1. BAKGRUND Inom många kommunala verksamheter finns det ingen tveksamhet om vilka som är verksamhetens målgrupp. Den är också klart avgränsad och finns dessutom ofta förtecknad i olika register som t ex klasslistor. Beroende på vilken verksamhet som avses kan målgruppen t ex kallas kunder, elever, klienter eller omsorgstagare. Inom kultur- och fritidssektorn är det inte lika lätt att definiera målgrupper då i princip samtliga kommuninnevånare är tänkbara som kunder eller intressenter. För att få kunskap om vilka som deltar, eller inte deltar men är intresserade, i de olika verksamheterna finns det bara ett sätt att gå till väga, nämligen att ställa frågorna direkt till kommuninnevånarna. Erfarenhetsmässigt vet vi att centrala undersökningar som resulterar i en Sverigebild inte ger tillräckligt korrekta planerings- och beslutsunderlag. Variationerna är alltför stora,mellan olika delar av landet, inom samma län, mellan kommuner och till och med mellan olika geografiska områden inom samma kommun. Den kultur- och fritidsvaneundersökning som under våren 2002 genomfördes i Gävle kommun ingår som en del i ett projekt där länets samtliga kommuner, utom Ockelbo, deltagit. Detta innebar att ett urval av länets innevånare fick besvara en enkät med 140 frågor (bilaga 1). Varje kommun hade dessutom möjligheten att komplettera enkäten med ett antal kommunspecifika frågor. Kommunförbundet Gävleborg, landstinget och länsstyrelsen har också stöttat projektet och deras ekonomiska stöd har varit en förutsättning för att det skulle kunna genomföras. 2. SYFTE Man kan säga att den genomförda undersökningen i Gävleborgs län haft två olika syften. Det första är att täcka varje kommuns behov av kunskaper om kommuninnevånarnas vanor och intressen inom kultur- och fritidssektorn. Syfte nummer två är att täcka de regionala intressenternas behov av kunskaper om länsinnevånarnas vanor och intressen oavsett kommuntillhörighet d v s en så kallad länsbild. Materialet skulle i båda fallen kunna brytas ner på olika åldrar, kön samt i kommunerna på olika kommundelar. För att nå de två olika syftena och möta kravet på en bild av kultur- och fritidsvanorna på en detaljerad kommunal nivå krävdes en omfattande undersökning. Det fastställdes att den skulle omfatta åldersgruppen 13-74 år vilket medförde att underlaget för urvalet bestod av drygt 209 000 länsinnevånare. Drygt 69 000 av dessa är bosatta i Gävle kommun 1
3. METOD 3.1 UNDERSÖKNINGSMETOD Mätningen av kultur- och fritidsvanorna har skett genom utskickade enkäter till ett representativt urval av kommunens innevånare i åldern 13-74 år. Undersökningen är utformad så att svaren utvisar i vilken utsträckning kommunens innevånare tar del av kultur- och fritidsutbudet samt i vilken utsträckning man är intresserad av att ta del av detsamma. När det gäller i vilken utsträckning kommuninnevånarna tar del av utbudet är frågeformuläret utformat så att den svarande får ta ställning till hur ofta han/hon utövat olika aktiviteter eller besökt vissa anläggningar och institutioner under det senaste året. Mätningen görs på tre nivåer enligt följande: - någon gång per vecka - någon gång per månad - någon gång per år Intresset av att utöva dessa aktiviteter eller besöka anläggningarna och/eller institutionerna mäts på tre nivåer för de som inte tagit del av kultur- och fritidsutbudet, enligt följande: - aldrig deltagit men mycket intresserad - aldrig deltagit men något intresserad - aldrig deltagit och ej heller intresserad Genom den arbetsmetodik som här redovisats kan en av analyserna vara att man ringar in den grupp som aldrig besöker/använder en verksamhet/anläggning men som samtidigt förklarar att man har intresse av att göra det. 3.2 URVALSMETOD För att erhålla ett representativt urval avseende ålder, kön och olika kommundelar erfordrades ett urval på 8 % av befolkningen i åldern 13-74 år vilket innebar att det var 5 520 enkäter som skulle skickas ut. 4. SVARSFÖRDELNING/BORTFALLSANALYS 4.1 SVARSFÖRDELNING Av 5 520 utskickade enkäter var det 59 stycken som inte nådde fram till adressaten. Orsakerna till detta var avflyttning från kommunen, vistelse utomlands och dödsfall. 2
Enkäten besvarades av 3 384 personer vilken ger en svarsfrekvens på 62 % vilket är tre procentenheter lägre än genomsnittet för de kommuner som deltagit i undersökningen. I nedanstående tabell redovisas svarsfrekvensen fördelat på den kommundelsindelning som tillämpats i undersökningen. Kommundel Antal svar Svarsfrekvens i % Bomhus 417 60,7 Centrala Gävle 676 58,6 Norra delen 550 64,6 Sätra 356 59,0 Södra delen 998 63,4 Valbo 384 65,8 Okänd kommundel 3 33,3 Summa 3384 62,0 Med okänd kommundel avses de svar som inte kan härledas till någon särskild kommundel. I nedanstående tabell redovisas svarsfrekvensen, uttryckt i procent fördelat på kön och olika åldersgrupper. Åldersgrupper Kvinnor Män Totalt 13 20 68,8 57,4 63,0 21 30 60,3 42,6 51,3 31 40 66,3 52,6 59,1 41 50 65,9 56,6 60,8 51 60 69,2 60,9 65,1 61 74 74,2 70,6 72,5 Summa 67,5 56,7 62,0 Som framgår av tabellen så är det stora skillnader i svarsfrekvens mellan olika kön och åldersgrupper. Ett intressant faktum är att svarsfrekvensen för kvinnor är nästan 11 % högre. I det enkätutskick som gjordes uppgick andelen kvinnor till 49,2 %. Jämfört med den tidigare undersökningen som gjordes 1998 har svarsfrekvensen totalt sjunkit med 7 %. Den procentuella fördelningen mellan åldrar och kön ser dock ut på ungefär samma sätt som i ovanstående tabell. 3
4.2 BORTFALLSANALYS Det är 2 136 personer som inte besvarat enkäten. För 102 stycken av dessa är orsakerna kända. Dessa är dödsfall, bosättning utomlands, flyttning från kommunen, sjukdom/handikapp eller att man meddelat per brev eller per telefon att man inte tänker svara. Analysen av de som inte besvarat enkäten visar också på följande faktorer: - Det är fler män än kvinnor som inte svarat. Skillnaden är drygt 10 %. - Männen i åldersgruppen 21-30 år redovisar det högsta bortfallet. Det största bortfallet finns bland invånarna i Sätra och i centrala Gävle 5. REGELBUNDET UTÖVANDE AV OLIKA KULTUR- OCH FRITIDSAKTIVITETER 5.1 INLEDNING I bilaga 2 redovisas en tio-i-topplista över de vanligaste kultur- och fritidsaktiviteterna för olika åldrar fördelat efter kön. Sammanställningen avser regelbundet deltagande d v s någon gång per månad eller oftare. 5.2 RESULTAT I detta avsnitt kommer några exempel på intressanta slutsatser att redovisas. I övrigt hänvisas till bifogade bilaga. - Den allra vanligaste fritidsaktiviteten bland de som tillfrågats är Promenera som motion. Den finns med i toppen för samtliga åldersgrupper och är den vanligaste aktiviteten för kvinnor över 30 år. - En annan mycket vanlig fritidsaktivitet är besök på café, gatukök och restaurang. Denna aktivitet är åldersrelaterad på så sätt att besöksfrekvensen avtar med stigande ålder. - Att läsa böcker är en aktivitet där kvinnor dominerar kraftigt i samtliga åldersgrupper. - En aktivitet som ökat explosionsartat sedan 1998 års undersökning är användande av Internet hemma. Mer om detta redovisas i ett särskilt avsnitt i rapporten. 4
6. UNGDOMARS FRITIDSAKTIVITETER 6.1 INLEDNING En betydande del av kommunernas resurser för kultur- och fritidsverksamhet avsätts till barn- och ungdomsverksamhet. Det kan därför vara av intresse att titta lite närmare på hur fritiden ser ut för den här åldersgruppen. Den åldersgrupp som studerats är 13 20 år och de frågor som kommer att redovisas är - de vanligaste fritidsaktiviteterna - de vanligaste idrottsaktiviteterna - deltagande i föreningsverksamhet - deltagande i fritidsgårdsverksamhet 6.2 DE VANLIGASTE FRITIDSAKTIVITETERNA De vanligaste fritidsaktiviteterna för ungdomar i åldern 13-20 år är i stort sett desamma för pojkar som för flickor även om den inbördes ordningen varierar. I nedanstående tabeller redovisas de tio vanligaste fritidsaktiviteterna för pojkar och flickor. Det mått som använts är andelen regelbundna utövare. Med regelbunden avses någon gång per månad eller oftare. 6.2.1 Flickor 1. Besöka café, gatukök, restaurang 86 % 2. Sett på videofilm 86 % 3. Använt Internet hemma 83 % 4. Läst böcker 74 % 5. Använt dataspel/tv-spel 62 % 6. Promenerat som motion 59 % 7. Cyklat som motion 55 % 8. Skrivit, diktat 50 % 9. Joggat 45 % 10. Deltagit i idrottsförening 44 % 6.2.2 Pojkar 1. Använt dataspel/tv- spel 89 % 2. Sett på videofilm 88 % 3. Använt Internet hemma 82 % 4. Besökt café, gatukök, restaurang 72 % 5. Joggat 49 % 6. Läst böcker 49 % 7. Deltagit i idrottsförening 49 % 8. Spelat fotboll 49 % 9. Styrketränat 45 % 10. Cyklat som motion 41 % 5
6.3 DE VANLIGASTE IDROTTSAKTIVITETERNA Ungdomar är mycket aktiva när det gäller idrottsverksamhet. Det är därför intressant att se vilka idrotter som har det största antalet utövare. Det är dessutom olika beroende på kön. I nedanstående sammanställning redovisas de fem vanligaste idrotterna för pojkar och flickor. För att verkligen ringa in den grupp som är mest aktiv så är det den andel som är aktiva någon gång per vecka som redovisas. 6.3.1 Flickor 1. Gymnastik/aerobic/stepup 25 % 2. Ridning 20 % 3. Fotboll 19 % 4. Styrketräning 14 % 5. Innebandy 8 % 6.3.2 Pojkar 1. Fotboll 40 % 2. Ishockey 28 % 3. Styrketräning 24 % 4. Innebandy 22 % 5. Slalom/snowboard 10 % 6.4 DELTAGANDE I FÖRENINGSVERKSAMHET Deltagandet i olika föreningsaktiviteter är betydligt högre än för det totala antalet svarande. Det är i första hand två föreningskategorier där skillnaden är mycket stor nämligen idrotts- och musikföreningar. 46 % av ungdomarna i åldern 13-20 år har under det senaste året deltagit i någon idrottsförenings verksamhet. Motsvarande andel för samtliga svarande är 26 %. För musikföreningar är andelen 7 respektive 3 procent. I övrigt när det gäller deltagande så kan man se att ungdomar är mer aktiva i första hand i teater-, politiska- och religiösa föreningar. Om man studerar samtliga svar så finner man att det är i invandrar-, handikapp- och hembygdsföreningar som ungdomarna är underrepresenterade. 6.5 DELTAGANDE I FRITIDSGÅRDSVERKSAMHET Det är 20 % av flickorna och 22 % av pojkarna i åldern 13-20 år som regelbundet besöker fritidsgård. 16 respektive 21 % besöker fritidsgård mer sporadiskt d v s någon gång per år. För både pojkar och flickor är det 47 % som aldrig besöker någon fritidsgård och som inte heller är intresserade. 6
I nedanstående tabell redovisas de regelbundna fritidsgårdsbesöken fördelat på olika kön och på två åldersgrupper. Ålder Kvinna/Flicka Man/Pojke Summa 13-16 44,19 31,40 75,58 17-20 8,14 16,28 24,42 Summa 52,33 47,67 100,00 Av tabellen framgår att tre fjärdedelar av fritidsgårdsbesöken görs av de som är 16 år eller yngre. Man ser också att flickorna är i majoritet i den yngre åldersgruppen under det att motsatsen gäller för den äldre gruppen. Detta faktum förstärks ytterligare då medelåldern för fritidsgårdsbesökande pojkar är drygt ett halvår högre än för flickor. 7. EGET UTÖVANDE AV KULTURAKTIVITETER 7.1 INLEDNING I det här avsnittet kommer en del uppgifter om människors eget utövande av kulturaktiviteter att redovisas. De aktiviteter som avses är: - spela ett eller flera instrument - spela eller sjunga i musikgrupp - sjunga i kör - utöva dans t ex balett, folkdans, jazzdans - skriva, dikta - utöva konstnärligt hantverk t ex målat, skulpterat, vävt - spelat amatörteater Som framgår av ovanstående redovisning så handlar det om verksamheter där den svarande själv deltar aktivt och inte har rollen som åskådare vid teaterföreställningar, jazzkonserter eller motsvarande. 7.2 UTÖVANDE Av nedanstående sammanställning framgår andelen kommuninvånare som regelbundet ägnar sig åt eget utövande av kulturaktiviteter. Med regelbundet avses någon gång per månad eller oftare. I sammanställningen redovisas också andelen utövare omräknat till antal innevånare. 7
Aktivitet Andel Antal Spela ett eller flera instrument 10 % 6 922 Spela eller sjunga i musikgrupp 5 % 3 461 Sjunga i kör 4 % 2 768 Utöva dans 4 % 2 768 Skriva, dikta 13 % 8 998 Utöva konstnärligt hantverk 8 % 5 536 Spela amatörteater 1 % 692 En genomgång av motsvarande frågeställningar i 1998 års undersökning pekar på en minskning när det gäller spela ett eller flera instrument (3 %), utöva konstnärligt hantverk ( 5 %) och skriva, dikta (2 %). För övriga aktiviteter är andelarna oförändrade. 7.2.1 Könsfördelning Aktiviteten spela ett eller flera instrument har en manlig övervikt. När det gäller spela eller sjunga i musikgrupp råder jämvikt mellan könen. I alla övriga aktiviteter råder en kraftig kvinnlig dominans vilket framgår av nedanstående tabell där könsfördelningen i procent redovisas. Aktivitet Kvinnor Män Spela ett eller flera instrument 45 55 Spela eller sjunga i musikgrupp 51 49 Sjunga i kör 78 22 Utöva dans 75 25 Skriva, dikta 70 30 Utöva konstnärligt hantverk 82 18 Spela amatör teater 77 23 7.2.2 Åldersfördelning För samtliga redovisade aktiviteter är det den yngsta åldersgruppen (13-20 år) som är mest aktiv. 25-30 % av utövarna finns i åldern 13-20 år. För ett par aktiviteter (körsång och utövande av konstnärligt hantverk) redovisar den äldsta åldersgruppen, 61-74 år, ungefär lika stor andel utövare. 7.3 INTRESSERADE MEN EJ UTÖVARE En grupp som ur kommunal planeringssynpunkt är speciellt intressant att studera är den grupp personer som inte utövar aktiviteten men angivit att man är intresserad av att göra det. När det gäller de aktiviteter som här redovisats så är 8
den gruppen relativt stor om man jämför med andra aktiviteter och även om man jämför med antalet faktiska utövare av aktiviteten. I nedanstående tabell redovisas den andel och det antal personer som är intresserade av att delta men inte gör det. I kolumnen längst till höger redovisas, som jämförelse, det antal personer som faktiskt utövar aktiviteten. Aktivitet Andel i % Antal intresserade Antal aktiva Spela ett eller flera instrument 22 15 228 6 922 Spela eller sjunga i musikgrupp 21 14 536 3 461 Sjunga i kör 20 13 844 2 768 Utöva dans 20 13 844 2 768 Skriva, dikta 15 10 383 8 998 Utöva konstnärligt hantverk 22 15 228 5 536 Spela amatörteater 18 12 459 692 7.3.1 Könsfördelning Av nedanstående tabell framgår att det råder en klar kvinnlig dominans bland de som inte utövar ovanstående kulturaktiviteter men som är intresserade av att göra det. Aktivitet Kvinnor Män Spela ett eller flera instrument 56 44 Spela eller sjunga i musikgrupp 63 37 Sjunga i kör 68 32 Utöva dans 74 26 Skriva, dikta 62 38 Utöva konstnärligt hantverk 69 31 Spela amatör teater 66 34 7.3.2 Åldersfördelning Andelen intresserade men ej utövare är lägre i den yngsta (13-20 år) och den äldsta (61-74 år) åldersgruppen. I övriga åldersgrupper är intresset ungefär lika stort vilket innebär cirka 20 % för varje åldersgrupp och för var och en av de redovisade aktiviteterna. 7.4 SAMMANFATTNING Eget utövande av kulturaktiviteter är en kvinnodominerad verksamhet både vad gäller utövande och intresse av att utöva. Det är endast när det gäller att spela ett 9
eller flera instrument och spela eller sjunga i musikgrupp som det råder en jämn könsfördelning. Den yngsta åldersgruppen (13-20 år) är den dominerande då det gäller utövandet av de olika aktiviteterna. I den grupp personer som inte utövar någon av de kulturaktiviteter som här redovisats men som är intresserade av att göra det råder en tydlig kvinnlig dominans. Redovisningen av detta avsnitt kan ses som ett exempel på hur enkäten kan användas som ett planeringsinstrument och beslutsunderlag på kommunal nivå. Det finns också möjligheter till mer förfinade analyser bland annat genom att studera deltagande och intresse i olika kommundelar. 8. BESÖKSMÅL I GÄVLE KOMMUN 8.1 INLEDNING I det här avsnittet kommer ett par exempel att redovisas för hur enkäten kan användas dels när det gäller antalet besökare och dels det antal som inte har besökt men är intresserade av att göra det. De exempel som valts är Fjärran Höjderbadet och Konserthuset vilka både torde vara av intresse för kultur- och fritidsnämnden. I och med att båda dessa verksamheter finns med bland de s k länsfrågorna är det också möjligt att se besökare och icke besökare men intresserade från länets övriga kommuner. Motsvarande beräkningar kan göras för andra verksamheter som finns med bland länsfrågorna som t ex länsmuseet, järnvägsmuseet, konsert med symfoniorkestern, elitseriematcher i ishockey och Furuviksparken. Det är också möjligt att räkna tvärtom d v s undersöka vilka besöksmål eller verksamheter utanför kommunen som gävleborna besökt eller inte besökt men sagt sig vara intresserade av. Dessutom redovisas dels i vilken utsträckning gävleborna själva besöker ett antal verksamheter i sin egen kommun och dels i vilken utsträckning man inte besöker verksamheterna men är intresserade. 8.2 BESÖKARE FRÅN ANDRA KOMMUNER 8.2.1 Besökare I nedanstående tabell redovisas andelen besökare från Gävle och länets övriga kommuner. Andelen har sedan räknats om i antal personer mellan 13 och 74 år med utgångspunkt från respektive kommuns invånarantal. Man kan sedan gå vidare i analysen och bland annat studera köns- och ålderssammansättningen på besökarna. 10
Kommun Fjärran Höjder andel Fjärran Höjderantal Konserthuset- andel Konserthuset- antal Bollnäs 4,9 975 10,6 2 110 Hofors 6,6 516 21,3 1 667 Hudiksvall 3,9 1 096 4,8 1 349 Ljusdal 6,2 907 6,4 936 Nordanstig 2,4 182 2,9 220 Ockelbo 10,4 475 31,1 1 419 Ovanåker 3,7 341 5,0 461 Sandviken 8,2 2 273 27,3 7 568 Söderhamn 5,3 1 093 12,0 2 474 Summa 7 858 18 204 Gävle 56,0 38 762 55,5 38 416 8.2.2 Ej besökare men intresserade Samma beräkningsmetod har här använts för de personer som inte besökt dessa anläggningar men som angivit att man är intresserad av att göra det. Precis som när det gäller besökarna finns det möjligheter till ytterligare analyser och här är det förmodligen ännu intressantare eftersom det handlar om presumtiva besökare som med hjälp av olika riktade marknadsföringsinsatser, kan bidra till ett ökat besöksantal och ökade intäkter. Kommun Fjärran Höjder andel Fjärran Höjderantal Konserthuset- andel Konserthuset- antal Bollnäs 25,4 5 056 26,7 5 315 Hofors 24,6 1 925 24,9 1 948 Hudiksvall 26,2 7 361 29,9 8 401 Ljusdal 27,2 3 979 26,9 3 935 Nordanstig 23,1 1 749 24,1 1 825 Ockelbo 28,2 1 287 29,4 1 342 Ovanåker 24,6 2 266 22,3 2 054 Sandviken 20,3 5 628 28,5 7 901 Söderhamn 27,8 5 732 29,6 6 104 Summa 34 983 38 825 Gävle 17,2 11 905 19,4 13 428 11
8.3 BESÖKARE FRÅN GÄVLE KOMMUN 8.3.1 Inledning I det här avsnittet kommer dels antalet besökare under det senaste året och dels den grupp som inte besökt men som är intresserade, att redovisas för ett antal anläggningar och verksamheter. De flesta av dem har en koppling till kultur- och fritidsnämnden och kommunen genom att: - man äger och/eller driver en anläggningen - man själv svarar för verksamheten - man stöttar ekonomiskt den verksamhet som bedrivs på anläggningen. 8.3.2 Redovisning Besöksmål Besökare Ej besökare men intresserade Fjärran Höjderbadet 38 750 11 775 Konserthuset 38 075 13 150 Furuviksparken 45 675 13 150 Konsert med Symfoniorkestern 13 150 19 375 Konstcentrum 9 000 23 525 Föreställning på Gävle Teater 18 700 27 000 Stadsbiblioteket 45 000 10 375 Filialbibliotek 20 075 15 925 Musikbiblioteket 16 600 20 775 Stadsarkivet för att studera gamla kartor mm 4 850 27 700 Elitserieishockey 29 075 13 150 Besökt Strömvallen för att se Gefle IF 15 225 18 700 Besökt annat idrottsarrangemang 33 225 12 450 Järnvägsmuseet 28 375 22 850 Länsmuseet 29 075 15 225 8.4 SAMMANFATTNING För de verksamhetsansvariga kan det här arbetssättet bidra till att öka kunskapen om de besökare eller den publik man har idag. Man får dessutom en kunskap om den grupp som inte kommer fastän de är intresserade. Analysen kan sedan kompletteras ytterligare genom att exempelvis studera gruppen intresserade utifrån ett köns- och/eller åldersperspektiv och utifrån bostadsort. 12
9. INTERNET PÅ FRITIDEN 9.1 INTERNET HEMMA 9.1.1 Inledning Jämfört med 1998 års undersökning finns det en fritidssysselsättning som på de senaste fyra åren redovisat en närmast osannolik ökning och det är användandet av Internet hemma. I detta avsnitt kommer förändringen att belysas närmare. 9.1.2 Förändring av antalet användare I nedanstående tabell redovisas den procentuella förändringen i regelbundet användande av Internet hemma mellan 1998 och 2002. Med regelbundet användande avses någon gång per månad eller någon gång per vecka. Här har förändringen redovisats både per vecka och per månad. Åldersgrupp 1998 vecka 1998 månad 1998 regelbundet 2002 vecka 2002 månad 2002 regelbundet 13-20 26 12 38 65 18 83 21-30 19 9 28 57 18 75 31-40 19 7 26 49 20 69 41-50 17 7 24 47 20 67 51-60 12 5 17 32 15 47 61-74 3 2 5 19 7 26 Samtliga 15 7 22 42 16 58 9.1.3 Könsfördelning När det gäller könsfördelningen är det i första hand två frågor man ställer sig. Det första är hur könsfördelningen ser ut i olika åldersgrupper när det gäller användandet och det andra är om den kraftiga ökningen mellan 1998 och 2002 också inneburit någon förändring i könsfördelningen. I nedanstående tabell redovisas könsfördelningen i regelbundet användande för 1998 och 2002. 13
Åldersgrupper 1998 2002 Kvinnor Män Kvinnor Män 13-20 46 54 54 46 21-30 51 49 58 42 31-40 44 56 51 49 41-50 44 56 46 54 51-60 40 60 49 51 61-74 34 66 38 62 Samtliga 45 55 50 50 Det ökade användandet har inneburit att den kvinnliga andelen ökat från 1998 till 2002 så att idag är användandet av Internet hemma på fritiden en, totalt sett, jämlik fritidssysselsättning. 9.2 INTERNET PÅ BIBLIOTEKET 9.2.1 Inledning I ett uppbyggnadsskede av Internet har biblioteken haft en stor betydelse i och med att man tillhandahållit datorer där det varit möjligt att gå ut på Internet för de som inte haft den möjligheten i hemmet. En naturlig fråga att ställa sig är om den ökade tillgången på Internet i hemmet inneburit någon förändring när det gäller nyttjandet på biblioteken. 9.2.2. Förändring av antalet användare I nedanstående tabell redovisas den procentuella förändringen i regelbundet användande av Internet på biblioteken mellan 1998 och 2002. Med regelbundet användande avses någon gång per månad eller någon gång per vecka. Här har förändringen redovisats både per vecka och per månad. Åldersgrupp 1998 vecka 1998 månad 1998 regelbundet 2002 vecka 2002 månad 2002 regelbundet 13-20 11 10 21 8 11 19 21-30 2 4 6 5 4 9 31-40 2 1 3 1 3 4 41-50 1 2 3 1 2 3 51-60 1 1 2 1 1 2 61-74 0 0 0 0 1 1 Samtliga 2 3 5 2 3 5 14
Sammanfattningsvis kan sägas att Internetanvändandet på biblioteken inte har påverkats av den ökade användningen i hemmen utan ligger år 2002, totalt sett, på samma nivå som 1998. 9.2.3 Könsfördelning På grund av att det är så få deltagare i de äldsta åldersgrupperna redovisas könsfördelningen i procent endast för åldersgrupperna 13-20 och 21-30 år. Åldersgrupper 1998 2002 Kvinnor Män Kvinnor Män 13-20 46 54 55 45 21-30 42 58 62 38 Mellan 1998 och 2002 har detta hänt att kvinnorna har övergått från att vara en minoritet till att bli en majoritet när det gäller användandet av Internet på biblioteken. 10. FRILUFTSLIV 10.1 INLEDNING Tidigare fritidsvaneundersökningar som genomförts, både i Gävle och i övriga landet, visar att olika friluftsaktiviteter tillhör de vanligaste fritidssysselsättningarna hos den vuxna befolkningen. Hittills har den här typen av fritidsaktiviteter inte prioriterats i samma utsträckning som den föreningsdrivna verksamheten. En ökad satsning på enklare gångstråk, vandringsleder och naturstigar i invånarnas närområde är dock inte förknippat med några stora kostnader. Man kan förvänta sig att efterfrågan kommer att öka eftersom antalet äldre blir fler och fler. Dessutom kan man förvänta sig att en ökad satsning kommer att ha en positiv inverkan på människors hälsa och välbefinnande. 10.2 UTÖVARE För att belysa omfattningen av den här verksamheten redovisas för ett antal friluftsaktiviteter andelen och antalet regelbundna utövare i åldern 13 74 år. Med regelbunden avses någon gång per månad eller oftare. 15
Aktivitet Andel Antal Fiske 13 % 9 000 Jakt 3 % 2 075 Besökt utomhusbad 17 % 11 775 Naturaktiviteter t ex paddla, vandra 11 % 7 625 Plockat bär eller svamp 16 % 11 075 Promenerat som motion 70 % 48 450 Cyklat som motion 51 % 35 300 Motionerat vid Hemlingby friluftsområde. 19 % 13 150 Nyttjat annat motionsspår/elljusspår 19 % 13 150 Vandrat längs Gästrikeleden 2 % 1 375 Vandrat på Hälsans stig längs Gavleån 9 % 6 225 Besökt Limöns friluftsområde 3 % 2 075 Besökt någon av kommunens naturstigar 3 % 2 075 Fiskat i Gavleån eller Testeboån 4 % 2 775 10.3 EJ UTÖVARE MEN INTRESSERADE För samma aktiviteter redovisas här på samma sätt den grupp som inte utövat aktiviteten under det senaste året men som är intresserade av att göra det. Aktivitet Andel Antal Fiske 16 % 11 075 Jakt 12 % 8 300 Besökt utomhusbad 14 % 9 700 Naturaktiviteter t ex paddla, vandra 24 % 16 600 Plockat bär eller svamp 14 % 9 700 Promenerat som motion 3 % 2 075 Cyklat som motion 10 % 6 925 Motionerat vid Hemlingby friluftsområde. 19 % 13 150 Nyttjat annat motionsspår/elljusspår 22 % 15 225 Vandrat längs Gästrikeleden 46 % 31 850 Vandrat på Hälsans stig längs Gavleån 36 % 24 925 Besökt Limöns friluftsområde 42 % 29 075 Besökt någon av kommunens naturstigar 43 % 29 775 Fiskat i Gavleån eller Testeboån 29 % 20 075 16
11. DELTAGANDE I FÖRENINGSVERKSAMHET 11.1 INLEDNING Att delta i föreningsverksamhet är en aktivitet som många gävlebor ägnar sig åt och genom att jämföra svaren med den undersökning som genomfördes 1998 får man en uppfattning dels om verksamhetens nuvarande omfattning och dels om de eventuella förändringar som skett under den senaste fyraårsperioden. 11.2 DELTAGANDETS OMFATTNING I nedanstående tabell redovisas en jämförelse av deltagandets omfattning mellan 1998 och 2002. Föreningsdeltagande 1998 2002 Någon gång per vecka 14 % 16 % Någon gång per månad 10 % 12 % Någon gång per år 18 % 17 % Totalt föreningsdeltagande 42 % 45 % Deltagandet i föreningsverksamhet visar på en ökning under den senaste fyraårsperioden. Ökningen är dock inte av den omfattningen att det med säkerhet går att säga att det är en verklig ökning. Man kan dock utgå ifrån att föreningsdeltagandet inte har minskat sedan 1998. 11.3 OLIKA TYPER AV FÖRENINGAR I enkäten fick de svarande ange vilken eller vilka typer av föreningar som man var aktiv i. 12 olika alternativ fanns att välja på. I nedanstående tabell redovisas, i en jämförelse mellan 1998 och 2002, andelen deltagare i procent för de olika kategorierna av föreningar. 17
Föreningskategori 1998 2002 Idrottsförening 30 26 Teaterförening 3 1 Religiös förening 3 3 Konstförening 2 2 Politisk förening 4 3 Musikförening 4 3 Nykterhetsförening 1 1 Hembygdsförening 3 3 Natur/miljöförening 4 3 Handikappförening 2 2 Invandrarförening 2 1 Annan förening 15 22 Jämförelsen visar inte på några avgörande skillnader mellan åren även om det vad gäller idrottsföreningar och kategorin annan förening skett förändringar av lite större omfattning som bör beaktas. Begreppet annan förening är ett samlingsnamn på den verksamhet som inte passar in under någon av de andra kategorierna. Med utgångspunkt från 1998 års undersökning vet vi att de mest omfattande typerna av verksamhet som inryms under kategorin annan förening är: - Boende (hyresgästförening, villaägarförening m flera) - Pensionärsföreningar - Friluftsliv (jakt, fiske m flera) - Social verksamhet (Röda Korset, Rädda Barnen, FMN, RFHL m flera) Som framgår av ovanstående tabell så är det idrottsföreningarna som dominerar kraftigt. För att göra en mer rättvisande jämförelse bör man summera ihop andelarna för några olika typer av kulturföreningar. Man kommer ändå inte upp till den andel som idrotten redovisar men ungefär till 40 % av denna. Om man bortser från den andel som angivit annan förening finner man att idrotten har ungefär lika stor andel som det övriga föreningslivet har tillsammans. 11.4 KÖNSFÖRDELNING Könsfördelningen i föreningsdeltagandet kan delas in i tre grupper. I grupp ett är till övervägande del män som deltar. I grupp två råder det en jämn könsfördelning. Grupp tre, slutligen, anger de kategorier som har en övervikt av kvinnligt deltagande. Grupp ett innehåller endast idrottsföreningar. Här är könsfördelningen 58 % män och 42 % kvinnor. I grupp två ingår politiska föreningar, musikföreningar, natur/miljöföreningar och andra föreningar. Resterande föreningskategorier har en övervikt av kvinnligt deltagande. 18
11.5 FÖRENINGSDELTAGARNAS ÅLDER Ett sätt att få en uppfattning om åldern på deltagarna är att beräkna medelåldern för de som deltagit i de olika föreningskategorierna. I nedanstående sammanställning redovisas detta i en jämförelse mellan 1998 och 2002. Föreningskategori 1998 2002 Idrottsförening 35,3 37,3 Teaterförening 41,9 35,7 Religiös förening 47,2 46,9 Konstförening 52,3 49,1 Politisk förening 48,9 44,5 Musikförening 38,1 40,1 Nykterhetsförening 52,4 54,3 Hembygdsförening 56,2 59,0 Natur/miljöförening 44,4 44,4 Handikappförening 52,2 54,4 Invandrarförening 41,8 48,4 Annan förening 46,2 47,7 Medelålder för samtliga svar i enkäten 42,7 43,8 12. LEDARE INOM FÖRENINGSLIVET 12.1 LEDARE IDAG Det är ett känt faktum att det på många håll inom föreningslivet råder brist på ledare. I många fall utgör ledarbristen ett så allvarligt problem att den hämmar föreningarnas utveckling och är ett hinder för att ta emot intresserade som vill börja med en ny aktivitet. I enkäten finns en fråga om man varit ledare i någon förening under det senaste året. Svarsfördelningen framgår av nedanstående tabell. Andelen har också räknats om i antal personer mellan 13 och 74 år inom kommunen. Ledare i förening Andel i % Antal personer Någon gång per vecka eller månad 10,1 7 000 Någon gång per år 6,6 4 600 Aldrig men intresserad 20,2 14 000 Aldrig inget intresse 63,1 43 700 19
I nedanstående tabell redovisas ålders- och könsfördelningen för de som angett att man är ledare i förening någon gång per månad eller vecka. Ålder Kvinna/Flicka Man/Pojke Summa 13 20 4,9 2,8 7,7 21 30 5,6 6,5 12,1 31 40 7,7 14,5 22,3 41 50 4,6 18,6 23,2 51 60 5,0 13,0 18,0 61-5,3 11,5 16,7 Summa 33,1 66,9 100,0 12.2 ALDRIG VARIT LEDARE MEN INTRESSERAD AV ATT VARA DET Som tidigare redovisats är det i kommunen 14 000 personer som aldrig varit ledare i någon förening men som är intresserad av att vara det. Givetvis är det därför av stort intresse att analysera den gruppen lite närmare. 12.2.1 Ålders- och könsfördelning I nedanstående tabell redovisas ålders- och könsfördelningen i procent för den här gruppen. Ålder Kvinna/Flicka Man/Pojke Summa 13-20 6,0 3,7 9,7 21-30 10,8 9,6 20,4 31-40 8,8 10,2 19,0 41-50 10,7 7,7 18,4 51-60 9,7 9,9 19,6 61-5,4 7,5 12,9 Summa 51,4 48,6 100,0 12.2.2. Deltagande i föreningsverksamhet Man kan anta att ett betydande antal av de som angivit att man är intresserad av att vara föreningsledare idag inte är aktiva i någon förening och därför kanske inte riktigt har klart för sig vad det innebär att vara föreningsledare. Detta framgår också av nedanstående tabell. 20
Deltagit i föreningsverksamhet Andel % Någon gång per vecka eller månad 28,4 Någon gång per år 23,9 Aldrig, men intresserad 44,9 Aldrig inte intresserad 2,8 52 % av de som är intresserade av att bli ledare finns redan idag inom föreningslivet och 45 % finns inte där idag men är intresserade av att delta i föreningsverksamhet. Eftersom gruppen totalt består av 14000 personer så handlar det om 7300 respektive 6 300 personer. 12.2.3 Idrottsrörelsen Idrotten är, särskilt på ungdomssidan, den klart dominerande föreningsverksamheten. Av den anledningen kommer ett praktikfall att redovisas där enkäten är ett hjälpmedel för att belysa ledarsituationen. Den åldersgrupp som omfattas är 16 till 25 år. Anledningen till att just den åldersgruppen valts är att det är i den åldern som många ungdomar upptäcker att man inte vill eller saknar förutsättningar att fortsätta som aktiv men för att inte släppa kontakten med idrotten, föreningen, och/eller med kamraterna skulle man kanske kunna tänka sig att fortsätta som ledare. Genom att ställa frågan om man varit ledare i relation till frågan om man deltagit i idrottsförenings verksamhet kan man få fram följande intressanta fakta: Enkäten visar att 36,5 % av de svarande i åldern 16-25 år deltagit i någon idrottsförenings verksamhet. I hela kommunen motsvarar detta 4 100 personer. Av de som deltagit i idrottsverksamheten är - 15 % (600 pers) ledare regelbundet (någon gång per vecka eller månad) - 12 % (500 pers) ledare någon gång per år - 29 % (1 200 pers) är inte ledare men är intresserade av att bli det - 44 % (1 800 pers) är inte ledare och är inte heller intresserade av att bli det. 12.3 SAMMANFATTNING Den redovisning som här gjorts pekar på ett mycket märkligt förhållande nämligen att samtidigt som det råder en stor brist på ledare inom föreningslivet så finns det en stor grupp människor som idag inte är ledare men som skulle vara intresserade av att bli det. Hälften av den här gruppen finns redan idag som deltagare inom föreningsverksamheten. Naturligtvis är det så att många av de som är intresserade av att bli ledare av olika orsaker saknar förutsättningar att vara det. Men en del av dessa orsaker borde kunna avhjälpas genom utbildning. 21
13. UTBUD AV AKTIVITETER INOM KULTUR- OCH FRITIDSOMRÅDET 13.1 INLEDNING I enkäten fanns ett antal frågor som hade karaktären av påståenden som den som svarade hade möjlighet att i varierande grad instämma i. Följande två påståenden kommer att redovisas i detta avsnitt: - Det finns ett bra utbud av aktiviteter inom fritidsområdet i kommunen - Det finns ett bra utbud av aktiviteter inom kulturområdet i kommunen De svarsalternativ som fanns att tillgå var: - Instämmer inte alls - Instämmer något - Instämmer delvis - Instämmer till stor del - Instämmer helt Lite förenklat kan man säga att svaren på de här två frågorna är kommunmedborgarnas betyg på kultur- och fritidsverksamheten i sin hemkommun. 13.2 VAD TYCKER GÄVLEBORNA? I nedanstående tabell redovisas den procentuella fördelningen av gävlebornas betygsättning av kultur- och fritidsverksamheten. Fritidsverksamhet Kulturverksamhet Ej svarat 3,6 4,7 Instämmer inte alls 3,4 3,1 Instämmer något 10,1 8,6 Instämmer delvis 37,7 36,4 Instämmer till stor del 29,9 28,3 Instämmer helt 15,3 18,9 När det gäller fritidsutbudet är det drygt 13 % som kan sägas vara missnöjda. Motsvarande andel för kulturutbudet är nästan 12 %. 45 % och 47 % är nöjda med fritids- respektive kulturutbudet. 22
Av de som är missnöjda med utbudet kan man konstatera att cirka 55 % är män. Männens andel av samtliga svarande är 47 %. Man kan också konstatera att de yngsta åldersgrupperna (13-30 år) är överrepresenterade. 36 % av de missnöjda är under 30 år vilket skall jämföras med att 26 % av samtliga svarande finns inom samma åldersgrupp. 13.3 JÄMFÖRELSE MED LÄNETS ÖVRIGA KOMMUNER I nedanstående två tabeller kommer en jämförelse med länets övriga kommuner att göras. 13.3.1 Fritidsutbudet Kommun Betyg 1-2 Betyg 4-5 Bollnäs 16 % 41 % Gävle 13 % 45 % Hofors 12 % 50 % Hudiksvall 17 % 38 % Ljusdal 23 % 34 % Nordanstig 32 % 26 % Ockelbo 17 % 38 % Ovanåker 23 % 34 % Sandviken 10 % 53 % Söderhamn 17 % 39 % X-län 16 % 42 % 13.3.2 Kulturutbudet Kommun Betyg 1-2 Betyg 4-5 Bollnäs 19 % 32 % Gävle 12 % 47 % Hofors 20 % 28 % Hudiksvall 16 % 35 % Ljusdal 19 % 36 % Nordanstig 32 % 19 % Ockelbo 24 % 29 % Ovanåker 23 % 23 % Sandviken 14 % 42 % Söderhamn 18 % 31 % X-län 16 % 37 % 23
24