10 Husansvarig 09/10 Utbildningsenhetens Ordforande 09/10 Utbildningsenhetens Vice Ordforande 09/10 Sociala enhetens Ordforande 09/10 Sociala enhetens Vice Ordforande 09/10 Arbetsmarknadsenhetens Ordforande 09/10 Arbetsmarknadsenhetens Vice Ordforande 09/10 ChefredaktOr Tofsen Fullmaktigeledamoter enhigt bilaga 1 Plats Kârrestaurangen, Chalmers kârhus Bilagor 1. ROsdangd 2. Foredragningslista och kallelse 3. Enkel frâga 1 angâende Chalmers Studentkârs Restaurang Lindholmen Aktiebolag 4. Svar enkel fraga 1 0 5. Enkel frâga 2 angâende árets CHARM 6. Svar enkel frâga 2 7. Enkel frâga 3 angâende stodmedlemskap 8. Svar enkel frâga 3 9. Rapport Framtid for sektionen Utredning av framtidens sektionsfinansiering 10. Rapport angâende utredning av arvodering av funktionarer 3 11. Rapport angàende incidenthanteringsstrukturen mom Chalmers Studentkârs organisation 12. Bilaga 1 till rapport angâende incidenthanteringsstrukturen mom Chalmers StudentkArs organisation Vid protokollet Vice Talman Justeras Justeras,us~L-_C~1f~ LJ~ Carl Arvid DahIöf Jakob Andersson Sandra Siby Christian Lidander Sidan 1 av 11

CHALMERS STuDENTICAR PROTOKOLL 6 2010-02-24 Fullmaktige 13. Bilaga 2 till rapport angâende incidenthanteringsstrulcturen mom Chalmers Studentkârs organisation 14. Proposition 14 preliminar arvoderingsplan 10/11 15. Josef Eldanns yrkande angâende proposition 14 16. Proposition 15 avsättning till byggnadsfonden 17. Proposition 16 medlemsavgifter for ht 2010 18. Proposition 17 framtidens selctionsfinansiering 19. Proposition 18 obligatorie&agan 20. Proposition 19 agardirektiv for AB Chalmers Studentkârs Foretagsgrupp 21. Bilaga till proposition 19 22. Kârstyrelsens tillaggsyrkande angâende proposition 19 Q23. Proposition 20 behandling av delmâlen for Chalmers Studentkârs mm- och visionsprogram 24. Motion 4 angâende arvoden for CCC (bordlagda att-satser) 25. Josef Eldanns yrkande angâende motion 4 26. Kârstyrelsens tillaggsyrkande angàende motion 4 150 Jakob Andersson forkiarar motet Oppnat klockan 18:02 och halsar alla valkomna till ârets sjätte fullmaktigemote. Jakob tander FuM-elden. SAMMANTRADETS OPPNANDE 151 29 av 35 rostberattigade ledamoter narvarande, varav 1 tjanstgorande suppleant. JUSTERING AV ROSTLANGD.11 Fullmaktige beslutar () at faststalla rostlangden vid 152 Fullmäktife beslutar at utse Sandra Siby och Christian Lidander till justeringspersoner tillika rostraknare. VAL AV wa JUSTERINGSPERSONER TILLIKA ROSTRAKNARE Vid protokoller Vice Talman Jusceras J usteras Carl Arvid Dahlof Jakob Andersson ndra Siby Christian Lidander Sidan 2 av 11

CHALMERS STuDENTIC4R PROTOKOLL 6 2010-02-24 Fullmaktige 153 Fullmaktige beslutar an motel är behorigt utlyst. SAMMANTRkDETS BEHORIGA UTLYSANDE 154 yrkar an Martin Holmberg, zol, valjs till vice motesordfórande. VALAVVICE MOTESORDFORANDE Fullmâktige beslutar an vaija Martin Holmberg till vice motesordforande. S 155 yrkar an motion 4 laggs till oredragningslistan. an punkt 5, Enlda frâgor, flyttas till efter punkt 1, Preliminarer. GODKANNANDE AV FOREDRAGNINGSLISTA.12 FuIImákti~e beslutar an faststalla f~3redragningslistan med foreslagen andring. 5 156 Inga adjungeringar. ADJUNGERINGAR 157 Fullmaktige beslutar an bordlagga godkannande av motesprotokoll for FuM 5 09/10 till FuM 709/10. FOREGAENDE MOTESPROTOKOLL Vid protokollet Vice Talman Justeras ~ilt~ r~ ~ ~ Carl Arvid DahIof Jakob Andersson I usteras Christian Lidander Sidan 3 av 11

CHALMERS STuDENTRAR PROTOKOLL 6 2010-02-24 Fullmaktige S 158 Oskar Luvo foredrar beslutsuppfoljningen. Diskussionen lamnas Fri. UPPFOLJNING AV BESLUT Fullmäktlte beslutar at godkanna beslutsuppfoljningen. 159 Nicldas Irding frägar om Chalmers Studentkars Restaurang Lindholmen Aktiebolag (ChsRAB-L) Peter Alehamrnar svarar. ENKEL FRAGA 1 ANGAENDE CHALMERS STUDENTKARS RESTAUPANG LINDHOLMEN AKTIEBOLAG (CHSRAB-L).13,.14 Fullmàktipe beslutar an lagga den enkla frâgan och svaret till handlingarna. 160 Nicidas Irding fragar om árets CHARM. Kristin Norberg Ohlsson svarar. ENKEL FPAGA 2 ANGAENDE ARETS CHARM.15,.16 Fullmâktipe beslutar an lagga den enkla frâgan och svaret till handlingarna. S 161 Nicklas Irding frágar om stodmedlemskap. Henrilc Lovetoft svarar. ENKEL FRAGA 3 ANGAENDE STODMEDLEMSKAP.17,.18 FuIImâkti~e beslutar an lagga den enkla fi4gan och svaret till handlingarna. Vid protokollet Vice Talman J usteras J usteras,~lt-~t a(tl Carl Arvid DahlaF Jakob Andersson ~~dra Siby Christian Lidander Sidan 4 av 11

CHALMERS STuDENTKAR PROTOKOLL 6 2010-02-24 Fullmaktige 162 Alexander Westerling berattar om arbetet som ror Motion 5 angâende digitala anslagstavlor i anslutning till sektionslokaler. MEDDELANDEN Valberedningen berattar om reldamkampanjen for valet till lcârledningen och for rekrytering av ledamoter till foretagsgruppen. Valnamnden berattar om kandidatur till FuM-valet. Oskar Luvo berattar om arbetsordningen for valberedningen. Erik Salvén berattar om marknadsforingsplanen for utbildningsbevakningen. Lina Schafer berattar att GFS soker annonsforsaijare till Studentguiden. Karin Glader berattar att Cremona jobbar med att undersoka medlemsnyttan och att man gärna tar emot idéer om forbattringar. 163 Inga avsagelser. AVSAGELSER 164 Oskar LuvO foredrar och svarar pa frâgor om rapporten Framtid for sektionen Utredning av framtidens sektionsumnansiering. RAPPORTER.19 FuIImäktia beslutar att lagga rapporten till handlingarna. VicI protokollet Vice Talpnn Justeras J usteras Carl Arvid Dahlof Jakob Andersson ndra Siby Christian Lidander Sidan 5 av 11

CHALMERS STuDENnAR Oskar Luvo foredrar och svarar pa frâgor om rapporten angâende utredning av arvodering av funktionarer..110 PROTOKOLL 6 2010-02-24 Fullmaictige FullmâktiEe beslutar att lagga rapporten till handlingarna. Lina Schafer svarar pa fragor om rapporten angàende incidenthanteringsstrukturen mom Chalmers Studentkârs organisation ill,.112, /13 Fullmâktiue beslutar att lagga rapporten till handlingarna. Clara Tholin berattar om regeringspropositionen angâende avgifter for utlandska studenter och hur Chalmers jobbar med frâgan. Fredrik Matar svarar pa frâgor angâende snoröjningen och kiottersaneringen. Clara Tholin berattar om hur arbetet med EDIT-remissen gâr. Kristin Norberg Ohlsson svarar pa fragor om arbetet efter CHARM. Motet ajourneras 10 minuter, ki. 19:2& Motet dterupptas ki 19:40. 165 Inga inkomna. INTERPELLATION S 166 Inga beslut att faststalla. FASTSTALLANDE AV BESLUT Vid protokollet Vice Talman Justeras J usteras Carl Arvid Dahlof Jakob Andersson andra Siby Christian Lidander Sidan 6 av 11

CHALMERS STuDENTKAR PROTOKOLL 6 2010-02-24 Fulimakeige 167 Q Oskar Luvo foredrar. Diskussionen lamnas fri. Kàrstyrelsen yrkar ate arvoderingsplanen for 10/11 fastscalls enligt bifogad tabell. an ge Kârstyrelsen i uppdrag an ta fram en uppdragsbeskrivning for Tofsens chefredaktor. Josef an geeklann, Kárstyrelsen Cortegepartiet i uppdraggrabbarna an ta framyrkar en uppdragsbeskrivning for Toftens chefredaktor, och âterkomma till FuM8. ate ge Kârstyrelsen I uppdrag att undersoka huruvida omfattningen av Annonssamordnarens arbete Overensstämmer med arvodestaket, och äterkomma till FuM8. Kârstyrelsen jamkar sig med Josef Eklanns forsta yrkande. FuIImâkti~e beslutar ate arvoderingsplanen for 10/11 faststalls enligt bifogad tabell. an ge Kârstyrelsen I uppdrag an ta fram en uppdragsbeskrivning for Tofsens chefredaktor, och âterkomma till FuM8. ate avslâ Josef Eklanns andra yrkande. PROPOSITION 14 PREL1MINAR ARVODERINGSPLAN 10/11.114..115 S 168 Oskar Luvo föredrar. Diskussionen lamnas fri. Kàrstyrelsen yrkar 0 ate ftillmaktige preliminart faststaller avsättning till byggnadsfonden till 5 % av influtna terminsavgifter for verksamhetsàret 10/11. PROPOSITION 15 AVSATFNING TILL BYGGNADSFONDEN /16 Fullmaktige beslutar an bifalla Mrstyrelsens yrkande. Vid protokollet Vice Talman J usteras J usteras Carl Arvid Dahiof Jakob Andersson CZdra Siby Christian Lidander Sidan 7 av 11

CHALMERS STuDENTICkR PROTOKOLL 6 2010-02-24 Fullmalcrige 169 Oskar Luvo foredrar. Diskussionen lämnas Fri. Kérstyrelsen yrkar art terminsavgiften for hostrerminen 2010 fasrstalls till 200 Ia. art doktorandavgiften for hostterminen 2010 faststalls till 150 kr. at omrentaavgiften for hostrerminen 2010 fastsralls till 50 Ic. PROPOSITION 16 MEDLEMSAVGIFTER FOR HT 2010.117 Q at medlemsavgifren utlandsavgiften (hr tillhosrcerminen GFS for hosrrerminen 2010 fasrsralls 2010till fastsralls 100 kr. till 5 Icr. at srodmedlemsavgiften (hr verksamhetsâret 2010/2011 faststalls till 200 1cr. at fullmaktige behandlar fragan igen under vâren 2010, pa forslag fran Kârscyrelsen, om fly fakta uppkommer. Fullmàktige beslutar at bifalla Karstyrelsens yrkanden i sin helhet. 170 Oskar Luvo foredrar. Diskussionen lamnas fri. KArstyrelsen yrkar at Kârstyrelsen th i uppdrag art arbeta fram en projektplan for det kommande urredningsarberet av framtidens sekrionsfinansiering, med urredningen Framtia for PROPOSITION 17 FRAMTIDENS SEKTIONSFINANSIERING.118 C) sektionen grund, Utredning avframtidens sektionsfinansierinj an projektplanen innefarrar en kravspecifikarion for de villkor som framtidens sektionsfinansiering bar uppfylla, art KArstyrelsen Mr i uppdrag art vid fasrstallande av O at projekrplanen arberas fram under vâren 2010, sektionsavgifter for hasten 2010, rillampa 50 kronor som Ovre gräns. FuUmäkti~e beslutar at bi&ila Kkrstyrelsens yrkanden i sin helhet. at Kârsryrelsen far i uppdrag art vid faststallande av sektionsavgifter for hasten 2010, tillampa 50 Icronor som Ovre gräns. Beslurer är enhalligt. Vid protokollet Vice Talman Justeras J usteras Carl Arvid Dahlof Jakob Andersson Sandra Siby I Christian Lidander Sidan 8 av 11

CHALMERS STuDENnAR PROTOKOLL 6 2010-02-24 Fullmaktige Mo:et ajourneras ki 20:30 Motet dterupptas ki 20:40. 171 Alexander Westerling foredrar. Diskussionen lamnas fri. Motet ajourneras tel 21:37. Motet dterupptas ki. 22:05. PROPOSITION 18 OBLIGATORIEFRAGAN /19 Kárstyrelsen yrkar at även fortsattningsvis bitrada beslut 139 95/96. FuIImâkti~e beslutar enhàlligt at även fortsattningsvis bitrada beslut 139 95/96. at ta foljande not till protokollet: Fullmaktige noterar att ett lokalt kãrobligatorium idag mojliggor att samtliga teknologer trivs och utvecklas under hela sin chalmerstid. 172 Oskar Luvo foredrar. Diskussionen lamnas fri. Kárstyrelsen yrkar at brodtexten till rubriken Styrelseledamoter andras till: Zedamoter i moderbotagets och dotterbotagens styrelser, som är dgarens medlemmar, skaltforesids for respektive botagsstamma av atarens vatberedning. Agarens vatberedning skall vid beredninggora det i samarbete meil upp till tvd, av ä~arens medtemmar i moderbo/agets styretse. Ovrz~a ledamoter, i moderbotagets och dotterbolagens styretser, skallforestdsjbr respektive bol.agsstamma av moderbotagets foretradare (Qrdforanden) och à~arrepresentantensforetrad4re (Kelrordfdrandenj i agardirektiven for AS Chalmers Studentkars Foretagsgrupp an agardirektiven for AS Chalmers Studentkârs Foretagsgrupp faststalls, enligt bilaga PROPOSITION 19 AGARDIREK rrv FOR AD CHALMERS STUDENTKARS FORETAGSGRIJPP.120,.121, /22 Vid protokollet Vice Talman Justeras J usteras Carl Arvid Dahiof Jakob Andersson (j)ndra Siby er~~rz,-~ Christian Lidander Sidan 9 av 11

CHALMERS STuDENTIC4R PROTOKOLL 6 2010-02-24 Fullmaktige Karstvtelsen yrkar art till varfe Fullmakn~esammankomst kor~fattat redovisa, i skrifihigfbrm, sdval verksambeten som det ekonomiska lagn f?ir moderbolaget och dess dotterbolag under Rapportering stryks till formân for: till dtminstone ettfrllmaktz~emote per kvartal korifattat redovisa, i skrifihtg-ftnn, shut verksamheten som det ekonomiska lis~etfor moderbolaget och dess dotterbolag Tomi Bozurjusterar ut sig ki. 22:12. Rostlangdenjusteras till 28. Fullmäktlge beslutar art bifalla Kârstyrelsens forsta yrkande. art bifalla Kârstyrelsens rillaggsyrkande. art bifalla Kárstyrelsens andra yrkande med andringsyrkanden. Q an faststalla Foretagsgrupp, agardirektiven enligt bilaga, for ABmed Chalmers andringsyrkanden. Studentkârs S 173 Oskar Luvo foredrar. Diskussionen lamnas fri. Kárstvrelsen yrkar art bordlagga beslutet avseende art revidera delmälen for Chalmers Studentkars mâl- och visionsprogram till FuM 7. PROPOSITION 20 BEHANDLING AV DELMALEN FOR CHALMERS STUDENTKARS MAL- OCH VThIONSPROGRAM.123 Fullmäktlfe beslutar an bordlagga besluret avseende an revidera delmâlen kr Chalmers Studentkârs mm- och visionsprogram till FuM 7. S 174 Josef Eldann foredrar motionen. Josef Eklann, Cortegepartiet Grabbarna yrkar art arvodet for CCC 2010 faststalls till 25% av prisbasbelopp per mânad i fem (5) mânader. art arvodet for CCC skall tacka bade den faktiska lonen och matfbrmânen, samt atc fordelningen skall framgâ av CCCs budget, som faststalls av kârstyrelsen. MOTION 4 ANGAENDE ARVODEN FOR CCC (BORDLAGDA An-SATSER).124,.125,.126 Vid protokollet Vice TaIm Jusreras J usteras Carl Arvid Dahiof Jakob Andersson S ndra Siby Christian Lidander Sidan loavil

CHALMERS STuDENTICAR PROTOKOLL 6 2010-02-24 Fullmaktige Josef Eklann drar tillbaka sina yrkanden. Josef Eklann. Cortegepartiet Grabbarna yrkar at arvodet for CCC 2010 faststalls dli 0,8*3100 av PBB per rnânad i fern (5) mânader. Fullmaktige beslutar at arvodet for CCC 2010 faststalls till 0,8*3 100 av PBB per mãnad i fern (5) mânader. at arvodet for CCC skall tacka bade den faktiska lonen och rnatformânen, samt an fbrdelningen skall framga av CCCs budget, som faststalls av kârstyrelsen. Kárstyrelsen yrkar at beslutet ovan, avseende arvoderingsnivâ for CCC 2010, ersätter tidigare beslut avseende CCCs arvodering och galler retroaktivt fran 1 januari 2010. Fullmaktifl beslutar at beslutet ovan, avseende arvoderingsnivâ for CCC 2010, ersätter tidigare beslut avseende CCCs arvodering och galler retroaktivt fran 1 januari 2010. S 175 Jakob forkiarar motet avslutat kiockan 22:38. Jakob slacker FuM-elden. MOTETS AVSLUTANDE Vid protokollet ~& Carl Arvid Dahiof Vice Talman Jakob Andersson Justeras andra Siby Justeras 6~ Christian Lidander Vid protokollec Vice Talman j usteras J usteras Carl Arvid Dahiof Jakob Andersson ra Siby Christian Lidander Sidan 11 av 11

ROSTLANGD ~ c-5cj- JA I NEJ I MandáfJAv totalt mandat Asterix Partiet Gaflerna Lisa Wessling (f.d. Johnsson) Ordinarie Sofia Wilhelmsson Ordinarie 2 Cortegepartiet Grabbarna Josef Eklann Ordinarie Anders Modén Ordinarie Isabelle Johansson Ordinarie Marcus Bohman Ordinarie 4 Emma Akerlund 1:e Suppleant Frida Hermansson 2:e Suppleant Emil och Emilias Vãnner JOran Marguardt Ordinarie Viktor Gunnarson Ordinarie Patrik Pettersson Ordinarie 3 Christian Lidander 1 :e Suppleant Kalle Ankapartiet Linnea Berg Ordinarie Martin Bakkolunn Ordinprip Aveado FuM I Magnus Kallin Ordinarie Robin Stephansen Ordinarie David Carisson Ordinarie 4 Lindholmens Laddade Legater Tobias Qlsson Ordinarie Lena Hjalmarsson Ordinarie Nikias Johansson Ordinarie Tomi Bozur Ordinarie Fredrik M Lundgren Ordinarie Therese Hauer Ordinarie Joakim Bomanson Ordinarie 7 Hanna Samuelsson 1 :e Suppleant Stefan Andersson 2:e Suppleant Mössorna Robert Masgren Ordinarie Jakob Andoroson Ordinario Aveado Konot FuM Johan Bergstrom Ordinarie Axel Jarenfors Ordinarie Joachim Lublin Orclinarie 4 Sveriges Ledande Studentkàr Tuvstarr Dahlstrom Ordinarie Viktor Andersson Ordinarie Sandra Siby Ordinarie Karin Glader Ordinarie Jonas Pedersen Ordinarie Erik Hammarberg Ordinarie Henrik Kristensson Ordinarie Anders André Ordinarie Ida Eriksson Ordinarie Teknologen 9 S Nicklas Irding Ordinarie Sina Syrous Ordinarie Linus Oleander 1 :e Suppleant 2 2 35 21 Sc

z KALLELSE FUM 609/10 CHALMERS STuDENTIC&R 2010-02-17 Kallelse FuIVI 6 Tilt Chalmers Studentkârs sjätte fullmakcigemote verksamhetsáret 09/10 Placs: KArrestaurangen Tid: Onsdagen den 24 februari klockan 18.00 Föredragningslista 1. Preliminarer a. Sammantradecs oppnande b. Justering av rostlangd c. Va! av tvâ justeringspersoner cillika rostraknare d. Sammantradets behoriga utlysande e. Va! av vice motesordforande F. Godkannande av foredragningslista g. Adjungeringar h. Foregâende motes protokoll I. Uppfiuljning av beslut 2. Meddelanden 3. Avsagelser 4. Rapporter a. Motion 5 angâende digitala anslagstavlor i anslutning till sektionslokaler a. Framtid for sektionen Utredning av framtidens sektionsfinansiering b. Utredning av arvodering av fiinktionarer c. Incidenthanteringsstrukturen mom Chalmers Studentkârs organisation 5. Enlda frâgor a. Enkel ftâga 1 angâende Chalmers Studentkârs Restaurang Lindholmen Aktiebolag (ChsRAB-L) b. Enkel frâga 2 angâende ârets CHARM c. Enkel Frâga 3 angâende stodmedlemskap 6. Interpellationer 7. Faststallande av beslut 8. Propositioner a. Proposition 14 preliminar arvoderingsplan 10/11 b. Proposition 15 avsättning till byggnadsfondcn c. Proposition 16 medlemsavgifter for ht 2010 Sidanlav34

CIii~1MERs STuDENTIAR KALLELSE FUM 609/10 2010-02-17 9. Motioner d. Proposition 17 framtidens sektionsfinansiering e. Proposition 18 obligatoriefrâgan Proposition 19 agardirektiv for AB Chalmers Studentkârs Foretagsgrupp g. Proposition 20 behandling a~ delmâlen for Chalmers Studentkârs mm- och visionsprogram 10. Avslurande Goteborg onsdagen den 10 februari 2010 Monica Lundin Talman Jakob Andersson Vice talman Sidan 2 av 34

E;lc~c 3 CHALMERS STuDENTKAR Enkla frâgor KALLELSE FUM 609/10 2010-02-17 Enkel fràga 1. angàende Chalmers Studentkàrs Restaurang Lindholmen Aktiebolag (ChsRAB-L) Bakgrund Som gamia basârs studenter sâ är vi ike extra nyfikna vad sam hander Lindholmen. Vi viii veta om det gâr braldâligt med Lindhoimen projektet. I efterhand har vi last am problem med Undantag Fran skyldigheten an inneha certifierat kassaregister igen, och undrar hur det gâr. Om vi bar forstâtt det ran som kommer (ChsBAB-L) bli en valdigc stor del av foretagsgruppen. Kan ni beskriva hur stor risk foretagsgruppen tar, och vilka andra som tar risker. Det finns en mangd restauranger tue pa Lindholmen, vilka styr vi over? Kirhuset Lindhoimen som invigdes 2007 kostade en ganska stor summa, hur tanker man angâende detta nu. Hur gor man med Kokboken? Frâgor Hur gsr det med overklagan angaende Undantag Fran skyldigheten an inneha certifierat kassaregister? Hur stor at risken For Foretagsgruppen, viika andra tar risker? Hur gâr diskussionerna kring KArhuset och Kokboken, kommer nâgra restauranger an Forsvinna?. Sina Syrous, Teknologen Nicklas Irding, Teknoiogen Sidan2l av34

CHALMERS STUDENTKAR Peter Alehamma4 Vd 2010-04-09 SVAR PA ENKEL FRAGA Enkel frága arigãende Chalmers Studentkãrs Restaurang Lindholmen Aktiebolag (ChsRAB-L) Det är gladjande att FuM visar ett intresse for utvecklingen av den nya verksamheten pa Lindholmen. Jag skall som tanken med enkla frágor svara kort och koncist i punktform: Undantag fran skyldigheten att inneha certifierat kassaregister Som jag meddelade muntligt pa forra FuM har även Lindholmsbolaget fátt detta undantag. Att detta inte beviljades direkt var ett misstag fran Skattemyndigheten. Hur stor är risken for foretagsgruppen, vilka andra tar risker? FOretagsgruppensstyrelse bar naturligtvis diskuterat och forsokt minimera de risker som finns. Jag antar att ni syftar pa ekonomiska risker i er fràga (for det finns ju även andra risker). Man kan saga att i värsta risk scenariot är risken cirka 2 miljoner honor, men innan vi kommer dit bar en massa klausuler lösts ut som gor att avtalen omförhandlas och vi har rätt att backa ur avtalen. De andra son tar stora risker at Alsvtranden AB och Lindholmen Science Park. Pet finns en mängd restauranger ute pa Lindholmen, vilka styr vi Over? Vi styr bara Over kokboken. Hur gar diskussionerna kring KArhuset och Kokboken, kommer nagra restauranger att forsvinna? Nat nuvarande kârhuset Lindholmen byggdes sa sades det tydligt bl.a. fran StudentkAren att de skulle ses som ett provisorium pa cirka 5 Ar och sedan skulle permanenta lokaler tas fram. Kokbokens Iunchservering sker genom en subvention fran Chalmers och kommer galla hela 2010. Vad som bander därefter at en ren gissning. Omjag skall gissa skulle jag tro att en diskussion om att integrera kokboken med Kuggen kan komma upp under varen. Peter Alehammar Vd Postadress Org. nusnsner Telefon Chalmers Studentkb 857200-2577 03 1-772 3905 Peter Alehammar, Vd 070-772 3905 Teknologgtrden 2 E-post Fax 41258 Goteborg vd@chs.chalrners.se 031-7723966.4~C~4t- ~

\3;I~~~ ~5 Ca&LMERs STuDENTIC4R KALLELSE FUM 6 09/10 2010-02-17 Enkel fràga 2 angàende àrets CHARM Bakgruncl Rapporten fran ârets CHARM kommer ju inte forrans vid FuM 7, sâ jag tankte att jag yule stalla lite frágor flu till FuM 6. Aven i ~x hade vi nordens arbetsmarknadsdagar, vilket jag fick mojlighet att deltaga vid i âr igen. Jag fick vara foretagsvard i Ljusgârden, och jag fick ett valdigt positivt intryck. Aven mitt foretag ASKO (gamla Cylinda) som bar varit med nâgra âr tyckte det var valdigt trevligt. Dom markte tydligt av att trycket fran studenterna var hogre an vid tidigare âr. Som jag bar forstàtt har myclcet arbete gâtt segt, men at ni har lyckats valdigt bra. Ni lyckades IA hit 153 urstallare i dessa tider Det hade lute nyheter ocksâ, Charmarena, Spontansarntal. Sen vet jag inte om ni bar haft samma koncept när det galler CV-granskningen. Hur upplever ni att detta bar lycicats? Ibland han man uppleva foretagsrepresanter som bar blivit tvingade till mässan, som leder en bara vidare till hemsidan for ansokan och Ovrig information. Vad tycker studenterna om foretagens bemottande? Jag tycker även att banketten var valdigt lyckat, och att IA dit After Shave (Galenskaparna) som underbmlare, var extremt trevligt. Det är sâna saker som gör en stolt att man är Chalmerist. Frágor Hur upplever du att ârets CHARM lyckades I belbet? Kommer det goras nâgon undersokning vad studenterna tycker om foretagens bemottande? Vad är du mest stolt Over? Vad bade du viljat forbattra? Vad fanns for idéer som inte bann genomforas? Nicklas Irding, Teknologen Sidan22av34

CR4LMERs STuDENTICAR KArstyrelsen Svar pa enkel fràga om CHARM 2010 Vet basta CHARM ndgonsinp Uttalandet kommer fran tvâ fore detta projektledare och ârets CHARMO kan inte annat an att hâlla med. CHARM 2010 var valbesokt av studenter och mànga fore~ág forvânades av den hoga Mass pa arrangemanget som vi hailer (och som vi for den delen är stolta Over at kunna leverera). Uttalandet kommer naturligt dà bade projektledare och kommittémedlemmar, gamla som nya, ailtid strävar efter att forbattra CHARM. Dee finns sjalvklart cix antal punkeer som kan forbattras och dessa kommer ate beharidlas vidare i slutrapporten. Nâgot som redan flu ban nämnas är fortsatt och ännu storre fokus bar laggas pa de internationella studenterna. Ni frâgar efter vad jag at mest stolt Over och som koncept och evenemang sa kommer CHAllMbanketten alira hogst upp pa listan. Precis som nämns i fragan sâ var After Shave dar och tillsammans med utomordentliga toastmasters och Ovriga underhâllning blandat med god mat och genomtankta dekorationer fick vi KArrestaurangen at sjuda. Den goda stämnmgen holl i sig ham till stängntng da mânga av bade studenter och foretagsrepresentanter var kvar for att mingla och dansa. En bra banlcett och efterfoljande kalas at valdigt viktigt for att ge de besokande foretagsrepresentanterna en positiv bild av Chalmers och CHARM och kan vara vardefullt i framtiden dâ kommande beslut ska fattas om deltagande pa CI-TARM. Utover det at jag sjalvldart otrolige stolt Over den underbara CHAllMkommittén men beram till dessa bar inte hemma i det bar svaree. Dock bor alla studenter som Ia matta lyftas fram. Vi fick undermmig och yttersr svârhanterlig matta levererad till oss, de fick slita otroligt mycket och anda blev resultatet inte heft det Onskvarda kort sagt, defl arbetsinsats som de engagerade studenterna har Iagt ner är beundransvard. Sjalvklart har utvarderingar skickats ut, sâval till foretag som till studenter och vardar. Det at ytterst viktigt att a in dessa Asikter for CHARIvIs frameida utveckling. Svaren kommer att sammanstallas mom nâgra veckor for ate ge underlag till slutrapporten. Just fragan vad studenterna tycker om foretagens bemotande bar inte stalks i flagon av dessa utvardermgar, dock bar vissa generella svar behandlat denna aspekt anda. Dessa svar är âterkommande fran forra aret, till exempel finns det fortfhrande foretag som bara banvisar till bemsidan och de som enbart skickar representanter fran HR-avdelningen och som d~ inte kan svara pa tekniska fragor. Det är svârt att paverka faretagens val av resurser och dee är även svárt att bitta en effektiv väg art for att gora dma, om forslag finns bos FuM moetages dessa tacksamt. Vidare utvarderingar av CHARMarena och spontansamtal kommer att goras, CHARMarena har dock behandilats i studentutvarderingen. Intrycket Sn vissa studenter bar varit att CI-L&RMarena borde ha varir pa en scen ute pa massomradet. Spontansamtal uppkommer dâ foretag pa mässan traffar studeneer som de vill fortsatta att prata med mer enskilr ocb at alltsa oplanerade kontaktsamtal. Detta utnyttjades till seörsta del av de foretag som redan bohr CHARIvIsamtal och dessa &llde pa sa sätt ut sina lediga tider i scbemar da de redan bade en lokal att tillga. Huruvida detta kommer att goras eller om konceptet kommer att finnas kvar till nästa âr är dee upp till nasta projekdedare att bestamma. Aven karriarcentret bar behandlats i studentutvarderingen men kommer att utvarderas vidare, detra tillsammans med Tria. Jag bar en del interna forbattringar som jag kommer art ta tag i under vâren, bland annat genomgâng organisarionsstruktur och de kommunikationsvagar. I en perfekt varld sâ hade vi sjalvklare bade velat ha ännu batere forberedda studenter och jag själv skulle vilja ha lagt mer fokus pa doktoranderna som anda urgor en stor del av vâra medlemmar. Dock gjordes en avgränsning till fokus pa internarionella studenter i âr. I ovrigt fanns inga storre ideer som inte hann genomforas. Sjalvklart finns det alleid mindre salter som vi kunde ha gjort annorlunda eller lagt till men inga bela koncept som blev undansatta. Pa uppdrag av kârstyrelsen, Kristin Norberg Oblsson Vice ordforande arbetsmarknadsenheten tillika projekrledare CHARM 2010 Sidan 1 av 1

V3i~c.~jc 7L CR4LMERS STuDENTIc4R KALLELSE FUM 6 09/10 2010-02-17 Enkel fràga 3 angàende stödmedlemskap Fràgor Hut det gâr till med stodmedlemskap? Hut mànga fler medlemmar bar vi sen FuM 5? Vilka gamla Chalmerister är det som vaijer an bli stodmedlemmar? Hur mycket pengar raknar vi med an fâ in? Vad Mr medlemmaina ut av att vara stodmedlemmar forutom an de kanner att de hjalper karen? Sina Syrous, Teknologen Nicklas Irding, Teknologen 0 Sidan 23 av 34 c2r~~

S CFIALMERS STuDENTICAR SVAR 2010-02-19 Kârstyrelsen Svar pa enkel fràga om Stödmedlemskap StOdmedllemskapet är framst till for att starka chalmersandan genom att examinerade chalmerist kan hâlla sig uppdaterade pa vad som hander pa Chalmers och Chalmers Studentkâr. Stodmedlemskap finns endast i en form, den klubbad av FuM med 200 Icr medlemsavgift. Alla stodmedlemmar Mr dâ Chalmers Studentkars nyhetsbrev vid inbetalning av stodmedlemskapsavgiften. En stodmedlem har dock mojlighet att lagga till 300 Ic for att fâ en ettârig Tofsenprenumeration kopplat till sitt stodmedlemskap. Processen är sâledes sàdan att när inbetalning sker sà skickas det ut ett tackkort som visar pa att betalningen gàtt fram saint som tack for stodet. Vid ett rillagg av Tofsenprenumeration sâ sarnordnar Chefredaktoren for Tofsen och AO saint vid Ovriga stodmedlemmar sâ samordnar AO och Informatoren. Spridningen pa vilka som blir stodmedlemmar är relativt stor dà det inte enbart är teknologer som tidigare har varit engagerade i Chalmers Studentl&rs som blivit stodmedlemmar. Det skall dock sagas att merparten av stodmedlemmarna at tidigare engagerade teknologer, vilket AO ser som naturligt. Viktigt at poängtera är atr stodmedlemskapet inte direkt bor urgora en stor intaktskalla utan det framsta syfret at som ovan beskrivits att starka chalmersandan. Vi har i nulaget 183 medlemmar vilket kr cirka 40 stycken mer an vid foregâende FuM-mote, dat ett 50-mI av dessa medlemmar är Tofsenprenumeranter. De marknadsforingsaktiviteter som vi genomfbrt hittills är enligr foljande: Annons i Avancons CINGs medlemstidning Stodmedlemskapet har synts via ett A4-blad i samband med CINGs medlemsavisering Genom att dessa marknadsforingsaktiviteter nu at genomforda for en tid sedan sâ ser AO att antalet nya medlemmar kommer at stagnera for i ar. AO hr dock tagit fram en strategi for hur marknadsforingsarbetet skall fortgâ och anser at den totala potentialen medlemmar är betydligt storre an nuvarande medlemsantal. For kàrstyrelsens rakning Henrik Lovetoft Arbetsmarknadsenhetens Ordforande Sidan 1 av 1 z~=~ ~-~

\3~c~c 9 KALLELSE FUM 609/10 C~LMERs STuDENTRAR 2010-02-17 Rapporter Framtid for sektionen Utredning av framtidens sektionsfinansiering I verksamhetsplanen for 2009/2010 âterfinns uppdraget Se Over medlemsstrukturenftr an minska troskeln for an be medlem. Uppdraget fortydligas genom brodtexten Hur shall medlemskapet skall administreras och villca former av medlemskap skall finnas behover utredas. (Dversynen bor även innefatta vad det bor kosta att vara medlem utifrân divisen att kàrmedlemskapet och sektionsmedlemskapet även i fortsattningen skall vara starkt sammankopplat. Utveckla även en process for ate minska sektionernas beroende av sin sektionsavgift och hitta en gemensam struktur, dar sektionerna istallet for sektionsavgift erhâller en sektionsbidrag. I direktivet galler denna utredning den senare delen Utueckla även en pro cess flit an minska sektionernas beroende av sin sektionsavgifl och hit-i-a en gemensam st-ruktur, ellir sektionerna istallet for sektionsavgzfl erhdller en sektionsbidrag. Bakgrund Enligt râdande modell beslutar Fullmaktige Over kâravgiftens storlek, undantaget sektionsavgiften. Den faststaller Kárstyrelsen pa forsiag fran sektionerna. Sektionsavgiften varierar kraftigt fran 13 kronor till 80 kronor per termin. Doktorandsektionen bar 20 kronor och teknologer som laser utomlands, pa tekniskt basàr eller enstaka kurser saknar sektionstillhorighet och betalar sâledes ingen avgifr. Sektionsavgiften fastslas halvârsvis, även om mânga sektioner beslutar om den lasârsvis. Utredningen De forsta inslagen till utredning kom under vâren 2009 och has i mindre skala arbetats med sedan dess. Arbetet has intensifierats till senhosten 2009 och vintern 2010. Under senhosten behandlades fragan under en workshop i KArledningsutskottet. Efrer det bar arbetet fortskridit och inslag bar inhamtats fran bland annat de Ovriga teknologk3rerna och VO emeriti. Fran borjan var ingângen att se hur en sektionsbidrag skulle se ut. Under utredningens gang bar det framkommit att ett sektionsbidrag inte behover vara enda vägen att gâ, utan att sektionsfinansieringen bor ses ur ett storre perspektiv. Efrer hand andrades darfor fokus till att Se vilka vägar som är mojliga samt att väga dessa mellan varandra. Initiala fràgestallningar Som bakgrund till varfor fragan blev aktuell var i mangt och mycket den pâgàende politiska process som sedan ledde fram till ett avskaffat nationellt kârobligatorium. Det shall dock frambavas att fler aspekter fanns. Det fanns tva huvudskal for att forandra sektionsavgiften. En altman och lika avgift Att alla betalar karavgifr är i dag naturligt. Att doktoranderna betalar en lagre avgift, är även det vedertaget. Att daremot avgiflen varierar beroende av programtillhorighet finns dee fragetecken kring. Att en medlem är primärt chalmerist och sekundart tillhorig sits fàckomrade är en uppfattning som ofra ger sits utryck. Det gar inte att nra sektionsmedlem utan att vara karmedlem, men under vissa forutsattningar är motsatsen mojlig. Det bar definierades som en ingangpunkt, som borde tas i beaktande. Avgiftens yttersta extrempunkt Hur hog f~r kâravgifren bli? Vem skall äga fràgan om när taket nâs? Ate fullmaktige faststafler en terminsavgifr, medan sektionerna relativt autonomt bestammer Over sin egen avgifr staller sig manga rveksamma till. Aven om Kkrstyrelsen faststaller sektionsavgiftens storlek, finns det inget kant fall när Karstyrelsen gàtt emot en sektions forslag. Under vâren 2009 fordes mkgen diskussion om att infora ett Sidan 4 av 34 F-f-- -

I KALLELSE FUM 609/10 CHALMERS STuDENTRAR 2010-02-17 talc, gallande sektionsavgiften. Nâgot sâdant forslag realiserades inte, utan resulterade i verksamhets planspunkten pa temat och sedermera denna utredning. Finansieringsmodeller For ate kunna behandla de rvâ ingàngsvardena, togs en rad finansieringsmodeller fram. Efter behandling och gruppering, vat tre grupper tydlig som a!ternativ; en form av avgift till direkt till sektion, ett sektionsbidrag samt en model! dar avgiften fordelas o!ika Jeer sektionernas behov. Avgift direkt till sektion Om en sektionsavgift skall kvarstà, i flagon form, med hansyn til! idëerna ovan, finns tva mode!ler. Avgiftsta k Sektionsmotet bes!utar om ett forslag till avgift, vi!ken KArstyrelsen flisestaller som idag. Skil!naden är an det finns ett avgiftstak som fhststal!s centrali. Enligt nuvarande ordning, skul!e fu!lmaktige ge ett sâdant som direktiv dl! Kârstyre!sen infor faststallandet. Sektionsavgifterna skulle kvarstâ, men mom av Fi.illmaktige ansedda skaliga gränser. Denna model! liknar mest den som finns idag. Teknologkâren vid LTH anvander sig av denna model!, med ti!lagget att de även har en lagsta avgift. Enhetlig avgift Fullmäktige faststaller en sektionsavgift samtidigt som termmnsavgiften faststalls. Sekdonsavgiften blir dâ!ika for afla sektioner. Moj!igheten att behovsanpassa sektionsavgiften forsvinner, men a!!a medlemmar skul!e beta!a en!ikvardig avgift. Vid en sädan model! behover sarskild hansyn tas till Doktorandsektionen, for att vara likstal!t med kâravgiften i Ovrigt. Sektionsbidrag Se!ctionsavgiflen avskaffas he!t och ersätts med ett bidrag. Bidrag bestâr bade av monetär ersättning och av tjänsteersättning. Karen centralt kan exempelvis ta kosenaden for forsakring av sektions!o!caler, webbhote!! och!iknande. En bidragsdel beta!as ut med summa per kârmedlem som ãr med!em I sekdonen. Ett tyd!igare prestadonskrav bor ingâ. Exempe!vis gâr det att knyta en del av bidraget till att en fungerade organisadon for utbi!dningsbevakning finns e!!er att studiesocia!a aktiviteter arrangeras riktade ti!l alla ärskurser. Fordelningsmodeller Til! de tvâ huvudvagarna kan sedan en rad til!agg goras. Det kan rora sig om miniminivâer; sa ka!lat golv, askningsbara mede! eller medel for sarski!da projekt. Skulle ti!laggen goras!cunde det exempe!vis ske genom en model! med sekdonsbidrag dar sektionerna bme ~r monetär ersättning per medlem, men kven en del for att finansiera den grundffiggande infi-astrukturen. Det sista namnda kan bade utgoras av en fast del per seiction el!er som ett garantibe!opp av den rorliga de!en. Askningsbara medel slcu!!e innebara centralt avsatta medel, for att moj!iggora for sektioner att exempelvis genomfora informationssatsningar vid lag anslutningsgrad eller for riktade satsningar vid ett!âgt engagemang. Det skul!e även vara moj!igt att finansiera projekt e!ler satsningar som att exempelvis arbeta fram en ny utbi!dningsbevakningsstruktur for en sarskild sektion. Vid en model! med enhetlig avgift kan, om forde!ningspo!itiska ti!lagg gors, modellen liknas vid sektionsbidraget fast utan tjansteutbyten. Vid en sektionsavgift med en Ovre avgiftsgrans kan ti!!agg goras, även om de forde!ningspo!itiska effe!cterna tro!igen behovs forst vid ett lâgt talc. Fordelningar med andra parametrar I de initia!a diskussionerna om ett sektionsbidrag diskuterades andra dllde!ningsparametrar an anta!et à medlemmar och fasta bidrag per sektion. Det rorde sig även om en ersattningsdel baserat pa anta!et HST, HST star for heltidssrudent och at ett pa mâtt hur mânga som registrerat sig for en program eller kurs. Mycket av Chalmers finansiering bygger pa HST. *1 Sidan5av34

KALLELSE FUM 6 09/10 CHALMERS STuDENTIAR 2010-02-17 olika olinjara fordelningsmodeller samt andra matvarden som andelen deltagare i kursurvarderingarna eller arrangerade aktiviteter2. I diskussionerna med sektionsordforandena var det entydigt att ersättningen av nuvarande sekrionsavgift skall korrelera med antalet medilemmar. Sektionernas Ovriga finansiering är ganska styrd och sektionsavgiften upplevs vara fri och i vissa fall även obetackt. Doktorandsektionen Oavsett vilken modell som valjs behover finansieringen av Doktorandsektionen behandlas separat. Dels ser deras verksamhets annorlunda ut fran Ovriga sektioner och dels har doktoranderna i dagslaget en lagre terminsavgift an Ovriga reknologer. Overgángsmodell I nulaget är frâgan mycket aktuell och det finns forsthelse for en fbrandring. Darfor finns det goda skal att.3 genomfora en forandring nu. Samtidigt är det inte realisriskt att utgà fran att infora ett sekrionsbidrag, med kort varsel eller innan formerna är klara. Om en modell dar alla medlemmar i Chalmers Studentkár betalar samma avgift, exempelvis ett sektionsbidrag eller en enhetlig sektionsavgifr, skall inforas behover det implementeras pa sikt. I en sâdant C) fall simile en avgiftstak kunna vara en fi5rsta acklimatisering for an minska skillnaderna sektionerna emellan. Förhàllandet till hogskolan En svàrighet i att berakna sektionernas behov av medlemsfinansiering är deras olika relation till sina program. En del sektioner far ansenlig ersättning fran Chalmers, medan andra far betydligt mindre. Gâr det art ta hansyn till detta? Enligt nuvarande ordning är det en parameter som är svârbedomd och svârhanterad. Det är en skal som talar for en divergerande sektionsavgift. Principiellt borde de som betalar mindre i sektionsavgift, far en lagre ersättning for programutveclding och vice versa.3 Det pâgâr samtidigt diskussion pa Chalmers om de programgemensamma medlen och det finns stora krafler som vill lyfta exempelvis teknologsektionslokalerna for finansiering centralt. Det finns tendenser an teknologsektionernas stod samridigt skall generaliseras oth ocksà lyftas centralt. I ett sâdant fall kan det bli aktuellt att stodet utbetalas via studentld.ren centralt till sektionerna. Det är en modell som Linkopings Universitet anvander sig av. Det kan även resultera i en modell dar medel till fullo fordelas vid utbildningsomrâdena. I sâdan modell simile maximalt fyra principer for fordelning Ma, mot dagen.3 betydligt fier. Nollavgiften Det finns sektioner som idag tar Ut en nollavgifr. Det är en avgift for deltagande i mottagningen. Den är frivillig, även om den inte alltid uppfatras som sâdan. Aven utan betald nollavgift, är deltagande mojligt, men ofta till en hogre kostnad. Genom att betala nollavgiften brukar deltagandet vid de fiesta motragningsarrangemang ske till en lagre kostnad. Vissa sektioner anvander nollavgiften for att oka likviditeten infor mottagningen, medan andra anvander den som ett sätt art premiera de som deltar i hog grad. I en diskussion om en framtida sektionsfinansiering är detta en avgift att ta hansyn till. Infor hosten 2008 avskaffades inskrivningsavgiften for att minska troskeln till medlemskap. Has nollavgiften ett sarskilt syfte av att betalas separat eller borde den ingâ i sektionsfinansieringen? Hur star sig nollavgiften i forhâllande 2 Detta är en modell som anvands vid Linkopings Teknologers Studentkar, dar bidraget baseras pa i huvudsak pa deltagande i kursutvarderingsprocessen, anraler HST och andelen kàrmedlemmar. I praktiken finns det inget stod for denna res, da de fiesta program inte anvander sina tilldelade resurser. Sidan6av34

KALLELSE FUM 609/10 C~LMERs STuDENTIC4R 2010-02-17 g till kâravgiften? Hur hog skall en nollavgift f~ vara? Fràgan har i generella drag aldrig behandlats. Det är en stbttesten infi5r ett fortsatr arbete, men mâste tas med som en viktig aspekt vid en reform. Fortsatt arbete Att i detta nu framlagga ett forsiag som forandrar teknologsektionernas finansiering i grunden är inte rimligt. Etc sàdant forslag kraver vidare utredning och en mer ldarlagd modell. Dessutom behover en forandring implementeras Over tiden. Det bör vara ett mm att alla medlemmar som scuderar pa grundutbildning betalar en likvardig avgift. Act infora ett sektionsbidrag ter sig vara en lamplig väg, även om namnet tâls att diskutera for egentligen handlar det om sektionsavgift fast i annan form. Hittills är fordelarna med en ejanstebaserad ersättning lag, vilket darfor inte bor vara i fortsatt fokus. I ett fortsatt arbete behover nollavgiften och forandringen av Chalmers programgemensamma medel inkluderas. Nollavgifien behover kartlaggas, diskuteras och analyseras. Act under vissa forutsattningar garantera sektionerna en intakt kan vara viktigt och frâgan om intalctsgolv eller garantiintakt bor beaktas. Sarntidigt mâste det finnas vilikor och riktlinjer for hur liten en sektion ~r bli. Det behover även undersokas om det finns skillnader harledda till sektionernas storlekar. Det kan finnas fler brytpunkter an den dar ett golv är lampligt. Ate kartlagga vilket infrastrukturstod som behovs är behovligt. I samband med det bar mâste en ~ dlig bild om vilka kostnader som en sektion medfor och vilken intaktsbas som kravs for att driva en sektions verksanrhet, utiftân sâval karnvarden som for en hogre ambitionsniva. Med mer kunskap, i linje med de frâgestallningar som ovan efterftâgas, borde en sektionsfinansiering enligt en modell med en lika och entydig avgift inkluderar fordelningspolitiska inslag, kunna inforas. En tidsplan for inforandet skulle kunna vara 2011/2012. For att kunna angripa fragestallningen mer handfast under 2010/2011, dâ arendet bor f~ sin losning, kravs etc battre underlag an det blanka ark som àrets utredning borjade med. Darfor är det skaligt att utredningen fortsatter med art ett en kravspecifikation tas fram som kan ligga till grund for val av modell inkluderat evenruella tlllagg. En tyrdlig dokumentation och projektplan for det kommande utredningsarbetet behover skapas under vâren 2010. Förslag till förãndring Eftersom frâgan är mycket aktuell och en grundlaggande del av de initiala ftâgestallningarna gàr att àtgarda enkelt, är dec enda rimliga ace etc avgiftstak infors redan infbr hosten 2010. En takniva kan aven inbjuda till forandring, dar de sektioner som bar storsc beroende eller bogst avgift pâborjar forandring redan nu. Om taknivàn initialt satts generost lean det h~r arbetec pâborjas om an forsiktigt, med stor hansyn till radande forutsateningar. Da andelen medlemmar i àr är hogre an beraknat, pâverkar även ett tale for narvarande i mindre skala, an vanligtvis. Nivàn pé ett avgiftstak Niván for detta tale lean diskuteras utifrân mânga parametrar oth etc fitilt vetenskapligc svar star inte att finna. FOr 2008/2009 var den genomsnittliga sektionsavgiften cirka 43 kronor om doktoranderna och sektionslosa bortraknas. Medianavgiften var under samma period 50 honor. Vid analys, dar forsta och sista decilen slopas blir forandringen marginell. Medianen kvarstâr och medelvarden uppgar till knappt 45 honor. De vardena är oforandrade om enbart andra och tredje kvartilen utgor underlag for analysen. For att inte genomfora forstora forandringar ar 45 honor respektive 50 honor vad som idag ar rimllgt. Ett talc Over 50 honor skulle sakna effekt och fh arises som en onodig reform. For hostcerminen 2010 f~r 50 honor anses nra den niv3. som ar skalig utifrân sektionernas situation, aven om 45 honor yore ett rimligare val. For vàren 2011 borde 45 honor vara etc lampligr alternaciv. Sidan 7 av 34

Ci~w~MERs STuDENTIAR KALLELSE FUM 609/10 2010-02-17 Talmannapresidier Frâgor pa rapporten besvaras av: Oskar Luvo Vice kârordforande 09/10 -q C C C - C - - I t U 0 C C C C C 0 I Sidan 8 av 34 at-

B~ia5cc 10 CHALMERS STuDENTxAR KALLELSEFUM6O9/10 Talmannapresidiec Utredning av arvodering av funktionärer Vid fuulmaktiges tredje mote den 11 november 2009 behandlades en motion om Corcégecommicens arvoden. Resulcacec blev att fiillmaktige tilisatte en arbetsgrupp for act se Over forekomsten och nivãn av arvoden i kärkommittéerna. Till arbecsgruppen valdes Anders André, Vikcor Andersson, Joakim Bomanson, Viktor Gunnarson, Josef Eklann och Magnus Kallin saint vice kârordforande Oskar LuvO. Gruppen forscarkces infor forsta sammantradec av Sociala Enhecens vice ordforande Hanna KrOnlein. Màlsättning Act ta [cam en principide, som arvoderingsplanen sedermera kan baseras pa var arbetsgruppens ma1. For att nâ dec behovdes en generell definition och en modell utefter denna. Aven om uppdrager i huvudsak var act se Over arvoden i kommictéer, fick det ett annat fokus for act kunna nâ en mer generell nivâ. Arbetet planerades att vara fardigscallt till fullmakciges sjätce sammanrrade dâ den preliminara arvoderingsplanen fastslâs, fi~r en snabb implemencering. Art se Over arvoderingsfragan handlar lika myckec om att se Over befintliga rutiner, tidigare utredningar och beslut i frágan som arc samla de uppfattningar och den praxis som idag râder. I arbecec forenades erfarenher med att systematiskt behandla de olika omrâdena. Arvoderingsprinciper Huvuddrag och definition Den generella definirionen bygger pa nâgra bicar. Etc huvudinslag är att annan huvudinkomsc4 inte skall kunna uppbaras pa grand av cidsâcgâng. Det innebar oftast act uppdragec har en skian om&ctning art studier ince kan bedrivas, vilket omojliggor scudiemedel. Viktigt är att tidsomfatcningen inte bygger pa act uppdragec kan ca rid, ucan act det fi5r att vara genomforbart mjne ta tid. Dessa krav bor framgâ heir eller delvis i styrningen av uppdragec. Art ince kunna uppbara huvudinkomsc är dessurom sect Over riden, sá korcare cidskoncencrationer medf Or inte arvode. I grunden bygger engagemanger pa dec ideella, vilkec kan ca olika tid och act ert uppdrag innebar sâval dag- som kvallscid bor ince medfora okad rätt nil arvode, om der ince medfor okade kostnader. Dec skulle även kunna formuleras som act arvodec är en monecär ersätcning for att mojliggora etc ideellc uppdrag. Om huvudinkomst inte katz inbringas somfd(jd av en uppdra~gs omfattning, baseratpj uppdragets krav, bor arvode utgt2. ar den definition som konkretiseringen len [cam till. Defininionen skall inte ses som en definiciv lag, ucan som en beskrivning av en uppfattning. Definicionen är ince fastslagen utan uppbyggd av en uppfactad praxis, och bor darfor becrakcas som sâdan. Byggc pa sainma praxis finns det undancag, som galler for vissa marginalarvoderingar, vilka dec redogors for nedan. Varc act nocera är act dec ince behover framgâ act etc specifikt uppdrag mâsce vara arvoderac, titan arc definitionen kan pâvisa arc arvoderat uppdrag mâsce finnas men i obestamd omfactning. Exempelvis f~iler dec inte klan hur mânga arvoderade ledamoter som Kârens enhecer bar bescâ av, men dec framgar atc det mâsce finnas arvoderade funkcionarer. I dec sammanhangec ger dock en omvand definition act krav, gallande bade resulcat och tid, stalls pa dem som uppbar arvode. Huvudinkomst refererar i huvudsak till scudiemedel, dä foctroendevald vid Chalmers Srudentkir skall vara medlem och antagen till studier vid Chalmers. Sidan9av34

KALLELSE FUM 609/10 CHALMERS STuDENTICAR 2010-02-17 Talmannapresidier Arvoderingsgrader Eftersom det 1 huvuddrag galler art arvodering endast utgàr, dâ inte huvudinkomst kan uppbaras, bygger principen pa heltidsarvode. Deltidsarvoderingar hot undvikas. Att exempelvis arvodera flagon for kvartstid (25 %) for ett uppdrag at inte forenligt med modellen. Daremot kan arvodering om halvtid (50 %) vara en model, dà det faller val itt med Chalmers studiesystem, dar kurser lases pa hel- eller halvtid. Att arvodera om mer an haivtid, men mindre an heltid, bor noga Overvägas. Det galler utanfor modellen och är egentligen bara ett sat for art sanka arvodet. Om den modell anvands bor det motiveras. Marginalarvode Det finns fortroendevalda som idag uppbar arvode av val overvagda skal, och som bor fortsatta att gora detta trots att det kan anses falla utanfor av grundprincip. Det är viktigt att inte marginalarvode anvands eller infors for att oka ett uppdrags popularitet eller i rekryteringssyfte. Marginalarvoden anvands vid rena tjanstemannauppdrag och vid uppdrag som behover kvalitetssakras genom att tilifora Okade resurser. Praktiska exempel är fullmaktigesekreteraren respektive talman. Dessa uppdrag är ofta av en en- eller fàmans karaktar dar mj uka varden som positiva sociala mervarden saknas. Arvodesnivà Normalarvode Under 2005/2006 sags arvodesnivâerna Over och det var entydigt att Chalmers Studentkàr skall ersärta arvoderade funktionarer minst i samma nivâ som kravs art studiemedlet motsvarar. Da Chalmers Studentl4r kraver att studiemedlet Atminstone hojs Over gränsen for fattigdom, är detta en miniminivâ for vad ett skaligt heltidsarvode bor motsvara. Under 07/08 sags detta Over och normerades till 0,31-andelar av prisbasbeloppet. Detta bor genereilt utge ett mânadsarvode for en heltidsarvoderad. Att arvoden är kopplade till en prisutvecklingsindex är viktigt dâ det morverkar en làngsiktig urholkning. Som index anvands prisbasbeloppet, dâ det även anvands for exempelvis studiemedlen. Om ett uppdrag medfor Okade levnadskostnader, utöver vad som anses normalt vid ett arbete, kan norm arvoder hojas med detta, enligt beslut efter 07/08s Oversyn. Till en sâdan bor inte lunch raknas, vilket ingâr i arvodet oavsett om det betalas ut som matformân eller i monetlra medel. Provision For vissa forsaljningsuppdrag kan modellen ovan ersättas med en provisionsbaserad del. Detta for att 0 ersattningen skall fungera som ett incitament. I sâdana fml skall det finnas en del som är l~st eller som fungerar som golv. Ersattningen baseras till stor del enligt samma princip som vid marginalarvode och àr ofta en- eller l*mans uppdrag. Provisionsersattning skall ha ett arvodestak. Taker bor inte Overstiga normalarvodet. Det är även viktigt art det finns en korrelation mellan taker och uppdragers omfartning. o Viktigt art beakta ar art provision inte är att foredra vid all forsaljning. Framst dar andra varden spelar in eller dar storre grupper bidrar till en gemensam forsaljningsinsats, är det en olycklig losning. Studielön och uppdrag med Iágre ersättning an Ibland fors det fram ett det borde gâ art arvodera personer till lagre ersattningsniváer an normal arvodesnivân. I de fallen talas det ofta om modeller som bygger pa den sedan tidigare avvecklade studielonen. Der var err arvode som byggde pa atr morsvarade studiemediler erholls efter skart. Enligr det principbeslur som togs under 2005/2006 är det en modell som är mycket olycklig, sá lange srudiemedlet är pa dagens nivâ. Det ar aven en tveksam modell, dà studiemedlet beslutas av Riksdagen och det avspeglar forandringar I der narionella politiska landskapet. Om uppdrag, av nâgon anledning som definieras och motiveras sarskilr, bor uppbara etr anode lagre an normalarvoder bar det anringen uttryckas i antalet mànader (exempelvis nio mânader urbetalda under tolv m~naders tid) eler som andel av normalarvoder (exempelvis treijardedels mânadsarvode 1 rolv mânader). Sidan 10av34 C