40 minuter om ungas nätvardag Ett föreläsningsmaterial från Surfa Lugnt

Relevanta dokument
Hur ser ungas nätvardag ut?

Ett filter i huvet! är bättre än ett i datorn!! Hur pratar jag med unga om sexuell utsatthet på Internet?!

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Ett filter i huvet. är bättre än ett i datorn! Hur pratar jag med unga om sexuell utsatthet på internet?

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Ungas nätvardag.... eller varför si,er mobiltelefonen fast i handen?! Mathias Larsson

Hat och kränkningar. på internet. En vägledning till föräldrar och andra vuxna nära barn.

Ungdomsgruppen 18 april

Vänner och näthatare

Digitala medier & förhållningssätt. Camilla Edblad Skolkurator Elevhälsan

Unga och Internet Sektionen för förebyggande arbete

#NÄTSMART FÖR VUXNA. Ett material framtaget av Telia Company, baserat på Rädda Barnens skrift #Nätsmart

Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog.

Föräldrautbildning Schysst på nätet. Mats Olsson

Om nätmobbning 2 av 2. Lektionen handlar om kränkningar och trakasserier på nätet. Om nätmobbning 2 av 2. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim

Barns och ungas liv på nätet! Lärarhandledning till <3mig.nu med övningar och tips för klassrummet

Personal. Eva Hemkunskap. Masse Musik. Patricia Idrott. Gustavo Engelska. Filip Träslöjd. Martina Specialpedagog

En liten bok om #NÄTKÄRLEK

SÄKERHET OCH SOCIALA MEDIER

Om nätmobbning. En digital lektion från Sida 1 av 9

SÄKERHET OCH SOCIALA MEDIER

Elevernas plan mot diskriminering och kränkande behandling

BARN PÅ NÄTET EN GUIDE FÖR FÖRÄLDRAR

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan

Om nätmobbning 1 av 2. Lektionen handlar om nättrakasserier. Om nätmobbning 1 av 2. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim.

Elevernas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan

Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA!

Hat och kränkningar. på internet. En vägledning till föräldrar och andra vuxna nära barn. TILLSAMMANS MOT NÄTHAT

Trygg och säker på nätet

Nätsäkert. Om datorer och internet för elever i Karlshamns kommun

Följande frågor handlar om digitala medier och digital utrustning så som stationära och bärbara datorer, smarttelefoner, surfplattor, mobiltelefoner

Alla i klassen ska trivas!

twitter.com/johnnylindqvist

Trygg och säker på nätet. Lektionen handlar om att känna sig trygg och säker i olika situationer i vardagen. Trygg och säker på nätet

Lägg upp på Snap LÄRARMATERIAL OKEJ?

Vilka tycker du är de bästa valen?

Dialogkort om internet

Surfa Lugnt, Ett filter i huvudet för vuxna

Barn och internet - Sverige. Kontakt: Angelica Gustafsson & Viktor Wallström Kontakt Novus: Mats Elzén & Anita Bergsveen Datum: 22 juni 2017

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Sexuella övergrepp inom skolans väggar hur bör vi hantera detta? Åsa Lundström Mattsson Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften

Patent och registreringsverket Statens medieråd. Attityder bland ungdomar till upphovsrättsskyddat material online November 2017

BARN OCH GAMING - EN GUIDE TILL FÖRÄLDRAR

Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?

AVmedia dagen Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

Känsliga uppgifter och integritet

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Läget på nätet? Sandra Beijer. Daniel Paris. Kim Cesarion. Nellie Berntsson. Behrang Safari. Sakib Zabbar. Misslisibell. Vera Nord.

Digitala mötesplatser! En fördjupning Innehåll för 1-2 lektioner/mentorstider. Åk 3-4 vissa anpassade delar Åk 5-9

Ungar & medier #ungarochmedier

Vi på Herrhagsskolan har en plan för att alla elever ska må bra och känna sig trygga i skolan.

Läsnyckel. Tusen gånger om. Författare: Cecilia Sundh. Innan du läser. Medan du läser

Får man säga vad man vill på nätet?

Riktlinjer och vägledning för medie- och IT-etik

Jag. om brott, stöd och hjälp. INFORMATION FRÅN BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

Elevernas trygghetsplan

3. I Simons lägenhet Isabella tackar Simon för hjälpen, sedan pratar de om vem som kan ha gjort den fejkade sidan. Isabella tror hon vet vem det är.

Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

Vad får man säga på internet? (Lag och rätt)

Känsliga uppgifter och integritet

Tema: Tonåren gränslandet mellan barn och vuxen

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

Lyssna, stötta och slå larm!

Visa respekt mot vuxna och barn.

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:

Taggad på Insta. Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll som tränas. Eleverna tränar följande förmågor

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP

COM HEM-KOLLEN. Gaming och e-sport

LIKABEHANDLINGSPLAN. Med nätglasögon

Svenska kyrkan i Göteborg nätvandrar. Kyrkans Jourtjänst och Skolkyrkan i Göteborg

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Föräldrautbildning Schysst på nätet. Åsa Gustafsson

Ledstjärnorna för LRKs värdegrund. Likabehandling Utbildning och utveckling Respekt Bra förebilder Omtanke. Lurbo Ridklubbs värdegrundsarbete

(Små-) ungar & medier

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Erik står i mål Lärarmaterial

Plan mot kränkande behandling och diskriminering Källby Gårds förskolor

Ungdomar och sociala medier!

Dags att prata om

Barn och medier. En lättläst broschyr

Tonårsguiden för dig som har en tonåring hemma

Rätten att få vara privat på nätet

Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa

Handlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling i Karlstad Gymnastikförening

Mer än kompis? LÄRARMATERIAL OKEJ?

Plan mot diskriminering och kränkande behandlingen för Långareds förskola 2014/2015

Vad kan ni göra för att agera mot näthat?

Vilka regler finns på internet?

FUB KARLSTAD MED OMNEJD

Handlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling.

Föräldrautbildning om nätet och NPF. Till deltagaren

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

Internetanvändningen i Sverige 2016

Vilka regler finns på internet?

Rätten att få vara privat på nätet

Samtala om nätetikett

Transkript:

40 minuter om ungas nätvardag Ett föreläsningsmaterial från Surfa Lugnt

Om Surfa Lugnt Nationellt initiativ mellan företag, myndigheter o frivilligorganisationer.

Budskap Var närvarande i ditt barns vardag på nätet! Som skola - prata med barn och unga om deras nätvanor! Ansvarsfulla vuxna behövs även på nätet Lär dig mer på www.surfalugnt.se

Hur ser ungas vardag på nätet ut? 78 % av alla 9-12-åringar har en egen smart telefon Den vanligaste aktiviteten för 13-18-åringar är sociala medier Prata om nätet precis som du frågar om vad som hänt i skolan, på träningen eller om läxor. Källa: Småungar och medier 2015 Ungar och medier 2015

Hur ser ungas vardag på nätet ut? Andelen som inte utsatts för hat eller mobbing på nätet är stor, 83-90%. De flesta unga blir alltså inte utsatta på nätet Men det finns, som i alla sociala sammanhang, en baksida: 13 % av 13-16 åringar har blivit mobbade via nätet 6 % av 13-16 åringarna har blivit hotade via nätet. I de allra flesta fall handlar det om kränkningar i ungas närmiljö som flyttar med ut i sociala medier. Källa: Ungar & Medier 2015, Statens medieråd.

Hur ser ungas vardag på nätet ut? Internet är en naturlig del av ungas vardag Användarna blir yngre och yngre En majoritet av de unga har aldrig blivit utsatta för kränkningar via nätet Men alla är på nätet Du behövs där du med

Bekräftelse Människor söker bekräftelse. Dagens tekniska lösningar gör det enklare att få det. Många sociala tjänster online går ut på att man automatisk delar sin aktivitet.

Den går att ringa med också!

Vuxen närvaro på nätet Vuxen närvaro på nätet behöver inte alltid handla om att vara aktiv online Att vara mentalt digitalt närvarande är minst lika bra. Det vill säga att man känner sig trygg i hur ungas nätvardag ser ut. De unga är experterna. Fråga dem!

8 råd för att bli mer närvarande i ungas (nät)vardag!

1. Prata om nätet gärna varje dag! För många unga är det ingen större skillnad att träffas via en dator eller på riktigt. Prata om nätet precis som du frågar om vad som hänt i skolan, på träningen eller om läxor.

Några frågor att komma igång med Vem har du pratat med? Kan inte du visa mig dina favoritsajter? Om jag vill titta på nåt roligt på nätet, vad ska jag titta på då? Vet du nån sida som du tror att jag skulle tycka var intressant att vara på? Finns det några kul spel på nätet som du spelar? Kan du visa mig?

2. Våga vara vuxen och sätta gränser När du anser att det behövs, sätt tydliga tidsgränser. Kom gärna överens tillsammans med barnen om rimliga tidsgränser vid datorn. Säg ifrån om du anser att de är inne på sidor med ett innehåll som du inte tycker passar.

3. Våga vara nyfiken Fråga hur saker fungerar. Barn och unga visar gärna vad att de kan. Surfa runt tillsammans. Till exempel kan ni skriva upp svåra ord, eller frågor ni stöter på under dagen och sedan gemensamt söka rätt på svaren på Internet.

4. Lär dig själv Ta några minuter då och då för att surfa runt på olika ungdomssidor. Du får en större förståelse om hur tillvaron på nätet ser ut för unga. Tänk på att de flesta unga surfar via mobilen. Ha en dialog kring vilka appar som är aktuella för tillfället och skapa en egen användare för att bilda dig en uppfattning om vad man gör där. Läs de texter som handlar om vilka som äger sidorna, samt hur du gör om du behöver anmäla. Du kan då vara mer förberedd om något skulle gå snett. Om ditt barn börjar med en sport så är det naturligt för dig som förälder att sätta dig in reglerna. Samma sak med nätet. Lär dig hur det fungerar.

4. Lär dig själv övning! 1. Gå till www.google.se. 2. Skriv in namnet på er bostadsort i sökrutan. 3. Sök och läs vad som står. Du kan även byta ut bostadsorten, mot dina barns skola, din arbetsplats etc. På detta sätt kan du snabbt och enkelt skaffa dig en uppfattning om vad som skrivs på nätet om ex dina barns skola. Kanske hittar du några av av elevernas bloggar, eller lärarnas bloggar? På www.medieradet.se och på www.surfalugnt.se kan du bland annat hitta undersökningar och fakta om ungas nätvardag.

5. Sätt upp gemensamma regler Prata med dina barn om hur länge de ska få surfa. De kanske själva har tankar om hur lång tid som är okej. Prata även om vad för slags information om sig själv som är okej att publicera. Det är inte farligt att lägga upp bilder av sig själv på nätet, men du måste tänka på vilka du gör bilden tillgänglig för.

6. Hjälp till att anmäla Om ditt barn råkar ut för något på nätet, var inte fördömande. Lyssna på hans eller hennes berättelse och be och få se vad som har hänt, så att du själv får en bild av händelsen. Anmäl alltid!

6. Hjälp till att anmäla (forts) Om det rör sig om upprepade kränkningar är det bra att även anmäla hos polisen. Alla sidor har olika sätt att anmäla på. Det bästa är att du själv lär dig hur det fungerar på den eller de sidorna ditt/dina barn är aktiv på. Men oftast finns det en text längst ner på sidan som heter antingen Abuse eller Anmäl. Där anmäler du!

7. Var en bra förebild Försök att leva som du lär när det gäller internet. Om man vill att ens barn ska bete sig på ett visst sätt på nätet, är det bra att även själv följa de regler som har satts upp.

7. Var en bra förebild (forts) Om du varnar dina barn mycket för att de inte ska chatta med okända människor, så bör du tänka på hur du själv gör. Det finns barn som är oroliga för sina föräldrars nätbeteende. Till exempel kan det vara svårt för ett barn att förstå hur nätdejting skiljer sig ifrån de chattrum där dom själva befinner sig. Våga säga ifrån, även på nätet. Föregå med gott exempel. Ser du kränkande bilder, filmer eller texter på nätet så anmäl det och sprid inte vidare.

8. Var där Du behöver inte vara på alla sidor som barnen besöker för att vara där. Det räcker ibland med att förstå vad de pratar om. Då är det lättare för dig att finnas där när de vill prata om sina upplevelser, positiva som negativa. Du kan vara där när något gått snett och de behöver hjälp. Men du kan framför allt vara där som en närvarande vuxen på nätet.

Frågor eller tankar? Känns det lätt eller svårt att prata om Internet med dina unga? Känner du att det är lätt att få information om unga och Internet? Vilka regler eller förhållningssätt har ni hemma som du tycker fungerar bra? Vad känner du som förälder är otäckt/läskigt med Internet? Har du nåt bra tips du skulle vilja berätta för de andra? Skulle ni vilja ha mer information om unga och Internet?

Mer om unga och nätet- material Friends Statens Medieråd BRIS IIS Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Fryshuset, Nätvandrarna Institutet för Juridik och Internet Fler länkar till organisationer och material finns på www.surfalugnt.se

Tack för din tid och lycka till!