Klimat i förändring Martin Hedberg Meteorolog Stockholms universitet Försvarsmakten Sveriges Television, SVT Swedish Weather & Climate, SWC Tällberg Martin.Hedberg@swc.se 070-601 04 05 swc.se
klimat neutral
Carbon Capture & Sequestration Clean Coal en strategi för överlevnad. Forskning kring CCS är att ta ansvar. Bolaget kan då fortsätta med den traditionella kolkraften. Baksidor: Klimatförändringar som beror på utsläpp av koldioxid (CO2) och andra växthusgaser är en av de största miljöutmaningarna i vår tid. Själva idén är att avskilja koldioxid från kraftverkets förbränningsgaser, att komprimera koldioxidgasen till en vätska och sedan lagra den permanent djupt under jord i lämpliga geologiska formationer. Det tar inte bort CO2 från luften (om man inte eldar biobränslen). Energin från CCS-kraftverk kommer att vara dyrare än vanlig kolenergi. CCS gör att en kolgruva fortfarande kan betraktas som en tillgång. (Vattenfall.se Maj 2008)
The Carbon Principles Ett effektivt sätt att begränsa CO2-utsläpp är att inte producera dem. Investeringar i fossil energi som producerar CO2 skapar odefinierade finansiella och juridiska risker...
BECS Bio Energy Carbon Sequestration Att ta tillvara och lagra undan den koldioxid som bildas vid produktion av biobränslen.
U.S. Photovoltaic National Renewable Energy Laboratory. (www.nrel.gov)
Skogarna är en reservoar för kol, inte en långvarig sänka.
Energieffektivisering Det finns en global rörelse av ideella miljöförstörare som envisas med upprätthålla de onödigt olönsamma och slösaktiga systemen. Företag kan stärka sin konkurrenskraft genom att minska sitt energislöseri. Det som saknas är fokus och tillgång till information om möjligheter. Det är viktigt att vi i Sverige kommer över den konservatism som tillsammans med tron att vi ligger först kan vara förödande för Europas ekonomiska utveckling. Fritt efter Tomas Kåberger, Generaldirektör Energimyndigheten. Sustainability Day 23 april, 2009.
FOI-R--2377--SE Klimatförändringar kommer att göra internationell politik mer instabil. Detta beroende på territoriella förändringar och påverkan på världsekonomin. Länders försörjningsförmåga med hänsyn till livsmedel, vatten och energi kommer att påverkas. Havsnivåhöjning medför att länder förlorar mark. Sannolikheter ökar för att förstärkta, och efterhand nya, konfliktmönster uppstår inom och mellan stater. Peter Haldén: The Geopolitics of Climate Change FOI-R--2377--SE ISSN 1650-1942 swc.se
The issue of climate change The time for delay is over. The time for denial is over... This is a matter of urgency and national security. Barack Obama 10 december, 2008
Temperaturvariationer 420.000 år 4 Vostok Ice core Vostok ice core Temperaturvariation relativt 1950 2 0-2 -4-6 nutid -8-10 -10-422766 -362370,857-301975,714-241580,571-181185,429-120790,286-60395,143 0 400.000 300.000 200.000 Age (year before present) År före nutid 100.000 0 swc.se
Höjning av havsnivån sedan istiden 20 m på 400 år Vattennivå (meter) Tusentals år sedan Fleming et al. 1998, Fleming 2000, & Milne et al. 2005
Klimatsystemet Biosfär Atmosfär Dynamiskt system Positiva/negativa återkopplingar Olinjärt Reaktionstid: sekunder - tusen år Abrupta förändringar Irreversibelt Geosfär Antroposfär Kryosfär Hydrosfär
Planeten Jordens medeltemperatur +20 +15 2000-talet 1900-talet +10 C Istid
Tipping point Det gränsvärde där en liten ytterligare variation kan orsaka stor förändring av systemet.
Tipping element Barrskogsdöd? Grönlandsisen? Barrskogsdöd? Golfströmmen? Permafrost! Metanhydrater? Försurning av haven! Sahara? Himalayas glaciärer! Indiska monsunen? Amasonas? Västafrikanska monsunen? El Niño? Ozonskiktet? Västantarktis? Djuphavsströmmar? Lenton et al. Tipping elements in the Earth s climate system. PNAS February 12, 2008 vol. 105 no. 6
Okända okunskaper... Kända kunskaper: Saker vi vet att vi vet. Kända okunskaper: Saker vi vet att vi inte vet. Okända okunskaper: Det vi inte känner till att vi inte vet.
martin.hedberg@swc.se
Växthusgas En gas som kan absorbera och utstråla energi (värmestrålning). H2O CO2 CH4 N2O O3 Freoner
Hur djupt kan man se i en sjö? Hur genomskinlig är luften? -Det beror på hur grumligt vattnet är. Det beror på växthusgaserna.
Temperaturen sjunker med höjden 60º Ju högre upp i troposfären, desto kallare 50º 40º 30º 20º 10º 0º +10º
Energi till och från jorden Från solen 1366 W/m 2 Reflekteras: 406 W/m 2 960 W/m 2 kallare 18ºC O3 Freoner CO2 CH4 N2O H2O Utstrålning 240 X W/m 2 18ºC Mindre än 240 W/m 2 Skillnaden: Värmer haven Smälter glaciärer Värmer luften
Kolets kretslopp 760 Gton ( 600 Gton) +4/år - 4/år In: 212 CO2 Skog & hav CO2 Från människan Extra: 8 CO2 Skog & hav Ut: 216
Koncentration koldioxid i luften 430 420 410 400 385 ppm 300 290 280 280 ppm
Vad höjde halten CO2? 158 miljarder ton avskogning 330 miljarder ton fossilt kol
extra 100-tals år Växthusgaser värmer extra dagar-veckor Partiklar kyler
Radiative forcing Hansen et al. Atmos. Chem. Phys., 7, 2287 2312, 2007 swc.se
Roger Revelle and Hans E. Suess, 1957 Carbon Dioxide Exchange Between Atmosphere and Ocean and the Question of an Increase of Atmospheric CO2 during the Past Decades. Tellus 1957. Svante Arrhenius, 1896 On the influence of carbonic acid in the air upon the temperature of the ground. Joseph Fourier, 1824 "Remarques Générales Sur Les Températures Du Globe Terrestre Et Des Espaces Planétaires." Annales de Chemie et de Physique 27: 136-67.
80% 20% is/snö vatten DN 22 mars, 2009. Foto: Nick Cobbing
Hur många lågenergilampor krävs det för att isarna skall sluta smälta? Förnybar energi, resurssnåla processer, teknisk utveckling, handel med utsläppsrätter... räddar klimatet. -Nej. -Det hindrar inte klimatet från att förändras. -Men det ger oss fortsatt möjlighet till välfärd när vi gör det som krävs för att minska klimatpåverkan.
Att vara miljövänlig Välfärd, strategisk affärsplanering Reducera klimatförändringar Vindkraft, biobränsle, lågenergilampor, passivhus, återvinning, tåg, närproducerat... Låt kolet vara kvar i marken, Mer skogar, Ta bort växthusgaser från luften...
Foto: Nobelstiftelsen Vi lever idag i en geologisk tidsålder som lämpligen bör kallas Anthropocene. Det är en tidsperiod där människan har utvecklats till att bli en betydande och möjligen intelligent aktör, kapabel att omgestalta hela planeten. (Crutzen 2002) We live today in what may appropriately be called the Anthropocene a new geologic epoch in which humankind has emerged as a globally significant and potentially intelligent force capable of reshaping the face of the planet. (Crutzen 2002)
Natur och ekosystem förändras ständigt. Mänskligheten påverkar förändringen. Stora intressekonflikter, viktigt att förstå hela systemet. M a r t i n H e d b e r g martin.hedberg@swc.se 070-601 04 05