Minnesanteckningar 2011-01-20 Utbildningsadministrativa nätverket (FAB) Närvarande: Åsa Gustafson, ordf, UF/UTA Helene Gester, SCI Elisiv Lundberg, STH Patrik Gärdenäs, CSC Johanna Stellan, ABE Margareta Karlsson, ICT Manja Schubert, EES Madeleine Scherlin, ITM Cecilia Månsson, ABE Tina Murray, KIR Yvonne Bång Wahlbäck, UF/AFS Katarina Jonson, UF/VoS Lisa Grape, AFS Stina Pihlström, UF/UTA, sekreterare Emma Hägg Hansson, AFS (pkt 1) Linda Förberg, AFS (pkt 1) 1. Felaktiga kursval på studera.nu (programstudenter) Emma och Linda från AntEx går igenom informationen som finns i bilagan till minnesanteckningarna. För att minska andelen felaktiga kursval föreslås att möjligheten för sen anmälan till fristående kurser på studera.nu stängs under programstudenternas kursvalsperiod (två veckor i maj respektive november). Sen anmälan öppnar igen efter att kursvalsperioden är slut. Alla i nätverket tycker att förslaget är bra, viket innebär att sen anmälan stängs från och med vårens kursvalsomgång. Puff för lunchseminariet 26 jan HSV:s utvärderingssystem Stina informerar om lunchseminariet som tar upp HSV:s nya utvärderingssystem och uppmanar alla som kommer att arbeta med utvärderingen att anmäla sig till seminariet. Utdelning av prestationsgradsstatistik (bifoga minnesanteckningarna) I samband med årsredovisningsarbetet sammanställdes prestationsgrad per skola och avdelning. Tabeller delades ut under mötet och bifogas som bilaga till minnesanteckningarna. 2. Fortsatt diskussion om utbytesstudier för masterstudenter samt rapport om översynen av utbytesavtal Per, Eva och Tina är ute på skolorna och pratar om avgifternas införande. I dimensioneringsfrågan kommer diskussionen om utbytesavtal upp. Det förekommer obalans på KTH-nivå och målet är att öka antalet utresande. En sammanställning över hur det står formulerat i avtalen i jmf med verkligheten är på gång. Tina frågar hur nätverket vill att KIR fortsätter jobba med avtalen. Ett till ett-förhållande viktigt, men hur ska man mäta detta? Varje år, över en femårsperiod? Varje år är inte att föredra, enligt Tina. Nätverket får veta att det finns en ny funktion i DIAK: avtalet ska kunna kopplas till en skola, vilket innebär att man ska kunna söka ut sina avtal. Kattis påtalar att inresande utbytesstudenter påverkar rankingsiffror. Om man fixar balansen genom att dra ner på antalet inresande får vi sämre ranking-siffror. Å andra sidan har detta varit uppe i rektorsdialogen med skolorna, det vill säga att om man inte kan få fler att resa ut får balansen uppnås genom att dra ner på antalet inresande. Varje skola får höra av sig via mejl till KIR för att boka möte för att diskutera avtalen inkl frågan nedan. Diskussion om likabehandlingsprincipen angående utbytesstudier för masterstudenter, alla KTHstudenter ska behandlas lika. Utdrag ur regelverket innehåller heller inget explicit om att det bara gäller civilingenjörer. Däremot gäller att för att få ersättning av staten ska man ha läst ett år på KTH, men det är en annan fråga. Hur informerar vi och hur ska konkurrensen med andra studenter se ut? Resursfrågan nämns som en svårighet. Frågor som behöver hanteras: formulering av behörighet för att
åka iväg, jobba med tillgodoräknande, hur står det i avtalet. Koppla denna fråga till diskussionen om avtal som KIR ska ha med varje skola. 3. Byte av program studenter som vill läsa obligatoriska kurser på andra program Obs! att riktlinjerna vi nämnde på decembermötet inte finns i regelverket längre. Inför mötet har alla uppmanats att läsa avsnittet i regelverket om antagning till senare del samt Helenes komplement som kom via mejl. Åsa informerar att det finns mer detaljerade instruktioner i beslut från 2001-01-29, beslutnr 82. Behöver formuleringen i regelverket förtydligas eller är det kommunikationen som brister? Åsa behöver input från nätverket om någon förändring av formuleringen eventuellt ska göras. Vid byte av program är det regelverket för antagning till senare del som gäller. Diskussionen mynnar ut i tre nyckelord att tänka på vid hantering av sådan här ärenden: behörighet, plats och kommunikation. Till slut kommer nätverket fram till att inget behöver göras. Elisiv informerar om två nyantagna studenter på högskoleingenjörsutbildningen som önskar bli antagna till kurser som ej ingår i studieplanen. De har redan högskoleingenjörsexamen, men hade av någon (oklart vem) blivit hänvisade till att söka teknik och ekonomi för att få läsa extrakurser. 4. Inresande studenter registrering Inresande studenter som inte kommer under ordnade former hur hanteras dessa på respektive skola? Margareta tar gärna mot tips och förslag. 5. KTH och andra högskolors kontakter med Migrationsverket ICT ser en kategori studenter som använder studierna för att komma in i landet. Trots dåliga resultat får studenterna stanna kvar. Migrationsverket kommer att få digitala uppgifter från Ladok framöver. Kattis tror att det kommer att bli hårdare kontroller. 6. Kursdeltagare från forskningsprojekt med industrin Frågan om hur vi kan lösa forskningssamarbetet, där kursdeltagare kommer från industrin, har kommit upp. Det uppstår nu problem i och med neddragningen av bland annat friståendekursstudenter. För detta finns en ny finansieringsform, IND, i Ladok som i dagsläget inte genererar hst/hpr. Obs! Det ska inte vara uppdragsutbildning som märks IND. Här är punkterna som presenterades på mötet: 1. Skolan tar emot anmälningar samt dokumentation av behörighet dvs. exempelvis gymnasiebetyg, akademiska meriter och/eller arbetsintyg. 2. GA kontrollerar att eventuella särskilda behörighetskrav är uppfyllda samt godkänner även att det finns plats på kursen samt att ingen hås och håp kommer genereras för dessa studenter. 3. Skolan skapar en kursomgång i kopps med IND som kortnamn och skriver i målgruppsfältet Endast för studenter inom industrisamarbete så att anmälningskod kan skapas. 4. Anmälan skickas ner till antagningen tillsammans med godkännande av GA. 5. Antagningsenheten granskar grundläggande behörighet samt fattar beslut om antagning 6. Antagning sker på den speciella kursomgången med finansieringsform IND. Sida 2 av 3
7. Lägesrapport CSN (men inget har egentligen hänt sedan sist) Kontakter med departementet och CSN, en proposition är på gång och ska komma i februari. Här finns numera informationen om återbetalningskrav från CSN http://www.kth.se/student/studentliv/aterbetalning-studiemedel-1.60801. (Länken skickades ut direkt efter mötet till nätverket per mejl.) Övriga kommentarer Sommarkurser som ges from 1 juli 2011 är också avgiftsbelagda för tredjelandsstudenter. För att en student ska få upp sitt schema på mina sidor krävs en fortsättningsregistrering. Någon frågar om plussning på tentor är vanligt förekommande? I mina sidor tentamensanmälan kommer alla möjliga tentor upp, även de man har klarat av. Eva-Lotta Thomas och Torkel Werge ska sammanfatta underlag från Anders Lundgrens sju uppdrag som rör införandet av avgifter. En första version ska vara klar 1 februari. /Stina Pihlström 790 6077 Sida 3 av 3
Problem med felaktiga kursval på studera.nu Antagningen har uppmärksammat att skolorna upplever en del problem med att deras programstudenter som gör sina kursval via studera.nu i viss mån söker fel kurser. Istället för att söka programkurser söker de kurser som är till för fristående studerande. När man som programstudent loggar in på studera.nu för att söka programkurser på KTH är det inte möjligt att på ett lättöverskådligt sätt se vilka kurser som ej är programkurser, detta ser man först när man är i slutet av sin anmälan. 1 2 3 4 Sökande 24-30 april 2010 Sökande 1-7 maj 2010 Sökande 8-15 maj 2010 Sökande 16-22 maj 2010 58 72 239 74 1 2 3 4 Sökande 18-31 oktober 2010 Sökande 1-7 november 2010 Sökande 8-15 november 2010 Sökande 16-22 november 68 72 136 72 Kolumnerna i fet stil ovan (2&3) visar antalet sökande till fristående kurser under kursvalsperioden. Detta inkluderar både fristående studerande samt programstudenter. Kolumn 1 visar antalet sökande till fristående kurser veckan innan kursval, och kolumn 4 antalet sökande till fristående kurser veckan efter kursvalsperioden. Vad man kan se är att markant fler söker fristående kurser under den andra veckan i kursvalet. Det är också under denna vecka som de allra flesta programstudenterna gör sina kursval på studera.nu. Detta indikerar på att en del av våra programstudenter av misstag söker fristående kurser istället för att söka programkurser. Antagningen har därför som förslag att stänga sen anmälan till fristående kurser på KTH under den period som kursvalet pågår. Detta för att undvika att våra programstudenter av misstag söker fel kurser på studera.nu. Under kursvalsperioden 1-15 maj i år sökte totalt 311 1 personer till fristående kurs på KTH och under perioden 1-15 november i år sökte totalt 208 personer. När kursvalet via studera.nu är klart öppnas de stängda kurserna för anmälan igen. Fördelar: Programstudenter riskerar i mindre utsträckning att anmäla sig till kurser för fristående. De kan fortfarande göra det men det är i så fall utanför AKP:s ansökningsperiod. Nackdelar: Fristående har inte möjlighet att anmäla sig under dessa veckor men den ordinarie ansökningsperioden för dessa studenter är 15 september 15 oktober respektive 15 mars 15 april. 1 Under HT2010 var utbudet av FOV-kurser betydligt större än under VT2011 samt vad det kommer vara i framtiden. Neddragningen beror på att vi slagit i taket för hås och håp.
Prestationsgrad per skola och avdelning 2010 jämfört med 2009 och 2008 2008 2009 2010 3-års snitt HST HPR Prest. grad HST HPR Prest. grad HST HPR Prest. grad Prest. grad ABE 1 824 1 547 85% 2 570 2 257 88% 2 773 2 443 88% 87% BIO 198 163 82% 225 178 79% 220 192 87% 83% CHE 494 432 88% 563 474 84% 809 652 81% 83% CSC 1 392 1 166 84% 1 426 1 188 83% 1 676 1 285 77% 81% ECE 38 29 76,2% 56 37 66,2% 194 49 25% 40% EES 459 403 88% 492 417 85% 541 438 81% 84% ICT 1 817 1 398 77% 1 964 1 467 75% 1 594 1 238 78% 76% ITM 2 226 1 931 87% 2 713 2 324 86% 2 779 2 459 88% 87% SCI 2 441 1 846 76% 2 466 1 962 80% 2 543 2 008 79% 78% STH 1 342 1 138 85% 867 636 73% 942 668 71% 77% KTH 12 230 10 055 82,2% 13 344 10 939 82,0% 14 073 11 433 81,2% 81,8% Not: ECE 2010 har 114 HST "CSN-kurs". Utan den är prestationsgraden 60% och snittet 67% KTHs prest. grad blir då 81,9% P:\AR\AR_2010\Uppföljning\Prestationsgrader 2008 2010.xlsx
2008 2009 2010 3-års snitt HST HPR Prest. grad HST HPR Prest. grad HST HPR Prest. grad Prest. grad AA ABE Arkitektur och samhällsbyggnad 63 3 4,9% 34 3 9,5% 77 1 1,8% 4,4% AD Arkitektur 529 476 90,1% 678 580 85,5% 713 689 96,6% 90,9% AE Mark- och vattenteknik 146 138 94,4% 180 166 92,3% 184 149 80,5% 88,7% AF Byggvetenskap 198 172 87,0% 627 574 91,5% 668 564 84,4% 87,7% AG Samhällsplanering och miljö 186 178 95,9% 207 197 95,0% 205 198 96,5% 95,8% AH Transporter och samhällsekonomi 167 123 73,7% 185 180 97,4% 141 110 77,5% 83,7% AI Fastigheter och byggande 386 345 89,2% 502 443 88,3% 634 583 91,9% 90,0% AK Filosofi och teknikhistoria 150 112 74,6% 157 114 72,2% 150 150 100,2% 82,2% A Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE) 1 824 1 547 84,8% 2 570 2 257 87,8% 2 773 2 443 88,1% 87,2% BA BIOTECHNOLOGY 8 0 0,0% 10 0 0,0% 8 0 0,0% 0,0% BB GRU 191 163 85,7% 215 178 82,6% 212 192 90,4% 86,2% B Skolan för bioteknologi (BIO) 198 163 82,3% 225 178 78,9% 220 192 87,1% 82,8% KA Skolgemensamt 89 64 71,6% 115 69 60,5% 32 14 43,0% 62,3% KD KEMI 225 193 85,7% 222 203 91,4% 220 189 86,1% 87,7% KE Kemiteknik 79 81 102,6% 112 95 84,5% 124 105 84,4% 89,0% KF Fiber och polymerteknologi 101 94 93,9% 115 107 93,3% 114 100 87,6% 91,5% KH Ingenjörspedagogiska avd 0 0 /0 0 0 /0 320 245 76,6% 76,6% K Skolan för kemivetenskap (CHE) 494 432 87,5% 563 474 84,1% 809 652 80,6% 83,5% DA CSC Centralt 24 5 21,5% 21 5 24,7% 29 10 33,5% 27,0% DD Datalogi 516 442 85,6% 542 445 82,1% 706 523 74,1% 79,9% DH Människa-datorinteraktion 116 106 91,5% 117 107 91,2% 131 95 72,7% 84,7% DM Medieteknik 150 143 95,1% 144 117 81,5% 158 144 90,8% 89,2% DN Numerisk analys 171 146 85,0% 171 162 94,5% 209 165 78,8% 85,6% DS Språk 372 297 79,9% 383 302 78,8% 399 319 80,0% 79,6% DT Tal, musik och hörsel 42 28 66,4% 48 50 103,9% 44 30 67,2% 80,2% D Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC) 1 392 1 166 83,8% 1 426 1 188 83,3% 1 676 1 285 76,7% 81,0% LG Biblioteks & informationstänster 13 10 78,0% 14 11 80,4% 129 12 9,5% 21,5% LJ Learning Lab 24 18 75,3% 43 26 61,7% 65 36 55,6% 61,2% L Enheten för vetenskaplig information och lärande 38 29 76,2% 56 37 66,2% 194 49 25,0% 39,7% P:\AR\AR_2010\Uppföljning\Prestationsgrader 2008 2010.xlsx
2008 2009 2010 3-års snitt HST HPR Prest. grad HST HPR Prest. grad HST HPR Prest. grad Prest. grad EA EES Elektro- och systemteknik 7 0 5,4% 7 0 0,0% 6 0 0,0% 1,9% ED Fusionsplasmafysik 17 13 80,6% 19 20 105,4% 25 24 95,8% 94,7% EF Rymd-och Plasmafysik 16 11 70,6% 23 17 76,1% 27 25 89,8% 80,5% EG Elektriska Energisystem 41 33 81,3% 55 46 83,4% 62 49 78,9% 81,1% EH Industriella informations-och styrsystem 64 66 103,0% 61 60 98,9% 62 62 99,5% 100,5% EI Elektroteknisk Teori & Konstruktion 52 55 105,0% 67 51 76,1% 80 47 59,1% 76,8% EJ Elektriska maskiner o effektelektronik 30 24 80,8% 30 29 97,4% 39 32 82,4% 86,5% EK Mikrosystemteknik 13 12 86,7% 11 10 95,3% 16 10 64,4% 80,3% EL Reglerteknik 72 61 84,4% 81 70 87,1% 85 75 87,9% 86,6% EM Signalbehandling 57 50 87,5% 49 41 84,1% 50 41 81,3% 84,5% EN Ljud-och bildbehandling (SIP) 12 9 70,1% 19 14 74,4% 19 15 80,7% 75,7% EO Kommunikationsteori (KT) 13 12 97,0% 18 13 73,2% 12 13 104,3% 89,0% EP Kommunikationsnät 64 56 87,5% 55 45 82,4% 57 45 79,1% 83,2% E Skolan för elektro- och systemteknik (EES) 459 403 87,8% 492 417 84,6% 541 438 80,9% 84,3% IA ICT Informations- & kommunikationsteknik 241 158 65,5% 231 179 77,3% 219 182 83,1% 75,0% ID Materialfysik 158 138 87,5% 54 40 73,6% 55 51 91,9% 85,6% IE Elelektroniksystem 533 470 88,2% 215 188 87,4% 173 147 85,0% 87,4% IF Kommunikation: tjänster och infrastruktur 126 101 80,2% 658 546 82,9% 809 582 72,0% 77,2% IG Integrerade komponenter och kretsar 0 0 /0 86 75 86,9% 66 50 76,1% 82,2% IH Tillämpad IT med entreprenörskap 0 0 /0 0 0 /0 0 0 /0 /0 II Informations-och programvarusystem 759 531 70,0% 682 412 60,4% 232 192 82,6% 67,8% IJ Fotonik och optik 0 0 /0 37 28 76,0% 40 34 86,7% 81,5% I Skolan för info.s- och kommunikationsteknik (ICT) 1 817 1 398 77,0% 1 964 1 467 74,7% 1 594 1 238 77,7% 76,4% MA ITM Industriell teknik och management 201 143 71,2% 226 139 61,5% 234 148 63,2% 65,0% MD Energiteknik 407 315 77,3% 471 405 86,0% 460 437 94,9% 86,4% ME Industriell ekonomi och organisation 594 558 94,1% 670 578 86,3% 685 636 92,9% 91,0% MF Maskinkonstruktion 388 359 92,7% 373 373 100,1% 414 387 93,3% 95,2% MG Industriell produktion 257 238 92,8% 253 231 91,0% 285 247 86,5% 90,0% MH Materialvetenskap 130 125 96,2% 164 143 87,2% 179 169 94,7% 92,5% MI Metallernas gjutning 0 0 /0 0 0 /0 0 0 /0 /0 MJ Energiteknik 0 0 /0 0 0 /0 1 1 100,0% 100,0% ML Tillämpad maskinteknik 250 192 76,7% 556 455 81,9% 522 435 83,3% 81,5% M Skolan för industriell teknik och management (ITM) 2 226 1 931 86,7% 2 713 2 324 85,7% 2 779 2 459 88,5% 87,0% P:\AR\AR_2010\Uppföljning\Prestationsgrader 2008 2010.xlsx
2008 2009 2010 3-års snitt HST HPR Prest. grad HST HPR Prest. grad HST HPR Prest. grad Prest. grad SA SCI Teknikvetenskap 77 29 37,0% 85 35 41,6% 109 54 49,7% 43,5% SD Farkost & Flyg 197 178 90,7% 213 188 88,3% 197 176 89,2% 89,4% SE Hållfasthetslära 147 130 88,6% 168 139 82,5% 155 141 90,5% 87,1% SF Matematik 1 349 942 69,8% 1 255 983 78,3% 1 259 953 75,7% 74,5% SG Mekanik 278 239 85,9% 278 242 87,1% 305 256 83,9% 85,5% SH Fysik 138 107 77,9% 150 114 75,8% 161 126 78,3% 77,3% SI Teoretisk fysik 101 83 82,1% 99 80 80,7% 108 85 78,2% 80,3% SK Tillämpad fysik 154 138 89,5% 218 181 83,0% 249 218 87,8% 86,6% S Skolan för teknikvetenskap (SCI) 2 441 1 846 75,6% 2 466 1 962 79,5% 2 543 2 008 79,0% 78,1% HA STH 42 37 89,1% 6 4 62,6% 7 4 56,0% 81,8% HD Byggteknik 393 359 91,3% 0 0 /0 0 0 /0 91,3% HE Datateknik o telekommunikation 188 143 76,0% 340 249 73,1% 334 250 75,0% 74,5% HF Allmänna avdelningen 363 266 73,4% 376 252 66,9% 402 251 62,5% 67,4% HH Maskinteknik 208 207 99,7% 0 0 /0 0 0 /0 99,7% HI Elektroteknik 30 30 101,2% 0 1 /0 0 0 /0 104,9% HK Neuronik 1 1 50,0% 3 3 111,3% 2 2 103,3% 97,1% HL Medicinsk bildbehandling 95 77 81,4% 95 85 89,5% 117 90 77,2% 82,3% HM Strukturell bioteknik 0 0 /0 0 0 /0 3 2 79,5% 79,5% HN Ergonomi 0 0 /0 48 43 89,7% 77 68 88,0% 88,7% HO Strömnings- och klimatteknik 24 18 77,8% 0 0 /0 0 0 /0 77,8% H Skolan för teknik och hälsa (STH) 1 342 1 138 84,8% 867 636 73,3% 942 668 70,9% 77,5% KTH 12 230 10 055 82,2% 13 344 10 939 82,0% 14 073 11 433 81,2% 81,8% P:\AR\AR_2010\Uppföljning\Prestationsgrader 2008 2010.xlsx