Mark- och miljödomstolen har vid huvudförhandling den 26-27

1(13) SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y YTTRANDE 2015-09-09 Ärendenr: NV-07288-14 Mark- och miljödomstolen Östersunds tingsrätt Naturvårdsverkets slutliga ställningstaganden och yrkanden om villkor i mål M 2600-14 angående ansökan från SCA Graphic Sundsvall AB om utökad produktion vid SCA Östrand i Timrå kommun. Mark- och miljödomstolen har vid huvudförhandling den 26-27 augusti 2015 begärt att Naturvårdsverket ska inkomma med förtydligande av sina slutliga yrkanden och klargöra hur vi ställer oss till vissa av de justerade yrkanden som bolaget framlade vid förhandlingen. Nedan redovisar vi våra slutliga yrkanden samt lämnar vissa kommentarer och motiveringar till våra ställningstaganden. I våra villkorsyrkanden använder vi följande beteckningar: V = Vatten L = Luft E = Energi U = Utredning P = Provisorisk föreskrift S = Slutligt villkor 1. TILLSTÅNDETS OMFATTNING Naturvårdsverket medger att tillstånd ges till ansökt verksamhet under förutsättning att erforderliga villkor föreskrivs (bolagets yrkande 1a). medger att tillståndet omfattar installation och drift av en kondensturbin (del av bolagets yrkande 1a). motsätter sig att tillståndet ska omfatta nedläggning och drift av intags- ledning för råvatten enligt bolagets nuvarande förslag. B E SÖ K: ST O C K H O LM V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B P O ST: 106 48 ST O C K HO LM T E L: 010-698 10 00 F AX: 010-698 10 99 E-POST: R E G IST R AT O R@ N AT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T. SE

NATURVÅRDSVERKET 2(13) medger verkställighetsförordnande i begränsad omfattning (bolagets yrkande 2d) enligt följande. Verkställighetsförordnande ges med följande omfattning för åtgärder som sker på land: - Markberedningsåtgärder och byggnadsarbeten för nya byggnader och tillhörande cisterner i berörda fabriksavdelningar inom industriområdet, - Eventuell rivning av befintliga byggdelar - Grundläggningsarbeten för anläggningsdelar - Dragning av nödvändiga el- och rörledningar 2. UTSLÄPP TILL VATTEN Naturvårdsverket yrkar att frågan om slutliga villkor för utsläpp till vatten ska skjutas upp under en prövotid. Steg 1. Provisoriska villkor från det att tillståndet tagits i anspråk VP1. Under förutsättning att produktionsvolymen inte överstiger 660 000 ton blekt sulfatmassa och CTMP-massa per år, varav högst 110 000 ton CTMP per år får, tills den nya fiberlinjen tagits i drift, utsläpp via avloppsvatten genom huvudavloppet, exklusive dag- och kylvatten, som månadsmedelvärde uppgå till högst följande. COD Kväve Fosfor SÄ GF/A 25 ton/dygn 500 kg/dygn 60 kg/dygn 3,5 ton/dygn De årsvisa utsläppen via huvudavloppet, exklusive dag- och kylvatten, får uppgå till högst 3,5 ton SÄ GF/A per dygn som medelvärde under året respektive totalt 9 800 ton COD. Bolaget ska så långt det är möjligt begränsa användningen av komplexbildare. Utsläppet av komplexbildare till vatten får som årsmedelvärde uppgå till högst 0,5 kg per ton massa räknat som hundraprocentig syra. Om något av begränsningsvärdena överskrids, ska bolaget vidta åtgärder så att värdet kan innehållas. Senast en vecka efter att det har konstaterats att nämnda utsläppsnivåer har överstigits, ska bolaget underrätta tillsynsmyndigheten om detta och skriftligen redovisa vilka åtgärder bolaget har vidtagit respektive ämnar vidta för att ett överskridande inte ska upprepas. Analyserna ska göras på ofiltrerade prover.

NATURVÅRDSVERKET 3(13) Naturvårdsverkets förslag till villkor överensstämmer i stort med bolagets. Vi anser dock att det inte, såsom bolaget föreslagit, är lämpligt med en hänvisning till tidigare tillståndsbeslut. Det gör i sin tur att en begränsning i produktionsvolym som motsvarar det tidigare tillståndet måste skrivas in i villkoret. Steg 2. Provisoriska villkor efter att den nya fiberlinjen tagits i drift Yrkande i första hand VP2. Efter att den nya fiberlinjen tagits i drift, eller när produktionen överstiger 660 000 ton blekt sulfatmassa och CTMP-massa per år, varav högst 110 000 ton CTMP per år, och fram till dess att slutliga villkor för utsläpp till vatten har fastställts, får utsläppen till vatten som riktvärde inte överskrida följande årsmedelvärden (ofiltrerade prover). Suspenderade ämnen, SÄ GF/A 1,45 kg/ton massa Organiska ämnen, COD 15 kg/ton massa Total-kväve 0,25 kg/ton massa Total-fosfor 0,030 kg/ton massa AOX 0,2 kg/ton blekt ECF-massa Klorat 0,2 kg/ton blekt ECF-massa Komplexbildare 0,4 kg/ton massa räknat som hundraprocentig syra Yrkande i andra hand VP2. Efter att den nya fiberlinjen tagits i drift, eller när produktionen överstiger 660 000 ton blekt sulfatmassa och CTMP-massa per år, varav högst 110 000 ton CTMP per år, och fram till dess att slutliga villkor för utsläpp till vatten har fastställts, får utsläppen till vatten som riktvärde och månadsmedelvärde uppgå till högst följande (ofiltrerade prover). Suspenderade ämnen, SÄ GF/A 2,0 kg/ton massa Organiska ämnen, COD 18 kg/ton massa Total-kväve 0,30 kg/ton massa Total-fosfor 0,035 kg/ton massa AOX 0,2 kg/ton blekt ECF-massa Klorat 0,25 kg/ton blekt ECF-massa Utsläppet av komplexbildare får som årsmedelvärde och riktvärde uppgå till högst 0,4 kg per ton massa räknat som hundraprocentig syra. Naturvårdsverket medger att det provisoriska villkoret anges som riktvärde. För COD, kväve och fosfor har vi bedömt det som rimligt att ett månadsmedelvärde sätts 20% högre än årsvärdet (faktor 1,2). Efter att ha gått igenom bolagets rapportering av månadsmedelvärden i miljörapporterna finner vi att variationen av suspenderade ämnen i nuvarande anläggning har varit större än för övriga ämnen. Vi kan därför, så länge som övriga parametrar kan hållas inom

NATURVÅRDSVERKET 4(13) föreslagna riktvärden, för SÄ GF/A under prövotiden medge en uppräkning från årsvärde till månadsmedelvärde med 40% (faktor 1,4). Steg 3. Målsättningsnivåer för utredning om slutliga villkor VU1. Under prövotiden ska bolaget utreda möjligheterna att begränsa utsläppen till vatten, varvid målsättningen ska vara att uppnå följande utsläppsvärden, angivna som årsmedelvärden (ofiltrerade prover). Suspenderade ämnen, SÄ GF/A 0,35 kg/ton massa Organiska ämnen, COD 8 kg/ton massa Total-kväve 0,06 kg/ton massa Total-fosfor 0,008 kg/ton massa AOX 0,1 kg/ton blekt ECF-massa Klorat 0,05 kg/ton blekt ECF-massa Komplexbildare 0,15 kg/ton massa Kadmium 15 mg/ton massa Utredningen ska omfatta såväl interna processåtgärder som extern rening. När det gäller utformningen av reningsanläggningen ska utredningen omfatta alternativa reningstekniker såsom aerob rening med och utan bärare, anaerob rening, filtrering och kemisk fällning. Redovisningen ska utvisa ingående föroreningsmängder från processen till reningsanläggningen, reningsgrad för alternativa utformningar av reningsanläggningen samt förväntat utsläpp vid sökt produktion. Skillnaden mellan ECF-blekning och TCF-blekning ska framgå. Vidare ska investering, kapitalkostnad och driftskostnader redovisas, samt för- eller nackdelar ur andra miljöaspekter, såsom t.ex. energiförbrukning och kemikalieanvändning, för de olika reningsalternativen. När det gäller utsläpp via det västra avloppet ska redovisas förekommande föroreningsmängder avseende SÄ GF/A, COD, kväve, fosfor och kadmium. Vidare ska framgå i vilken utsträckning föroreningen härrör från inkommande råvatten eller utgörs av förorening som uppkommer i processen. Utredningen ska redovisas senast ett år från det att en tillståndsdom har vunnit laga kraft. Eftersom komplexbildare används även vid CTMP-tillverkningen har vi justerat vårt tidigare yrkande så att målsättningsnivån anges per ton massa. Vi har även strukit den längre gående målsättningsnivån, 0,08 kg/ton, som i tidigare yttrande angavs för enbart ECF-blekt sulfatmassa. Det bör vidare anmärkas att det bemyndigande som bolaget föreslagit angående omhändertagande av elfilterstoft (bemyndigande a) samt utsläpp till vatten via västra avloppet (bemyndigande b) inte får uppfattas som någon inskränkning i utredningsföreskriften och den uppskjutna frågan.

NATURVÅRDSVERKET 5(13) Utredningsföreskrift avseende recipientpåverkan Fiskundersökningar VU2. Bolaget ska innan ECF-produktion startas genomföra fiskundersökningar i recipienten. Utredningen ska redovisas senast ett år efter att tillståndet vunnit laga kraft. Bolaget ska efter att ECF-produktion startats genomföra förnyade fiskundersökningar i recipienten. Utredningen ska redovisas senast tre år från det att den nya fiberlinjen har tagits i drift. Fiskundersökningarna ska genomföras i samråd med länsstyrelsen, Havsoch vattenmyndigheten och Naturvårdsverket. För att säkerställa att fisksamhället hunnit reagera på den förändrade utsläppsbilden har vi efter övervägande kommit fram till att acceptera att tiden inom vilken fiskundersökningar i recipienten ska redovisas utsträcks till tre år efter att den nya fiberlinjen tagits i drift. Kemisk-biologisk karakterisering VU3. Efter det att ECF-produktion startats ska bolaget utföra en kemiskbiologisk karakterisering av avloppsvattnet. Vid karakteriseringen ska särskilt beaktas växlingen mellan ECF- och TCF-blekning. Utredningen ska redovisas senast två år från det att den nya fiberlinjen har tagits i drift. Den kemisk-biologiska karakteriseringen ska genomföras i samråd med länsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket. Kemisk-biologisk karakterisering görs på själva avloppsvattnet och effekterna avläses efter labförsök under relativt kort tid. Det finns sålunda inget motsvarande behov som för fiskundersökningarna i recipienten att avvakta tills det förändrade avloppsvattnet har hunnit få effekt. Den kemisk-biologiska karakteriseringen kan därför göras så snart som den nya produktionslinjen kommit i tillräcklig och stabil drift. Karakteriseringen bör därför kunna genomföras relativt snart efter att den nya fiberlinjen tagits i drift. Intagsledning för råvatten Frågan om hur verksamhetens, inklusive den tillkommande kondensturbinens, kylbehov ska tillgodoses ska skjutas upp under en prövotid. Förslag till utredningsvillkor VU4. Bolaget ska utreda och redovisa i vilken utsträckning verksamhetens behov av vatten för process och för kylning kan tillgodoses genom befint-

NATURVÅRDSVERKET 6(13) lig råvattenledning från Indalsälven. Bolaget ska även redovisa möjligheterna att tillgodose delar av kylbehovet genom ett kyltorn för att på så sätt minska behovet av vatten för kylning. För att tillgodose behovet av ytterligare vatten, utöver det som kan erhållas genom befintlig råvattenledning, ska bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten utreda alternativa lokaliseringar av ny intagsledning. Lokaliseringsutredningen ska omfatta alternativa placeringar i Klingerfjärden- Alnösundet samt avledning av vatten från Indalsälven. Utredningen ska innehålla redovisning av kostnadsberäkningar för redovisade alternativ. För de olika lokaliseringsalternativen i vatten ska redovisas i vilken utsträckning nedläggningen kan ske utan att eventuella förorenade sediment frigörs och sprids och hur man genom skyddsåtgärder kan begränsa detta. Utredningen ska vidare omfatta behovet av skyddsåtgärder i samband med avvattning av muddermassor och utsläpp till vatten till följd av sådan avvattning samt hur muddermassor och eventuella andra restprodukter ska kvittblivas. I utredningen ska även ingå en redovisning och bedömning av huruvida någon av de kvalitetsfaktorer som anges i bilaga V till Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG riskerar att försämras. Utredningen ska även möjliggöra en bedömning av huruvida nedläggningen och driften av råvattenledningen riskerar att äventyra uppnåendet av god ekologisk status senast år 2021. Resultatet av utredningen jämte förslag till slutliga villkor ska ges in till Mark- och miljödomstolen senast sex månader från det att tillståndsdomen vunnit laga kraft. Bolaget har vid förhandlingen medgett ett prövotidsförordnande där frågan om kylvattenledningen ska utredas. Naturvårdsverket ser detta som ett närmande till vad vi yrkat i vårt yttrande. Vi menar dock att det finns skäl att i villkoret tydligare klargöra i vilket syfte utredningarna görs och vad de ska omfatta. Ovanstående yrkande om utredningsföreskrift har samma avsikt som den av oss tidigare föreslagna utredningsföreskriften men är nu mer konkretiserad. I nuläget tar bolaget råvatten från Indalsälven. Vatten används dels för själva processerna och dels för kylning. Behovet av kylning kommer att öka om den av bolaget planerade kondensturbinen byggs. Bolaget har i teknisk beskrivning (Ansökan, bilaga A, sid 39) kortfattat lämnat uppgifter om vattenanvändningen. Av detta framgår inte vilket vattenuttag bolaget kan göra genom befintlig vattenledning från Indalsälven och hur stort vattenbehovet skulle bli därutöver vid ansökt produktion. Det framgår inte heller vad som, utöver befintlig vattendom, är begränsande för nuvarande lednings kapacitet. Om bolaget kan visa att det finns behov av ett ökat vattenuttag utöver vad som kan tillgodoses med befintlig ledning från Indalsälven, behöver alternativa lokaliseringar för ledningen utredas. Alternativ som bör undersökas är olika placeringar i Klingerfjärden/Alnösundet respektive dragning av ny kompletterande ledning

NATURVÅRDSVERKET 7(13) från Indalsälven. Ett alternativ för kylning är också att installera ett kyltorn, vilket i så fall skulle minska vattenbehovet. Avståndet mellan fabriken och Indalsälven är ca 3,5 km. Det faktum att nuvarande försörjning med råvatten sker genom avledning av vatten från Indalsälven talar i sig för att en ny, kompletterande råvattenledning är ett realistiskt alternativ. Till det vill vi som jämförelse nämna att Nordic Paper Bäckhammar AB vid sitt sulfatmassabruk i Kristinehamns kommun åtagit sig att bygga en ny intagsledning för råvatten från Vänern (mål M 1256-12 och M 1296-11 vid Mark- och miljödomstolen Vänersborgs tingsrätt). Avståndet mellan fabriken och Vänern är 9,5 km, kostnaden var år 2010 beräknad till 41 MSEK, motsvarande 4 300 kr/m för en ledning med en kapacitet om 0,42 m 3 /s. Detta kan jämföras med den av bolaget uppgivna kostnaden 20 000 kr/m för nedläggning av ledning i Klingerfjärden. Även om det inte bara är avståndet som är betydelse för kostnaden så drar vi slutsatsen att en kompletterande ledning på land till Indalsälven är ett realistiskt alternativ. Vad avser den del som rör Alnösundets status bör följande nämnas. Naturvårdsverket delar inte bolagets tolkning av EU-domstolens dom 2015-07-01, mål C- 461/13 (se bolagets yttrande 19 augusti 2015, punkten 3.3.3 Icke-försämring). Bolaget har tolkat direktivets bilaga V felaktigt. I avsnitt 1.1 i bilaga V räknas upp vilka kvalitetsfaktorer som gäller för klassificering av ekologisk status. De anges gruppvis och har delats in i grupperna Biologiska faktorer, Hydromorfologiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna och Kemiska och fysikalisk-kemiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna. Det är således inte bara de övergripande grupperna som är kvalitetsfaktorer, utan även varje underliggande faktor utgör en självständig kvalitetsfaktor. Bolaget ska därför inför eventuell muddring utreda i vilken omfattning varje relevant underliggande kvalitetsfaktor riskerar att påverkas av arbetet. Av EU-domstolens avgörande framgår att försämringsförbudet gäller på kvalitetsfaktornivå, inte bara på den övergripande statusen. Förslag till prövotidsvillkor VP3. Muddring och utläggning av kylvattenledningen får inte utföras innan resultat av utredning RU1 har redovisats och godkänts av Mark- och miljödomstolen. Provmuddring i syfte att utreda muddermassornas karaktär och lakningsegenskaper får dock utföras i områden som inte är betecknade som fiberbankar. Vid provmuddring ska siltgardin användas. Villkoret överensstämmer i stort med det av bolaget föreslagna villkoret. Av skäl som redogörs för nedan har dock ett tillägg avseende fiberbankar gjorts. Förslag till slutligt villkor VS1. Områden markerade som fiberbankar på bilagd kartbild, hämtad från bilaga 6 till bolagets komplettering den 26 mars 2015: Sweco PM 2015-03-19 Kompletteringar miljötillståndet SCA, projekt Helios, figur 1, sid 2, ska

NATURVÅRDSVERKET 8(13) undantas från arbete och byggande i vatten. Muddring i nära anslutning till fiberbankarna får endast ska ske efter godkännande av tillsynsmyndigheten. De fiberbankar som förekommer på botten utanför SCA Östrands är starkt förorenade. Utöver det material som hittills presenterats i målet hänvisar vi till de undersökningar som SGU i samarbete med Länsstyrelsen Västernorrland utfört inom ramen för Fiberbanksprojektet. Av detta material framgår att sedimenten runt Östrandsfabriken är starkt förorenade av miljögifter och metaller. Vidare påvisas att fiberbankarna till följd av gasbildning är instabila och att det därför finns risk för plötsliga förskjutningar i fiberbankarna om de utsätts för yttre påverkan. Fiberbankarnas instabilitet får också till följd att de kan komma att förflyttas i sidled på botten, vilket gör att muddring bör undvikas även i fiberbankarnas närområde. Naturvårdsverket bedömer att det, oberoende av teknisk lösning, inte är möjligt att muddra en kanal genom fiberbankarna utan att orsaka skada för människors hälsa eller miljön. Vi har därför motsatt oss den av bolaget föreslagna placeringen av intagsledningen. Vi har dock föreslagit att bolaget ska utreda alternativa lokaliseringar och lösningar på råvattenfrågan. För att säkerställa att den slutliga lösningen inte innebär muddring genom fiberbankarna anser vi att det behövs ett särskilt villkor som undantar särskilt känsliga områden från kommande arbete i vatten. Bolaget har vid förhandlingen framfört att det skulle vara positivt om förorenade sediment tas upp och omhändertas. Naturvårdsverkets bedömning är att det i så fall handlar om ett fullskaligt saneringsprojekt som noggrant måste utredas och konsekvensbedömas innan det skulle kunna bli aktuellt. 3. UTSLÄPP TILL LUFT 3.1 Utsläpp av svavel Frågan om slutliga villkor för utsläpp av svavel skjuts upp under en prövotid. Utredningsföreskrift LU1. Bolaget ska i samråd med tillsynsmyndigheten och Naturvårdsverket utreda möjligheten att reducera utsläppen av svavel till luft till följande nivåer. 0,10 kg svavel per ton sulfatmassa från sodapanna, mesaugn, starkgasförbränning inklusive fackla samt från barkpanna, 0,05 kg svavel per ton sulfatmassa från övriga källor i sulfatprocessen. I utredningen ska särskilt ingå att undersöka hur den ökade produktionen påverkar svavelutsläppens storlek och vilka åtgärder som kan genomföras för att undvika eller att minimera utsläppsökningen. Utredningen ska redovisas senast två år efter att den nya fiberlinjen tagits i drift.

NATURVÅRDSVERKET 9(13) Provisoriska villkor LP1. Utsläpp av svavel från sodapanna, mesaugn, gasdestruktionspanna, fackla samt barkpanna får som månadsmedelvärde och riktvärde uppgå till högst 0,30 kg/ton sulfatmassa. Villkoret innefattar även tidsperioder då svavelhaltiga gaser leds förbi respektive anläggningsdel. LP2. Utsläpp av svavel med resterande gaser (diffusa utsläpp) får som kvartalsmedelvärde och riktvärde uppgå till högst 0,15 kg/ton sulfatmassa. 3.1.1. Punktkällor Bolaget har uppgett att utsläppen kommer att öka i absoluta tal (ton/år), vilket är förståeligt eftersom produktionen avses ökas. Bolaget uppger dock även att de specifika utsläppen (kg per ton sulfatmassa) skulle komma att öka. Som skäl till detta har bolaget angett att nuvarande sodapanna och mesaugn är överdimensionerade för nuvarande produktion och att det därför inte skulle gå att bibehålla dagens specifika utsläpp vid en högre produktion. Vi kan se att det finns en logik i detta, något utförligt tekniskt underlag angående dimensioneringen och hur utsläppen påverkas har dock inte presenterats av bolaget. Vi har i tidigare yttrande med utgångspunkt från dagens utsläppsnivå vid Östrand och efter jämförelse med andra massabruk bedömt att det är möjligt att hålla lägre nivåer än de som bolaget yrkat. Vi vill därutöver betona att bedömningen inte bara kan utgå från vad bolaget kan klara med befintlig utrustning. Kraven bör i grunden utgå från vad som kan uppnås med bästa möjliga teknik i enlighet med 2 kap 3 miljöbalken. Det åligger då bolaget att anpassa produktionsnivå, processutrustning och reningsutrustning till varandra så att utsläppen minimeras. Vi kan också konstatera att en stor del av svavelutsläppen beror på att systemet för starkgasförbränning periodvis inte är tillgängligt och att gaserna därför facklats, d.v.s. släppts ut utan svavelrening. Med en separat starkgaspanna med efterföljande skrubber torde tillgängligheten för starkgasförbränningen kunna öka och utsläppen därmed minska. Eftersom det finns en osäkerhet om vilka utsläppsnivåer som en höjning av produktionsnivån kommer att innebära för svavelutsläppen, från den ombyggda sodapannan, från befintlig mesaugn och från en eventuell nyinstallerad gasdestruktionsugn, finns det dock skäl att uppskjuta frågan om villkor under en prövotid. Som utredningsmål anser vi i att utgångspunkten bör vara att nå ner till den undre BAT-nivån, 0,085 kg svavel per ton sulfatmassa, summerat för sodapanna + mesaugn + gasdestruktionspanna. Det ska observeras att enligt BATslutsatserna ska BAT-AEL uppnås för varje utsläppskälla var för sig. Det innebär i praktiken att det summerade utsläppet måste vara lägre eftersom en marginal måste finnas till varje separat BAT-AEL. I BAT-nivåerna ingår dock inte onormal drift varför vi kan godta att målsättningsnivån sätts till, 0,10 kg svavel per ton sulfatmassa.

NATURVÅRDSVERKET 10(13) Vad gäller provisoriska villkor under prövotiden finns det ingen anledning att den övre BAT-nivån skulle överstigas. Det innebär att utsläppen inte får överstiga 0,25 kg svavel per ton sulfatmassa som årsmedelvärde. Bolaget har yrkat att det provisoriska villkoret ska anges som månadsmedelvärde och som riktvärde. Naturvårdsverket kan godta detta men anser inte att månadsmedelvärdet bör sättas högre än 0,30 kg svavel per ton sulfatmassa. Med detta villkor för det specifika utsläppet anser vi att det under prövotiden inte är nödvändigt med något villkor i absoluta tal, ton svavel per år. 3.1.2. Övriga utsläpp av svavel (diffusa gasformiga svavelutsläpp) Naturvårdsverket vidhåller bedömningen att med en ny fiberlinje är det fullt möjligt att minska övriga utsläpp av svavel ( diffusa utsläpp ) till mindre än 0,10 kg svavel per ton sulfatmassa och att ett slutligt villkor nu skulle kunna föreskrivas på denna nivå. Vi kan dock medge att frågan sätts på prövotid. Som utredningsmål bör då anges 0,05 kg svavel per ton sulfatmassa. Som provisoriskt villkor kan medges 0,15 kg per ton sulfatmassa. De diffusa utsläppen utgörs av kraftigt luktande föreningar som kan vara besvärande även vid kortvarigt höga nivåer. Det är därför viktigt att åtgärder vidtas så snart som möjligt när ett överskridande har konstaterats. Årsmedelvärde är då mindre lämpligt. Det provisoriska villkoret bör därför anges som kvartalsmedelvärde. 3.2 Utsläpp av kväveoxider Frågan om slutliga villkor för utsläpp av kväveoxider skjuts upp under en prövotid. Utredningsföreskrift LU2. Bolaget ska i samråd med tillsynsmyndigheten och Naturvårdsverket utreda möjligheterna att begränsa utsläppen av kväveoxider från sodapannan, mesaugnen, en eventuell gasdestruktionspanna och från barkpannan. För sodapannan ska i utredningen ingå tillämpning av SNCR genom insprutning av gasformig ammoniak. För barkpannan ska ingå tillämpning av SNCR genom insprutning av ammoniak i vätskeform, och om detta inte anses lämpligt, även insprutning av ammoniak i gasform. För mesaugnen ska utredas hur optimering av förbränningsförhållandena kan hålla nere utsläppet. Vidare ska bolaget utreda hur utsläppen av kväveoxider påverkas om starkgaser förbränns i en ny gasdestruktionspanna i stället för i mesaugnen. Utredningen ska redovisas senast två år från det att en tillståndsdom har vunnit laga kraft. Provisoriska föreskrifter LP3. Under prövotiden får utsläppen av kväveoxider från sodapanna, mesaugn och gasdestruktionspanna som riktvärde och månadsmedelvärde inte överskrida 1,6 kg/ton sulfatmassa.

NATURVÅRDSVERKET 11(13) LP4. Utsläppen från barkpannan får som riktvärde och månadsmedelvärde inte överskrida 80 mg/mj tillfört bränsle. Det föreslagna utredningsvillkoret LU3 är något omformulerat jämfört med tidigare, för att tydliggöra att även andra åtgärder än SNCR kan ingå i utredningen. Naturvårdsverket medger att de provisoriska villkoren under prövotiden anges som månadsmedelvärden och som riktvärden. Med denna villkorsformulering anser vi att det är rimligt att föreskriva 1,6 kg/ton sulfatmassa för utsläppet från sodapanna, mesaugn och eventuell gasdestruktionspanna respektive 80 mg/mj tillfört bränsle för barkpannan. Detta stöds av att under år 2013 och 2014 underskred samtliga månadsmedelvärden dessa utsläppsnivåer. 3.3. Utsläpp av stoft I första hand Slutligt villkor föreskrivs enligt följande. LS1. Stofthalten i utgående rökgaser får som årsmedelvärde uppgå till högst följande. Sodapanna 25 mg/nm 3 torr gas vid 6 % O 2 Mesaugn 25 mg/nm 3 torr gas vid 6 % O 2 Barkpanna 30 mg/nm 3 torr gas vid 6 % O 2 I andra hand Frågan om slutliga villkor för utsläpp av stoft skjuts upp under en prövotid. Utredningsföreskrift LU3. Under prövotiden ska bolaget undersöka hur den ökade produktionen påverkar stoftutsläppens storlek och vilka åtgärder som kan vidtas för att minimera utsläppsökningen. Utredningen ska redovisas senast två år efter att den nya fiberlinjen tagits i drift. Provisoriskt villkor LP5. Stofthalten i utgående rökgaser får som årsmedelvärde och riktvärde uppgå till högst följande. Sodapanna 25 mg/nm 3 torr gas vid 6 % O 2 Mesaugn 25 mg/nm 3 torr gas vid 6 % O 2 Barkpanna 30 mg/nm 3 torr gas vid 6 % O 2 Naturvårdsverket vidhåller i första hand yrkandet om slutliga villkor. Vi bedömer att dessa nivåer kan innehållas även vid ökad produktion och att de är rimliga med hänsyn till beslutade och föreslagna BAT-AEL.

NATURVÅRDSVERKET 12(13) Liksom för utsläpp av svavel finns dock en osäkerhet om hur en ökad produktion påverkar stoftutsläppen, hur dimensioneringen av reningsutrustning kan svara mot den ökade belastningen och vilket behov av komplettering av stoftavskiljningsutrustningen som kan uppstå. Vi kan därför i andra hand godta att frågan sätts på prövotid. Under prövotiden kan vi acceptera att villkoren anges som riktvärden. 4. ENERGIHUSHÅLLNING El- och värmeförbrukning ES1. Bolaget ska årligen tillsammans med miljörapporten ge in en energihushållningsplan till tillsynsmyndigheten. I planen ska redovisas energihushållningsåtgärder samt resultatet av genomförda åtgärder. Tillsynsmyndigheten bemyndigas att meddela villkor i fråga om energihushållningsåtgärder. Naturvårdsverket har underhand fått information från bolaget om att vissa uppgifter i bolagets prövotidsredovisning om elanvändningen inte var korrekta. Vi har också gått igenom det dataunderlag som bolaget presenterade vid huvudförhandlingen. Naturvårdsverket drar slutsatsen att det inte längre finns tillräckliga skäl att skjuta upp frågan om el- och värmeförbrukning under en prövotid och vi återtar därför vårt yrkande i denna fråga. Vi anser istället att bolagets andrahandsyrkande om en energihushållningsplan kan accepteras och bör föreskrivas som villkor. Tillvaratagande av överskottsenergi Naturvårdsverket återtar yrkandet om prövotid för frågan om tillvaratagande av överskottsenergi. Naturvårdsverket har underhand från bolaget erhållit ytterligare kalkylunderlag avseende barkförsäljning respektive installation av en kondensturbin såsom alternativa sätt att ta tillvara överskottsenergi. Sett ur ett energihushållnings- och miljöperspektiv vidhåller vi att det är mer fördelaktigt om överskottsbarken kan nyttiggöras för värme- och elproduktion vid t.ex. kraftvärmeverk, jämfört med att en stor del av energiinnehållet kyls bort efter produktion av kondensel vid Östrands-fabriken. Efter att ha gått igenom bolagets kalkyler och övrigt material finner vi dock att ekonomiska och marknadsmässiga skäl i dagsläget gör att den lösning som bolaget valt får godtas. Vi noterar, och ser positivt på, att bolaget uttryckt ambition att på sikt hitta andra lösningar på längre sikt, såsom produktion av fordonsbränsle. Vi accepterar dock att detta anses ligga utanför nu aktuellt mål.

NATURVÅRDSVERKET 13(13) Beslut om detta yttrande har fattats av sektionschefen Linda Nilsson. Vid den slutliga handläggningen av ärendet har i övrigt deltagit miljöjuristen Martin Abrahamsson och tekniske handläggaren Olof Åkesson, den sistnämnde föredragande. För Naturvårdsverket Linda Nilsson Olof Åkesson Bilaga Karta utvisande fiberbankar och fiberrika sediment. Utdrag ur SCA Graphic Sundsvall AB:s inlaga till mark- och miljödomstolen daterat den 26 mars 2015, bilaga 6, Sweco PM Kompletteringar miljötillståndet SCA, projekt Helios, figur 1, sid 2. Kopia till Havs- och Vattenmyndigheten Länsstyrelsen i Västernorrlands län Timrå kommun