Umeå Universitet 2011-03-23. Svänghjul. Projekt inom kursen Energilagringsteknik. Henrik Eriksson heer0009@student.umu.se

Umeå Universitet 2011-03-23 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Svänghjul Projekt inom kursen Energilagringsteknik Henrik Eriksson heer0009@student.umu.se Gustav Larsson gula0018@student.umu.se Kalle Löfgren kala0031@student.umu.se Sammanfattning En litteraturstudie samt kartläggning om användningsområden och framtida potential utav svänghjul som en energilagringsmetod har utförts. Handledare Lars Bäckström Åke Fransson

Inledning och syfte Utvecklingen och forskningen kring svänghjul och dess potential som energilager har ökat oerhört mycket den sista tiden. Ny teknik och ökad kunskap om avancerade material har lett till möjligheter att bryta ny mark på detta område. Denna rapport behandlar användningsområden och tillämpningar av svänghjul ur ett historiskt, nutida och framtida perspektiv. Syftet är att visa på de avancemang som ligger till grund för dagens arbete med svänghjul och använda dessa för att visa på framtida möjligheter. Arbetet är i huvudsak fokuserat på svänghjul inom fordonsindustrin men behandlar även övriga användningsområden, exempelvis svänghjul för effektutjämning och reservkraft på elnät och i industrier. Metod Eftersom att arbetet är en litteraturstudie så är föga förvånande metoden att studera tillgängligt material i form av rapporter, böcker och artiklar på internet. Sedan sammanfattas detta på ett så intressant och lättillgängligt sätt som möjligt. Källhantering och dokumentering under arbetets gång är av stor vikt för att ge ett trovärdigt och verklighetsförankrat resultat. Resultat Se bilagan Svänghjul och dess tillämpningar. Diskussion Källorna som har använts har till störst del varit från artiklar skrivna på internet. Deras pålitlighet kan diskuteras eftersom källhänvisningen i de artiklarna ibland kan vara svåra att följa. I allmänhet är det svårt att få bra information från ett litet forskningsområde eftersom många källor leder tillbaka till varandra. Ju mer information som finns så blir det lättare att vara kritisk och selektiv på det man anser vara väsentligt. När vi har tittat på tillämpningar och befintliga installationer har vi lagt fokus på nyss konstruerade installationer eller sådan man kan förvänta sig komma inom en snar framtid. Eftersom möjligheten till att skapa framtida kursmaterial finns tror vi det blir mer intressant om man tar upp aktuella saker, trots att det kan inte finns tillräckligt med information för en djupare analys. Rapporten ska enligt oss, ge läsaren en överblick över tekniken med energilagring i svänghjul och inte nödvändigtvis gå på djupet. Det räkneexempel vi gjort verkar vara något orimligt. Vi tror hastigheten på hjulet blir för hög vilket leder till att effekten blir för hög. I verkligheten lär man inte köra ett svänghjul nära sin sträckgräns, mer troligt att man köra hjulet så spänningen blir hälften av sträckgränsen, men eftersom vi inte har någon information om detta har vi inte med det i uppgiften.

Slutsats Det kompendie som vi har skapat är en bra sammanställning från ett flertal källor som ger en bra bild på hur svänghjul fungerar främst i fordon. Vi har gett en bra bild på hur svänghjul kan utvecklas för att få en roll i en framtida energilagringsteknik. Rapporten behandlar många framtida planer, vilket är något vi ville framföra. Svänghjul kommer vara en viktig kugge i framtidens fordon. Bilaga

Umeå Universitet 2011-03-23 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Svänghjul och dess tillämpningar Projekt inom kursen Energilagringsteknik Henrik Eriksson heer0009@student.umu.se Gustav Larsson gula0018@student.umu.se Kalle Löfgren kala0031@student.umu.se Handledare: Lars Bäckström, Åke Fransson

Innehåll 1. Inledning... 6 2. Teori... 7 2.1 Tröghet... 7 2.2 Hållfasthet... 8 2.3 Räkneexempel... 9 2.4 Friktion... 10 3. Systembetraktelse... 10 3.1 Rotor... 11 3.2 Lager... 12 3.3 Generator/motor... 12 4. Exempel på installationer... 13 4.1 Bilar... 13 4.2 Tåg/Tunnelbana... 14 4.3 Elnät/Reservkraft... 14 4.4 Satelliter... 15 5. Ekonomi Hållbarhet och Miljö... 16 6. Framtid och Trender... 16 Litteraturförteckning... 17

1. Inledning Hjulet är en av människans äldsta uppfinningar. Ända sedan det skapades har man med hjälp av energi satt det i rullning. Den energi man ger hjulet när det sätts i rullning finns kvar tills det stannar på grund av energiförluster till omgivningen. Om hjulet får en extra skjuts eller om energiförlusterna minskas kommer hjulet snurra längre. När hjulet snurrar finns lagrad energi som sedan kan tas ut när hjulet bromsas. Detta gör att hjulet kan användas till energilagring. Om energi ska lagras på ett effektivt sätt finns det ett antal faktorer som spelar roll. Man bör inte använda vilket hjul som helst. Ett cykelhjul t.ex. är väldigt lätt att sätta i rullning tack vare dess låga vikt relativt radien på hjulet, och detta medför en sämre energilagringsförmåga. Detta är dock en önskad egenskap på ett cykelhjul, då man vill att det ska behövas så lite energi som möjligt när man cyklar. För att få en större kapacitet på lagringen bör hjulet ha en hög massa relativt sin radie. Vill man cykla riktigt fort märker man att det krävs mer energi. Om hastigheten på hjulet ökar, ökar också kapaciteten på lagringen. Dessa egenskaper; ett tungt snabbt snurrande hjul är kännetecken för ett svänghjul som används vid energilagring. Ända sedan antika Egypten har svänghjul använts för energilagring. Där användes svänghjul i tidiga varianter av borrmaskiner (1). En annan gammal applikation är drejskivor för krukmakeri (2). Vid den industriella revolutionen användes svänghjul flitigt i den nyligt uppfunna ångmaskinen. Här användes hjulet som effektutjämnare. Figur 1: Svänghjul i ett gammalt kopparverk i Kennecott, Alaska, USA (http://www.steliasguides.com/mccarthy.htm, 2011-03-09)

Svänghjul är troligtvis något man stöter på nästan varje dag. Alla fordon med manuell växellåda har ett svänghjul i sig, då kraften från en förbränningsmotor kommer stötvis behövs det för att fordonet inte ska gå hackigt (3). Svänghjulets tröghet gör att axeln roterar även om kolvarna i motorn är i ett läge där de inte tillför kraft till axeln. I hybrid- och elbilar har man ytterligare användningsområden för svänghjul, genom att lagra bromsenergi i ett svänghjul istället för att bromsa bort energi i form av friktionsvärme. Där kan man använda den lagrade energin för att accelerera bilen igen eller i kombination med en generator ladda elbilens batterier (4). 2. Teori Ett svänghjul är en simpel energilagring där energiinnehållet är direkt proportionellt mot hastigheten. Trögheten som finns när cylinderns rotation ska accelereras, samt maximala varvtalet avgör dess lagringskapacitet. 2.1 Tröghet Ett svänghjul använder några av de mest fundamentala fysikaliska principerna som beskriver kinetisk energi. Energin ett svänghjul lagrar beror på vinkelhastigheten,, och trögheten, I, som beror på svänghjulets geometri. Den lagrade energin i ett svänghjul beräknas enligt följande samband: = [1] Där E är den lagrade energin, I är trögheten för objektet och ω är vinkelhastigheten. Då svänghjulet uppkommer i många olika utföranden, måste tröghet för varje geometri beräknas. De vanligaste geometrierna approximeras oftast som solida cylindrar, tunnväggiga cylindrar eller tjockväggiga cylindrar och beräknas enligt ekvationerna nedan. = [2] = [3] = ( ) [4] Där I är trögheten för de olika geometrierna, m massan, och r radien. För ekv. 3 ser vi att om r inre =r yttre, d.v.s. om väggen är oändligt tunn, blir I tjock =I tunn. Om man inte har någon inre radie r inre =0, d.v.s. om cylindern är solid, blir I tjock =I solid. I tjock är därför applicerbar för alla cylindrar. Genom att sätta in ekv. 4 i ekv. 1 fås att energin som kan lagras i ett svänghjul är: = + [5] Energin som kan lagras beror alltså linjärt på massan och kvadratiskt på radien och vinkelhastigheten.

2.2 Hållfasthet Den begränsande faktorn för storlek och energikapacitet för svänghjul är hållfastheten. När ett föremål utsätts för en kraft uppstår spänningar som kan få materialet att spricka eller gå sönder. Om svänghjulet är för tungt eller roterar för snabbt riskerar man att tänja gränserna för materialet så att det går sönder. Spänningen är en storhet som säger hur bra materialet tål kraftpåfrestningar. = [6] Där σ är spänningen, F kraften och A arean som kraften verkar på. Om spänningen blir för stor uppnår man materialets sträckgräns σ ult vilket leder till att materialet brister. Längden ett material kan töjas innan det brister är Δs. Genom att använda ekv. 6 får vi: = = = [7] Där V är volymen som har töjts ut. Genom att använda energiekvationen fås: = = [8] Om hastigheten v löses ut och då ρ=m/v fås: = [9] Denna ekvation beskriver hastighet som ett svänghjuls periferi kan ha utan att det går sönder. Det vi ser är att den beror på sträckgränsen σ ult och densiteten ρ. Hastigheten och därmed lagringskapaciteten blir störst om materialet har låg densitet och hög sträckgräns. Kvoten σ ult /ρ benämns specifik styrka (Nm/kg). (5) Tabell 1: Olika material lämpade för svänghjul och deras egenskaper (Rosen, I Dincer & M A. Thermal Energy Storage, - Systems and applications. u.o. : Wiley & Sons, 2010.) Material Densitet (kg/m 3 ) Sträckgräns (MN/m 3 ) Specifik styrka (MNm/kg) Stål (AISI 4340) 7800 1800 0,22 Legering (AlMnMg) 2700 600 0,22 Titanium (TiAl 6 Zr 5 ) 4500 1200 0,27 Glasfiber (60 vol% E- glas) Kolfiber (60 vol% värmebehandlad kol) 2000 1600 0,80 1500 2400 1,60

2.3 Räkneexempel Antag att du har fått tag på ett svänghjul av stål (AISI 4340) och du vill beräkna om detta kan täcka ditt behov av att kunna lagra 34MJ. Om inte, hur skulle ett svänghjul kunna dimensioneras för att uppfylla kraven? Svänghjulet har en radie (r) på 0.3m och en tjocklek (b) på 0.1m. Resterande data kommer från tabell 1 ovan. Förlusterna försummas då svänghjulet roterar i vakuum och svävar i magnetiska lager. 1) Beräknar först om svänghjulet klarar belastningen som 34MJ åstadkommer. i. Börja med att räkna ut vinkelhastigheten ur samband 5: = = л =. л. =2617 ii. Periferihastigheten ges sedan av sambandet: = = (2 л ) (2 л) detta ger: = =2617 0.3=785 iii. En omskrivning av ekv. 9 ger oss den specifika styrkan = = =0.31 Vilket är större än specifika styrkan på stål (se tabell 1), och svänghjulet kommer då gå sönder om man försöker ladda det med 34MJ. 2) Enligt ekvation 5, är energin i ett svänghjul kvadratiskt propertionellt mot både radien och vinkelhastigheten, men bara direkt propertionellt mot dess massa. Därför bör en ökning av radie vara det smartaste allternativet (alternativt ett annat val av material). Genom att beräkna den nya radien utifrån den maximala periferihastigheten som materialet klarar av, så kan vi bestämma dimensionerna på svänghjulet. i. Börja med att räkna ut den maximala periferihastigheten ur samband 9: = = 2 0,22 6=664 ii. Vinkelhastigheten bestäms sedan som en funktion av radien: = = (2 л ) (2 л)= 664 = iii. Vinkelhastigheten bestäms ur ekvation 5 och sätt lika med föregående samband = л = ger att = =0,356 л

iv. En kontrollräkning ger att energin med den nya radien blir: = = л =34 Kontentan blir alltså att du måste hitta ett svänghjul med en radie på minst 0,356m om du inte vill att rotorn ska haverera när det lagrar 34MJ. 2.4 Friktion Förlusterna i ett svänghjulssystem för energilagring kommer till största delen från friktion p.g.a. rörliga delar. För att öka verkningsgraden och därmed optimera energilagringen jobbar men därför med att minimera friktionsförlusterna. De mekaniska kullager som idag används på mindre svänghjul förlorar allt för mycket energi i form av värmeförluster som uppstår i kontakten mellan kulor och väggar i kullagren. För större och effektivare system räcker därför inte kullager till, dessa svänghjul bygger istället på en upphängningsanordning som med magneter kan hålla hjulet svävande och därför nästan helt eliminera friktionsförluster. Dessutom låter man hjulet rotera i vakuum för att bli kvitt luftmotståndet. De magneter som används är antingen starka elektromagneter, vanliga magneter eller passiva supraledande magneter som då kräver enorm nedkylning. (5) 3. Systembetraktelse En svänghjulskonstruktion består av tre huvudkomponenter. En rotor som är den snurrande skivan eller cylindern vars rotationsenergi kan omvandlas till önskvärd energi, ett lager som står för rotorns upphängning och en generator som ser till att utnyttja rotationsenergin och gör om den till elektricitet. Har man elektricitet man vill lagra i svänghjulet kör man generatorn åt andra hållet så den fungerar som elmotor som sätter hjulet i spinn. Med bra lager kan man minimera friktionsförluster.

'''''' Figur 2: Skiss för ett svänghjul med sina tre huvudkomponenter; rotor, lager och generator/elmotor. (http://www.physics.oregonstate.edu/~demareed/313wiki/doku.php?id=modern_flywheel_technology, 2011-03-13) 3.1 Rotor Cylindern, eller rotorn, är den viktigaste komponenten i en svänghjulskonstruktion. Rotorn är å andra sidan en simpel komponent. God design av en rotor innebär hög specifik styrka för att tåla påfrestningar. Ju högre påfrestningar rotorn klarar ju mer energi kan man lagra i svänghjulet. Den mest utslagsgivande faktorn för rotorn är materialet den är byggd av. Länge har stål varit det mest använda materialet tack vare sin höga densitet (Tabell 1) och relativt låga pris. Vi vet att energimängden som kan lagras ökar med massan och framförallt radien. En nackdel med stål är att när man går över sträckgränsen σ ult tenderar materialet att splittras som sylvassa skärvor som flyger i höga hastigheter; uppenbarligen en livsfara. Ett mycket bättre material för en rotor är kolfiber. Som Tabell 1 visar har kolfiber väldigt hög specifik styrka. Det innebär att kolfiber tål höga hastigheter utan att gå sönder och därför kan ett svänghjul av kolfiber lagra mer energi. Hastigheten är viktigare än massan eftersom hastigheten ökar energikapaciteten i kvadrat medan massan ökar kapaciteten linjärt. Ett svänghjul av stål är oftast större och långsammare, svänghjul i kolfiber är mindre och mycket snabbare (6). Kolfiber har dessutom den fördelen att när man överstiger sträckgränsen lossnar stora sjok som inte flyger lika snabbt och därför inte lika farligt som stål.

3.2 Lager Energiförlusterna vid användning av svänghjul kommer till stor del från friktion. Svänghjulet är kopplat till en axel eller växelanordning där större delen av friktionen uppstår. Kullager ger en viss friktionsdämpande effekt, men för svänghjul med hög energikapacitet vill man ha bättre verkningsgrad. Då måste det finnas bättre lager. Genom att höja upp rotorn och få den svävande tar man bort nästan all friktion. Detta görs med starka magneter som ofta behöver vara nedkylda eller drivna av el. Här måste det givetvis göras en kalkyl för att se om det är någon vinning att använda energi på lager för att tjäna energi totalt sett. 3.3 Generator/motor Det finns olika sätt som används för att ladda upp svänghjulet med energi. I vissa system sker det helt mekaniskt då hjulet via en utväxling kopplas till en roterande axel och får på så sätt ökad kinetisk energi. I det andra fallet sitter en elektrisk motor monterad runt axeln som används för att accelerera svänghjulet när energi ska lagras. Den elektriska motorn kan sedan användas som en generator för att på så sätt ladda ur den energi som finns lagrat i svänghjulet, och därmed återfå elektrisk energi.

4. Exempel på installationer Svänghjul kan användas som energilagring till många applikationer. Det kan vara en ersättare för batterier, lagrare av energi från vind- och solkraft eller effektutjämnare i elnät. Denna rapport behandlar främst svänghjul i fordon. 4.1 Bilar Som tidigare nämnts använder redan bilar idag för effektutjämning mellan motor och utväxling, men det har historiskt sett gjorts stora satsningar på svänghjul som drivning. Det första och kanske mest uppmärksammade projektet på detta område är de så kallade gyrobussar som användes under 50- talet som transportmedel åt allmänheten i Schweiz. Gyrobussen användes som ett substitut till klassiska trådbussar och den använde sig utav ett 1,5 ton tungt svänghjul i en metall bestående av krom-nickel-molybden, varje hållplats fungerade som ett laddningsställe för svänghjulet då man använde sig utav elektricitet från nätet för att accelerera svänghjulet m.h.a att använda bussens generator som en motor. Hjulet roterade fulladdat med 10000 rpm och svänghjulet drev då den 112 kw starka generatorn i ungefär 5,5 km mellan uppladdningarna. Projektet blev internationellt uppmärksammat men kantades av en rad problem som senare ledde till att projektet skrotades 1954. Svänghjulets tyngd i kombination med dess roterande moment gjorde den svårmanövrerad, laddningen vid stationerna visade sig vara ett tidskrävande moment och svänghjulet skadade vägar Figur 3: Gyrobussar vid sina laddningsstationer. (http://www.prometnazona.com/gradski-tehnologija-008gyrobus.html, 2011-03-23) Idag använder man framförallt svänghjulsteknik i samband med regenerativ inbromsning. Grundprincipen med regenerativ inbromsning är att använda sig utav bilens kinetiska energi vid framfart och ta rätt på den. Genom att lagra energin i ett svänghjul kan man tillgodogöra sig utav den och återföra den till fordonet istället för att skicka ut energin som värme till bromsarna. Det idag vanligaste sättet att utföra detta idag är att köra en elmotor baklänges och använda den som en generator. Här har man möjligheten att fördela ut den i generatorn alstrade elektriciteten direkt ut på drivlinan eller att lagra den kemiskt i ett batteri för att användas då den behövs. Med ett

svänghjul kan det göras möjligt att omvandla fordonets rörelseenergi och ta tillvara på den i ett svänghjul då bilen bromsar. Detta kallas Kinetic Energy Recovery Storage (KERS) och metoden har använts i bland annat Formel-1 bilar och provas nu även i bilar för allmänheten. (7) Omfattande forskning görs just nu på möjligheterna att utveckla beroendet av svänghjul i fordons drivlina så att de på så sätt kan ta större roll och ersätta andra drivmedel i så stor omfattning som möjligt. Bästa metod för detta är fortfarande oklart men klart står att potentialen i att använda svänghjul som energilager starkt förbättrats. Dagens nya material samt nya magnetiska lager som håller svänghjulen svävande och inkapsling i en miljö närmast vakuum är förutsättningar för denna energilagringsteknik. Med svänghjulslager direktkopplade på bilens drivlina finns möjligheter att slippa förluster i generatorn och i batterier. (4) Trots den omfattande forskningen på området så finns det vissa komplikationer kring svänghjul och dess tillämpning i fordon. Påfrestningarna från vägbana på upphängning och rotordel som uppstår kan sätta svänghjulet ur balans. 4.2 Tåg/Tunnelbana Ett problem när tunga tåg accelererar från stillastående är att det bildas ett enormt spänningsfall i elnätet. De flesta tåg idag använder dessutom sina elmotorer som generatorer vid inbromsning för att återföra den energi som annars går förlorat i bromsarna. Detta system bygger på att elnätet klarar stora pikar och sänkor, som då uppstår. Dessa system kostar mycket att installera och tappar i verkningsgrad för att klara av detta. Denna metod återför endast ca 14 % av den inbromsningsenergi som används. (8) 2002 inleddes försök i USA som för att försöka motverka detta spänningsfall och därmed höja verkningsgrad genom att installera tre svänghjul. Dessa svänghjul är gjorda av kolfiber som klarar hastigheter på 36000 rpm och har en kapacitet på 100kW vardera. Svänghjulen har placerats vid en station där många tåg bromsar/accelererar och fungerar så att de suger upp den överskottsenergi som produceras på elnätet vid inbromsning, och skickar sedan ut extra effekt när tåget sedan accelererar upp i fart. På detta sätt höjs verkningsgraden till ca 30 %, alltså en dryg fördubbling i verkningsgrad jämfört med att bara skicka ut överskottet tillbaka på elnätet. Dessutom kan billigare komponenter användas, då risken för överbelastning inte längre är ett problem. Beräkningar visar att systemet som används vid försöket skulle betala igen sin installationskostnad inom ca fyra år. (4) 4.3 Elnät/Reservkraft I vissa elnät används svänghjul för att reglera frekvensen så att denna hålls konstant. Variationer i ett elnäts uttag och produktion ger upphov till fluktuerande frekvens. Ofta regleras detta genom tillförande av energi i form av fossilt bränsle. När man reglerar frekvensen på ett vanligt kraftverk så sänker det generatorns verkningsgrad och drar därmed mer bränsle. Om man istället använder svänghjul som frekvensreglerare så minskas beroendet av fossila bränslen (9). Svänghjulslager används även som reservkraft i t.ex. sjukhus där strömavbrott kan betyda skillnaden mellan liv eller död, och där det är viktigt att direkt kunna gå över på reservkraften. I dessa fall används svänghjulen som reservkraft innan de lite långsammare dieselaggregaten kan ta över. (10)

4.4 Satelliter Låter man två svänghjul med motsatt rotation snurra på två parallella axlar så tar normalkrafterna i axlarnas riktning ut varandra, och påverkar då inte sattelitens färdegenskaper. Tiltar man sedan svänghjulens axlar åt motsatt håll uppstår då en roterande kraftkomposant åt ena hållet. Det är denna kraft man kan använda för att påverka en satellits färdriktning, och kan därmed styra raketen. Dessutom har svänghjulet en fördel i rymden, där ingen energi behöver läggas på att hålla dem i vakuum. (11) Figur 4: Skiss för hur två svänghjul kan tiltas för att skapa en kraftkomposant. (http://www.mae.cornell.edu/cmg/cmg.html, 2011-03-23)

5. Ekonomi Hållbarhet och Miljö Svänghjul är i nuläget fortfarande ganska så dyra, ofta flera gånger dyrare att köpa och installera än kemiska batterier. Ser man istället på ett längre perspektiv så är oftast svänghjulen ett mer ekonomiskt alternativ. Detta eftersom de har en mycket längre hållbarhet och dessutom mycket mindre förluster i både i- och urladdning, samt under tider då de bara lagrar energin. Svänghjul har som batterier olika egenskaper beroende på hur vad de ska användas till, så oftast går det att ersätta batterier med svänghjul. (10) Miljömässigt är svänghjulen mycket bättre än batterier, då batterier oftast består av ovanliga och giftiga metaller som kräver mycket energi och kemikalier att ta fram. Dessutom är livslängden många gånger kortare för batterier som då måste återvinnas på ett miljövänligtsätt och kostsamt sätt. 6. Framtid och Trender Det som talar för att svänghjulet har en ljus framtid är framförallt dess höga verkningsgrad, men också dess förmåga att lagra energin förlustfritt. Som sagt innan så har dagens modernare material också möjliggjort att svänghjulet kan användas i sammanhang där det fram tills nu varit helt otänkbart då mycket hög effekt behöver lagras på liten volym. Dagens modernaste svänghjul kan göras mycket kompakta och lätta och man jobbar på att få upp dess varvtal till över 200 000 RPM. (12) Forskningen inom bilindustrin har t.ex. fått fart igen efter många decenniers stiltje, och framtidens förhoppningar är att svänghjulet helt ska kunna ta över det elektriska batteriet i elbilen. Det forskas också en hel del med att integrera svänghjul i större hybridfordon, då dessa ofta regelbundet bromsar och accelererar, och denna energi lämpar sig väl att lagras i integrerade svänghjul eller svänghjul som integrerats i kraftkällan. Ett annat område som har fått en rejäl skjuts är elnätet. På flera ställen runt om i världen pågår både små- och storskaliga försök där svänghjul sätts in för att jämna ut topparna på elnätet och därmed minska beroendet av de fossilt eldade spetspannorna. (13) Svänghjulens förmåga att lagra energi utan förluster, samt dess höga verkningsgrad under i och urladdning skulle kunna användas i kombination med förnyelsebara energikällor. Detta skulle lösa problemen som ligger i att t.ex. vindkraften inte klarar av att leverera konstant effekt under hela dygnet.

Litteraturförteckning 1. History of Science and Technology in Islam. Flywheel Effect for a Saqiya. [Online] [Cited: Mars 9, 2011.] http://www.history-science-technology.com/notes/notes%204.htm. 2. en.wikipedia. Flywheel. [Online] http://en.wikipedia.org/wiki/flywheel. 3. sv.wikipedia. Svänghjul. [Online] [Cited: Mars 8, 2011.] http://sv.wikipedia.org/wiki/sv%c3%a4nghjul. 4. Alpman, Marie. Ny teknik. Svänghjul ska ge elbil extra skjuts. [Online] September 15, 2010. http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article2472005.ece. 5. Rosen, I Dincer & M A. Thermal Energy Storage, - Systems and applications. s.l. : Wiley & Sons, 2010. 6. modern_flywheel_technology. physics.oregonstate.edu. [Online] [Cited: Mars 13, 2011.] http://www.physics.oregonstate.edu/~demareed/313wiki/doku.php?id=modern_flywheel_technolo gy. 7. Håkan Abrahamson. Ny teknik.se. Jaguar plockar 82 hästar ur svänghjulet. [Online] November 03, 2010. http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/bilar/article2501699.ece. 8. International Railway Journal. Findarticles. Flywheels will cut energy consumption - Rapid Transit Review. [Online] April 2001. http://findarticles.com/p/articles/mi_m0bqq/is_4_41/ai_80949708/?tag=content;col1. 9. USEA. http://www.usea.org/. Flywheel energy storage for a more reliable. [Online] December 2008. http://www.usea.org/publications/documents/beacon_power_flywheel_energy_storage_overview _Dec_08.pdf. 10. Health Management Technology. Findarticles. Flywheel Lets Energy Flow - Fairview Hospital incorporates flywheel into UPS system, acts as generator until real backup generators kick in - Company Operations. [Online] Management Technology, 03 2000. http://findarticles.com/p/articles/mi_m0dud/is_3_21/ai_60058755/. 11. Cornell University. Microgravity Research Team. Control Moment Gyroscope (CMG). [Online] [Cited: 03 23, 2011.] http://www.mae.cornell.edu/cmg/cmg.html. 12. Living on earth. The Future of Flywheels. [Online] April 08, 1994. http://www.loe.org/shows/segments.html?programid=94-p13-00014&segmentid=2. 13. Lamar Stonecypher. Brighthub.com. How energy is stored using a flywheel. [Online] April 30, 2010. http://www.brighthub.com/engineering/mechanical/articles/70159.aspx.