GEOGRAFI, 7A v

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SMEDSHAG SSKOLAN SID 0 (9) 2013-10-06 GEOGRAFI, 7A v. 35-41 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig. Samspelet mellan människan och hennes omgivning har gett upphov till många olika livsmiljöer. Geografi ger oss kunskap om dessa miljöer och kan bidra till förståelse av människans levnadsvillkor Vecka 35-41

7A LPP GEOGRAFI SID 1 (9) Förankring i kursplanens syfte Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen, utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen, göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling. Innehåll Geografins metoder, begrepp och arbetssätt Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter. Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor. Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder. Fältstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället. Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi. T.ex. Geografi, Denvermetoden, metod, bearbeta, värdera, presentera, data, klimat, Geografiska informationssystem= GIS, satellitbild 7A LPP GEOGRAFI

SID 2 (9) ARBETSSÄTT: GEOGRAFINS VERKTYG, GEOGRAFIBOKEN 7-9+ ENSTAKA STENCILER. NAMNGEOGRAFI s. 10-15 1. Vi jobbar med LÄGE av olika platser: Namngeografi+ Kartträning VÄRLDEN S. 10-15 I GEOGRAFIBOKEN KARTANS INNEHÅLL s. 16-25 2. Vi jobbar med övningar: att lära sig positioner: GRADNÄTET och storlek: SKALA ANALYS AV GEOGRAFISK DATA s. 26-33 3. Vi pratar om GIS, satelliter och att dra egna slutsatser utifrån den fakta/data du har. 4. Hur tänker vi kring källkritik? 5. Du ska göra en individuell KARTBOKSUPPGIFT + KÄLLUPPGIFT: Denvermetoden + Göra egen karta av ett valfritt land. PLANERING: Vecka Måndag Tisdag 35 Repetition Europa Kartboken+ LÄROBOKEN 36 Kartboken+LÄROBOKEN Kartprov Världen Läroboken 37 Kartboken+LÄROBOKEN Kartboken+LÄROBOKEN 38 denvermetoden denvermetoden 39 denvermetoden denvermetoden 40 denvermetoden denvermetoden 41 REDOVISNINGAR/ / skriva om källor lämna in! REDOVISNINGAR/ / skriva om källor lämna in!

SID 3 (9) GEOGRAFINS VERKTYG GEOGRAFIBOKEN 7-9 + ENSTAKA STENCILER. NAMNGEOGRAFI s.10-15 Vi jobbar med LÄGE av olika platser I VÄRLDEN. KARTA + BOKEN: Världsdelar, världshav, städer, länder, öar, bergkedjor och berg, öknar, floder, vattenområden. GEOGRAFINS VERKTYG GEOGRAFIBOKEN 7-9 + ENSTAKA STENCILER. NAMNGEOGRAFI s.10-15 Vi jobbar med LÄGE av olika platser I VÄRLDEN. KARTA + BOKEN: Världsdelar, världshav, städer, länder, öar, bergkedjor och berg, öknar, floder, vattenområden. 1. Vi går igenom hur man hittar i kartboken. Gör övningsblad att använda och förstå en kartbok som övning. 2. Vi ser filmen karta och jordgloben: kartan 3. Vilka väderstreck har vi? Vad menas med kartprojektioner? Gör övningsblad väderstreck och kartbilder som övning. 4. Gör övningarna på s. 11-14 + ditt eget kartövningsblad för att träna dig att hitta i kartan inför kartprovet. Instruktion till kartprov i namngeografi världen v.37, måndag 7/9-15 För E: ska du kunna sätta ut på en världskarta: - Alla världsdelarna: Afrika, Asien, Europa, Nord- och Sydamerika, Oceanien (Australien+ öar i Stilla havet), Antarktis. - 5 hav (världshav/innanhav): tex: Atlanten, Stilla havet, Indiska oceanen, Norra/södra Ishavet, Mexikanska Golfen, Medelhavet, Svarta havet, Gula havet, mm - Minst 5 länder i varje världsdel samt huvudstäderna i de länderna. - Du ska kunna en bergkedja ELLER ett berg i varje världsdel. Kanske det högsta berget? - En öken ELLER flod ELLER vattenområde i varje världsdel. KARTANS INNEHÅLL s. 16-25 Vi jobbar med övningar: att lära sig positioner: GRADNÄTET och storlek: SKALA 5. Läs sidorna 16-17. 6. Vad är skillnaden mellan en tematisk och topografisk karta? Skriv svaret i din skrivbok. 7. Vi ser filmen karta och jordgloben: Jordgloben från sli.se 8. Läs sidan 18- en bestämdplats på kartan: 9. Vad menas med absolut läge och relativt läge? 10. Vi har genomgång om gradnätet + datumlinjen + tidszoner

SID 4 (9) 11. Vi gör övningarna på s. 19 + övningsblad Att ange positioner 12. Läs sidan 22. SKALA. 13. Vi har genomgång om SKALA 14. Gör övningen på samma sida + läs extra text och övningsblad om skala. 15. Vi gör övning på s. 23. Jämför med en klasskamrat. ANALYS AV GEOGRAFISK DATA s. 26-33 Vi pratar om GIS, satelliter och att dra egna slutsatser utifrån de fakta/data du har. 16. Vi läser s. 26-27 tillsammans och pratar om innehållet 17. Vi läser s. 28 tillsammans. 18. Besvara: Vad är GIS och vad kan man ha det till? Skriv i din skrivbok. 19. Vi gör övningen på s. 29: tolka Flygbild och karta. 20. Vi läser s. 30-31 tillsammans. 21. Besvara: Vad är det för skillnad på en flygbild och en satellitbild? Skriv i din skrivbok. 22. Vi pratar om vad som menas med källkritik och hur du ska vara kritisk i ditt arbete. Power Point finns på learlify- 7A SO blogg 23. Du ska nu göra en individuell KARTBOKSUPPGIFT + KÄLLUPPGIFT ( se nedan) kallad: Denvermetoden + göra egen karta av ett valfritt land. DENVERMETODEN Nu är det din tur jobba med en metod som heter Denvermetoden. Där ska du bli expert på ett område genom kartboken, bildanalys och faktakunskaper. Allt som du tränat på hittills. Kunskapsbedömning: Muntlig redovisning hela v. 41 Förslag på källor att använda: Obs! Ej wikipedia! Kartboken stora och den röda, Geografiboken 7-9 Capensis förlag, www.globalis.se, www.landguiden.se, www.ne.se DITT ARBETE SKA INNEHÅLLA: 1. Välj ett land/område/plats som du tycker verkar spännande och intressant. Du ska inte välja lika som en klasskamrat.

SID 5 (9) 2. Rita en karta av din valda plats. Börja med att göra miljökartor. På kartan vill jag att du ritar in: stora städer, angränsande länder och deras huvudstäder och/eller hav som angränsar, floder, kanaler, sjöar, dammar, berg OCH järnvägar, och naturtyp (skog, odlad jord, öken etc.) och om det är något annat du vill ha med så ritar du in det. Rita även landets flagga högst upp NU SKA DU BÖRJA LETA FAKTA OM DITT OMRÅDE: 3. HITTA platsens läge med hjälp av längd och breddgrad, världsdel, land mm. 4. BESKRIV plastens relativa läge dvs. var landet/området ligger jämfört med andra länder, berg, sjöar, floder, nära liggande städer, infrastruktur d.v.s järnvägar, flygplatser vägar mm. Du kan ta hjälp av din ritade karta. 5. Gå igenom HELA kartboken och se vilken information du kan få om ditt område. Gör en lista över all information som kartböckernas olika kartor ger dig om den plats du valt. Här följer några exempel på vad du bör kolla upp om ditt område. a) Berg och jord. Här kan du t.ex. beskriva hur höga bergen i ett område är. Kom ihåg att kartböcker har världskartor som visar var på jorden det finns vulkaner och var jordbävningar äger rum. b) Klimat. d.v.s. vilken temperatur + nederbörd (regn, snö, hagel osv) det kan vara i januari och juli. c) Vegetation (växtlighet). Här beskriver du vilken typ av vegetation som är vanligast alltså olika slags växter, träd mm som växer i ditt valda område. d) Näringsliv. Här ska du beskriva vad som är typiskt för områdets jordbruk, vilka övriga naturtillgångar som finns och vilka olika typer av industrier som är vanligast. Du kan fundera på om det finns några olika tydliga samband mellan jordbruk, naturtillgångar och industri. e) Befolkning: exempel på frågeställning: Hur stort är landet/området du valt? Vilka större orter finns det? Hur stor är befolkningstätheten i området (invånare/ km2? Vilket/vilka språk talas? Vilken religion är vanligast? )

SID 6 (9) f) Övrigt. Fundera på om kartboken/kartan du använder ger några ytterligare upplysningar om landet/området du valt. T.ex. språk, religion, vulkaner, befolkningstäthet, medellivslängd, läskunnighet, mattillgång, BNP, spädbarnsdödlighet, energiförbrukning, koldioxidutsläpp och annat du kan tänkas hitta. 6. När du skrivit dina beskrivningar är det dags att tolka innehållet. Nu är ditt uppdrag att hitta samband OCH dra slutsatser: -Fundera t.ex. kring varför städerna ligger där de ligger och varför folk bor just där, vilka samband finns det mellan naturtillgångar och industrier osv. -Kan du dra några slutsatser om att det finns stora städer där det finns industri? -- -Vad kan det bero på? -Vad säger kartan om områdets större vägar, järnvägar och flygplatser. Kan man dra några slutsatser om områdets betydelse för landet?ett annat exempel är att titta på Språk och religionskartan. Hur kommer det sig att det talas just detta språk i ditt land? Varför tror du att det är så? - Ännu ett exempel är att titta på kartorna över BNP, läskunnighet och spädbarnsdödlighet. Vilka slutsatser kan du dra av detta? FORTSÄTTNING FRÅGA 6. Kom ihåg att ställa dina kunskaper till något du redan har en uppfattning om för att göra det tydligt. T.ex. att säga att mattillgången i mitt land är 1500-1700 kcal per invånare/dag, säger inget. Men det kommer bli betydelsefullt om du jämför siffran med Sverige (som har över 2800 kcal per invånare/dag). Då kan du med andra ord dra slutsatsen att invånarna i ditt land har sämre tillgång på mat än vi i Sverige. Vidare kan du diskutera vad det skulle kunna bero på Du ska alltså hitta SAMBAND och dra egna SLUTSATSER och också resonera kring varför du tror att det är så. 7. A) KÄLLUPPGIFT: Glöm inte att skriva vilka källor du använt! Var tydlig! 7B) SKRIV OCH RESONERA hur du tycker att dina källor varit. Är de trovärdiga? Är de relevanta d.v.s. är de att lita på, ger de rätt och exakt information? Kan man använda mer relevanta och trovärdiga källor än de du arbetat med? T.e.x. hemsidor som NE.se, Landguiden.se, uppslagsböcker osv. Ger det

SID 7 (9) mer information än kartböckerna? Vad är det för skillnad med att läsa i ett uppslagsverk eller att hitta information i kartboken tycker du? 8. V. 41 = DU SKA HÅLLA EN MUNTLIG REDOVISNING SOM SKA TA 2-4 MIN OM DITT OMRÅDE. Redovisningen ska innehålla: - Du ska kunna peka ut ditt land och dess grannländer på stora världskartan samt vilken världsdel. - Du ska berätta om det fakta du hittat om ditt område - Du ska redovisa vilka samband du kommit fram till om ditt område.

SID 8 (9) KUNSKAPSKRAV GEOFRAFI 7-9 BEGREPP SOM VI ARBETAR MED.. DENVERMETODEN - REDOVISNING KÄLLUPPGIFT KARTPROV- NAMNGEOGRAFI E D C B A Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då förhållandevis komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt Eleven har goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in. Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.

SID 9 (9)