Utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammen. 180 hp/120 p Uppsala universitet

Transkript

1 TEKNAT 2006/421 Utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammen 180 hp/120 p Uppsala universitet 2007/2008 Utbildningsplanen beslutad 19 mars 2007 av Tekniska utbildningsnämnden

2 UTBILDNINGSPLAN FÖR HÖGSKOLEINGENJÖRS- PROGRAMMEN, INNEHÅLLSFÖRTECKNING Utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammen vid Uppsala universitet, 180 hp, 2007/ Beslut om att anordna utbildningsprogrammen 3 2. Mål för högskoleingenjörsexamen 3 3 Programmens innehåll och uppläggning 6 4 Föreskrifter om behörighet 7 5 Betyg 8 Studieplan för högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik, 180 hp, läsåret 2007/08. 9 Studieplan för högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik, 120 poäng (180 hp), läsåret 2007/ Studieplan för högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik, 180 hp, läsåret 2007/ Studieplan för högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik, 120 poäng (180 hp), läsåret 2007/ Studieplan för högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik, 180 hp, läsåret 2007/ Studieplan för högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik, 120 poäng (180 hp), läsåret 2007/

3 UTBILDNINGSPLAN FÖR HÖGSKOLEINGENJÖRS- PROGRAMMEN, Utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammen vid Uppsala universitet, 180 hp, 2007/2008 Utbildningsplanen är fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden, att gälla fr.o.m Planen omfattar högskoleingenjörsprogrammen i byggteknik, elektroteknik och maskinteknik. 1. Beslut om att anordna utbildningsprogrammen Regeringen fattade beslut om försöksverksamhet med samordnad ingenjörsutbildning på mellannivå. Enligt beslut av riksdagen vid 1988/89 års riksmöte skall försöksverksamhet med tvåårig ingenjörsutbildning bedrivas inom högskolan med utbildning i kemiteknik, 80 poäng, vid universitetet i Uppsala. Enligt beslut av riksdagen vid 1989/90 års riksmöte skall fortsatt försöksverksamhet med tvåårig ingenjörsutbildning bedrivas inom högskolan. Enligt beslut av konsistoriet vid Uppsala universitet skall försöksverksamhet med elektroingenjörslinjen bedrivas fr.o.m Enligt beslut av konsistoriet vid Uppsala universitet skall försöksverksamhet med maskiningenjörslinjen, energiteknisk och konstruktionsteknisk inriktning bedrivas i Uppsala fr.o.m samt byggnadsingenjörslinjen fr.o.m Enligt beslut av konsistoriet skall övergång till treåriga ingenjörsprogram, med möjlighet till avgång efter 80 poäng, ske med början ht Efter beslut ändras benämningen på programmen till högskoleingenjörsprogrammen i byggteknik, elektroteknik inriktning mot systemteknik, kemiteknik inriktning mot analysteknik och mot bioteknik och maskinteknik inriktning produktutveckling, 80/120 poäng för att anpassas till nationell samordning av beteckningar på ingenjörsutbildningar. Högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik inriktning produktutveckling, 80/120 poäng bytte benämning till Högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik 120 poäng efter beslut av rektor Högskoleingenjörsprogrammet i Kemiteknik är nedlagt vid Uppsala universitet från Ht 2006 vilket innebär att ingen antagning sker av nya studenter. Vid övergång till ny högskoleförordning fortsätter de treåriga programmen och konverteras till 180 högskolepoäng. 2. Mål för högskoleingenjörsexamen 2.1 Högskolelagen 1 kap. 9 högskolelagen; Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga till informationsutbyte på vetenskaplig nivå. 1 PM från studerandebyrån, Uppsala universitet. 3

4 UTBILDNINGSPLAN FÖR HÖGSKOLEINGENJÖRS- PROGRAMMEN, Högskoleförordningen Högskoleingenjörsexamen Omfattning Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Mål För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör. Kunskap och förståelse För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap. Färdighet och förmåga För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar, visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar, visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information, visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Värderingsförmåga och förhållningssätt För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För högskoleingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Övrigt För högskoleingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. 4

5 UTBILDNINGSPLAN FÖR HÖGSKOLEINGENJÖRS- PROGRAMMEN, Preciserade krav (examenskriterier) vid Uppsala universitet För studenter som antas till program från Ht 2007: Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng varav minst 150 högskolepoäng och alla obligatoriska kurser inom högskoleingenjörsprogrammets studieplan minst 90 högskolepoäng inom huvudområdet teknik varav ett examensarbete om minst 15 högskolepoäng Beslut fattas av programsamordnaren om införande av kurs i teknisk yrkesexamen för kurser som inte finns förtecknade i studieplanen För studenter som är antagna till program före 1 juli 2007: Högskoleingenjörsexamen 120 poäng uppnås efter att ha fullgjort kursfordringar om sammanlagt minst 120 poäng varav minst 100 poäng och alla obligatoriska kurser inom något av högskoleingenjörsprogrammen. Inom huvudämnet teknik krävs minst 60 poäng varav ett examensarbete om minst 10 poäng. Examensarbetet skall utföras lägst på C-nivå 3. Högskoleingenjörsexamen 80 poäng uppnås efter att ha fullgjort kursfordringar om sammanlagt minst 80 poäng, inklusive examensarbete, inom något högskoleingenjörsprogram. Studenter som antagits till studier enligt den gamla förordningen har rätt att avlägga examen enligt denna förordning fram till år Övergångsregler Vid övergång till ny högskoleförordning fortsätter de treåriga programmen och konverteras till 180 högskolepoäng. De äldre bestämmelserna skall tillämpas i fråga om examina som utfärdas efter utgången av juni 2007, om den utbildning som examensbeviset omfattar i sin helhet har slutförts dessförinnan. Studenter som antagits till studier enligt den gamla förordningen har rätt att avlägga examen enligt denna förordning fram till år Engelska översättningar Beslut om översättning kommer att tas på nationellt plan av HSV för högskoleingenjörsexamen 180 högskolepoäng För högskoleingenjörsexamen 120 poäng vid Uppsala universitet används följande översättningar: Bachelor of Science in Construction Engineering Bachelor of Science in Electrical Engineering Bachelor of Science in Mechanical Engineering 2.5 Möjlighet att utfärda mer än en högskoleingenjörsexamen Två eller flera högskoleingenjörsexamina kan utfärdas om examenskraven är uppfyllda och ett separat examensarbete utförts för var och en av de båda examina eller att ingående kurser skiljer sig med minst 60 högskolepoäng programkurser. 5

6 UTBILDNINGSPLAN FÖR HÖGSKOLEINGENJÖRS- PROGRAMMEN, Programmens innehåll och uppläggning 3.1 Uppläggning, allmänt Högskoleingenjörsprogrammen i Uppsala är sammanhållna 3-åriga yrkesprogram på grundnivå. Programmen innehåller en stor andel obligatoriska kurser. Anledningen är att kvalitetssäkra yrkesrollen genom en lämplig grund inom traditionella ämnen och ingenjörsvetenskap. Under det sista året ökar andelen valbara kurser i form av rekommenderade studiegångar som ger möjlighet till en specialisering. Det finns möjlighet att byta ut någon/några kurser mot antingen kurser från annat civil- eller högskoleingenjörsprogram för att bredda profilen eller att välja icke-tekniska kurser. Utbildningen avslutas med ett examensarbete. Varje läsår är indelat i fyra läsperioder, två under höstterminen och två under vårterminen. 3.2 Progression i utbildningen Progression inom programmen innebär en successivt bättre kompetens i relation till ingenjörsrollen, parallellt med fördjupning i fråga om vetenskapligt förhållningssätt och traditionella ämneskunskaper. Kurserna inom programmets studieplaner medför att progression uppnås i utbildningen på en väl avvägd nivå mellan ämnesdjup och nödvändig ingenjörsbredd. Beteckningarna AB och C används för att visa progression för kurser på grundläggande nivå. 3.3 Studieplaner Studieplanerna för de tre högskoleingenjörsprogrammen, presenteras i detalj i bilaga 1-6. Från och med 1 juli 2007 räknas alla kurser i högskolepoäng även för studenter som redan tidigare har börjat på program. Istället för 20 poäng per termin innebär det 30 högskolepoäng per termin. Nuvarande poäng (p) är i studieplanen utbytta mot högskolepoäng (hp) där 1 p = 1,5 hp. Vid ansökan om examen enligt gamla förordningen kommer högskolepoäng att räknas om till poäng. För åk 1 används beteckningen Huvudområde som förkortas B = biologi, D = datavetenskap, F = fysik, G = geovetenskap, K = kemi, M = matematik, T = teknik, S= samhällsvetenskapligt ämne och H= humanistiskt ämne. Vissa huvudområden från andra fakulteter skrivs ut. Kolumnen Nivå i studieplanerna för åk 1 betyder kursens fördjupningsnivå i förhållande till ett generellt examenskrav. Beteckningarna AB och C används för att visa progression för kurser på grundläggande nivå. För årskurserna 2 och 3 anges kursernas ämnestillhörighet i stället för huvudområde. Kolumnen Nivå i studieplanerna för åk 2 och 3 betyder kursens fördjupningsnivå och beteckningarna AB och C används. I studieplanerna används olika text för att markera kursernas betydelse: Obligatoriska kurser betyder att kursen är obligatorisk inom examenskravet. I studieplanerna markeras de obligatoriska kurser som ingår i programmen genom att kursens kod och namn skrivs med fet text. Icke obligatoriska kurser - en icke obligatorisk kurs är markerad med vanlig text i kursnamnet. Kursen krävs ej inom examenskravet. Dock gäller att alla icke obligatoriska kurser inom en rekommenderad studiegång får medräknas i en examen utan särskilt beslut. Kurserna ingår i programmen och ligger under respektive programråds ansvarsområde. 6

7 UTBILDNINGSPLAN FÖR HÖGSKOLEINGENJÖRS- PROGRAMMEN, Tillvalskurser. Inom vissa program finns ett antal kurser som erbjuds utöver den rekommenderade studiegången. Kurserna kan medräknas i en examen utan särskilt beslut. 3.4 Tillgodoräknande av kurser i program Enligt föreskrifter i högskoleförordningen har studerande rätt till att tillgodoräkna sig viss utbildning inom eller utom landet. Den studerande får även tillgodoräkna sig motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. Fråga om tillgodoräknande (gäller obligatoriska kurser inom program) prövas av programsamordnaren, på delegation från fakultetsnämnden, efter framställan av den studerande. Sådan framställan skall bifallas, om den utbildning eller de kunskaper och färdigheter som den studerande åberopar är av en sådan natur och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräkna. Tillgodoräknande som avser en hel kurs eller ett annat helt utbildningsmoment anges i utbildningsbeviset. Inom teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet gäller gemensamma riktlinjer för bedömningar av tillgodoräknande av kurs, införande av kurs och antagning till senare del av tekniska yrkesprogram. I detta ligger även krav på att samtliga obligatoriska kurser inom programmen skall vara tydligt definierade. Dessa riktlinjer är fastställda av grundutbildningsutskottet 14 januari 2003 och finns tillgängliga på adress Införande av kurs i examen Införande av kurs i teknisk yrkesexamen skall göras utifrån kursens relevans för utbildningen. Anses kursen som till fullo relevant skall ingen poängreducering ske. Relevansen skall bedömas ur ett helhetsperspektiv på utbildningen så att gällande krav på bredd och djup inte åsidosätts. Det betyder att kurser som inhämtats utanför högskoleingenjörsprogrammen inte alltid kan medräknas med full poäng inom examenskravet. 4 Föreskrifter om behörighet 4.1 Särskild behörighet För att kunna antas till högskoleingenjörsprogram vid Uppsala universitet gäller grundläggande behörighet för högskolestudier (högskoleförordningen: se samt standardbehörighet E.3. Kurser på program inom gymnasieskolan ämne, kurs, betyg Matematik: Ma D, 3 eller G Fysik: Fy eller Fy B, 3 eller G Kemi: Kemi A, 3 eller G Ssk beh från "gamla" gymnasieskolan ämne/åk/etapp (betyg 3) Matematik: 3 åk NT/etapp 4 Fysik: 3 åk NT/etapp 4 Kemi: 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe eller etapp 3, (2 åk N för betyg som är utfärdade 1985 el 1986) Kravet på kunskaper i matematik, fysik och kemi kan uppfyllas även av den som har kunskaper från annan nuvarande eller tidigare svensk eller utländsk skola eller läroanstalt. Kravet är också uppfyllt om motsvarande kunskaper har inhämtats på annat sätt. 7

8 UTBILDNINGSPLAN FÖR HÖGSKOLEINGENJÖRS- PROGRAMMEN, Antagning till senare del av utbildningsprogram Studenter som utanför program förvärvat motsvarande kunskaper kan ansöka om antagning till senare del av utbildningsprogram. Dessa studerande skall kontakta studievägledaren som också tillhandahåller ansökningsblankett. Ansökan inlämnas till respektive programsamordnare. Antagning till senare del sker både till vår- och hösttermin. Om den som antas till senare del är registrerad på ett annat program inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet registreras studieavbrott på detta program. 5 Betyg 5.1 Betygsskala Inom högskoleingenjörsprogrammen skall betyg sättas på varje kurs samt, när så bedöms ändamålsenligt med hänsyn till kursens art, även på del av kurs. Som slutbetyg på hel kurs skall något av uttrycken underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Om särskilda skäl föreligger kan något av uttrycken underkänd (U) eller godkänd (G) användas på vissa kurser. Detta anges i gällande kursplan. 5.2 Betygsättning Målskrivningen i kursplanerna anger kursens förväntade studieresultat, dvs. den beskriver vad som krävs för att bli godkänd på kursen. Kraven på högre betygssteg formuleras i termer av stegvis högre kvalitet i måluppfyllelsen. Vad som gäller för en viss kurs skall tydligt redovisas för studenterna vid kursstart. 8

9 PROGRAMMET I BYGGTEKNIK, Studieplan för högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik, 180 hp, läsåret 2007/08. Bilaga 1 till 3.3 i utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammen vid Uppsala universitet Programmets namn på engelska Bachelor Programme in Construction Engineering. Programmets syfte Utbildningen inom programmet är utformad så att teknologen kan tillägna sig ett ingenjörsmässigt arbetssätt inom byggsektorn. Utbildningen omfattar en bred kunskapsbas inom byggsektorns olika områden. Under utbildningen behandlas byggnaders och anläggningars hela livscykel, från projektering till rivning och återanvändning. ÅRSKURS 1, högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik 180 hp Period Kursens kod Kursens benämning Hp 1 Nivå Huvudområde 11 1BI100 Introduktion till byggtekniken 5 AB T 1MA008 Algebra och vektorgeometri 5 AB M 1BI101 Byggteknik I 5 AB T 1TN000 Studieteknik 1 AB 12 1MA018 Funktionslära för ingenjörer 10 AB M 1BI102 Rit- och CAD-teknik 5 AB T 13 1TE601 Byggnadsmekanik, del 1 (5) AB T 1BI103 Byggteknik II 10 AB T 14 1TE601 Byggnadsmekanik, del 2 (5) 10 AB T 1BI105 Fältmätning 5 AB T 1BI104 Hydraulik för byggare 5 AB T 1 Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng på slutförd kurs kan inregistreras i UPPDOK (UU). 9

10 PROGRAMMET I BYGGTEKNIK, ÅRSKURS 2, högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik 180 hp Preliminär studieplan för läsåret 2008/09 Period Kursens kod Kursens benämning Hp 1 Nivå Huvudområde 21 Träbyggnad 5 AB T Byggnadsutformning 5 AB T Byggtekniska beräkningar 5 AB T 22 Byggprocessen 10 AB T Industriell ekonomi 5 AB T 23 Betongbyggnad I 5 AB T Samhällsplanering 5 AB T Statistik 5 AB M 24 Installationsteknik 5 AB T Stålbyggnad 5 AB T Betongbyggnad II 5 AB T Vattenbyggnad 5 AB T ÅRSKURS 3, högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik 180 hp Preliminär studieplan för läsåret 2009/10 Period Kursens kod Kursens benämning Hp 1 Nivå Huvudområde 31 Datorstödd byggprojektering 5 C T Byggkonstruktion 10 C T Geodetisk mätteknik 5 C T Ledarskap och organisation 5 AB företagsekonomi 32 Geoteknik med grundläggning 10 C T Vägbyggnad 5 C T 33 Byggstyrning 10 C T Projektkurs i byggkonstruktion 10 C T Upphandling och entreprenadjuridik 5 C T 34 Examensarbete 15 C T Tillvalskurser Effektiv energianvändning i byggnader Industripraktik Beräkningsvetenskap I Flervariabelanslys 10

11 PROGRAMMET I BYGGTEKNIK, Studieplan för högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik, 120 poäng (180 hp), läsåret 2007/08. Bilaga 2 till 3.3 i utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammen vid Uppsala universitet Från och med 1 juli 2007 räknas alla kurser i högskolepoäng även för studenter som redan tidigare har börjat på program. Istället för 20 poäng per termin innebär det 30 högskolepoäng per termin. Nuvarande poäng (p) är i studieplanen utbytta mot högskolepoäng (hp) där 1 p = 1,5 hp. Årskurs /2008. Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik 120 poäng. Period Kurskod 1 Kursnamn Hp 2 Nivå Ämne 21 1BI025 Byggkonstruktion; träbyggnad 4,5 AB T 1TG010 Företagsekonomi 4,5 AB företagsekonomi 1BI057 Byggnadsutformning 6 AB T 22 1BI041 Produktion; Byggadministration 9 AB T 1BI058 Husbyggnadsteknik och samhällsplanering 6 AB T 23 1BI030 Byggkonstruktion; betongbyggnad I 7,5 AB T 1BI008 Installationsteknik BI1 4,5 AB T 1BI049 Näringslivsorientering II (3) AB T S 24 1BI028 3 Byggkonstruktion; stålbyggnad 4 6 AB T 1BI026 Vattenbyggnad 7,5 AB T 1BI049 Näringslivsorientering II (1,5) 4,5 AB T S Mellan åk 2 och 3 erbjuds möjlighet till cooputbildning (Cooperative education) som innebär företagsförlagd utbildning enligt avtal mellan Uppsala universitet och Upplands Byggmästarförening. Längden är två terminer och genomförs mellan årskurserna två och tre. 1 2 Kurs där kurskoden är markerad i fetstil är obligatorisk inom programmet Kursen anges i högskolepoäng enligt nya högskoleförordningen. Högskolepoäng återgår till poäng vid ansökan om examen 3 Kursen är obligatorisk för studenter som läser inriktning konstruktion i åk 3. 4 Studenter som önskar avsluta utbildningen efter två år läser i stället Examensarbete 5 poäng (1TE008). 11

12 PROGRAMMET I BYGGTEKNIK, Årskurs /2008. Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik 120 poäng, inriktning produktion. Period Kurskod Kursnamn Hp Nivå Ämne 31 1BI040 Datorstödd byggprojektering 7,5 C T 2FE616 Ledarskap och organisation I 7,5 5 A företagsekonomi 1BI036 Geodetisk mätteknik 7,5 C T 32 1BI059 Geoteknik med grundläggning 9 C T 1BI060 Vägbyggnad 6 C T TE190 Effektiv energianvändning i byggnader 7,5 C T 33 1BI037 Upphandling och entreprenadjuridik 7,5 C T 1BI053 Produktion: Byggstyrning 7,5 C T 34 1BI044 Examensarbete T 15 C T Årskurs /2008. Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik 120 poäng, inriktning konstruktion. Period Kurskod Kursnamn Hp Nivå Ämne 31 1BI040 Datorstödd byggprojektering 7,5 C T 1BI031 Byggkonstruktion; Betongbyggnad II 7,5 C T 32 1BI059 Geoteknik med grundläggning 9 C T 1BI060 Vägbyggnad 6 C T TE190 Effektiv energianvändning i byggnader 7,5 C T 33 1BI037 Upphandling och entreprenadjuridik 7,5 C T 1BI056 Byggkonstruktion: Projekt 7,5 C T 34 1BI044 Examensarbete T 15 C T Inom åk 2 och 3 kan utbildningen kompletteras med vissa tilläggskurser, alternativt kan någon av de icke-obligatoriska kurserna bytas ut mot valfri kurs. Vid utbyte av kurs skall studenten själv bevaka att förkunskapskraven till efterföljande kurser inom programmet uppfylls samt vara medveten om gällande examenskrav. 5 Tillvalskurs med begränsat antal platser 12

13 PROGRAMMET I ELEKTROTEKNIK, Studieplan för högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik, 180 hp, läsåret 2007/08. Bilaga 3 till 3.3 i utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammen vid Uppsala universitet Programmets namn på engelska Bachelor Programme in Electrical Engineering. Programmets syfte Utbildningen inom högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik är utformad för att teknologen skall tillägna sig ett ingenjörsmässigt arbetssätt inom det elektrotekniska området. Detta innebär förmåga att utnyttja elektronikens och datateknikens möjligheter vid konstruktion och utveckling av apparater och system, färdighet att genomföra mätningar, verifiera konstruktioner och värdera mätresultat samt ha kännedom om aktuell forskning och utveckling inom området. ÅRSKURS 1, högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik 180 hp Period Kursens kod Kursens benämning Hp 1 Nivå Huvudområde 11 1DT025 Datoranvändning i studier och arbetsliv 5 AB D 1TE611 Introduktion till elektroteknik, del 1 (5) AB T 1MA008 Algebra och vektorgeometri 5 AB M 12 1MA018 Funktionslära för ingenjörer 10 AB M 1TE611 Introduktion till elektroteknik, del 2 (5) 10 AB T 1TN000 Studieteknik 1 AB 13 1TE603 Elkretsteori och elektronik, del 1 (5) AB T 1TD393 Beräkningsvetenskap I 5 AB D, M, T 5EN361 Engelska för ingenjörer 5 AB engelska 14 1TE603 Elkretsteori och elektronik, del 2 (5) 10 AB T 1FA518 Mekanik HI 5 AB F, T 1TD433 Programmeringsteknik I 5 AB D, T 1 Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när slutförd kurs kan inregistreras i studiedokumentationssystemet UPPDOK. 13

14 PROGRAMMET I ELEKTROTEKNIK, Åk /09 (Preliminär) Period Kurs Hp Nivå Ämne 21 Energiteknik 5 AB T Företagsekonomi 5 AB fek Elektronik II: Digital konstruktion 5 AB T 22 VHDL-konstruktion 5 AB T Datorstödd elektronikkonstruktion 5 AB T, D Elektriska maskiner 5 AB T 23 Statistik 5 AB M Elektronik III: Analog elektronik 5 AB T Mikrodatorteknik, del 1 (5) AB T, D 24 Mikrodatorteknik, del 2 (5) 10 AB T, D Kvalitetsteknik 5 AB T Ingenjörsmetodik 5 AB T Åk /10 (Preliminär) Period Kurs Hp 31 Automatiserings- och robotteknik 10 Virtuella instrument med LabVIEW 5 32 Projektkurs i mät- och styrsystem 10 Miljöteknik 5 33 Projektledning/Valbara kurser Examensarbete 15 14

15 PROGRAMMET I ELEKTROTEKNIK, Studieplan för högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik, 120 poäng (180 hp), läsåret 2007/08. Bilaga 4 till 3.3 i utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammen vid Uppsala universitet Från och med 1 juli 2007 räknas alla kurser i högskolepoäng även för studenter som redan tidigare har börjat på program. Istället för 20 poäng per termin innebär det 30 högskolepoäng per termin. Nuvarande poäng (p) är i studieplanen utbytta mot högskolepoäng (hp) där 1 p = 1,5 hp. Årskurs 2. Högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik 120 poäng lå 2007/2008. Period Kurskod Kursnamn Hp 6 Nivå Ämne 21 1MA520 Flerdimensionell analys, del 1 (4,5) AB M 1EI027 VHDL konstruktion 7,5 AB T, D 1EI030 Datorstödd elektronikkonstruktion 3 AB T 22 1MA520 Flerdimensionell analys, del 2 (4,5) 9 AB M 1EI029 Mikrodatorteknik 7,5 AB T, D 5EN369 Engelska för ingenjörer, del 1 (3) AB engelska 23 1TF700 Mekanik I 7,5 AB F, T 1MA720 Ordinära differentialekvationer 3 AB M 5EN369 Engelska för ingenjörer, del 2 (4,5) 7,5 AB engelska 24 1MS702 Sannolikhetsteori och statistik 6 AB M 1MA704 Fouriermetoder 4,5 AB M 1TG190 Praktisk prototypframtagning 7 4,5 AB T 6 7 Kursen anges i högskolepoäng enligt nya högskoleförordningen. Högskolepoäng återgår till poäng vid ansökan om examen Kursen kan läsas i valfri period under året samt sommartid. Endast introduktionsföreläsningar schemaläggs. Observera att kursen har ett begränsat platsantal varför ansökning 15 mars, 15 april resp. 15 oktober krävs. Vid urval till kursen ges företräde för MI till period 1, Q till period 2, EI till period 4 och F till sommarkursen. Till period 3 söker alla på lika villkor. Urval inom program sker efter uppnådda poäng 15

16 PROGRAMMET I ELEKTROTEKNIK, Årskurs 3. Högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik 120 poäng lå 2007/2008. inriktning elektroteknik Period Kurskod Kursnamn Hp Nivå Ämne 31 1TD766 Beräkningsvetenskap I 7,5 AB D, T 1FY720 Elektromagnetism och vågrörelselära (6) AB F, T 32 1EL622 Signaler och system MN1 7,5 C T 1FY720 Elektromagnetism och vågrörelselära (3) 9 AB F 1RT491 Reglerteknik 6 C D, T 33 1EI025 Elektriska nät och elkraftteknik 7,5 C T 1TE350 Analog elektronik 7,5 C T 34 1EL025 Examensarbete T, elektroteknik 15 C T inriktning datorteknik Period Kurskod Kursnamn Hp Nivå Ämne 31 1TD766 Beräkningsvetenskap I 7,5 AB D, T 1MD007 Grundläggande människadatorinteraktion MN1 7,5 AB D, T 32 1DT016 Datorarkitektur I 7,5 AB D, T 1EL622 Signaler och system MN1 7,5 C T 33 1EI031 Operativsystem och kompilatorer 7,5 AB D, T 1TD721 Programmeringsteknik NV2 7,5 AB D, T 34 1EL025 Examensarbete T, elektroteknik 15 C T Inom åk 2 och 3 kan utbildningen kompletteras med vissa tilläggskurser, alternativt kan någon av de ickeobligatoriska kurserna bytas ut mot valfri kurs. Vid utbyte av kurs skall studenten själv bevaka att förkunskapskraven till efterföljande kurser inom programmet uppfylls samt vara medveten om gällande examenskrav. Kursanmälningar måste göras för samtliga kurser (även programkurser) senast 15 april eller 15 oktober. Anvisningar finns Tvåårig påbyggnad till civilingenjörsexamen startade hösten Studieplanen återfinns inom studiehandboken för civilingenjörsprogrammen vid Uppsala universitet. Detta gäller endast för studenter som antagits enligt den gamla högskoleförordningen. Påbyggnaden ges sista gången lå 2009/10. 16

17 PROGRAMMET I MASKINTEKNIK, Studieplan för högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik, 180 hp, läsåret 2007/08. Bilaga 5 till 3.3 i utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammen vid Uppsala universitet Programmets namn på engelska Bachelor Programme in Mechanical Engineering Programmets syfte Studenten förbereds i första hand för arbetsuppgifter med inriktning mot produktionsteknik och produktutveckling. Produktionsteknik är den svenska översättningen av industrial engineering, och inom det teknikområdet ingår arbetssätt och metoder för att stödja en effektiv tillverkning. Produktutveckling omfattar de arbetssätt och metoder som förädlar en idé till fungerande produkt. Utbildningens bredd ger även studenten kompetens för att arbeta med kvalitetsfrågor, inköp och tekniska utredningar. Programmet är uppbyggt med en bas i matematik och grundläggande naturvetenskap och tekniska ämnen. Ett stort och brett utbud av kurser inom det maskintekniska området med möjligheter till profilering mot produktutveckling erbjuds. En röd tråd genom utbildningen är att datorstöd utnyttjas som stöd för problemlösning. ÅRSKURS 1, högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik 180 hp Period Kursens kod Kursens benämning Hp 1 Nivå Huvudområde 11 1TE604 Datorstödd konstruktion (5) AB T 1TE605 Introduktion till maskinteknik 5 AB T 1MA008 Algebra och vektorgeometri 5 AB M 12 1MA018 Funktionslära för ingenjörer 10 AB M 1TE604 Datorstödd konstruktion (5) 10 AB T 13 1TE606 Konstruktionsmaterial 5 AB T 1TE607 Hållfasthetslära 10 AB T 14 1TE608 Maskinelement 10 AB T 1FA518 Mekanik HI 5 AB F, T 1TN000 Studieteknik 1 AB 1 Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng på slutförd kurs kan inregistreras i UPPDOK (UU). 17

18 Åk /2009 (preliminär) PROGRAMMET I MASKINTEKNIK, Period Kursens benämning Hp Nivå Huvudområde 21 Energiteknik 5 AB T Industriell ekonomi 5 AB företagsekonomi Valbar kurs 5 22 Tillverkningsteknik 10 AB T Elektriska maskiner 5 AB T 23 Statistik 5 AB M Produktutveckling och design I 10 AB T 24 Produktionsberedning med CAM 5 AB T Beräkningsvetenskap I 5 AB T Kvalitetsteknik 5 AB T Ingenjörsmetodik 5 AB T Åk /2010 (preliminär) 31 Kursnamn hp Anmärkning Automatiserings- och 10 Samläsning med elektroprogrammet robotteknik Hållfasthetslära med FEM 5 32 Kursnamn hp Anmärkning Produktionsledning 10 Miljöteknik 5 Samläsning med övriga ingenjörsprogram 33 Kursnamn hp Anmärkning Kvalitetsledning 5 Produktutveckling och design II Kursnamn hp Anmärkning Examensarbete 15 Tillvalskurser Kursnamn Ledarskap och organisation Entreprenörskap Engelska för ingenjörer Programmering Industriell marknadsföring Beräkningsvetenskap Flervariabelanalys 18

19 PROGRAMMET I MASKINTEKNIK, Studieplan för högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik, 120 poäng (180 hp), läsåret 2007/08. Bilaga 6 till 3.3 i utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammen vid Uppsala universitet Från och med 1 juli 2007 räknas alla kurser i högskolepoäng även för studenter som redan tidigare har börjat på program. Istället för 20 poäng per termin innebär det 30 högskolepoäng per termin. Nuvarande poäng (p) är i studieplanen utbytta mot högskolepoäng (hp) där 1 p = 1,5 hp. Årskurs 2. Högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik 120 poäng, lå 07/08. Period Kurskod 1 Kursnamn Hp 2, 8 Nivå Ämne MI047 Maskinelement 10,5 AB T 1MA520 Flerdimensionell analys (4,5) AB M 1TG190 Praktisk prototypframtagning 4,5 AB T 22 1MI051 Elektroteknik MI 4,5 AB T 1MI050 Tillverkningsteknik 10,5 AB T 1MA520 Flerdimensionell analys, fortsättning (4,5) 9 AB M 23 1TD701 Tekniska beräkningar BMI1 6 AB D, T, M 1EI013 Industriell ekonomi 7,5 AB företagsekonomi 1MI063 Näringslivsorientering II (1,5) AB T 24 1MI043 Produktionsberedning med CAM 6 C T 1MI044 Styr- och reglerteknik MI1 7,5 C T 1TD460 Programmeringsteknik EI1 7,5 AB D 1MI063 Näringslivsorientering II, fortsättning (1,5) 3 AB T Kurs där kurskoden är markerad i fetstil är obligatorisk inom programmet Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng på kurs eller delkurs kan rapporteras i UPPDOK-systemet. Kursen anges i högskolepoäng enligt nya högskoleförordningen. Högskolepoäng återgår till poäng vid ansökan om examen Ämne anges med förkortningarna B= biologi, D = datavetenskap, F = fysik, G= geovetenskap, K= kemi, M = matematik, T = teknik, H = humanistiskt ämne, S = samhällsvetenskapligt ämne 19

20 PROGRAMMET I MASKINTEKNIK, Årskurs 3. Högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik 120 poäng, lå 07/08. Period Kurskod Kursnamn Hp Nivå Ämne 31 1MI054 Statistik och kvalitetsstyrning 6 C T 1MI060 Industriell design 4,5 C T 1MI017 Hållfasthetslära med FEM MkI1 6 AB T 32 1MI055 Kvalitets- och miljöledning 7,5 C T 1MI061 Produktutveckling I 6 C T 33 1MI056 Produktionsledning 7,5 C T 1MI058 Automatiserings- och robotteknik 7,5 C T 1MI062 Produktutveckling II 7,5 C T 34 1TE001 Examensarbete T 15 C T Tillvalskurs 1TE009 Industriell marknadsföring 7,5 A företagsekonomi Inom åk 2 och 3 kan utbildningen kompletteras med vissa tilläggskurser, alternativt kan någon av de icke-obligatoriska kurserna bytas ut mot valfri kurs. Vid inbyte av kurs skall studenten själv bevaka att förkunskapskraven till efterföljande kurser inom programmet uppfylls samt vara medveten om gällande examenskrav. Kursanmälningar måste göras för samtliga kurser (även programkurser) senast 15 april eller 15 oktober. Anvisningar finns 20