EMPATI Phrenicus har bytt namn Nr 4-2013 Granskar hjärnan Christoffer Rahm har doktorerat på schizofreni EKONOMI: Gruppbostad ruin för Nandi forskning: Hjärnans kemi vid psykos RIKTLINJER: Läkemedel mot schizofreni
2 Medlemsbladet Utgivare Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet Ansvarig utgivare Per G Torell, Förbundsordförande tel. 08-545 559 86 Adress Schizofreniförbundet Hantverkargatan 3G 112 21 Stockholm tel 08-545 559 80 fax 08-545 506 00 office@schizofreniforbundet.se www.schizofreniforbundet.se Redaktör/redaktion Kristina Kleinert red@schizofreniforbundet.se 08-545 559 84 Redaktionsråd Sture Andreasson Ulla Elfving Ekström Per G Torell Layout Kristina Kleinert Omslag Foto: Kristina Kleinert Tryck Exaktaprinting AB Antal nummer Fyra nummer per år. Upplaga 4000 ex Prenumeration 250 kr per år Manusstopp Nr 1, 2014 Manusstopp 28 februari I brevlådan 26 mars Insändare Max 800 tecken. Villkor Gästskribenter står själva för sina åsikter. Redaktionen ansvarar inte för insänt material. Redaktören tar sig frihet att redigera. Annonser 08-545 559 84 red@schizofreniforbundet.se ISSN 2001-709X Denna gång blir det ett tungt, vetenskapligt nummer. Vi behöver också sådan kunskap. Förbundet har under året engagerat sig mer och mer i nätverket Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH). Vid årsmötet utsågs ett arbetsutskott för 2014. Valda blev Anki Sandberg (Attention), Sonny Wåhlstedt (SPES), Jan-Olof Forsén (RSMH) och undertecknad (Schizofreniförbundet). NSPH har tillsatt en arbetsgrupp för framtiden. Många har känt att nätverket har kommit in i en ny fas. Det är därför mycket angeläget att behandla frågor om hur samverkan kan stärkas, arbetsformer utvecklas och om hur arbetet bör organiseras. Initiativet kom från Schizofreniförbundet och RSMH. Tanken är att ha ett separat möte om framtiden i slutet av våren 2014. Ledamötena i gruppen är Anki Sandberg (Attention) som är sammankallande och Bo Ardström (RSMH), Göran Läck (Riksförbundet Balans), Katriina Hugosson (Ananke), Staffan Utas (RFHL), Sonny Wåhlstedt (SPES) och (Schizofreniförbundet) genom undertecknad. Arbetet i NSPH utförs i olika arbetsgrupper och vi från Schizofreniförbundet har representanter i de flesta av dem. Bland annat i gruppen som hanterar regeringens plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa (PRIO) och i den grupp som har arbetat fram ett projekt som går under arbetsnamnet Skälig levnadsnivå ett anhörigprojekt. Den ska identifiera de specifika svårigheter och behov av stöd som anhöriga till vuxna barn Per G Torell, Förbundsordförande med allvarlig psykisk ohälsa har. Förbundets samverkan fortsätter på olika sätt med Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH). När du läser detta nummer har våra arbetsutskott haft ytterligare en gemensam träff för att hitta former för gemensamt arbete. Till min stora glädje är jag inbjuden till RSMH:s förbundsråd den 23 november i Södertälje för att tala om de frågor vi menar är mest angelägna nu. Deras förbundsordförande Jimmie Trevett deltog i vår kongress i maj vilket vi uppskattade mycket. Socialstyrelsen har givit ut Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd den 20 oktober i år. Det är en komplettering av de tidigare utgivna riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni. Socialstyrelsen inbjöd till ett seminarium den 14 november. Förbundet har bildat en arbetsgrupp som bevakar läkemedelsfrågorna. Lars Göran Eriksson FPS Örebro och Sture Andréasson från Förbundsstyrelsen ingår i gruppen som kommer att utökas. Har ni några synpunkter i frågan? Hör av er till Lena på Kansliet innan den 20 december då SoS vill ha våra synpunkter, så sammanställer hon dessa till gruppen. Så närmar vi oss ljuset i Advent och Jul och Nyår och Trettondedagen. Det känns skönt. Det är lättare att känna hopp inför framtiden, när det går att uppleva romantik och nostalgi i alla möjliga sorters ljusa arrangemang under de stora helgerna som ligger framför oss. Många goda hälsningar till er alla och tack för detta år! Per G
Empati nr 4 2013 3 Pengaplan synad Myndigheten Vårdanalys har utvärderat regeringens plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa 2013 (PRIO). PRIO psykisk ohälsa är en plan om fördelning av statliga pengar som är avsatta för personer med långvarig, psykiatrisk sjukdom. Utvärderingen visar att PRIOsatsningen är motiverad men saknar mätbara mål. Utan tidssatta och mätbara mål är det svårt att avgöra om satsningen är framgångsrik eller inte. Vårdanalys påpekar att urvalsprocessen av insatser är otydlig. Dessutom är det oklart vilka mål som insatserna förväntas bidra till. Den totala avsaknaden av åtgärder för att behandla somatisk sjukdom hos personer med långvarig, psykiatrisk sjukdom får också anmärkning. Vidare bedömer Vårdanalys att det är för få initiativ som rör målgruppens samlade livssituation. Vårdananlys framhåller även att redovisningen av insatser är otydlig. Det finns ingen mall för hur de ska se ut. Läs vidare på hemsidan www.schizofreniforbundet.se/läs mer eller ring 08-690 41 00. Riktlinjer för läkemedel mot schizofreni Socialstyrelsen och Läkemedelsverket har gett ut nya riktlinjer för behandling med läkemedel mot schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Enligt riktlinjerna ska personer med schizofreni behandlas med antipsykotiskt läkemedel för att kunna återhämta sig. Har patienten kvar psykotiska symtom efter en tids behandling bör den behandlande läkaren byta till ett läkemedel med mer kraftfull effekt på symtomen. Personer med schizofreni bör vara delaktiga i valet av läkemedel. Därför ska man ge information om olika läkemedelseffekter och biverkningar. För dem som får läkemedelsbehandling men har kvar symtom eller funktionsnedsättningar är det viktigt att komplettera behandlingen med individuellt anpassade psykosociala insater. De nya riktlinjerna för läkemedelsbehandling är ett komplement till de psykosociala riktlinjerna som Socialstyrelsen gav ut 2011. Riktlinjerna i korthet Val av neuroleptikum Nyinsjuknade bör få behandling med aripiprazol, olanzapin eller risperidon. Långvarigt sjuka rekommenderas risperidon eller olanzapin. Personer med kvarvarande symtom trots adekvat dos och behandlingstid ska erbjudas klozapin. Patienter med självmordsbeteende ska behandlas med klozapin. Personer med viktuppgång som behandlas med aripiprazolbör bör ha fortsatt behandling med aripiprazol. Personer med viktuppgång som behandlas med klozapin bör få fortsatt behandling med klozapin. Patienter som har krypningar i benen, skakningar eller muskelstelhet bör få olanzapin. Ladda ner de kompletta riktlinjerna på vår hemsida www.schizofreniforbundet.se/ Läs mer eller ring 075-247 38 07 Förbättra ditt liv genom studier Min återhämtningsplan är ett studiematerial som vänder sig till dig som vill förändra ditt liv och har erfarenhet av psykisk ohälsa. Det är meningen att du ska kunna fördjupa dig i ditt eget liv och dess grundläggande delar. Materialet ställer frågor om vad du är nöjd med och vad du vill förändra. Vad klarar du själv och vad behöver du hjälp med? Poängen är att nyansera kunskapen om dig själv. Du ska känna att du har makt och styrka att påverka ditt liv till det bättre. Genom studierna kan du även förbereda mötet med psykiatrin och kommunen. Studiematerialet är uppdelat i femton delar under rubriker som Socialt liv och relationer, Vad är viktigt i ditt liv och Mitt liv i framtiden. Min återhämtningsplan är framtaget av personer med egen erfarenhet av schizofreni. De tillhör alla den så kallade Erfarenhetsgruppen i lokala schizofreniföreningen IFS/Centrala Stockholm. Erfarenhetsgruppen har arbetat inom ramen för Positivprojektet, tillsammans med projektledare Bosse Söderlund. Du kan hämta studiematerialet Min återhämtningsplan på www.schizofreniforbundet.se eller ringa Ulf Rödin 08-653 10 04 Johan Wihlborg har gjort illustrationerna till materialet.
4 Medlemsbladet Ny metod kan bidra till att lösa gåtan schizofreni Åsa Konradsson Geuken framför målningen Paret II av Mats Konradsson som är konstnär och hennes storebror. Mats Konradsson fick diagnosen schizofreni 1988.
Empati nr 4 2013 5 Forskning pågår Forskning pågår Forskning pågår Forskning Åsa Konradsson Geuken studerar hjärnans kemi med hjälp av en unik metod, mikroelektroden. Hon söker efter spåret till nya mediciner som kan komma att hjälpa mot kognitiva nedsättningar vid schizofreni. Det finns idag inga antipsykotiska läkemedel som lindrar det som anses vara mest förödande för personer med schizofreni, de kognitiva störningarna. Störningarna innebär att personen har svårt att fokusera, planera samtal och klara av ett ordnat tänkande. Personen får också besvär med olika minnesfunktioner, till exempel arbetsminnet, närminnet och händelseminnet (det episodiska). Detta leder ofta till att personen har svårt att vara med i ett socialt sammanhang. Många hamnar i utanförskap. Bra kognitiv förmåga är förknippad med snabb, elektrisk nervaktivitet i hjärnan som engagerar signalämnena glutamat och GABA. Signalämnen förmedlar nervsignaler. Forskning på både djur och människor pekar på att vissa kognitiva symtom vid schizofreni kan bero på att aktiviteten inte fungerar normalt hos signalämnena glutamat och GABA. Glutamathypotesen kom främst till med hjälp av observationer av friska försökspersoner som tog fencyklidin. Fencyklidin är ett hallucinogent, narkotikaklassat medel som kallas angel dust i missbrukssammanhang. Försökspersonerna drabbades av både positiva och negativa symtom samt en sorts tankestörning som är typisk vid schizofreni. När perso- ner som redan hade schizofreni tog fencyklidin, förvärrades deras symtom, både de positiva, negativa och kognitiva. Fencyklidin och glutamat binder till samma sinnesceller, de så kallade NMDA-receptorerna. Det tyder på att glutamat är inblandat vid schizofreni. Genetisk manipulering av NMDAreceptorer i djur gör att de uppvisar schizofreniliknande symptom. - Fram tills nu har det varit oerhört svårt att mäta glutamat för att förstå dess inblandning i sjukdomen, säger Åsa Konradsson Geuken och fortsätter: - Men jag har lärt mig att använda mikroelektroden, en ny metod från USA. Med hjälp av mikroelektroden kan man mäta glutamat med en enastående tidsupplösning. - Jag kan på så sätt mäta nivåerna av glutamat, och inom en snar framtid också GABA, i främre hjärnbarken på levande, vakna råttor. Prekliniska forskare kan på olika sätt framkalla schizofreni i försöksdjur. Preklinisk innebär att man inte testar på människor. Man kan framkalla schizofreni genetiskt eller farmakologiskt, till exempel med fencyklidin. Eller genom att efterlikna de hjärnstruktrer som är förändrade i en sjuk hjärna. Med hjälp av kognitiva beteendeförsök ska Åsa Konradsson Geuken studera exekutiva funktioner och kognitiv flexibilitet. Exekutiva funktioner är högre ordnade kognitiva funktioner som är ansvarar för kognitiv kontroll av tankar och handlingar. Hon ska kognitivt testa djuret samtidigt som hon mäter glutamatnivåerna sekund för sekund i främre hjärnbarken med den neurokemiska tekniken, mikroelektroden. Detta var tidigare inte möjligt. - På så sätt kan vi följa vilka celler och nätverk i hjärnan som är direkt involverade i de kognitiva processerna och även se hur en förändrad kognition påverkar djurens beteende. - Mina försök kommer förhoppningsvis att ge ökad kunskap om hur kognitiva processer skapas i främre hjärnbarken, i både en frisk och en sjuk hjärna. -Jag hoppas på att förstå neurokemins roll för högre kognitiva processer. Jag vill också kunna klarlägga hur antipsykotiska läkemedel påverkar kognitionsprocesserna. Åsa Konradsson Geukens studier kan komma att öka förståelsen av den neurobiologi som ligger bakom schizofreni och de kognitiva störningarna. Det kan underlätta utvecklingen av nya effektiva antipsykotiska läkemedel. Med hjälp av de unika metoderna och hennes gedigna samarbete med världsledande schizofreniforskare kan resultaten komma att utmärka sig och gynna svensk schizofreniforskning. Fotnot: Åsa Konradsson Geuken arbetar på Institutionen för fysiologi och farmakologi och på Institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet i Stockholm. Text och foto: Kristina Kleinert
6 Medlemsbladet Forskning pågår Forskning pågår Forskning pågår Forskning Olika typer av självkontroll engagerar olika system i hjärnan Christoffer Rahm upptäckte hur ovidkommande tankar och besvärliga känslor engagerar olika delar av hjärnan. Han kunde också visa hur serotonin spelar roll för hur man hanterar irriterande känslor. Nu har han doktorerat på kognitiva och negativa symtom vid schizofreni. Christoffer Rahm har doktorerat på schizofreni. Ett vanligt symtom vid schizofreni är bristande självkontroll. Det kan gälla såväl förmågan att hantera komplicerade tankar som att låta sig påverkas av jobbiga känslor. Personer med schizofreni kan exempelvis ha svårare att klara sig i nya miljöer än andra. Inte bara för att man ska förhålla sig till nya rutiner och nya intryck och klara att hålla isär tankarna på det, utan också för att miljön kanske väcker oro. Man kan få jobbiga känslor och då är det svårt att koncentrera sig. Den typen av besvär kan ställa till ganska stora problem. -Jag upptäckte att det finns olika kretsar i det nätverk av hjärnregioner som är inblandade i att kontrollera beteendet. Kretsarna påverkas olika beroende på om det man störs av är komplicerade tankar eller om det är jobbiga känslor, säger Christoffer Rahm. Christoffer Rahm såg också att förmågan att kunna fungera trots att man är uppfylld av jobbiga känslor är reglerat av serotonin. Serotonin är ett signalämne som finns i hjärnan. Det gör att man kan man tänka sig att läkemedel som påverkar serotoninnivåerna i hjärnan kan avhjälpa dessa typer av bevär vid schizofreni. I ett av hans experiment kunde han se att ett sådant läkemedel verkar kunna ha effekt redan inom några timmar. - Jag såg att escitalopram, ett vanligt antidepressivum, påverkade kretsen som gör att man kan styra sig trots känslomässiga svårigheter. Det öppnar för att kunna designa läkemedelsbehandling mot symtom som uppstår därför att man har svårt att hantera sitt beteende när man blir känslosam. - Jag tittade även närmare på de negativa symtomen vid schizofreni, de som handlar om känslomässig förflackning och stereotypt tänkande. Genom att analysera magnetkameraundersökningar av hjärnan av en grupp personer med schizofreni såg jag att storleken och funktionen i amygdala är nära sammankopplad till dessa symtom. Amygdala är en liten grupp kärnor i hjärnans tinninglob som har en central roll i uppkomsten av känslor som rädsla, skräck och förvåning. Jag tolkar det som att amygdala på något sätt är inblandad i uppkomsten av negativa symtom. Christoffer Rahm granskade även diagnoserna hos 175 personer med förstagångspsykos. De 175 patienterna deltog alla i Fallskärmsprojektet 1996-97. Av de 175 patienterna med förstagångspsykos fick 40 personer diagnosen schizofreni. Efter fem år hade 88 % av de som fick schizofrenidiagnos kvar samma diagnos, det vill säga 33 av de 40 personerna. Det betyder att schizofreni är en mycket säker diagnos även i tidigt skede av psykos. - Vissa diagnoser är väldigt säkra, andra vanskligare. Schizoaffektivt syndrom ändras ofta till exempel. Även vanföreställningssyndrom. Men studien visar också att ett psykosinsjuknande inte behöver innebära livslång sjukdom. - Jag tittade hur det hade gått diagnostiskt för patienter tre år efter första insjuknandet i psykos, och då hade mer än hälften inte längre någon diagnos inom psykosspektrat. - Det visar hur svårt det kan vara med diagnostiken i tidigt skede av psykos, säger Christoffer Rahm. Fotnot: Christoffer Rahm är knuten till Institutionen för klinisk neurovetenskap och Institutionen för medicin, Huddinge som båda hör till Karolinska Institutet i Stockholm. Christoffer Rahm är legitimerad läkare, ST-läkare inom allmänpsykiatri. Text och foto: Kristina Kleinert
Empati nr 4 2013 7 Utreder inflammation och kognition vid schizofreni Kan inflammation i hjärnan bidra till sjukdomen schizofreni? På Karolinska Institutet forskar man på nyinsjuknade psykospatienter för att kunna svara på frågan om det förhåller sig så eller ej. Om svaret är ja, kommer nya läkemedel att kunna prövas. Fortsättning nästa sida >>> Bilden: I förgrunden Helena Fatouros Bergman. Bakom henne syns Joachim Eckerström
8 Medlemsbladet Forskning pågår Forskning pågår Forskning pågår Forskning Joachim Eckerström är forskningssjuksköterska. Han rekryterar patienter som för första gången insjuknat i psykos. De väljer alla att delta i ett projekt som heter Karolinska Schizophrenia Project (KaSP). Detta projekt är ett unikt nätverk av forskare från Karolinska Institutet med kompetens inom neurovetenskap, immunologi och klinisk psykiatri. KaSP ämnar försöka fastställa om det finns ett samband mellan schizofreni/ psykos och förekomst av inflammation i hjärnan. Bakgrunden till att man studerar detta är resultat ifrån tidigare studier, där forskare från Karolinska Institutet påvisat att halterna är förhöjda av kynurensyra (KYNA) och av cytokin IL-1b i hjärnan hos patienter med schizofreni. Detta kan vara ett tecken på inflammation i hjärnan. Läs om det i Phrenicus nummer 2, 2012 (f.d. Empati). Helena Fatouros Bergman är forskningspsykolog och ansvarig för kognitiva testningar inom projektet. Hon berättar att den sammansättning av metoder som ingår i detta projekt är värdsunik. Med en rad olika undersökningar framställer man komplexa data för varje patient. Joacim Eckerström forskar på patienter som för första gången insjuknat i psykos. Projektet använder tekniskt väldigt avancerade hjärnavbildningsmetoder såsom positronemissiontomografi (PET) och magnetkameraundersökning (MR), samt omfattande skattningar av symtom och kognition samt lumbalpunktion (ryggmärgsprov). Joachim Eckerström berättar att förhoppningen är att detta projekt skall möjliggöra nya behandlingsmetoder för patienter med psykos och schizofreni. Om forskningen skulle visa att inflammation i hjärnan är en av sjukdomsmekanismerna bakom psykos och schizofreni så skulle det i framtiden kunna bli möjligt att tilläggsbehandla patienterna med antiinflammatoriska läkemedel. Försök har redan gjorts på andra håll i världen, bland annat har man funnit vissa positiva effekter på symtom när man har testat ett antiinflammatorsikt preparat som heter Minocycline som tilläggsbehandling till antipsykotisk läkemedelsbehandling för patienter med schizofreni. Fynden är dock fortfarande väldigt preliminära och det behövs mer forskning för att kunna säga med säkerhet att detta är en effektiv väg att gå i behandlingen av psykos. Text och foto: Kristina Kleinert
Empati nr 4 2013 9 Gisela Grahm är numera pensionär efter ett yrkesliv som lärare. Hon har kämpat för sina döttrar i många år och har själv farit illa av den ständiga oron för deras sjukdom som stundtals kräver inläggning. LSS-boendet ledde till ekonomisk ruin Den ena bor i LSS-boende och är ekonomiskt utblottad med en hyra som är högre än inkomsten. Den andra bor i egen lägenhet och har en bekymmersfri ekonomi. De är systrar och de har båda schizofreni, men helt olika livsbetingelser. Kostnaderna för personer med funktionsnedsättning i särskilda boenden kan variera kraftigt beroende på var i landet man bor, något som enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är helt oacceptabelt. Göteborg är en av de kommuner som utmärkt sig genom ett ofördelaktigt debiteringssystem för hyror och avgifter. Gisela Grahm är mamma till de båda kvinnorna Kaywana, 42, och Nandi, 40, i Göteborg. Hon har stridit i många år för döttrarnas rätt till ett fullvärdigt liv i enlighet med utfästelserna i LSS, lagen om insatser för särskilt stöd och särskild service. Kaywana och Nandi tillhör personkrets 3, som omfattar personer med fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Familjen bodde i USA där Gisela var gift med en amerikansk man men hon och barnen flyttade hem i samband med skilsmässan i slutet på 1980-talet. Det var här i Sverige som båda döttrarna blev sjuka i schizofreni >>
10 Medlemsbladet och de har en lång historia av psykiatrisk vård, inläggningar i slutenvård och tung medicinering. Båda systrarna har gett mamma Gisela tillstånd att berätta om dem i Empati. Förra året kom beslutet att de tillhör LSS personkrets. Det var egentligen då de ekonomiska problemen började för yngsta dottern. - Fram till dess hade Nandi varit periodvis på hvb-boenden och korttidsboenden. Men när hon fick flytta till ett LSS-boende blev det andra beräkningsgrunder för avgifterna, säger Gisela Grahm. Förra året kom beslutet att de tillhör LSS personkrets. Det var egentligen då de ekonomiska problemen började för yngsta dottern. Gruppbostaden består av lägenheter för åtta kvinnor och all personal är kvinnlig. Hyran är 7 102 kronor för Nandys cirka 45 kvadratmeter plus gemensamma utrymmen, som numera räknas in som hyresgrundande. Det går inte att laga mat i Nandys lägenhet trots att det finns pentry, detta beroende på ventilationsproblem. Varje månad går Nandi back och hennes mamma stöttar henne med 4 000 kronor i månaden för att hon ska klara nödvändiga utgifter, pengar som Gisela tar från sina besparingar, berättar hon. Gisela Grahm visar pärmar med fakturor på hyra och matavgifter, som sammantaget överstiger Nandis aktivitetsersättning som är 6 895 kronor efter skatt. Hyra för gruppboendet är 7 102 kronor och matavgift i boendet tillkommer på 2 400 kronor. Från detta har stadsdelsförvaltningen räknat bort ett förbehållsbelopp på 2 573 kronor, pengar som ska täcka personliga utgifter. Budgeten för Nandi för perioden augusti-december 2013 visar svart på vitt att pengarna inte räcker med en nettoinkomst på 6 895 kronor. - Men när matkostnaden är borträknad finns inte ett öre kvar för personliga utgifter, inte ens färdtjänst och medicin, säger Gisela Grahm. Hyra och matkostnad uppgår nämligen till 6 929 kronor efter avdrag för förbehållsbeloppet, det är 34 kronor mer än Nandis inkomst. - Jag tänkte att då får Nandi statligt bostadstillägg, men det har hon fått avslag på. Det beror på att förmånsbeloppet räknas som hyresnedsättning och är hyran redan nedsatt på grund av otillräcklig inkomst kan man inte få bostadstillägg, säger Gisela Grahm. Detta bekräftas av Carina Arnesson, som är verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan. - Dessa bestämmelser har funnits i många år och vi vet att Göteborg finns bland de kommuner där detta slagit hårt mot den enskilde. Detta är en politisk fråga, säger hon och berättar att det har förekommit överklaganden till förvaltningsdomstolarna men utan att de klagande har fått gehör. Det är som moment 22. Hade inte Göteborgs kommun tillämpat regler om hyresnedsättning som de kallar förbehållsbelopp hade Nandi sannolikt varit berättigad till fullt bostadstillägg med 4 650 kronor i månaden. Så det paradoxala är att hon hade haft bättre ekonomi om inte kommunen hade varit hygglig och satt ner hennes hyra. Men systemet med det göteborgska förbehållssystemet tar en överraskande vändning. Det visar sig att kommunstyrelsen den 20 november, dagen efter intervjun med Gisela, har fattat beslut att skrota det göteborgska förbehållssystemet.
Empati nr 4 2013 11 Specifikationen av Nandis utgifter som hennes mamma Gisela Grahm känner sig nödsakad att stå för. - Det kommer från 1 januari 2014 att ersättas av ett kommunalt bostadstillägg enligt den modell som finns i Stockholm och som vi har tittat på, säger Lars Eriksson, som är planeringsledare på stadsledningskontoret i Göteborg och som gjort utredningen som utgör underlag för kommunstyrelsens beslut. Beloppet kommer att vara detsamma och beräknas på samma sätt, poängen är att med den ändrade konstruktionen kan Nandi och andra i hennes situation vara berättigade till statligt bostadsbidrag från Försäkringskassan. Det som nu Gisela Grahm kommer att reda ut är hur Nandis stadsdel Norra Hisingen har beräknat det hittillsvarande förbehållsbeloppet. För enligt Lars Eriksson ska det beräknas sedan BÅDE hyra och matkostnader har räknats bort, enligt Göteborgs regelverk. Han betonar dock att han inte kan uttala sig i Nandis personliga fall, utan att detta gäller generellt. Bengt-Åke Jonsson är enhetschef i stadsdelen Norra Hisingen. Inte heller han vill uttala sig om Nandi utan att ha tillgång till alla handlingar. Men tvärtemot vad Lars Eriksson säger menar han att det rent allmänt är rätt att beräkna förbehållsbeloppet genom att se efter vad som blir kvar när hyran är betald, utan hänsyn till matavgift. Det återstår nu för Nandi att få prövat den delen av stadsdelens bedömning. - Men hittills har jag inte fått något gehör för vårt ifrågasättande av debiteringen och vi har inte heller fått något formellt beslut så att vi kan överklaga i formell mening, säger Gisela Grahm. Hon och dottern har anlitat juristen Lena Wiström vid advokatbyrån Zeijersborger & Co som har ansökt om rättshjälp för Nandi och som inväntar beslut på den begäran innan hon sätter igång på allvar med ärendet. Också hon uttalar sig generellt kring problematiken. - Jag kan dock säga att det skulle vara värt att driva en process kring förbehållsbelopp upp i högsta instans eftersom det inte finns någon dom som slår fast vad som gäller, säger Lena Wiström. Det ska också tilläggas att Nandi hittills har avstått från den yttersta utvägen, att ansöka om försörjningsstöd, det som brukar kallas socialbidrag. - Jag menar att det står i lagen att funktionshindrade som omfattas av LSS har rätt till goda livsvillkor och det är detta jag vill ha prövat och jag kämpar för Nandis rätt till likvärdiga villkor. Det är en principiell fråga att hon inte ska behöva leva på socialbidrag, säger Gisela Grahm. Samtidigt, i en lägenhet ett stenkast från Giselas eget radhus, har äldsta dottern Kaywana sin lägenhet, en alldeles vanlig hyreslägenhet. - Hyran är cirka 4 000 kronor i månaden och Kaywana får ett bostadstillägg på 90 procent av hyran. Hon får samma aktivitetsersättning som sin lillasyster, 6 895 kronor efter skatt. Så hon klarar sig utmärkt, säger Gisela Grahm. Egentligen, skulle Kaywana också behöva bo i gruppbostad eftersom hon inte mår bra av ensamheten i lägenheten, så därför bor hon just nu hemma hos mamma Gisela. - Men när vi sett de ekonomiska konsekvenserna av att bo i gruppbostad avstår hon för att söka, säger Gisela Grahm. När matkostnaden är borträknad finns inte ett öre kvar för personliga utgifter. Empati kommer att rapportera i kommande nummer hur det går för Nandi och Kaywana. SKL gjorde i mars 2013 en kartläggning av hur kommunerna hanterar sin hyressättning i särskilda boenden, och på vilket sätt de agerar när de boende inte klarar hyran. 57 kommuner av 67 tillfrågade svarade och det visade sig att det är stora skillnader. En anledning till dagens höga hyror i LSS-boenden är att det enligt domstolsbeslut är tillåtet att räkna in gemensamhetsytorna. En annan är att byggkostnaderna för bostäder under 2000-talet har ökat med 50 procent och nybyggda boenden är därmed dyra att bo i. SKL konstaterar att det är mycket otillfredsställande att människor som behöver ett särskilt boende blir hänvisade att söka ekonomiskt bistånd till sitt uppehälle. Förslaget är att de övre gränserna för hyreskostnader som är underlag för bostadstillägg ska höjas. Text och foto: Marianne Hühne von Seth
Posttidning B AVSÄNDARE: Schizofreniförbundet Hantverkargatan 3G, 112 21 Stockholm Vaknade upp stärkt Konsekvenser av att dö är författaren Rose Marie Bouws försök att skriva sig ur den kris som drabbade henne när hon blev mamma. Det är också hennes starka debut som författare. S venska Ann-Sofi möter banden som skulle förena mor och kärleken i Pascal och barn får aldrig chans att utvecklas. flyttar med honom till Upplevelserna under och efter hans hemland Nederländerna. Snart väntar de någon. Först flera år senare, när huslä- förlossningen kan hon inte dela med barn. Ann-Sofi oroar sig mycket för karen äntligen ser hennes ångest inför förlossningen och smärtan och försöker diskutera det med sin barnmorska en psykolog, får hon sätta ord på sin en ny graviditet och skickar henne till som bara viftar bort hennes farhågor: ångest. Det är samtalen med psykologen vi får ta del av i romanen. Psyko- Smärtlindring är inte bra för barnet. Språksvårigheter bidrar till att hennes logen uppmanar henne att skriva och rädsla inte tas på allvar. att avväpna ångesten genom att hälsa Förlossningen blir en traumatisk på den och säga Men hej Panikupplevelse som utlöser en förlossningspsykos, postpartumdepression, ångest! Är du här nu igen? posttraumatiskt stressyndrom och Text: Inger Gadh, Bibliotekarie panikångest. I sin förvirring tror Psykiatribiblioteket Lund Ann-Sofi att barnet inte är hennes, och Omslag: Jenny Bohl Julklappstips Du kan köpa Konsekvenser av att dö på www.schizofreniforbundet.se/webshop. Du får 10 % rabatt om du är medlem i Schizofreniförbundet. Pris med rabatt 168 kr. Ring oss 08-545 559 80 så får du ett lösenord som du uppger vid beställning. 50 % Halva priset på Schizofreniförbundets egna böcker och filmer fram till jul.