Årsredovisning 2004 SSAB ska befästa sin position som ett specialstålsföretag inom handelsstålsområdet med produkter som bl a genom sin hållfasthet, formbarhet eller slitstyrka skapar ett väsentligt mervärde. Mervärdet ska skapas i nära samarbete med kunden och komma såväl kunden som SSAB tillgodo.
Bolagsstämma Ordinarie bolagsstämma hålls i Luleå fredagen den 22 april 2005 kl 13.00. Rätt att delta på bolagsstämman har den aktieägare som, dels är registrerad i den utskrift av aktieboken som görs tisdagen den 12 april 2005, dels har anmält sin avsikt att delta på bolagsstämman senast måndagen den 18 april 2005 kl 12.00. Förvaltarregistrerade aktier Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier måste ägarregistrera sina aktier för att kunna delta på bolagsstämman. Tillfällig ägarregistrering, s k rösträttsregistrering, bör göras i god tid före den 12 april 2005. Anmälan Anmälan om deltagande på bolagsstämman sker via bolagets webbplats, brev, fax eller telefon. SSAB Svenskt Stål AB Att. Bolagsstämman Box 26208 100 40 Stockholm Tel. 08-45 45 700 Fax. 08-45 45 705 Webbplats: www.ssab.se Vid anmälan uppges namn, personnummer (organisationsnummer) samt adress och telefonnummer. Anmälan måste ha kommit SSAB tillhanda senast måndagen den 18 april 2005 kl 12.00, då anmälningstiden går ut. Nomineringskommitté Carl-Olof By, Industrivärden, ordförande Björn Lind, SEB Fonder Tor Marthin, AMF Pension Sverker Martin-Löf, styrelsens ordförande SSAB Marianne Nilsson, Robur. Nomineringskommittén ger bolagsstämman förslag till val av styrelseledamöter samt arvode till styrelsen. Utdelning och inlösen av aktier Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås den 27 april 2005. Utbetalning beräknas då kunna ske genom VPC den 2 maj 2005. Styrelsen och verkställande direktören föreslår bolagsstämman att utdelning för 2004 lämnas med 7,50 kr per aktie. Styrelsen och verkställande direktören kommer också att föreslå den ordinarie bolagsstämman ett inlösenprogram på ca 2 000 Mkr. Ekonomisk information SSAB kommer att lämna följande information för verksamhetsåret 2005: Rapport för första kvartalet den 22 april 2005. Halvårsrapport den 19 juli 2005. Rapport för de tre första kvartalen den 27 oktober 2005. Bokslutskommuniké den 13 februari 2006. Årsredovisning i mars 2006. SSAB Svenskt Stål AB (publ) Org nr 556016 3429 Joe Brig Art AB, Göteborg. Foto: Dag Sundberg, Elisabeth Ohlson, Hans Wretling, Bo Björkdahl. Tryck: Edita Västra Aros, Västerås 2005. SSAB ÅRSREDOVISNING 2004
Innehåll Försäljningen under året ökade med 24% och uppgick till 24 631 (19 806) Mkr. Resultatet efter finansnetto för helåret förbättrades med 3 441 Mkr till 4 784 Mkr. Exklusive reavinsten på 825 Mkr från försäljningen av SSAB HardTech uppgick resultatet till 3 959 (1 343) Mkr. Resultatet efter skatt uppgick till 3 589 (899) Mkr motsvarande en vinst per aktie på 35,55 (8,90) kronor. Kassaflödet för helåret förbättrades med 1 227 Mkr och uppgick till 1 992 (765) Mkr. Likviditetseffekt från försäljningen av SSAB HardTech kommer först under första kvartalet 2005. Leveranserna av extra och ultra höghållfast tunnplåt samt kylda stål ökade för helåret med 28%. 2 Koncernchefens kommentar 4 Organisation 5 Verksamhet och produktionsflöde 6 Fem år i sammandrag 7 Strategi och mål 8 HARDOX skapar värde för kunden 10 SSAB och miljön 14 Aktien Förvaltningsberättelse 16 Koncernöversikt 25 Koncernens styrning 26 Finansiell riskhantering 28 SSAB Tunnplåt 32 SSAB Oxelösund 36 Plannja 38 Tibnor 40 Övriga bolag Koncernens och moderbolagets finansiella rapporter 41 Koncernens resultaträkning 42 Koncernens balansräkning 43 Koncernens förändringar i eget kapital 44 Koncernens kassaflödesanalys 45 Moderbolagets resultaträkning 46 Moderbolagets balansräkning 47 Moderbolagets förändringar i eget kapital 48 Moderbolagets kassaflödesanalys 49 Redovisnings- och värderingsprinciper 53 Noter 70 Definitioner 71 Vinstdisposition 72 Revisionsberättelse 73 Koncernledning, koncernstaber och revisorer 74 Styrelse 76 Adresser SSAB ÅRSREDOVISNING 2004 1
Koncernchefens kommentar God efterfrågan på stål Förbrukningen av stål i världen har under den senaste femårsperioden ökat med 37%. En så hög tillväxttakt har vi inte upplevt sedan början av 1970-talet. Motorn i denna utveckling har varit Kina där stålkonsumtionen ökade med 20% per år under perioden 2001 2003. Under denna period stod Kina ensamt för merparten av tillväxten av stålförbrukningen i världen. Under 2004 kunde vi dock notera en ökad tillväxt på i stort sett samtliga övriga marknader. Samtidigt medförde den åtstramning som gjordes av den kinesiska ekonomin att tillväxttakten i Kina ungefär halverades. Vi fick alltså under 2004 en högre och också mer jämnt fördelad tillväxt av stålförbrukningen i världen, vilken ökade med 8,5% till en ny rekordnivå på ungefär 960 Mton. Förbättrade marginaler trots kraftigt ökade råvarukostnader Den ökade förbrukningen av stål ledde till ett successivt ökat kapacitetsutnyttjande hos producenter av råvaror till stålindustrin malm, kol, koks, skrot, legeringar etc och under inledningen av 2004 noterade vi och övrig stålindustri i världen att priserna på råvaror ökade snabbt och kraftigt. Priserna på exempelvis kol och malm ökade i våra årsavtal med 50 respektive 25% och priserna på koks var i mitten av 2004 ungefär fyra gånger högre än i slutet av 2002. För oss innebar dessa ökade råvarukostnader sammantaget en kostnadsökning på mer än 1 200 Mkr. Med de prisökningar som vi själva successivt genomförde under året kunde vi dock kompensera oss för dessa kostnadsökningar och i slutändan förstärka marginalerna i stålrörelsen med ca 800 Mkr. Stark tillväxt för spetsprodukter Vi lyckades alltså väl hantera den prismässiga turbulensen på råvarumarknaderna. Det mest glädjande var dock att vi kunde utnyttja den starka stålmarknaden till att väsentligt flytta fram våra positioner på marknaderna för våra spetsprodukter kylda stål inom grovplåtsområdet och extremt höghållfast tunnplåt. Inom dessa produktområden skapade vi ny kapacitet genom investeringar i slutet av 1990-talet. Kapaciteten ökade därigenom för kylda stål med 50% och för extremt höghållfast tunnplåt med 100%. När den nya kapaciteten var installerad 2001 bedömde vi att det skulle ta oss ungefär fem år att växa i den nya kostymen. Detta innebar att vi skulle växa med knappt 10% per år inom kylda stål och med drygt 15% per år inom extremt höghållfasta tunnplåtsprodukter. En sådan tillväxt skapade vi under de relativt svaga stålåren 2002 och 2003 men under 2004 lyckades vi öka volymerna av dessa produkter drygt dubbelt så mycket med 22% för kylda stål och med 35% för extremt höghållfast tunnplåt. Dessa produkter svarar nu för nästan 30% av stålrörelsens leveranser. Inkluderar vi hela sortimentet av höghållfast tunnplåt blir andelen 50%. För tio år sedan var dessa andelar 10 respektive 25%. Vi har alltså haft framgång i vår nischorienterade strategi med vår specialisering på höghållfasta stål. Fortsatt fokus på kostnader För att bli framgångsrik måste vår nischorientering inom stålrörelsen kombineras med starkt fokus på effektivitet och kostnader. I mitten av 2003 startade vi ett flertal projekt för att minska våra förädlingskostnader. Dessa program fick full effekt under 2004. Trots en löneinflation på ca 3%, ökad ämnesproduktion och kraftigt ökade volymer av våra spetsprodukter medförde åtgärdsprogrammen att vi i absoluta tal kunde minska våra förädlingskostnader något. Rekordresultat Sammantaget blev 2004 vårt resultatmässigt bästa år någonsin. Självklart har vi dragit nytta av en stark stålmarknad men det är värt att notera att vårt fokus på kostnader och stabilitet i produktionsprocesserna samt tillväxten inom våra specialprodukter d v s faktorer som vi själva kontrollerar svarar för nästan 1 000 Mkr av resultatförbättringen. 2 SSAB ÅRSREDOVISNING 2004
Under den senaste fyraårsperioden som relativt väl täcker en konjunkturcykel har vi därmed även exklusive realisationsvinster skapat en avkastning på vårt egna kapital på i genomsnitt drygt 11%. Detta har legat i nivå med vår målsättning. Även i ett längre perspektiv har vi kunnat skapa värde för våra aktieägare. Sedan börsintroduktionen 1989 motsvarar värdeökningen av aktien och lämnade utdelningar en årlig värdetillväxt på 15%. Försäljning av SSAB HardTech Inom Plannja utvecklades under 1980-talet en teknik att forma och härda borstål i en operation. Baserat på denna teknik presshärdning utvecklades sedan inom SSAB HardTech först sidokrockskydd och senare stötfångarskenor och komponenter i personbilens säkerhetsbur. Under andra hälften av 1990-talet byggdes en produktionsanläggning i Michigan i USA som komplement till den ursprungliga anläggningen i Luleå för att försörja den amerikanska bilindustrin. Verksamheten har den senaste 15-årsperioden uppvisat en god lönsamhet. Eftersom verksamheten är kapitalintensiv har dock den snabba tillväxten medfört att huvuddelen av genererade kassaflöden behövt återinvesteras. I vår senaste strategiska genomgång av SSAB Hard- Tech konstaterade vi att verksamheten hade begränsade synergier med resterande verksamhet inom koncernen. Vi noterade också att presshärdningstekniken blivit allmänt accepterad och att flera underleverantörer till bilindustrin satsade på denna teknologi. Samtidigt behövde SSAB HardTech öka sin produktionsoch montagekapacitet. Vi tog därför upp diskussioner med några av de andra företag som börjat satsa på presshärdningsteknologin och kom i november överens med det spanska företaget Gestamp Automoción att de skulle förvärva SSAB HardTech. Vår strategi ligger fast SSAB är ett av de medelstora stålföretagen i Europa. Vi valde i början av 1990-talet att utveckla vår stålrörelse genom en utpräglad nischstrategi. Specialiseringen skulle ske mot höghållfasta stål där vi såg goda tillväxtmöjligheter. Samtidigt skulle vi vidmakthålla vår starka position på hemmamarknaden för samtliga tunn- och grovplåtsprodukter. Genom försäljningen av SSAB HardTech har verksamheten än mer renodlats i linje med denna strategi. Plannja och Tibnor med sina starka marknadspositioner i Sverige förblir en viktig del i stålrörelsens strategi för hemmamarknaden. Vi ser fortsatt goda och lönsamma tillväxtmöjligheter för våra spetsprodukter. Vi fortsätter därför att utveckla oss som en nischaktör primärt baserad på organisk tillväxt inom marknaderna för kylda stål och extremt höghållfast tunnplåt. För att möta ökande efterfrågan på kylda stål tog vi under 2004 beslut om att investera ytterligare nästan 500 Mkr i ett antal åtgärder för att eliminera flaskhalsar i produktionsstrukturen. Detta program kommer att öka kapaciteten för kylda stål med 10% under andra halvåret 2005 och successivt med ytterligare 25% tills det är fullt genomfört sommaren 2007. Inlösen av aktier Vår balansräkning stärktes markant under 2004 till följd av ett fritt kassaflöde på ca 2 000 Mkr. Sedan vi fått betalt för SSAB HardTech i början av 2005 är vi i stort sett skuldfria. En så stark balansräkning bedömer vi inte behövs för vår utveckling på medellång sikt. För att anpassa balansräkningen till våra finansiella mål föreslår därför styrelsen att aktier för ca 2 000 Mkr skall lösas in under 2005. Fortsatt kraftiga kostnadshöjningar på råvaror Avgörande för utvecklingen av stålmarknaden 2005 blir utvecklingen i Kina. Efter den åtstramning av den kinesiska ekonomin som gjordes under våren 2004 och som omedelbart medförde minskad stålkonsumtion har stålförbrukningen i Kina successivt ökat. Det finns därför goda möjligheter att den globala stålförbrukningen fortsätter öka 2005. Stora investeringar görs nu i ny kapacitet i världen för bl a järnmalm och metallurgiskt kol. Innan denna nya kapacitet kommer i bruk är dock kapacitetsutnyttjandet i råvaruledet fortsatt högt. De årsavtal som tecknats för 2005 avseende malm och kol har därför inneburit ännu kraftigare prishöjningar än 2004. Kraftigt ökade råvarukostnader kommer därför även 2005 att vara en utmaning för oss och övriga stålföretag i världen. Vi kommer därför fortsatt att prioritera åtgärder för att öka volymerna av våra spetsprodukter, hålla kontroll på våra kostnader samt säkerställa positiva kassaflöden. Anders Ullberg SSAB ÅRSREDOVISNING 2004 3
Organisation SSAB bildades 1978 genom en sammanslagning av Domnarvets Järnverk i Borlänge, Oxelösunds Järnverk och Norrbottens Järnverk i Luleå. Sedan dess har koncernen framgångsrikt arbetat med en nischorientering mot höghållfasta stål. SSAB är idag ledande tillverkare av höghållfast tunnplåt och kylda stål. SSAB s organisation utmärks av en tydlig decentralisering och överlämnande av ett stort mått av befogenheter och ansvar åt dotterbolagen. Koncernen består utöver moderbolaget av fyra större dotterbolag. SSAB Tunnplåt och SSAB Oxelösund utgör stålrörelsen. Plannja vidareförädlar tunnplåt och Tibnor är koncernens handelsföretag. SSAB har egna bolag eller kontor i cirka 40 länder med försäljning över hela världen. 4 SSAB ÅRSREDOVISNING 2004
Verksamhet och produktionsflöde SSAB Tunnplåt SSAB Oxelösund SSAB Tunnplåt är Nordens största tillverkare av tunnplåt och en av de ledande aktörerna i Europa inom området extra och ultra höghållfast tunnplåt. Den höghållfasta tunnplåten används bl a inom fordonsindustrin och av krantillverkare. Ordinär tunnplåt används främst inom verkstads- och byggindustrin. SSAB Oxelösund är världens ledande producent av kylda stål, dvs slitstål och höghållfasta konstruktionsstål. Dessa används bl a i entreprenadmaskiner, gruvutrustningar, kranar och broar. Ordinär grovplåt används inom varvs- och allmän verkstadsindustri. Plannja Tibnor Plannja är ett av Europas ledande byggplåtföretag. Plannja vidareförädlar tunnplåt till bl a takpannor och vattenavrinningsprodukter. I ökande omfattning tillverkas också prefabricerade byggelement av sandwichtyp. Tibnor är det ledande företaget inom svensk stålhandel med ett sortiment av handelsstål, specialstål, rör och rostfritt stål. Metaller och byggrelaterade produkter kompletterar sortimentet. Stålämnen 154 kton Varmvalsad tunnplåt 1 382 kton Kallvalsad tunnplåt 494 kton Metallbelagd tunnplåt 258 kton Färgbelagd tunnplåt 257 kton Grovplåt 651 kton Stålämnen 120 kton Koksverk i Luleå och Oxelösund Metallurgi i Luleå och Oxelösund Varmbandverk i Borlänge Kvartovalsverk i Oxelösund Kallvalsverk i Borlänge Metallbeläggning i Borlänge Färgbeläggning i Borlänge och Finspång SSAB ÅRSREDOVISNING 2004 5
Fem år i sammandrag 2000 2001 2002 2003 2004 Försäljning (Mkr) 19 271 19 682 19 271 19 806 24 631 Resultat efter finansnetto (Mkr) 1 ) 1 870 913 816 1 343 4 784 Resultat efter skatt (Mkr) 1 ) 1 311 619 577 899 3 589 Investeringar i anläggningar (Mkr) 1 701 933 902 1 041 727 Kassaflöde (Mkr) 406 151 1 208 765 1 992 Nettoskuld (Mkr) 3 085 3 659 3 120 3 032 1 718 Sysselsatt kapital (Mkr) 14 412 14 558 13 941 13 974 16 632 Balansomslutning (Mkr) 19 351 19 128 18 476 18 611 21 613 Räntabilitet på sysselsatt kapital före skatt (%) 2 ) 15 8 8 12 29 Räntabilitet på eget kapital efter skatt (%) 2 ) 14 6 6 9 25 Soliditet (%) 50 51 53 54 60 Nettoskuldsättningsgrad (%) 32 38 32 30 13 Utdelning per aktie (kr) 2004 förslag 5,00 5,00 6,00 6,00 7,50 Vinst per aktie (kr) 12,00 6,10 5,70 8,90 35,55 Medelantal anställda 9 831 9 809 9 592 9 570 9 412 Produktion av råstål (kton) 3 411 3 820 3 881 3 911 4 142 För 2004 ingår reavinsten från försäljningen av SSAB HardTech med 825 Mkr. För 2004 exklusive reavinsten vid försäljningen av SSAB HardTech. Definitioner framgår av not 24. 1 ) 2 ) Diagrammet visar värdeutvecklingen på en aktie i SSAB tecknad för 35 kr i samband med börsintroduktionen 1989. Utdelningar och värdet på erhållna inlösenrätter har antagits återinvesterade i SSAB-aktier. Sedan 1989 har detta givit en genomsnittlig värdeökning på drygt 15% per år. 6 SSAB ÅRSREDOVISNING 2004
Strategi och mål Strategi SSAB är ett av de medelstora stålföretagen i Västeuropa. Koncernens stålrörelse har utvecklats framgångsrikt genom en medveten nischorientering. Denna strategiska inriktning ska bibehållas genom en stark fokusering på några utvalda produktsegment där en stark marknadsposition och hög lönsamhet kan uppnås. På närmarknaden där en betydande lägesfördel och goda lönsamhetsförutsättningar finns ska stålrörelsen erbjuda ett fullständigt tunn- och grovplåtssortiment. Koncernens handels- och vidareförädlingsrörelser ska på närmarknaden aktivt utnyttjas så att stålrörelsens redan starka ställning kan vidmakthållas. På grovplåtsområdet sker satsningen inom kylda stål, dvs slitstål och höghållfasta konstruktionsstål, där koncernen redan idag har en världsledande ställning. Satsningen inom tunnplåtsområdet sker inom höghållfasta stål speciellt extra och ultra höghållfast tunnplåt där koncernen är en av de ledande aktörerna i Europa. Tillväxten i dessa nischer har varit högre än för stålmarknaden generellt och leveranserna av dessa produkter har ökat kraftigt under den senaste femårsperioden, vilket framgår av diagram nedan. De investeringar som görs och gjorts inom koncernens stålrörelse möjliggör en fortsatt stark tillväxt inom dessa nischområden. Genom att utnyttja kylda stål eller höghållfast tunnplåt ska kunden kunna förbättra sina produkter och därigenom sin lönsamhet. Detta skapande av mervärde är en process som ofta sker i nära samarbete med kunden. Det mervärde som skapas ska komma såväl kunden som SSAB tillgodo och därigenom säkerställa en fortsatt god lönsamhet för koncernen. Finansiella mål Kapitalstruktur Koncernens verksamhet är starkt beroende av konjunkturen. Enskilda investeringsprojekt inom stålrörelsen kan dessutom vara mycket stora varför soliditeten bör vara relativt hög. Målet är att nettoskuldsättningsgraden ska uppgå till 30% och soliditeten till ca 50%. Utdelning Utdelningen ska anpassas till den genomsnittliga resultatnivån över en konjunkturcykel och långsiktigt utgöra ca 50% av vinsten efter skatt. Utdelning ska även kunna användas för att anpassa kapitalstrukturen. Lönsamhet För att säkra den långsiktiga utvecklingen och med beaktande av soliditetskravet och utdelningspolitiken är målet att räntabiliteten på eget kapital efter skatt i genomsnitt under en konjunkturcykel ska vara minst 6 procentenheter högre än den tioåriga statsobligationsräntan. Lönsamhet och nettoskuldsättningsgrad under de senaste fem åren i förhållande till målen framgår av nedanstående diagram. SSAB ÅRSREDOVISNING 2004 7
HARDOX skapar värde för kunden Försäljning och produktutveckling är en integrerad process. Nya förbättrade stålsorter utvecklas ständigt. Kraven på slitstyrka, hållfasthet och viktreduktion ökar. Genom samarbete mellan SSAB och kunder utvecklas stål med speciella materialegenskaper samt anpassas och justeras konstruktioner för att utnyttja de moderna stålens egenskaper. I de projekten engageras såväl applikationsingenjörer som experter inom utveckling och produktion. Det mervärde som skapas kommer såväl kunden som SSAB tillgodo. Ett bra exempel på när materialet spelat en avgörande roll för utvecklingen inom ett område är det nya konceptet för dumperflak som SSAB Oxelösund och Carnehl tagit fram. Dumperflak sitter på lastbilar och är specialkonstruerade för att klara mycket hård och krävande lastning. Vanligtvis transporterar dumperflak slitande bulkmaterial som t ex sten. Horst Spangenberg, försäljningschef på Carnehl kände till SSAB s satsning på kylda stål och vände sig därför till Mats Haglund, dåvarande applikationsingenjör på SSAB Oxelösund i Tyskland. Carnehl ville erbjuda sina kunder en helt ny typ av dumper och ansåg att en del i lösningen var att byta material i konstruktionen. Målet med den nya dumpern var att minska egenvikten för att därmed öka lastförmågan utan att totalvikten förändrades. Vidare skulle livslängden förlängas genom ökat motstånd mot slitage. Det blev inledningen på ett samarbete mellan företagen. Samarbetet ledde fram till att ett nytt effektivt hängflakkoncept, tillverkat i HARDOX 450 i tjocklekar på 4 till 7 mm. Materialvalet minskar slitage Dumperkorgen hänger numera fritt i en styv övre ramkonstruktion. HARDOX-plåtens höga hållfasthet och seghet utnyttjas till att få korgen mer rörlig, elastisk och slagtålig. Flaket kan därför byggas med stora fria plåtytor. Det ger möjlighet att använda de lackade ytorna för kommersiella budskap. En fördel som många åkare inte är sena att utnyttja. Konceptet förbättrades kontinuerligt. Slutligen växte en ny rörliknande konstruktion fram som såväl kunde absorbera stötar vid lastning som hantera slitage vid tippning. När dumperflaken lastas, expanderar väggarna och när lasten töms fjädrar flaket tillbaka för att återta sin ursprungliga form. Praktiska belastningsprov med fallande stenblock från lastmaskiner bekräftar det nya dumperflakets utformning och materialval. Stötar från fallande stenar tas huvudsakligen upp genom en samverkan mellan flak och chassi. På så sätt undviker man större och kvarstående deformationer/bulor i flakets sidor och botten som annars är ett stort problem med flak byggda av ordinär plåt. Bulor som kan resultera i ett högre slitage samt att lacken lätt spricker på flakets utsida med rostangrepp som följd. Ny konstruktion gav 20% ökad lastförmåga Konstruktionsförändringar och materialval har även gjorts för chassiets ramsystem för att ytterligare förbättra samverkan mellan dumperflak och chassi. Det byggs nu av Domex 700, ett extra höghållfast stål från SSAB Tunnplåt. Designen har förfinats och varianter för såväl lastbilar som trailers tillverkas nu seriemässigt. Korgens livslängd har tredubblats och nyttolasten ökats 20%. Utvecklingen av Carnehls nya s k half-pipe dumprar har starkt bidragit till en snabb tillväxt av dumperflak och är ett bra exempel på en lyckad integration av materialegenskaper för skapande av både tekniska och kommersiella mervärden. Half-pipe konstruktionen är idag det dominerande konceptet i Europa. Lättare skrotcontainer klarar större last De värdemässiga fördelarna av det nya stålet i half-pipe konstruktionen blev snabbt uppenbara. SSAB Oxelösunds applikationsingenjörer, framförallt Mikael Ringholm, har vidareutvecklat och anpassat konceptet tillsammans med kunder för ytterligare tillämpningar. Ett exempel är 8 SSAB ÅRSREDOVISNING 2004
samarbetet med den tyska firman Unirop som bygger skrotcontainrar som används för såväl byggavfall som olika restprodukter. Tidigare påsvetsade förstyvningar har här ersatts med bockade veck i containerns sidor vilket ökar styvheten i väggarna. Den nya konstruktionsutformningen har tillsammans med HARDOX-plåtens höga slittålighet och formbarhet minskat egenvikten på containern och avsevärt förlängt livslängden. Den marknadsförs nu under varumärket UBOXX. Även här kan HARDOXplåtens ytjämnhet utnyttjas för kommersiella budskap. Nytt koncept för gruvdumprar Ytterligare ett intressant exempel och en vidareutveckling av konceptet återfinns i Mexico där nya regler för viktbegränsning på vägar blivit ett problem för många transportörer. Problemställningen fick Evangelos Sidiras, säljansvarig för SSAB Oxelösund i Mexico att initiera ett utvecklingsarbete tillsammans med Talleres Lozano, en av Mexicos största tillverkare av släpfordon. Samarbetet har lett fram till ett helt nytt sätt att bygga bakåttippande dumprar som ersätter stora off-road gruvdumprar. Dumpern som är en kombinationsdumper klarar att transportera bergmassor både inom gruvområden och på landsväg. Dumpern, som är särskilt lämpad för gruvtransporter, tillverkas enligt samma frihängande koncept som hos landvägsdumprarna i det första exemplet, men av betydligt tjockare HARDOX-plåt. På samma sätt som för de moderna landsvägsdumprarna och nya skrotcontainrarna utnyttjas HARDOX- plåtens egenskaper fullt ut. Målet är att minska fordonsvikten, öka lastkapacitet samt förbättra slitmotståndet. Många konkurrerande dumprar är gjorda med omfattande förstyvningar i flaket. Användandet av HARDOX 450 i kombination med det vidareutvecklade och frihängande half-pipe konceptet gör att endast en förstyvning behövs. Nyttolasten kan ökas från 45 till 47 ton, med bibehållen totalvikt. När Lozano demonstrerar sina dumprar för potentiella kunder lastas de med stenblock på upp till fyra ton var. Kunden kan då med egna ögon se att dumpern fjädrar ut under själva lastningen. När flaket tippats så finns inte en skråma och flaket fjädrar tillbaka till sin ursprungliga form. Värdeskapande samarbete För att kunna utnyttja de moderna HARDOX-stålens kombinerade egenskaper måste ofta konstruktioner anpassas och justeras. I de fall ett nära samarbete mellan SSAB, tillverkare och slutanvändare etableras kan de nya materialens egenskaper snabbare och enklare utnyttjas. Genom att välja konstruktionslösningar som kombinerar geometriska och materialtekniska egenskaper uppnås lägre egenvikt, ökad lastförmåga, minskad bränsleåtgång och en längre livslängd, oftast även till en lägre produktionskostnad. Det mervärde som skapas genom en betydligt förbättrad livscykelekonomi kommer alla i leverenskedjan tillgodo, såväl kunder som SSAB. SSAB ÅRSREDOVISNING 2004 9
SSAB och miljön Koncernens verksamheter ska bedrivas på ett resurssnålt och effektivt sätt avseende användning av råvaror, energi och andra naturresurser. Denna grundsyn är väl känd i företaget via koncernens miljöpolicy. Ansvaret för yttre miljö inom koncernen har respektive dotterbolagschef. För att skapa större tyngd i miljöarbetet har varje dotterbolag en miljöansvarig chef i linjeorganisationen. På detta sätt kan produktions- och miljöansvar integreras i det dagliga arbetet. Stål ett modernt material Stål är ett bra exempel på ett material som uppfyller samhällets krav på resurshushållning. Det kan smältas och formas till nya produkter om och om igen utan att förlora i egenskap. Omkring 40% av världsproduktionen tillverkas med återvunnet stål som råvara vilket motsvarar en återvinningsgrad på 65%. Koncernens stålproduktion är baserad på järnmalm som huvudråvara. Återvunnet stål i form av skrot står för cirka 20% av produktionen. Det gör koncernens stålrörelse till Sveriges största förbrukare av återvunnet skrot. Miljöpåverkan av en produkt kan delas upp i tre delar: Miljöeffekter under produktion av materialet och produkten. Miljöeffekter vid användning av produkten. Miljöpåverkan vid återvinning av materialet i produkten. Stålrörelsen fokuserar på att tillverka stål med hög hållfasthet. Miljövärdet av att använda höghållfast stål har visat sig i ett stort antal exempel. Genom att använda höghållfast stål kan t ex järnvägsvagnar, containrar, bilar, lastbilsflak göras lättare och få längre livslängd. Vid produktion av höghållfast tunnplåt och kylda stål är miljöpåverkan endast marginellt högre än vid produktion av traditionellt stål. Volymåtgången för kunderna blir för samma produktlösning dock avsevärt lägre än med traditionella stål. Genom att använda en hög andel höghållfasta stål i en personbil har det visat sig möjligt att minska bilens vikt med 25%. Därmed är det möjligt att minska bränsleförbrukningen med lägre utsläpp av koldioxid som följd. Höghållfast stål har ett miljövärde genom hela livscykeln, då det spar resurser både vid tillverkningen och användningen samt går att återvinna. Miljövillkor för verksamheten Miljövillkoren för koncernens större anläggningar fastställs av miljödomstolen efter offentlig prövning. Dessa prövningar medför att successivt allt högre krav ställs. De maximalt tillåtna produktionsnivåerna framgår av nedanstående tabell. Årligen redovisar varje dotterbolag hur den yttre miljön har påverkats av verksamheten i en miljörapport, som lämnas till respektive tillsynsmyndighet. Tillåten Produktion kton Ort produktion 2004 Koks Luleå 800 733 Oxelösund 530 446 Råjärn Luleå 2 500 *) 2 296 Oxelösund 1 700 1 582 Råstål Luleå 2 500 2 330 Oxelösund 1 900 1 812 Varmvalsad plåt Borlänge 3 200 2 633 Oxelösund 820 651 Betad plåt Borlänge 2 500 1 804 Kallvalsad plåt Borlänge 1 400 1 128 Glödgad plåt Borlänge 650 426 Metallbelagd plåt Borlänge 680 510 Målade produkter Borlänge 140 131 Luleå 85 68 Sundsvall 30 3 Köping 12 12 Malmö 10 5 Finspång (milj.m 2 ) 40 34 *) Tillfällig höjning från 2 300 kton beviljad för 2004 och 2005. Ansökningsförfarande om permanent tillstånd pågår. Koncernens verksamheter är reglerade i drygt 200 miljövillkor, merparten gällande stålrörelsen. Miljövillkoren är angivna per produktionsort och omfattar utsläpp till luft och vatten samt buller, deponier etc. De faktiska utsläppen är i det flesta fall betydligt lägre än de av myndigheterna fastställda nivåerna. De utländska produktionsenheterna uppfyller sina respektive lokala miljökrav. Under året har alla miljögränsvärden innehållits och några miljörelaterade tvister har inte förekommit. Koncernen har lagstadgad miljöskadeförsäkring samt ansvarsförsäkring som täcker skada för tredje part. Genomförda inventeringar rörande behov av marksanering har visat att det inte föreligger något behov av marksanering som är av väsentlig ekonomisk betydelse. Koldioxid Koncernens ståltillverkning sker med järnmalm som huvudråvara. Järnmalmen tillförs masugnen i form centimeterstora kulor, s k pellets. Denna pellets består till 10 SSAB ÅRSREDOVISNING 2004
största delen av järnoxid, dvs. järn bundet till syre. För att kunna tillverka stål av pellets måste järnet och syret skiljas åt. Detta sker i masugnar, där pellets tillsammans med kol i form av koks och kolpulver tillförs ugnen. Under upphettning förenar sig kolet med syret från järnoxiden så att järnet frigörs och flytande råjärn erhålls. När syret binds till kolet bildas koldioxid. Därmed är koldioxid en ofrånkomlig restprodukt vid all järnmalmsbaserad ståltillverkning. Inom koncernens enheter för processutveckling och tillverkning av råjärn pågår ett kontinuerligt arbete för att minska förbrukningen av koks och kol. Genom detta arbete kan såväl tillverkningskostnaden som utsläppen av koldioxid fortsatt sänkas. Koncernens malmbaserade ståltillverkning har vid internationella jämförelser visat sig ha bland de lägsta utsläppen av koldioxid per ton stål. Emissionerna av koldioxid från koncernens ståltillverkning de senaste fem åren återges på sidan 12. Omfattande internationell forskning och utveckling har bedrivits under flera decennier för att om möjligt utveckla nya kommersiellt gångbara processer för reduktion av järnmalm, vilka antingen genererar mindre koldioxid per producerad järnenhet eller använder annat reduktionsmedel än kol. Fram till idag har dock detta utvecklingsarbete inte lett fram till ny teknik som är kommersiellt användbar. Stora delar av den europeiska malmbaserade stålindustrin, inklusive SSAB, har under 2004 startat första fasen av ett utvecklingsprojekt specifikt för att minska koldioxidutsläppen vid ståltillverkning. Projektet heter ULCOS Ultra Low CO2 Steelmaking och den första fasen ska vara genomförd vid utgången av 2008. Projektets vision är en halvering av utsläppen av koldioxid per ton producerat stål. Enligt Kyotoprotokollet skall utsläppen av koldioxid minskas. EUs medlemsländer har gemensamt åtagit sig att minska utsläppen med 8% under tiden 1990 2012. Vid fördelningen inom EU tilläts Sverige till följd av tidigare åtgärder att höja sina utsläpp med 4%. Sveriges egna målsättning under samma period är dock att istället minska koldioxidutsläppen med 4%. Som en metod att begränsa utsläppen har EU infört ett system med utsläppsrätter. Systemet omfattar energiproduktion samt vissa energiintensiva industribranscher, bl a stålindustrin. Systemet införs från och med 2005 och skall i en första fas gälla till och med 2007. Under slutet av 2004 var fördelningen klar och för metallurgierna och kraftvärmeverken erhöll koncernen utsläppsrätter för de tre kommande åren. De totalt erhållna utsläppsrätterna bedöms räcka för prognostiserad produktion. Miljöarbetet i vardagen Inom stålrörelsen finns särskilda miljöavdelningar, vilka har som ansvar att bevaka lagar och avtal, handlägga tillståndsansökningar samt genomföra mätningar av utsläpp och rapportering av dessa. Dessa expertgrupper arbetar nära produktionsavdelningarna och ger råd och stöd i det dagliga miljöarbetet. Inom vidareförädlingsoch handelsrörelserna drivs miljö- och kvalitetsarbetet inom samma avdelning. För samordning rörande yttre miljö har koncernen ett gemensamt organ miljörådet. I dotterbolagens verksamhetsstyrning ingår miljöledningssystemen som en del. På detta sätt integreras yttre miljö, kvalitet och arbetsmiljö i gemensamma arbetsbeskrivningar, regler för kravställande vid inköp, utveckling av produktionsteknik etc. För att ytterligare belysa vikten av detta genomgår de anställda omfattande utbildningar i miljöfrågor. Kontroll av närmiljön vid varje produktionsanläggning är en viktig del av miljöarbetet. Mätningarna sker efter fastställda kontrollprogram och rapporteras till respektive myndighet. Undersökningar av miljön sker genom provtagning av vatten och luft. Som komplettering genomförs fiskeribiologiska undersökningar samt undersökningar av bioindikatorer som husmossa och bottenfauna. Miljö är en väsentlig fråga i samhällsdebatten. Information till och dialog med olika grupper i samhället är därför mycket viktigt för koncernen. I dotterbolagens miljörapporter som lämnas till respektive myndighet ges en bred och djup bild av miljöläget på respektive ort. SSAB ÅRSREDOVISNING 2004 11
Miljörapporten kan beställas från miljöavdelningarna. På såväl koncernens som dotterbolagens hemsidor finns också information rörande yttre miljö. Representanter för företaget deltar ofta i olika möten med intressegrupper för diskussion om frågor rörande yttre miljö. Exempel på sådana grupper är allmänhet och närboende, myndigheter, miljöorganisationer, miljöjournalister, företrädare för politiska partier med flera. Kunderna har ett krav på information om koncernens produkters miljöegenskaper. Därför har många av koncernens produkter miljödeklarerats, vilket ger kunderna en möjlighet att värdera stålet ur miljösynpunkt. Inom miljöområdet bedriver dotterbolagen en omfatttande kunskapsuppbyggnad. En viktig komponent är att avläsa miljöpåverkan och miljöfrågornas utveckling, bedöma konsekvenserna och initiera förebyggande åtgärder, t ex inom forskningsområdet. Detta sker till viss del genom utvecklingsarbete i egen regi. När det är lämpligt deltar dotterbolagen i gemensamma miljöforskningsprojekt tillsammans med andra ståltillverkare. Det senare kan ske inom ramen för den nordiska gemensamma forskningen eller inom forskningsprojekt finansierade av EU. Stålbranschens forskningsinstitut MEFOS och KIMAB, kompetenscentrat MiMeR samt branschorganisationerna Jernkontoret, Eurofer och International Iron and Steel Institute är viktiga aktörer inom området miljöforskning. För mer grundläggande studier nyttjas expertkompetens, t ex vid olika universitet och högskolor. Betydande miljöaspekter Genom det systematiska arbetet med att minska påverkan på den yttre miljön har dotterbolagen identifierat de mest betydande miljöaspekterna för varje produktionsort. Den viktigaste aspekten att arbeta med för att minimera miljöpåverkan är resurshushållning med råvaror och energi. Andra betydelsefulla aspekter är klimatpåverkan genom utsläpp av koldioxid, luftpåverkan genom utsläpp av stoft och kväveoxider samt vattenpåverkan. För att uppnå förbättringar genomförs riktade aktiviteter inom dessa områden. Användningen av energi per producerat ton stål har därigenom kunnat reduceras med drygt 18% under perioden 1994 2004. Energiproduktion Vid koncernens ståltillverkning bildas det energirika gaser. I tillverkningsprocesserna används dessa gaser till undereldning av koksbatterierna, förvärmning av blästerluft till masugnarna, uppvärmning av stålämnen etc. Den gas som inte kan utnyttjas i processerna används i kraftvärmeverk för produktion av hetvatten och el. Under senaste året motsvarade energiinnehållet i denna gas drygt 300 000 m 3 eldningsolja. I Luleå och Oxelösunds kommuner svarar hetvatten producerat på detta vis för mer än 90% av värmebehovet i fjärrvärmenäten. En jämförelse av typiska emissioner för en biobränslepanna visar att utsläppen för denna vad gäller kväveoxider och stoft är mer än tre gånger högre än vid användning av stålrörelsens gaser. Restprodukter Vid ståltillverkningen bildas restprodukter. Ståltillverkningens exakta processtyrning resulterar i att även restprodukterna är mycket väl definierade, vilket underlättar återanvändningen. De största mängderna restprodukter är slagger. De bildas under ståltillverkning genom att kalkbaserade produkter tillsätts det smälta stålet för att förhindra oönskade ämnen som svavel och fosfor i det färdiga stålet. Andra 12 SSAB ÅRSREDOVISNING 2004
exempel på restprodukter är stoft, slam, tjära och svavel från olika gasreningsanläggningar. Arbetet med att omhänderta restprodukterna utgår från att i första hand återanvända dem i något lämpligt processteg. I andra hand säljs restprodukterna, företrädesvis i förädlad form och först i tredje hand deponeras de. Andelen restprodukter som återvinns är i nuläget ca 90%. SSAB Merox är specialiserade på att utveckla produkter baserade på stålrörelsens restprodukter. Ur slagg framställs bl a cement och betongmaterialen Merit 5 000 och Merolit, krossmaterial för stabilisering av bl a lera, grusvägar och ridbanor samt det kravmärkta växtnäringsmaterialet M-kalk. Återvunnen järnoxid säljs för tillverkning av ferritmagneter och ingår som rött pigment i bl a tändstickor. Transporter Koncernens ambition att driva verksamheten på ett resurssnålt och effektivt sätt gäller även för transporter. Råvarorna för ståltillverkningen fraktas med tåg eller båt till stålverken i Luleå och Oxelösund. Transporter av stålämnen mellan produktionsorterna sker med tåg. Returfrakterna utnyttjas för transport av tunnplåt från Borlänge till Plannja och andra kunder i norr och till exporthamnen i Oxelösund. Tibnors leveranser till kund sker till stor del med lastbil medan Plannja använder lika delar lastbil och tåg. Produkterna från stålrörelsen fraktas i huvudsak med järnväg eller båt. Green Cargo har för andra året i rad belönat SSAB Tunnplåts transporter genom ett intyg för Bra Miljöval. Det innebär att bolaget klarar Svenska Naturskyddsföreningens kriterier för Bra Miljöval för transporter. Material och energibalans Produktionen av råstål var under verksamhetsåret totalt 4,1 (3,9) miljoner ton. Råstålet förädlades till 3,6 (3,4) miljoner ton färdiga produkter. Material- och energibalansen för stålrörelsen redovisas i figuren nedan. Internationella jämförelser visar att koncernen har en låg resurs- och energianvändning samt en låg belastning på yttre miljön jämfört med andra stålproducenter. Miljöhändelser under 2004 Under året har ett intensivt arbete bedrivits för att införa och vidareutveckla miljöledningssystemen enligt ISO 14 001. Vid utgången av 2004 var SSAB Tunnplåt, SSAB Oxelösund, Tibnor och Plannja certifierade. För att minska el- och vattenförbrukningen samt användningen av kemikalier vid målning av tunnplåt har Plannja installerat en ny typ av förbehandlingsprocess, s k no-rinse. Renoveringen av SSAB Tunnplåts koksverk slutfördes under året. I samband med renoveringen installerades en ny brännare vilken kommer att ge lägre kväveoxidutsläpp. För att minska deponeringen av restprodukter har SSAB Tunnplåt infört ett nytt processförfarande i Luleå, där allt oljehaltigt glödskalsslam ca 500 ton nu återtas till egen process. För att minska utsläppet av kväveoxider har SSAB Tunnplåt installerat en ny reningsanläggning vid den kontinuerliga glödgningslinjen. Huvuddelen av den energi som tillförs stålbandet under värmningen kommer från förbränningen av gasol. I den nu installerade reningsanläggningen sker en katalytisk avgasrening, där merparten av kväveoxiderna omvandlas till kvävgas och vatten. SSAB ÅRSREDOVISNING 2004 13
90 85 80 75 70 65 60 Aktien Kursutvecklingen Antal omsatta aktier per månad Aktiekapital Aktiekapitalet uppgår till 2 522,4 Mkr fördelat på 100,9 miljoner aktier om nominellt 25 kronor per aktie. Av aktierna är 74,5 miljoner av serie A och 26,4 miljoner av serie B. Samtliga aktier är fria. Varje aktie av serie A medför en röst och varje aktie av serie B en tiondels röst. Styrelsen kommer att föreslå bolagsstämman att våren 2005 lösa in aktier för ca 2 000 Mkr. Utdelning Utdelningen ska anpassas till den genomsnittliga resultatnivån över en konjunkturcykel och utgöra ca 50% av vinsten efter skatt. Utdelning skall även kunna användas för att anpassa kapitalstrukturen. För verksamhetsåret 2004 föreslås utdelningen uppgå till 7,50 kronor per aktie, dvs 21% av vinsten per aktie. Sedan börsintroduktionen 1989 har därmed utdelningen i genomsnitt motsvarat 38% av vinsten efter skatt. SSAB på börsen Aktierna noteras sedan 1989 på Stockholmsbörsens A-lista och sedan 1994 bland de mest omsatta aktierna. En börspost utgörs av 200 aktier. Köp- och säljoptioner på aktierna ställs ut av Stockholmsbörsen. Under året omsattes aktier för drygt 17 100 Mkr. Handel i aktierna förekom samtliga börsdagar och uppgick i genomsnitt till knappt 70 Mkr per dag. Omsatta aktier motsvarade drygt 125% av de utestående aktierna och utgjorde 0,5% av den totala omsättningen på Stockholms Fondbörs A-lista. Omsättningen per månad de senaste fem åren framgår av vidstående diagram. A-aktien har under året handlats som lägst till 119,00 kronor och som högst till 167,00 kronor. Vid årsskiftet var börsvärdet 16 051 (12 835) Mkr vilket innebär en börsuppgång med 25%. Ägarstruktur Industrivärden var vid årsskiftet den kapitalmässigt störste ägaren följd av Robur Aktiefonder och LKAB. AFA Sjukförsäkringar och Handelsbanken fonder har under året minskat sina innehav medan Industrivärden och utländska ägare har ökat sina innehav. Antalet aktieägare ökade under året med 19% och uppgick vid årets slut till 40 340. Härav äger 36 884 aktieägare 1 000 aktier eller mindre. De tio största institutionella ägarna äger drygt 39% av antalet aktier. 14 SSAB ÅRSREDOVISNING 2004
Antalet aktier och aktiekapitalet har sedan 1989 förändrats enligt följande Förändring av Förändring av aktie- Aktiekapital År antal aktier Antal aktier kapital (Mkr) (Mkr) 1989 Konvertering + 1 500 000 26 500 000 + 150 2 650 1994 Konvertering + 5 500 000 32 000 000 + 550 3 200 1995 Split 4:1 + 96 000 000 128 000 000 0 3 200 1998 Inlösen 15 891 199 112 108 801 397 2 803 2001 Nedsättning 11 210 880 100 897 921 281 2 522 Data per aktie 2000 2001 2002 2003 2004 Börskurs 31 dec, A fria, kr 90,00 102,50 103,00 128,50 160,00 Vinst, kr 12,00 6,10 5,70 8,90 35,55 Vinstmultipel, P/E 7,5 16,8 18,1 14,4 4,50 Kassaflöde, kr 3,75 1,50 11,95 7,60 19,75 Eget kapital, kr 94,80 96,70 97,10 99,40 128,85 Utdelning *), kr 5,00 5,00 6,00 6,00 7,50 Direktavkastning, % 5,6 4,9 5,8 4,7 4,7 Genomsnittligt antal aktier, milj. 108,8 101,1 100,9 100,9 100,9 Antal aktier vid årets slut, milj. 102,5 100,9 100,9 100,9 100,9 *) Enligt styrelsens förslag för verksamhetsåret 2004. Under 2004 har bl a nedanstående banker och fondkommissionärer publicerat analyser av SSAB. AGB Sundal Collier Alfred Berg Carnegie Danske Bank Deutsche Bank Enskilda Hagströmer & Qviberg Handelsbanken JP Morgan Kaupthing Nordea Securities Swedbank UBS Största aktieägare Andel i % av kapitalet rösterna Industrivärden 14,0 18,3 Robur aktiefonder 7,1 4,6 LKAB 4,8 6,2 AMF Pensioner 4,8 6,3 SEB fonder 3,2 4,0 Fjärde AP fonden 1,9 2,0 Handelsbanken fonder 1,6 1,3 Livförsäkringsbolaget Skandia 1,6 0,7 Alecta 1,6 1,2 AFA Sjukförsäkringar 1,6 0,2 Nordea fonder 1,2 1,6 Handelsbankens Pensionsstiftelse 1,2 1,6 Andra AP-fonden 1,1 1,4 Utländska ägare 19,2 18,9 Övriga 35,1 31,7 100,0 100,0 Aktiefördelning Aktieinnehav Antal i % av alla aktieägare i % av aktiekapitalet 1-500 31 636 78,4 8,6 501-1 000 5 248 13,0 3,6 1 001-5 000 2 592 6,4 5,0 5 001-10 000 360 0,9 2,4 10 001-50 000 312 0,8 6,4 50 001-100 000 74 0,2 4,9 100 001-118 0,3 69,1 Totalt 40 340 100,0 100,0 Tabellerna över största aktieägare och aktiefördelning är baserade på uppgifter från VPC per den 31 december 2004. SSAB ÅRSREDOVISNING 2004 15
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Koncernöversikt Internationell överblick Stålkonsumtionen i världen ökade under 2004 med drygt 8% till en ny rekordnivå på ca 960 Mton enligt den senaste bedömningen från International Iron and Steel Institute (IISI). Tillväxten var därmed högre än de tre senaste åren då den legat på nivån 6%. Tillväxten var dessutom jämnare fördelad jämfört med tidigare år, då Kina stod för i stort sett hela ökningen. Den starka tillväxten i Kina mattades av under året och stålförbrukningen ökade med knappt 11% jämfört med ca 20% per år under de senaste tre åren. Stålförbrukningen i USA ökade med 15% under 2004 att jämföra med en nedgång på 2% under 2003. Stålkonsumtion Mton 2003 2004 Förändring % EU *) 158 166 +5 Övriga Europa 24 26 +8 Fd Sovjetrepubliker 50 52 +4 Nordamerika 116 133 +15 Japan 73 77 +5 Kina 234 259 +11 Korea 46 47 +2 Övriga Asien 91 98 +8 Övriga länder 94 103 +10 Totalt 886 961 +8 Källa: IISI. *) 2003 är justerat för att omfatta EU 25. Europamarknaden Nedgången i stålkonsumtionen planade ut under 2002 och var i stort sett oförändrad under 2003. För 2004 ökade konsumtionen i EU-15 med 4%. Efterfrågan på tunn- och grovplåt var under året god i hela Europa och stålföretagen kunde genomföra successiva prishöjningar på samtliga marknader. Svenska marknaden Marknaden för tunn- och grovplåt beräknas ha ökat med ca 10% till drygt 2 200 kton. Koncernens marknadsandel i Sverige för tunnplåt minskade något under året medan den ökade för grovplåt. Försäljning Under hela 2004 kunde successiva prishöjningar i lokala valutor genomföras för både tunn- och grovplåt. Sammantaget var koncernens stålpriser i lokala valutor 13% högre än föregående år. En förbättrad produktmix innebar att priserna i svenska kronor ökade med 16%. Prisutvecklingen framgår av nedanstående diagram. Leveranserna i stålrörelsen ökade med 2% och uppgick till 3 187 (3 130) kton. Efterfrågan på koncernens spetsprodukter var fortsatt stark på samtliga marknader. Leveranserna av extra och ultra höghållfast tunnplåt ökade under året med 35% jämfört med i fjol främst inom segmenten lastbil och bil i Västeuropa och USA. Leveranserna av kylda stål ökade med 22%. En kraftig ökning under inledningen av året möjliggjordes genom en neddragning av marknadslagren medan leveranserna under andra halvåret begränsades av tillgänglig produktionskapacitet. De ökade volymerna kylda stål såldes huvudsakligen till befintliga kunder inom samtliga segment och marknader. Den starkaste utvecklingen var i Nordamerika. Försäljningen av specialprodukterna höghållfast tunnplåt och kylda stål ökade därmed sammantaget till 8 271 (6 175) Mkr och produkterna utgjorde 50 (43)% av stålrörelsens plåtleveranser mätt i volym. Stålrörelsens leveranser till den svenska marknaden var under året stabila och i nivå med fjolåret. Ökade volymer extra och ultra höghållfast tunnplåt ersatte delvis mindre lönsamma volymer av ordinär tunnplåt. En ökad 16 SSAB ÅRSREDOVISNING 2004
efterfrågan från främst fordonsindustrin och exportrelaterad verkstadsindustri medförde att Tibnors leveranser av tunn- och grovplåt ökade med 15% jämfört med i fjol. Tibnors totala leveranser under året ökade med 8%. Ökad efterfrågan från den skandinaviska byggmarknaden samt i Polen innebar att Plannjas leveranser ökade med 8% jämfört med 2003. Försäljningen ökade med 24% till 24 631 (19 806) Mkr. Högre priser svarade för 16 procentenheter, ökade volymer för 5 procentenheter och en högre försäljning av stålämnen för 3 procentenheter. Försäljningen per verksamhetsområde framgår av tabellen nedan. Försäljning per verksamhetsområde Mkr 2003 % 2004 % Stålrörelsen 14 417 66 18 033 67 Vidareförädling 1 958 9 2 137 8 Handelsrörelsen 5 334 25 6 641 25 Koncernjustering 1 903 2 180 Summa 19 806 100 24 631 100 Stålrörelsens exportandel mätt i volym var oförändrad 70 (70)%. För hela koncernen svarade försäljningen utanför Sverige för 65 (64)%, som framgår av vidstående tabell över försäljningen per geografisk region. Produktion Den totala plåtproduktionen i bredbandverket i Borlänge var ungefär oförändrad och uppgick till 2 633 (2 640) kton. Produktionen i kvartovalsverket i Oxelösund var också i nivå med föregående år och uppgick till 651 (646) kton. Råstålsproduktionen var stabil under hela året och ökade till 4 142 (3 911) kton. Leveranserna av stålämnen till andra stålföretag uppgick till 274 (103) kton. Försäljning per region Mkr 2003 % 2004 % Sverige 7 132 36 8 544 35 Tyskland 1 748 9 2 268 9 Finland 1 231 6 1 737 7 Italien 1 317 7 1 671 7 Danmark 1 464 8 1 582 6 Storbritannien 1 004 5 1 204 5 Benelux 850 4 1 168 5 Frankrike 649 3 747 3 Övriga EU *) 1 565 8 2 165 9 Norge 648 3 765 3 Övriga Europa 217 1 245 1 Nordamerika 831 4 1 270 5 Asien 759 4 616 2 Övriga marknader 391 2 649 3 Summa 19 806 100 24 631 100 *) 2003 har justerats för att omfatta EU 25. Kostnadsutveckling Kostnaderna i rörelsen ökade med 13% jämfört med föregående år och uppgick till 20 918 (18 478) Mkr. Därav utgjorde 4 440 (3 538) Mkr inköp av produkter i vidareförädlings- och handelsrörelserna. Den resterande kostnadsmassan på 16 478 (14 940) Mkr utgörs i huvudsak av förädlingskostnader, avskrivningar samt kostnader för insatsvaror och energi. Förädlingskostnaderna består främst av kostnader för den egna personalen samt av köpta tjänster. Ett antal aktiviteter med avsikt att dämpa kostnadsutvecklingen startades efter sommaren 2003. Aktiviteterna innebar bl a anställningsstopp och stor restriktivitet avseende köp av tjänster. Trots lönekostnadsökningar, en mer komplicerad produktmix och högre volymer innebar de genomförda åtgärderna att förädlingskostnaderna var 1% lägre än i fjol. Förädlingskostnaderna uppgick, rensat SSAB ÅRSREDOVISNING 2004 17
från avyttrad verksamhet, till 5 639 (5 695) Mkr. Ett kontinuerligt arbete pågår för att med produktivitetshöjande åtgärder kunna rationalisera bort effekten av lönekostnadsökningar. Avskrivningarna var oförändrade och uppgick till 1 072 (1 071) Mkr. Insatsvarorna prissätts på världsmarknaden och priserna, som främst noteras i USD, är starkt beroende av stålkonjunkturen. Malm och kol är de dominerande insatsvarorna och pris och leveransavtal träffas årsvis i början av året. Avtalen för malm och kol innebar prishöjningar i dollar fritt verk på drygt 25% för malm och på drygt 50% för kol. Leveranserna valutasäkrades vid avtalstillfället och en svagare dollar jämfört med 2003 innebar att ökningen av malmkostnaderna, där avtalet gällde från årets början, i svenska kronor räknat begränsades till 14%. För kol begränsades prishöjningen i kronor till 30% genom valutasäkringarna. Kolavtalen gällde från den 1 april och de nya priserna fick på grund av inneliggande lager inte fullt genomslag förrän under andra halvåret. Kolkostnaderna i kronor ökade därför med 11% under året. Koncernens kostnadsstruktur framgår av nedanstående diagram. Energi Kol är ett nödvändigt reduktionsmedel för att ta bort syre ur järnmalmen och utgör en av de viktigaste insatsvarorna vid malmbaserad ståltillverkning. Via kol tillförs också ca 85% av energin till stålrörelsen. I övrigt tillförs energi genom, el, olja och gasol. Totalt förbrukade stålrörelsen 1 630 (1 600) GWh elenergi och 1 650 (1 770) GWh olja och gasol under året. Genom att utnyttja de energirika gaser som framkommer vid ståltillverkningen produceras bl a el i kraftvärmeverket OK3 i Oxelösund och i det hälftenägda energibolaget Lulekraft. Under året producerade dessa anläggningar 819 (808) GWh el. Sammantaget uppgick kostnaderna för energi (exkl kol) till 1 106 (1 165) Mkr. I kostnaden ingick 146 (140) Mkr i form av olika skatter. SPPs överskottsmedel Alecta allokerade 1999 totalt 734 Mkr av sitt premieöverskott till bolag inom koncernen. Härav återstod vid årsskiftet 133 (206) Mkr att utnyttja. Bedömd återstående utbetalningstid är drygt 1,5 år och efter nuvärdesberäkning uppgår den bokförda fordran till 132 Mkr varav ca 78 Mkr beräknas utbetalas under 2005. Poster av engångskaraktär Dotterbolaget SSAB HardTech såldes per den 31 december 2004 vilket gav en skattefri realisationsvinst på 825 Mkr. Affären gav en positiv likviditetseffekt på 1425 Mkr, vilken ingår i kassaflödet för första kvartalet 2005. Resultat Mkr 2003 2004 Försäljning 19 806 24 631 Kostnader 17 157 19 553 Avskrivningar 1 071 1 072 Poster av engångskaraktär 0 825 Intressebolag 81 52 Rörelseresultat 1 497 4 883 Finansnetto 154 99 Resultat 1 343 4 784 Rörelseresultatet ökade med 3 386 Mkr jämfört med i fjol och uppgick till 4 883 (1 497) Mkr. Rensat från reavinsten på SSAB HardTech uppgick förbättringen till 2100 18 SSAB ÅRSREDOVISNING 2004