Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År 2014 infaller skattefridagen den 16 juli, två dagar tidigare än förra året. Att skattefri dagen i år infaller tidigare beror på det femte jobbskatteavdraget som trädde i kraft vid årsskiftet och sänkte skatten på arbete. Då alla skatter räknats samman utgör de 53,7 procent av den totala lönen (inklusive arbetsgivaravgifter), en viss sänkning jämfört med 2013 års 54,2 procent. Skattefridagen har därmed flyttats fram två dagar jämfört med förra året. Andelen konsumtionsskatter (indirekta skatter) ligger kvar på en nästintill oförändrad nivå. Och den genomsnittliga kommunalskatten ökar marginellt, från 31,73 procent till 31,86 procent. När alliansregeringen tillträdde inföll skattefridagen den 8 augusti. Därmed har regeringen lyckats flytta fram skattefridagen med 23 dagar, drygt tre veckor, under sina åtta år vid makten. Dock har reformtakten växlat ned. De första fyra åren flyttades skattefridagen fram med 19 dagar och den senaste mandatperioden med fyra dagar. Tabell 1. Skatteandel av hela lönen (inkl. löneskatt) och skattefridagen 2004 2014 År Skatteandel,% Skattefridagen 2014 53,7 16 juli 2013 54,3 18 juli 2012 54,3 19 juli 2011 54,7 20 juli 2010 54,7 20 juli 2009 55,6 23 juli 2008 57,3 29 juli 2007 57,0 29 juli 2006 59,9 8 augusti 2005 60,3 10 augusti 2004 60,5 10 augusti Hur skattefridagen beräknas framgår av tabell 2. Utgångspunkten är en person som har en månads lön motsvarande en årslön på sex inkomstbasbelopp. 2014 motsvarar det 341 400 kronor eller en månadslön på cirka 28 000 kronor. Till den synliga lönen adderas löneskatter (arbetsgivaravgifter). Summan av dessa utgör hela lönen. Löneskatterna, inkomstskatten och den genomsnittliga andelen indirekta skatter som löntagaren får betala på sin konsumtion, utgör sammanlagt 53,7 procent av hela den faktiska lönen. Omräknat på årsbasis motsvarar detta 196 dagar. Därmed infaller den första helt skattefria dagen dag 197 eller den 16 juli. Skattefridagen 2014 16 juli 2

Tabell 2. Skattefridagen 2014, normalinkomsttagare kr/år kr/mån Årslön 341 400 28 000* Hela lönen inklusive löneskatt 448 700 37 400 Löneskatter (arbetsgivaravgifter) 107 300 8 900 Inkomstskatter 78 500 6 500 Indirekta skatter 55 100 4 600 Total skatt 240 900 20 000 Skatteandel 53,7% 53,7% Antal dagar (av 365) 196 Skattefridagen 197 Skattefridagen 2014 16 juli Anm. Siffrorna har avrundats till närmsta hundratal. * Därtill adderas semesterersättningen (månadslön x 12,2 = årslön) som beskattats som engångsbelopp enligt skattetabell för beräkning av skatteavdrag år 2014. Trestegsraketen Den totala skattekvoten på 53,7 procent kan delas upp i tre beståndsdelar. Av tabell 2 framgår att löneskatterna motsvarar 107 300 kronor, medan inkomstskatten utgör 78 500 kronor och de indirekta skatterna 55 100 kronor. Årets tre skattefridagar: 29 mars (löneskatterna intjänade) 1 juni (inkomstskatten intjänad) 16 juli (indirekta skatter intjänade) Skatteåret kan också beskrivas som ett slags trestegsraket, där löneskatterna betalas först, åtföljda av inkomstskatten och sist av de indirekta skatterna. Då uppstår ytterligare två skattefridagar: den 29 mars, då löneskatterna blivit betalda och den 1 juni, då också inkomstskatten blivit betald. Skattefridagen 2014 16 juli 3

Skattefridagen för låginkomsttagare, 10 juli En låginkomsttagare med en månadslön på 18 700 kronor (motsvarande fyra inkomstbasbelopp i årslön) betalar totalt 13 000 kronor i skatt per månad inklusive löneskatt. Det betyder att skattefridagen för en låginkomsttagare infaller den 10 juli (12 juli 2013), eller en knapp vecka innan den genomsnittliga skattefridagen. Tabell 3. Skattefridagen 2014, låginkomsttagare kr/år kr/mån Årslön 228 000 18 700* Hela lönen inklusive löneskatt 299 600 25 000 Löneskatter (arbetsgivaravgifter) 71 600 6 000 Inkomstskatter 46 300 3 900 Indirekta skatter 38 100 3 200 Total skatt 156 100 13 000 Skatteandel 52,1% 52,1% Antal dagar (av 365) 190 Skattefridagen 191 Skattefridagen 2014 10 juli Anm. Siffrorna har avrundats till närmsta hundratal. * Därtill adderas semesterersättningen (månadslön x 12,2 = årslön) som beskattats som engångsbelopp enligt skattetabell för beräkning av skatteavdrag år 2014. Skattefridagen 2014 16 juli 4

Skattefridagen för höginkomsttagare, 11 augusti Den som har en hög lön får vänta betydligt längre än normalinkomsttagaren på att få arbeta åt sig själv. Som höginkomsttagare väljer vi en exempelperson som tjänar 56 000 kronor i månaden (en årslön motsvarande tolv inkomstbasbelopp). Först den 11 augusti är löneskatt, inkomstskatt och konsumtionsskatter betalda för den som tjänar så pass mycket (13 augusti 2013). Tabell 4. Skattefridagen 2014, höginkomsttagare kr/år kr/mån Årslön 682 800 56 000* Hela lönen inklusive löneskatt 897 300 74 800 Löneskatter (arbetsgivaravgifter) 214 500 17 900 Inkomstskatter 237 000 19 800 Indirekta skatter 93 500 7 800 Total skatt 545 000 45 400 Skatteandel 60,7% 60,7% Antal dagar (av 365) 222 Skattefridagen 223 Skattefridagen 2014 11 aug Anm. Siffrorna har avrundats till närmsta hundratal. * Därtill adderas semesterersättningen (månadslön x 12,2 = årslön) som beskattats som engångsbelopp enligt skattetabell för beräkning av skatteavdrag år 2014. Skattefridagen 2014 16 juli 5

Utvecklingen sedan år 2004 Allt sedan början av 1970-talet har Skattebetalarna använt skattefridagen för att åskådliggöra skattetrycket för en vanlig löntagare. För att skapa jämförbarhet över åren uttrycks lönen i inkomstbasbelopp. Sex inkomstbasbelopp motsvarar ungefär en genomsnittlig årsinkomst. 2013, 2012, 2011 och 2008 var skatteandelen i princip oförändrad. Åren 2007, 2009, 2010 och 2014 har skatteandelen sjunkit jämfört med tidigare år till följd av skattereduktionen för arbetsinkomst, det s.k. jobbskatteavdraget. Även 2008 utökades också jobbskatteavdraget men den positiva effekten hölls då tillbaka av höjda skatter på energi, alkohol och tobak. År 2006 var skatteandelen marginellt mindre än 2005 och 2004. Den ökning av kompensationen för egenavgifterna som då genomfördes, uppvägdes av flera skattehöjningar, bl.a. kraftiga höjning av energiskatterna. År 2004 ökade skatteandelen jämfört med 2003 till följd av höjda kommunalskatter. Detsamma gäller för 2003 i jämförelse med 2002. År 2002 minskade inkomstskatten till följd av kompensationen för egenavgifterna. Diagram 1. Skatterna som andel av hela lönen, 2004 2014 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0% 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Inkomstskatt Arbetsgivaravgifter Indirekt skatt Vad ingår i skattefridagen? Vilka skatter ingår då i skattefridagen? Vi inkluderar bara skatter som en normal löntagare har svårt att undvika att betala. Dessa är: Löneskatter (arbetsgivaravgift): 31,42 procent ovanpå lönen, betalas av arbetsgivaren men belastar i praktiken löntagaren. Inkomstskatter (kommunalskatt, statlig skatt): Den vanliga inkomstskatten som de flesta ser. Inkomstskatten varierar kraftigt beroende på inkomstnivå, men ligger i regel mellan strax under 30 procent upp till nära 60 procent på högre inkomster, minus grundavdrag och jobbskatteavdrag. På normalinkomsten som ligger till grund för den vanliga skattefridagen ingår bara kommunalskatten, eftersom en normal inkomst inte beskattas med statlig inkomstskatt. Skattefridagen 2014 16 juli 6

Moms, punktskatter och energiskatter. En inkomst är viktig för att kunna köpa mat och saker som man behöver. Det betyder att skatt på konsumtion i praktiken är en skatt på inkomst (även sparande används i regel förr eller senare till konsumtion). Den klart viktigaste konsumtionsskatten är momsen (normalt 25 procent), men även andra punktskatter på varor (t.ex. alkoholskatt) samt skatt på energi ingår i denna post. Beroende på hur t.ex. konsumtionen fördelas ett enskilt år, t.ex. mellan mat och bilar, eller mellan offentlig sektor och privat sektor, varierar den exakta skattesatsen på konsumtion från år till år, men vanligtvis ligger denna samlade skattesats strax över 20 procent (20,97 procent 2014) Hur förhåller sig arbetstagarens skatteandel till Sveriges totala skattetryck? Det handlar om två helt skilda mått. Skattetryck, skattekvot eller skattenivå är ett mått på de totala skatternas andel av ekonomins storlek (BNP). Det beräknas som skatter inklusive sociala utgifter i ett land i förhållande till BNP. I Sverige uppgick skattetrycket till 44,5 procent år 2013. Skattefridagens skatteandel, 53,7 procent, visar hur stor andel av arbetstagarens totala arbetsinkomst (inklusive arbetsgivaravgifter) som försvinner i skatt genom löneskatt, inkomstskatt och konsum tionsskatt. Analys: Sofia Linder, chefekonom Skattebetalarna. Skattefridagen 2014 16 juli 7

Vi arbetar för lägre skatter och bättre användning av dina skattepengar. Skattebetalarnas Förening Box 3319 103 66 Stockholm Tel: 08-613 17 00 www.skattebetalarna.se info@skattebetalarna.se