Lärarhandledning till Demokrativerkstaden
2 Lärarhandledning Demokrativerkstaden Om lärarhandledningen I lärarhandledningens första del finns det tips, förslag och information om hur du kan förbereda eleverna inför besöket i Demokrativerkstaden. Det finns också en beskrivning av spelets olika steg och information om vad som förväntas av dig som lärare. Våra erfarenheter visar att en väl förberedd klass får ut mycket mer av spelet än en klass som inte är det. Titta därför extra nog på avsnittet Hur förbereder du eleverna på bästa sätt. I slutet av första delen finns också förslag på hur ni kan arbeta vidare med besöket i klassrummet.. I lärarhandledningens andra del finns ett presentationsmaterial om kammaren. Presentationsmaterialet är ett stöd till dig som lärare om ni vill besöka kammaren på egen hand före eller efter besöket i Demokrativerkstaden. Besöket i kammaren görs alltså på egen hand och det är du som lärare som berättar om kammaren för eleverna. Vad är Demokrativerkstaden? En av målsättningarna med Demokrativerkstaden är att spelet ska komplettera undervisningen i samhällskunskap. Därför har följande i kursplanens centrala innehåll varit vägledande i arbetet med att skapa Demokrativerkstaden: Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutvecklingen samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut. Hur förbereder du eleverna på bästa sätt? För att eleverna på bästa sätt ska kunna ta till sig spelet är det en fördel om de är insatta i vissa begrepp och har vissa förkunskaper. Eleverna bör känna till hur val till riksdagen går till och vem som kan bli riksdagsledamot riksdagens uppgifter vad ett politiskt parti är och hur en partigrupp arbetar i riksdagen vad en proposition, en motion och ett utskott är riksdagens arbete från förslag till lag, den så kallade ärendegången hur man når överenskommelser genom förhandlingar och kompromisser begreppen mandat, partilinje, majoritet och minoritet. Det är också bra om eleverna känner till att de ska delta i ett rollspel och att de är förberedda på vad som sker inledningsvis i spelet. Mer om det i avsnittet Att besöka Demokrativerkstaden steg för steg. Om du vill ha komplement till ditt eget läromedel kan vi rekommendera studiehäftet Riksdagen en kort vägledning. Det finns att ladda ned eller beställa på riksdagens webbplats, www. riksdagen.se. Välj ingången Lärare och klicka sedan på Studiematerial. Där finns också annat studiematerial, som exempelvis det populära webbspelet Rixdax. I handledningen bifogas också Riksdagskrysset att kopiera till eleverna. Det är en lättsam frågesport där eleverna får testa om de har de kunskaper som krävs för att bli ledamot i Demokrativerkstaden.
Demokrativerkstaden Lärarhandledning 3 Din uppgift som medföljande lärare Spelet i Demokrativerkstaden leds av en handledare från riksdagen. Din uppgift som lärare är att motivera och stödja eleverna där det behövs under spelets gång. Genom att du har en aktiv roll i Demokrativerkstaden får du också en bra inblick i spelet, något som du kan ha nytta av i klassrummet under efterarbetet. Att besöka Demokrativerkstaden steg för steg Samling Ingången till Demokrativerkstaden ligger på Stora Gråmunkegränd 4. Tänk på att komma några minuter innan besöket startar. Klassen hänger av sig sina ytterkläder i ett kapprum. Varje elev får en pekplatta samtidigt som de blir indelade i partier och utskott. Pekplattan är ett viktigt verktyg när eleverna under spelet ska samla fakta, möta journalister och väljare. De använder även pekplattan när de ska rösta och bestämma möten. På pekplattan kan de även läsa alla förslag och all information som de behöver under spelets gång. Introduktion Den samhällsfråga som eleverna ska arbeta med presenteras i ett fiktivt nyhetsinslag. Läs mer om de fyra olika samhällsfrågorna i spelet i avsnittet Scenarier i Demokrativerkstaden. Partigruppsmöten och utforskandefasen Eleverna är indelade i fem partier. I partigrupperna möter eleverna sin partiledare via en teveskärm. Partiledaren presenterar partiets program och ståndpunkt i frågan samt informerar även om utskottsindelningen. I utforskandefasen lär sig eleverna mer om den samhällsfråga som de arbetar med. De söker fakta, de möter väljare, journalister och intresseorganisationer och de träffar andra ledamöter. Efter utforskandefasen ska ledamöterna i varje parti enas om vad de tycker i frågan. Ska de hålla fast vid sin partilinje eller ska de överge den för att nå samarbete med andra partier? Utskottsmöte I utskottet diskuterar och förhandlar partierna med varandra i syfte att bilda en majoritet. Om klassen är 20 elever eller fler arbetar de i två utskott. När det är utskottsmöte har du som lärare en viktig funktion. Antingen stödjer du eleverna under utskottsmötet, eller så finns du till hands när halva elevgruppen befinner sig i utforskandefasen. Omröstning och konsekvenser av det fattade beslutet I partigrupperna informerar deltagarna varandra om vad som hände under utskottsmötet och hur de kommer att rösta. Eleverna samlas sedan i kammaren för omröstning. Beslutets tänkbara konsekvenser för samhället visas i en film. Reflektion Direkt efter att spelet är klart leder handledaren en efterdiskussion. Strävan är här att skapa ett lärande av spelupplevelsen. Eleverna får nu reflektera över hur det kändes att spela spelet, tolka vad som hände samt hjälp att generalisera de nyvunna kunskaperna. Vi jämför även spelet med verkligheten. Tiden för efterdiskussionen är kort. För att kunna arbeta vidare i klassrummet är det viktigt att du som lärare är uppmärksam under spelet och lägger på minnet hur eleverna agerar. Eleverna kommer att lära sig mer om du avsätter tid för efterarbete och fortsatt diskussion i klassrummet. Om du önskar fördjupade kunskaper om metodiken upplevelsebaserat lärande och i synnerhet om reflektionens betydelse rekommenderar vi följande material som finns på myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. Upplevelsebaserat lärande metodik
4 Lärarhandledning Demokrativerkstaden Bilder: Melker Dahlstrand Besöka kammaren på egen hand Spelet i Demokrativerkstaden pågår i 1 timme och 45 minuter. Räkna med att det tar ytterligare upp till 45 minuter att besöka kammaren på egen hand om klassen vill göra det. Promenaden till eller från Riksgatan 3 och en säkerhetskontroll är inräknade. Har du bokat besök kl. 9 eller 13 har du möjlighet att besöka kammaren efteråt, när klassen har avslutat spelet. Klasser som bokat besök kl. 11 eller 15 besöker kammaren före spelet i Demokrativerkstaden. Läs mer om det i det bifogade presentationsmaterialet. Elever i behov av särskilt stöd Finns det elever med behov av särskilt stöd, kontakta oss före besöket. Då hjälper vi till att anpassa besöket på bästa sätt! Tillgänglighet till och i lokalen Demokrativerkstaden är anpassad för elever i rullstol, och de kan använda samma ingång som elever utan rullstol. Elever med permobil behöver dock använda en annan entré, nämligen Storkyrkobrinken 9. Ta kontakt med oss före besöket så gör vi oss beredda att öppna den ingången. För elever med hörselnedsättning finns det hjälpmedel att låna i Demokrativerkstaden. Talsyntes finns för elever som behöver ha texten uppläst. Det finns också hörlurar till pekplattan. Egna hörlurar fungerar givetvis också. Kontakta oss innan besöket om det finns elever i behov av dessa hjälpmedel. Scenarier i Demokrativerkstaden Det finns fyra olika fiktiva samhällsfrågor med framtidskaraktär att spela i Demokrativerkstaden. En klass arbetar med en samhällsfråga per spel. Klassens storlek styr till viss del valet av
Demokrativerkstaden Lärarhandledning 5 samhällsfråga, se nedan. Dock är det möjligt att lämna önskemål om val av fråga när ni bokar besök. Kärnkraft och terrorlagstiftning En grupp aktivister har gjort ett intrång i ett kärnkraftverk. Ska de klassas som terrorister eller inte? Den andra delen av frågan handlar om Sveriges framtida energiförsörjning. Ska Sverige satsa på kärnkraft eller alternativa energikällor? Framtidens försvar Hur ska det svenska försvaret organiseras i framtiden? Den andra delen av frågan handlar om Sverige ska medverka med militär trupp i en FN-ledd styrka i Baltikum där det råder konflikt och politiskt kaos. Samhällsfrågan belyser både försvarspolitiken och den svenska säkerhetspolitiken. Robotar i äldrevården Ska robotar i äldrevården förbjudas? Eller är den nya tekniken rätt väg att gå för att ta hand om en åldrande befolkning? Den här samhällsfrågan kan spelas av klasser om max 19 elever. Genmanipulerat kött En ny innovation, kallad köttfrukten, odlas i ett laboratorium och kan göra Sverige världsledande på området. Samtidigt kan den vara en lösning på världssvälten. Eleverna ska fatta beslut om det ska vara tillåtet att producera genmanipulerat kött i stor skala eller inte. Den här samhällsfrågan är anpassad till klasser om max 19 elever. det syftet är Beslut i korthet. Den finns under menyn Debatter och beslut. Klickar man på ett beslut visas hela ärendegången i kronologisk ordning inklusive debatt och votering. För att tydliggöra och fördjupa riksdagens roll i samhället, vilket är ett av spelets syften, rekommenderar vi sidan Riksdagen i samhället. Den finns under menyn Så funkar riksdagen. Här ges en överblick av viktiga aktörer och beslutsfattare som på olika sätt påverkar samhällsutvecklingen med riksdagen i fokus. Om eleverna vill fördjupa sig ytterligare rekommenderar vi något av riksdagens nya fördjupande studiematerial. Riksdagen i samhället, Demokratin i samhället eller Demokratens handbok finns alla på sidan Studiematerial under menyn Lärare. Efter besöket i Demokrativerkstaden Starta gärna efterarbetet i klassrummet med att se om introduktionsfilmen som finns på Demokrativerkstadens webbplats (www.riksdagen.se under menyn Lärare.) Därefter är det en god idé att jämföra stegen i Demokrativerkstaden med riksdagens beslutsprocess för att tydliggöra skillnader och likheter. En användbar sida på riksdagens webbplats för
6 Lärarhandledning Demokrativerkstaden Riksdagens lokaler J L Jakobsgatan Västra trädgårdsgatan Byggnader RÖ Riksdagshuset östra RV Riksdagshuset västra L Ledamotshuset C Cephalus N Neptunus M Mercurius B Brandkontoret J Jakobsgatan Entréer A Huvudentré Riksgatan 1 B Riksgatan 2 C Riksgatan 3 Allmänhetens entré D Riksplan, Norrbro 1B Tryckeriexp. E Riksplan, Norrbro 1 F Mynttorget 2 G Mynttorget 4 H Mynttorget 1 I Riddarhustorget 7 9 J Storkyrkobrinken 7 K Stora Gråmunkegränd 4 L Jakobsgatan 6, plan 3 och 5 2 Myntgränd Riksbron C Riksgatan 3 Riksplan E Stallbron F 5 Mynttorget Myntgatan RÖ B A 4 1 RV L G D B H N 6 Norrbro Lokaler 1 Bankhallen, RV2 2 Plenisalen, RV5 3 Förstakammarsalen, RÖ5 4 Andrakammarsalen, RÖ5 5 Ledamotshuset, L4-17 6 Skandiasalen, N3 7 Riksdagsbiblioteket, M3 8 Demokrativerkstaden Riddarhustorget I Storkyrkobrinken M 8 K 7 C Västerlånggatan Stora Gråmunkegränd J Besök i kammaren Klasser som bokat tiderna kl. 9 eller 13 besöker om de vill kammaren efter spelet. De som bokat kl. 11 eller 15 kan besöka kammaren före spelet. Du som är medföljande lärare tar själv din klass till och från Riksgatan 3, om ni önskar besöka kammaren på egen hand i anslutning till ert besök i Demokrativerkstaden. På följande sidor finns förslag på vad du kan visa och berätta om i och kring kammaren. Ni når kammaren genom entrén Riksgatan 3. Om det inte är någon planerad aktivitet i kammaren kommer en tjänsteman från riksdagen att finnas på plats för att hjälpa er. Det är av bemanningsskäl inte möjligt att ändra tiderna. En klass som är bokad kl. 9 kan besöka kammaren kl. 11 11.30. En klass som är bokad kl. 11 kan besöka kammaren kl. 10 10.30. En klass som är bokad kl. 13 kan besöka kammaren kl. 15 15.30. En klass som är bokad kl. 15 kan besöka kammaren kl. 14 14.30.
Demokrativerkstaden Lärarhandledning 7 Visa och berätta om riksdagens kammare All makt ska utgå från folket. Så står det i regeringsformen. Där står också att riksdagen är folkets främsta företrädare. Men vilka är riksdagens uppgifter och vilken roll har riksdagens kammare? I den här manualen får du hjälp och inspiration till att berätta om riksdagen och visa kammaren. Riksdagens fem uppgifter Stifta lagar och besluta om statens budget är viktiga uppgifter för riksdagen. Dessutom ska riksdagen kontrollera regeringen och spela en viktig roll i Sveriges utrikespolitik och EU-arbete. Riksdagen stiftar lagar som påverkar oss alla. En lag kan bara stoppas eller ändras av riksdagen. I en del andra länder finns det författningsdomstolar som kan stoppa lagar som parlamentet beslutat om. Lagförslagen kommer från regeringen och riksdagsledamöterna. Lagarna kan till exempel handla om hur Sveriges försvar ska se ut, hur mycket pengar alla barn får i barnbidrag och vilket betygssystem skolorna ska använda. Debatterna och besluten äger alltid rum i riksdagens kammare. Riksdagen beslutar om statens budget. Hur mycket pengar ska staten lägga på olika samhällsområden? Vilka inkomster ska staten ha, i första hand i form av skatter? Regeringen kommer med ett budgetförslag som riksdagen sedan fattar beslut om. I budgeten finns 27 samhällsområden som statens pengar fördelas på. I samband med att regeringen presenterar sin budgetproposition hålls en budgetdebatt i kammaren där alla partier ger sin syn på den ekonomiska politiken. Riksdagen kontrollerar hur regeringen och dess myndigheter sköter sitt arbete. Till sin hjälp har riksdagen flera verktyg som tillsammans kallas för riksdagens kontrollmakt. Konstitutionsutskottet är det utskott i riksdagen som håller ett extra öga på regeringens ministrar så att de inte bryter mot några regler. Riksdagsledamöterna debatterar med ministrarna i kammaren. Regeringen har ett stort ansvar för utrikespolitiken. Men riksdagen är också en viktig aktör i svensk utrikespolitik. Riksdagen bestämmer vilka länder som Sverige ska skicka fredsbevarande styrkor till. Den bestämmer också hur mycket pengar som ska gå till internationellt bistånd. Varje år hålls en utrikespolitisk debatt i kammaren då utrikesminister presenterar den utrikespolitiska deklarationen. Den anger vilken politik som Sverige ska driva. Sveriges medlemskap i EU innebär att riksdagen inte är ensam om att besluta om lagar och regler som ska gälla i Sverige. Riksdagen arbetar på olika sätt med EU-frågor. Riksdagsledamöterna debatterar EU-frågor i kammaren och i sina utskott. Dessutom finns en EU-nämnd som ministrarna stämmer av med innan de åker till sina EU-ministermöten. Riksdagen ska vara delaktig i regeringens EU-arbete. I kammaren har många debatter en koppling till EU.
Bilder: Melker Dahlstrand Kammarens roll Kammaren är riksdagens hjärta. Här debatterar riksdagsledamöter och ministrar viktiga samhällsfrågor. Och i kammaren fattas besluten som påverkar oss alla. Riksdagsledamöterna är förtroendevalda och ska företräda människorna i Sverige. Ledamöterna representerar olika politiska partier. Alla partier som får minst 4 procent av rösterna är med och delar på platserna, mandaten, i riksdagen. I valet 2014 blev mandatfördelningen följande: Socialdemokraterna: 113 Moderaterna: 84 Sverigedemokraterna: 49 Miljöpartiet: 25 Centerpartiet: 22 Vänsterpartiet: 21 Liberalerna: 19 Kristdemokraterna: 16 Vid debatter i kammaren är det fri placering. Men de ledamöter som ska delta i debatten brukar sitta i halvcirklarna närmast podiet. Alla ledamöter är inte på plats i kammaren när det är debatter. I första hand är det de ledamöter som ska delta i debatten som är närvarande. Det finns många olika sorters debatter i riksdagen. Vissa debatter handlar om ärenden som riksdagen ska fatta beslut om. I de debatterna är det alltid ett förslag från ett utskott som ligger till grund för debatten, och senare beslutet. Många debatter innehåller inga beslut, exempel på sådana debatter är frågestunder med regeringen, aktuella debatter och interpellationsdebatter där regeringens ministrar svarar på i förväg ställda frågor. När det är dags för omröstning ljuder en signal i Riksdagshuset. Då har ledamöterna exakt 8 minuter på sig att ta sig till kammaren. Vid omröstningar sitter ledamöterna på bestämda platser. I deras bänkar finns omröstningsknappar. I många länder sitter ledamöterna i parlamentet med sin partigrupp. I Sveriges riksdag sitter ledamöterna när de röstar i sin valkrets. Sverige är indelat i 29 valkretsar som får skicka ledamöter till riksdagen. Hur många bestäms utifrån antalet människor som har rösträtt i valkretsen. Stockholms län är den största valkretsen med 39 ledamöter medan Gotland är den minsta med två ledamöter. Alla kan se hur ledamöterna har röstat. När en ledamot röstar ja lyser en grön lampa på väggen. Om hen istället röstar nej så tänds en röd lampa. Gula lampor lyser för de ledamöter som avstår från att rösta. Ministrarna i regeringen debatterar i kammaren, men de röstar inte. Det är alltid en talman som leder debatterna i kammaren. I riksdagen finns en talman och tre vice talmän. Talmannen fördelar ordet och ser till att reglerna för hur sammanträden ska gå till följs.
Demokrativerkstaden Lärarhandledning 9 Som medborgare kan du alltid komma till riksdagen och följa en debatt från åhörarläktaren. Från läktaren får du inte ställa egna frågor eller göra någon typ av demonstration, till exempel ta med dig ett plakat med en politisk text. Alla debatter och omröstningar sänds på riksdagens webbplats. Sveriges television använder sig av riksdagens inspelningar när de sänder riksdagsdebatter. Vanliga frågor och svar vid besök i kammaren Här listar vi frågor som besökare i kammaren ofta ställer. Hur sitter ledamöterna? Ledamöterna får sitta var de vill när det är debatter. Men tanken är att de ledamöter som ska delta i debatten sätter sig i debattbänkarna som finns längst fram i en halvcirkel framför talmannen. Detta för att skapa intensitet och närhet i debatten. I samband med voteringar har ledamöterna bestämda bänkplatser, då sitter de tillsammans med ledamöter från den egna valkretsen. Varför är det så tomt i kammaren vid debatter? Ledamöterna är framför allt på plats i kammaren när de själva ska delta i debatten. När kammaren debatterar ett ärende som riksdagen senare ska fatta beslut om är de ledamöter vars utskott behandlat frågan på plats. Vilka sitter längst fram vid podiet? Talmannen eller någon av de tre vice talmännen leder kammarens sammanträden. Kammarsekreteraren sitter till höger om talmannen och hjälper talmannen med frågor som uppkommer under sammanträdet. Kanslisten sköter voteringssystemet och ser till att ledamöternas mikrofoner kopplas på. En protokollsnotarie skriver ner allt som sägs vid debatten i protokoll. Vad tjänar politikerna? Riksdagsledamöterna har ett arvode på 63 800 kronor i månaden. Talmannens arvode är lika stort som statsministerns, 164 000 kronor i månaden. Övriga ministrar har ett arvode på 130 000 kronor i månaden. Vad är det för färgglad kruka som finns i kammaren? Det är en valurna som används vid slutna omröstningar, till exempel vid talmansval. Valurnan visar land, vatten och vägar. Bron är det som förenar vägarna och kan ses symboliskt som ett tecken på överenskommelse. Äpplet på locket är kunskapens frukt och visar på den insikt som bör styra besluten. Har ministrarna i regeringen bestämda platser? Ministrarna har sina platser längst fram till vänster. De har inga voteringsknappar eftersom de inte får rösta. Statsministern sitter alltid längst ut till vänster på den främre halvcirkeln. Vad är det bakom de svarta tonade rutorna? Riksdagens medietekniker sitter bakom de tonade rutorna till höger. De sänder sammanträdena från kammaren. Sändningen visas på riksdagens webbplats. SVT använder riksdagens inspelningar i sina sändningar. Bakom de tonade rutorna till vänster finns ett visningsrum. Det kan ledamöter, skolinformatörer och lärare använda när de vill berätta om kammaren samtidigt som det pågår ett sammanträde. Varför står det talmannens gäster på två av bänkraderna på C-sektionen på allmänhetens läktare? Om talmannen har gäster och de vill lyssna på en kammardebatt blir gästerna placerade på
10 Lärarhandledning Demokrativerkstaden C-sektionens två främsta rader på åhörarläktaren. Vad är det för ask som står på talmanspodiet? Skrinet används när det blir lika röstetal vid en förberedande omröstning. Kan även användas om det blivit lika röstetal efter en ny behandling i utskottet. Skrinet är tillverkat av femton svenska träslag och formen anknyter till svepasken, ett träkärl med rötter i järnåldern. I asken finns en ja- och en nej-lott. Får jag komma hit och lyssna på en debatt? Åhörarläktaren är alltid öppen när det pågår sammanträden i kammaren. Ingången till läktaren är Riksgatan 3. Den som vill sitta på åhörarläktaren behöver inte föranmäla sig. Hur blir jag riksdagsledamot? Alla som har rösträtt till riksdagen kan också kandidera som riksdagsledamot. För att bli ledamot måste man också vara nominerad av ett politiskt parti. Vad händer om en ledamot röstar fel vid en votering? Det första trycket registreras, vilket innebär att om en ledamot röstar fel så kan hen inte ändra sin röst. Däremot kan ledamoten anmäla till protokollet att hen hade för avsikt att rösta på ett annat sätt. Men för voteringsresultatet spelar detta ingen roll. Varför börjar alla sina anföranden med herr eller fru talman? I riksdagens kammare talar ledamöterna via talmannen och inte direkt till varandra. Den tidigare talmannen Per Westerberg förklarade att det var ett sätt att hyfsa debatterna. Hur används balkongerna? Pressfotografer fotograferar från balkongerna. Vid större debatter och när riksdagen öppnar brukar det vara fullt med fotografer på balkongerna. Fotografer får normalt inte fotografera från kammarens golv. Varför är väven så grå? Väven Minnet av ett landskap är ett fantasilandskap i mer än 200 gråa nyanser. Kanske valde konstnären att göra väven så grå för att riksdagen fattar beslut som påverkar människor i deras liv och vardag? Och då ska fokus vara på debatten och inte på ett färgglatt konstverk? Vad är det för färgglada lappar som ligger på bänken under väven? På lapparna finns debattregler för olika typer av debatter i kammaren. Finns det några regler för hur man som ledamot får klä sig i kammaren? I kammaren gäller vårdad klädsel. Det är tjänstgörande talman som bedömer vad som är vårdad klädsel. Det finns kavajer att låna. Hur många tjänstemän finns det i riksdagen? I Riksdagsförvaltningen arbetar 650 partipolitiskt neutrala tjänstemän. Vid partikanslierna finns också anställda tjänstemän, cirka 350 totalt. De är däremot inte partipolitiskt neutrala.
Riksdagskrysset Är du redo att bli riksdagsledamot i Demokrativerkstaden? Gör krysset nedan och se om du har de rätta kunskaperna. 1. Sverige är en demokrati. Vad innebär det? 1. Att Sverige har en kung. x. Att medborgarna väljer vilka som ska representera dem i riksdagen. 2. Att alla har möjlighet att se Kalle Anka och hans vänner på tv när det är julafton. 2. Hur ofta är det val till riksdagen? 1. Vart tredje år. x. Statsministern bestämmer tidpunkt för riksdagsvalet. 2. Vart fjärde år. 3. Vad krävs för att bli invald i riksdagen? 1. Du ska vara 18 år, svensk medborgare och nominerad av ett parti. x. Du ska vara 21 år, svensk medborgare och nominerad av ett parti. 2. Du ska vara18 år, svensk medborgare och varit kommunalpolitiker i minst 4 år. 4. Vem beslutar vilka lagar som ska gälla i Sverige? 1. Riksdagen. x. Kungen. 2. Regeringen. 5. Varför arbetar riksdagsledamöter i mindre grupper, så kallade utskott? 1. För att ledamöterna ska kunna koncentrera sig på vissa frågor eftersom de inte hinner sätta sig in i alla förslag. x. Det politiska arbetet är ibland ett ensamt arbete. I utskotten träffas riksdagsledamöterna för att umgås och fika. 2. Ledamöterna kommer från olika delar av landet. I utskotten blandas de för att lära känna varandra bättre. 6. Vilka ingår i en partigrupp? 1. Några riksdagsledamöter från varje riksdagsparti. x. Alla riksdagsledamöter från ett och samma politiska parti. 2. Alla riksdagsledamöter från en valkrets. 7. Vilket påstående stämmer bäst in på uppdraget som riksdagsledamot? 1. En riksdagsledamot bestämmer själv hur hen ska rösta i en fråga. x. Det är partiledaren som bestämmer hur partiets riksdagsledamöter ska rösta i en fråga. 2. Det är både partiet och väljarnas vilja som styr hur en riksdagsledamot ska rösta i en fråga. 8. Vad tar mest tid för en riksdagsledamot under en normal arbetsvecka? 1. Att delta i debatter i kammaren (plenisalen). x. Att läsa in sig på förslagen, möta intresseorganisationer och sätta sig in i alla frågor. 2. Arbetet i utskotten. 9. Vad är det för skillnad på en motion och en proposition? 1. En motion utövas i idrottshallen. En proposition är en exotisk frukt. x. En proposition skrivs av en eller flera ledamöter eller partier i riksdagen. En motion skrivs av regeringen. 2. En motion skrivs av en eller flera riksdagsledamöter eller partier i riksdagen. En proposition skrivs av regeringen. 10. I det politiska arbetet är det vanligt att två eller flera partier samarbetar för att få igenom sina förslag. Vad kallas ett sådant samarbete med ett annat ord? 1. Demonstration. x. Allians (eller koalition). 2. Opposition. 11. När beslut fattas gäller ibland att det vinnande förslaget ska ha majoritet. Vad innebär det? 1. Förslaget med minst 75 procent av rösterna. x. Alla ska vara eniga för att ett beslut ska kunna fattas. 2. Förslaget med flest röster vinner.
12 Lärarhandledning Demokrativerkstaden Facit till Riksdagskrysset: 1. x 2. 2 3. 1 4. 1 5. 1 6. x 7. 2 8. x 9. 2 10. x 11. 2 Kontaktuppgifter E-post: besoksbokning@riksdagen.se Telefon: 08-786 48 62 Telefonen är bemannad tisdag torsdag klockan 9 11. www.riksdagen.se Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Tfn: 08-786 40 00