KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN

Årsberättelse 2009

Documenta No 83 Kungl. Vetenskapsakademien 2010 Redaktör och projektledare: Annika Moberg Texter: Vetenskapsjournalisterna Ann Fernholm (s. 10 11, 12 13, 15 16, 24 26), Henrik Lundström (s. 8 9, 20 21) och Andreas Nilsson (s. 6 7, 22 23) Grafisk form och produktion: Christina Ajax, Fräulein Design Tryck: : Åtta45, Solna 2009 ISSN: 0347-5719 ISBN: 978-91-7190-136-1 Omslagsbild: Anne L Huillier demonstrerar optisk fiber vid offentliggörandet av Nobelpriset i fysik 2009. Foto: Markus Marcetic

Berättelse över Kungl. Vetenskapsakademiens verksamhet 2009 framlagd av ständige sekreteraren, professor Gunnar Öquist vid högtidssammankomsten den 31 mars 2010

Kungl. Vetenskapsakademien Kungl. Vetenskapsakademien är en oberoende, ickestatlig organisation. Det övergripande målet är att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. Akademien tar särskilt ansvar för naturvetenskap och matematik, men strävar i sitt arbete efter att öka utbytet mellan olika discipliner. Vetenskapsakademiens verksamhet är i huvudsak inriktad mot: é att sprida kunskap om rön och problem inom aktuell forskning, é att föra vetenskapens talan i samhället, é att utföra oberoende analyser och utvärderingar, baserade på vetenskaplig grund, av för samhället viktiga frågor, é att ge stöd till yngre forskare, é att belöna framstående insatser inom forskning, é att stimulera intresset för matematik och naturvetenskap i skolan, é att sprida vetenskaplig och populärvetenskaplig information i olika former, é att erbjuda unika forskningsmiljöer samt é att hålla kontakt med utländska akademier, lärda samfund och andra internationella vetenskapliga organisationer. Akademien har ca 420 svenska och 175 utländska ledamöter. De svenska ledamöterna är verksamma inom klasser, kommittéer och utskott. De tar initiativ till utredningar, remissvar, konferenser och seminarier. En gång i månaden har akademien allmän sammankomst. I anslutning till dessa hålls öppna föreläsningar (läs mer på http://kva.se). På akademiens egna institutioner erbjuds unika forskningsmiljöer inom bl.a. klimatforskning, botanik, ekologisk ekonomi, vetenskapshistoria, solfysik och matematik. Akademien delar årligen ut ett antal priser och belöningar. Mest kända är Nobelprisen i fysik och kemi samt Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (Ekonomipriset). Andra stora priser är Crafoordpriset, Söderbergska priset och Göran Gustafssonprisen. De senare delas ut till yngre framstående forskare och utgör en unik kombination av ett personligt pris och ett forskningsanslag. Akademien stöder också forskare med fem till tio aktiva forskningsår efter disputation med lön under fem år genom stöd från externa stiftelser. Genom sina utskott och kommittéer verkar också akademien för en samhällsutveckling baserad på vetenskaplig grund inom bland annat miljö- och energiområdet. Ett stort intresse ägnas åt utbildningsfrågor och lärarnas undervisningssituation. Ett större skolutvecklingsprogram, NTA Naturvetenskap och teknik för alla, drivs tillsammans med Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. Kungl. Vetenskapsakademiens tillkomst 1739 var en tidstypisk händelse. Lärda sällskap bildades på flera håll i 1700-talets Europa. Målet var från början att i Sverige upparbeta och kringsprida kunskaper i matematik, naturkunnighet, ekonomi, handel och nyttiga konster och manufakturer. I Handlingarna publicerades nya rön på svenska, till skillnad från det då rådande latinet. Dessa gjorde akademien känd i landet och snart också i Europa. 2 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2009

Innehåll Året som gått 4 KVA främjar ny forskning Brett vetenskapligt samarbete inom energi och klimat 6 Malariavaccin och proteinveckning 8 Astronomins år många nya världar 10 KVA belönar framstående insatser Ostrom en populär pristagare 12 Nobel- och Ekonomipristagare 2009 14 Crafoordpriset 2009 del av en medicinsk revolution 15 Crafoordpristagare 2009 17 Priser och belöningar som delats ut under 2009 18 KVA I samhället Kemilektorer som stimulerar elever 20 Viktigt arbete för att popularisera vetenskap 22 Sju år som ständig sekreterare 24 In memoriam 27 Nyinvalda ledamöter 35 Anslag till akademiverksamhet 39 Verksamheter i korthet 40 KAPITEL 3

Året som gått FOTO: Yanan Li uppmuntra bildandet av tvärvetenskapliga nätverk som kan ansluta till de internationella ICSU-programmen. Genom medlemskap i olika internationella samarbetsorganisationer har akademien ett nätverk av kompetens för globala forskningsfrågor som saknar motstycke i landet. Det är min förhoppning att akademien genom sekretariatet ska utvecklas till ett nationellt, oberoende forum för globala frågor. fn har proklamerat 2010 som den biologiska mångfaldens år. Denna mångfald beskriver den myckenhet av livsformer som finns på jorden alltifrån den variationsrika genetiska nivån till ekosystemet i all dess komplexa sammansatthet. I dag förstörs den biologiska mångfalden i allt snabbare takt genom människans överexploatering av naturens resurser, vilket får som konsekvens att ekosystemen utarmas. På sikt hotar detta möjligheten att skapa hälsa och välstånd åt en globalt växande befolkning, eftersom den biologiska mångfalden utgör själva grunden för de ekosystemtjänster som vi alla är helt beroende av. samtidigt konstateras att svenska forskare endast i begränsad omfattning medverkar i de allt viktigare internationella, tvärvetenskapliga forskningsprogrammen kring globala frågor, exempelvis inom ramen för International Council for Science, ICSU. För att öka svenska forskares medverkan i dessa program har nu akademien i samarbete med forskningsråden och Vinnova upprättat ett sekretariat för globala frågor. Dess uppgift är att presentera de internationella programmen för svenska forskare och att med tanke på de politiska förhoppningar som ställs till forskning och innovation för att skapa hälsa och välstånd, med tanke på den tilltagande internationella konkurrensen på en global kunskapsmarknad och inte minst med tanke på de globala utmaningar som tornar upp sig på miljö-, resursoch hälsoområdena så måste man ställa sig frågan om den nationella ambitionsnivån på 1 % av BNP för offentligt finansierad forskning och utveckling är tillräckligt hög. Frågan är om inte dagens utmaningar är av den digniteten att små och medelstora länder som Sverige nu måste höja ambitionsnivån betydligt för att med framgång hävda sig i, och bidra till, den globala utvecklingen. Det är nu dags att sätta upp ett nytt etappmål om 2 % av BNP för forskning och utveckling! Detta är en realistisk målsättning med tanke på både de vetenskapliga utmaningarna och de förhoppningar som dagligen ställs på forskning och utveckling för ekonomiska framsteg och hållbar utveckling. forskningspolitiken måste också, för att vara långsiktigt framgångsrik, mera uttalat tillgodose behovet av forskning med olika mål och tidsperspektiv. Vi får inte förledas av uppfattningen att forskningsentreprenören som ligger i forskningsfronten och leder den högproduktiva, behovsmotiverade forskningen är nyttigare för samhället än pionjären som antar större utmaningar med potential att öppna för helt oväntade insikter och möjligheter. Båda är helt beroende av varandra om forskningens potential fullt ut skall tillvaratas. En i längden framgångsrik forskningspolitik måste bejaka denna insikt. Den fria grundforskningen får inte marginaliseras i jakten på användbara resultat. Den måste bilda kärnan i den forskning som bedrivs vid våra universitet om forskningens möjligheter skall komma till fullt uttryck. Detta behandlas i debattboken Universiteten och forskningen utmaningar och problem, som publicerats av akademiens forskningsstrategiska utskott. 4 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2009

många unga forskare arbetar i dag under villkor som underminerar deras möjligheter att våga tänka nytt och ta risker med att pröva tankar och idéer. Ur vetenskaplig förnyelsesynpunkt är detta ett problem, och ett viktigt steg för att främja vetenskaplig förnyelse vore att sätta upp ett nationellt program för långsiktig satsning på lovande unga forskare efter en postdoktoral meritering på några år. Tankegångar och begränsade initiativ i denna riktning finns vid flera universitet men det är nu hög tid att uppmärksamma problemet med dedikerade resurser. internationellt sker nu en utveckling mot att skapa nya mötesplatser för lovande, unga forskare. Som ett led i den utvecklingen har några länder i Europa bildat vetenskapsakademier för yngre forskare. En grupp akademiforskare har satt sig in i frågan och utformat en principskiss för etableringen av en svensk vetenskapsakademi för yngre forskare. Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser har också beviljat medel så att en sådan akademi nu kan etableras. Det främsta målet är att stimulera den kreativitet till nytänkande som ligger i att unga forskare möts över disciplingränser. Ett annat huvudskäl är att ge unga forskare med sina perspektiv en tydlig och samlad röst i forskningspolitiska frågor. Ett arbete pågår nu för att under året konstituera en svensk vetenskapsakademi för yngre forskare. Den skall stå helt självständig från vår akademi men jag hoppas på ett nära samarbete. Ett arbete pågår nu för att under året konstituera en svensk vetenskapsakademi för yngre forskare. årsberättelsen ger en fyllig beskrivning av akademiens arbete under året. Ett stort tack riktas till alla dem som stöder akademiens arbete genom direkta bidrag, genom donationer och genom olika samarbetsprojekt. Dessa vetenskapens välgörare finns listade i årsberättelsen under rubriken Anslag till akademiverksamhet och de utgör ett ovärderligt stöd för akademien i dess viktiga uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. till sist vill jag rikta ett varmt tack till alla anställda och ledamöter som under året gjort ett både engagerat och hängivet arbete för akademiens sak. Under mina snart sju år som ständig sekreterare har vi haft både mot- och medgång, både problem att lösa och framsteg att glädja oss åt. Vissa förändringar har varit nödvändiga och påtvingade av ekonomiska realiteter medan andra har varit motiverade av behovet att utveckla och stärka akademiens roll i vår tid. Förändringar är inte alltid lätta att hantera eftersom de bryter med det invanda. Men förändringar skapar också nya möjligheter och jag har i vårt arbete för vetenskapen sett otaliga exempel på hur vi människor har förmågan att, när väl besluten är fattade, blicka framåt, ta nya tag och gå vidare. Som ledamöter påminns vi dagligen om att akademien betjänas av en både hängiven och kunnig personal som gör att våra tankar och idéer kan omsättas i praktisk handling. Ett kanslis professionalism är avgörande för om akademien ska kunna fullgöra sin uppgift och nå ut med sitt budskap. Gunnar Öquist ständig sekreterare ÅRETS SOM GÅTT 5

é KVA främjar ny forskning Brett vetenskapligt samarbete inom energi och klimat FOTO: Erik Huss FOTO: Erik Huss H.M. Konungen bevistade Energy2050 en av dagarna, här med akademiens ständige sekreterare Gunnar Öquist, Klaus Lackner, Bengt Nordén, Kjell Aleklett och Lennart Bengtsson. Lennart Bengtsson rapporterade på konferensen Energy2050 om läget i den senaste klimatforskningen. Hela världen diskuterade energi- och klimatfrågor under året. KVA bidrog till debatten genom att arrangera ett internationellt energisymposium om fossilfri energi. Under året har akademien också gjort en oberoende genomgång av klimatforskningen och samlats kring ett uttalande om klimatförändringen. symposiet energy2050 i oktober samlade Nobelpristagare, ledande energiforskare och beslutsfattare samt H.M.K. Carl XVI Gustaf som närvarade under en av dagarna. Tanken med symposiet som arrangerades av KVA:s Energiutskott var att belysa problem och frågor kring möjligheten att öka andelen icke-fossil energi fram till år 2050. Intresset var stort, många deltagare hörde av sig och ville medverka. Det kom fram mycket som är värt att ta till sig, säger Sven Kullander* som leder utskottet. Deltagarna fick bland annat en inblick i möjligheter och utmaningar för vindkraften utifrån den kraftiga utbyggnaden i Tyskland. Att ta tillvara solenergi genom att koncentrera instrålningen med speglar belystes också, utifrån att det planeras stora anläggningar i norra Afrika och Mellanöstern. En intressant del av symposiet handlade också om tekniker för att minska klimatpåverkan genom att antingen avlägsna koldioxid från atmosfären eller reflektera solljus tillbaka ut i rymden. Bland annat berättade Nobelpristagaren (kemi 1994) George Olah om hur koldioxid kan samlas in och tillsammans med vätgas omvandlas till metanol som råvara för fordonsbränslen. Sven Kullander nämner också sessionen om transporter. En av deltagarna var Julia King som på uppdrag av den brittiska regeringen utreder hur utsläppen av koldioxid ska kunna reduceras de närmaste 25 åren. Hon berättade att målet är att ha 1,7 miljoner bilar med eldrift i Storbritannien år 2020. Konferensen fick bra genomslag i medierna. Bland annat blev Sven Kullander, EU:s energikommissionär Andris Piebalgs och en polsk student, som ingick i en grupp europeiska studenter utvalda av European Physical Society, inbjudna till TV4:s Nyhetsmorgon. Att symposiet ägde rum i ljuset av det kommande klimatmötet i Köpenhamn bidrog till uppmärksamheten. Men utmaningen handlar mer om energi än klimat. Energiutskottet hade till symposiet tagit fram ett förslag till budskap om världens energiförsörjning som diskuterades och reviderades innan det antogs av deltagarna. *ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien 6 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2009

Foto: Jonas Förare Sven Kullander, ordförande och projektledare, KVA:s Energiutskott. Kontentan är att det är bråttom för politikerna att börja omställningen av energisystemet. Energieffektivisering är viktig liksom breda livscykelanalyser i valet mellan olika energislag, till exempel för att bioenergi inte ska ta resurser från livsmedelsproduktion. Vidare krävs stora satsningar inom energiforskning. Budskapet antogs senare gemensamt av de 27 europeiska akademiernas samarbetsorganisation European Academies Science Advisory Council, EASAC och det gav tyngd åt våra synpunkter, som bland annat presenterades för miljöminister Andreas Carlgren och spreds till politiker och förhandlare under mötet i Köpenhamn. Förhoppningsvis kan budskapet bidra till kommande beslut inom energi- och klimatområdet. Under Energy2050 deltog även en av de ledande forskarna inom atmosfärmodellering, Lennart Bengtsson* från Max Planck-institutet för meteorologi. Han har under året varit drivande i arbetet med ett gemensamt uttalande om klimatförändringen från KVA. Bakgrunden var att flera akademier i världen kommenterat den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC. När vi skulle ställa oss bakom det uppstod en hel del debatt och ett antal ledamöter var skeptiska till slutsatserna. Vi kom fram till att det vore värdefullt med en oberoende genomgång av forskningen och en genomgripande diskussion. Vi fick bra synpunkter från en rad engagerade människor med specialkunskaper. Arbetet som drevs tillsammans med Henning Rodhe*, David Gee* och Stefan Claesson*, tog nästan ett år och involverade totalt ett 40-tal ledamöter framför allt från klassen för geovetenskaper. Uttalandet lyfter fram att forskningen tydligt visar att människan orsakar ökande halter av växthusgaser i atmosfären, vilka har ändrat jordens strålningsbalans med en global uppvärmning som följd. Samtidigt är det viktigt med en balanserad uppfattning, eftersom klimatet påverkas av naturliga variationer och klimatmodellerna har inneboende osäkerheter. Debatten tar skada av allt för okritiska inlägg från både aktivister och de som helt avvisar en antropogen inverkan på klimatet. Lennart Bengtsson tar som exempel att den smältande havsisen i Arktis fått mycket uppmärksamhet. Men så sent som på 1940-talet var det nästan lika lite is och för bara 35 år sedan talades det tvärtom om en ny istid eftersom det var så mycket is. På samma sätt har många kopplat samman klimatförändringen med kraftiga stormar som Gudrun och Per. The Royal Swedish Academy of Sciences has as its main aim to promote the sciences and strengthen their influence in society. The symposium is being held in association with the Swedish EU presidency in autumn 2009. För att reda ut att det inte stämmer skrev vi en debattartikel i Dagens Nyheter och förklarade att ett varmare klimat inte automatiskt ger mer extremt väder. Orsaken till kraftiga stormar är istället temperaturskillnader mellan olika områden, och de kan lika gärna bli mindre framöver. Klimatuttalandet antogs av KVA under hösten och det ligger alltså i linje med FN:s klimatråd. Lennart Bengtsson poängterar att det är viktigt att agera men ser emellertid inte mötet i Köpenhamn som en kris för klimatet, utan mer som ett politiskt misslyckande. I uttalandet finns råd till politiker, där en viktig del är att vi behöver mer kunskap. Ett exempel är nya satelliter för att studera klimatet, istället för dagens som är gjorda för att ta fram väderprognoser. Det behövs även mer forskning om historiska klimat. Kunskapen gör att vi kan få säkrare klimatmodeller och bättre verktyg för att reducera riskerna med klimatförändringen. Mer information om symposiet Energy2050, med bland annat presentationer och det gemensamma akademibudskapet finns på www. energy2050.se. Slutsatserna från symposiet kommer att publiceras i KVA:s tidskrift Ambio under våren. KVA:s klimatuttalande finns på http://kva.se/miljoklimat. *ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien E N E R G Y 2 0 5 0 I n T E R n A T I O n A l S y m p O S I U m O n f O S S I l - f R E E E n E R g y O p T I O n S Program- och abstractvolym från symposiet. Energy 2050 International symposium on fossil-free energy options Stockholm, Sweden October 19 20, 2009 BRETT VETENSKAPLIGT SAMARBETE INOM ENERGI OCH KLIMAT 7

é KVA främjar ny forskning Malariavaccin och proteinveckning FOTO: Privat FOTO: Jacob Forsell Pernilla Wittungs forskargrupp studerar i detalj hur veckningen går till hos metallbindande proteiner, särskilt proteiner som har till uppgift att transportera koppar i cellerna. På 1980-talet började Mats Wahlgren forska kring malaria. Han leder idag en forskargrupp vid KI. Gruppen försöker förstå vad som gör att malariaparasiten orsakar sjukdom hos människor. Vetenskapskademien stöder svensk forskning, genom att varje år dela ut en rad priser, anslag och forskartjänster. Två av mottagarna förra året var professor Pernilla Wittung, som studerar proteinveckning, och professor Mats Wahlgren, som försöker utveckla ett vaccin mot malaria. en av landets största vetenskapliga utmärkelser är Göran Gustafssonpriset. Pernilla Wittung, professor i kemi vid Umeå universitet, var en av fem yngre forskare som fick ta emot priset i samband med akademiens högtidsdag i mars förra året. 4,5 miljoner kronor i anslag fördelat över tre år, innebär ett välkommet ekonomiskt tillskott för hennes nystartade forskargrupp som förutom Pernilla Wittung själv består av fyra doktorander och två postdoktjänster. Priset täcker en längre tid än många andra forskningsstöd. Det bidrar till att gruppen kan jobba kvar, säger Pernilla Wittung. Efter flera års forskning i USA valde Pernilla Wittung att för knappt två år sedan flytta hem till Sverige för att dra igång en ny forskargrupp med fokus på proteinveckning. För att kunna utföra sina viktiga uppgifter i våra celler veckar proteinerna ihop sig till en tredimensionell form, så kallad proteinveckning. Pernilla Wittungs grupp studerar i detalj hur veckningen går till hos metallbindande proteiner, särskilt proteiner som har till uppgift att transportera koppar i cellerna. även om det handlar om grundforskning kan resultaten på sikt bli användbara, berättar Pernilla Wittung. Sedan tidigare har man uppmätt förhöjda halter av koppar både i plack i hjärnan hos Alzheimersjuka och i cancertumörer. Kopparförekomsten i sig är inget som förklarar sjukdomarna, men ökad kunskap om de kopparbindande proteinerna kan ge nya ledtrådar till förståelse av sjukdomarna och hur vi skulle kunna läka dem. Om vi kan förstå mer om den vanliga transportvägen för koppar i cellerna, kanske vi på sikt kan utnyttja det genom att blockera eller styra den mekanismen. 8 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2009

förutom det treåriga stödet till forskningen utgick ett personligt pris till Pernilla Wittung. Pengarna kommer bland annat att gå till en välkommen paus från arbetet tillsammans med familjen. Vi funderade ett tag på att åka till Antarktis, men insåg att det inte skulle bli så lätt med två små barn. Nu blir det istället en resa till Galapagos, säger Pernilla Wittung. malaria är en fruktad sjukdom, lyckligtvis dock inte längre i Sverige. Sjukdomen är mest utbredd i Afrika söder om Sahara. Varje år smittas mer än 300 miljoner människor och ungefär två miljoner dör årligen till följd av malaria. Ansträngningar att ta fram ett vaccin har pågått i flera decennier, men hittills utan att någon lyckats. Forskarna gäckas av malariaparasitens förmåga att hela tiden förändras, på liknande sätt som de virus som exempelvis orsakar svininfluensan. Mikrobernas överlevnadsstrategi är att hela tiden ligga före sin värdorganism, säger Mats Wahlgren, professor i smittskydd vid Karolinska Institutet (KI) och överläkare vid Smittskyddsinstitutet. redan på 1980-talet började Mats Wahlgren forska kring malaria. Han leder idag en forskargrupp med tio personer vid KI. Gruppen försöker förstå vad som gör att malariaparasiten orsakar sjukdom hos människor. Studierna har visat att sedan parasiten tagit sig in i blodet fäster den ett slags proteinklister på ytan av de röda blodkropparna. Risken finns att blodkropparna binds ihop och orsakar stopp i blodkärlen. Mats Wahlgrens grupp har dock hittat en molekyl som löser upp klistret. Vi har visat i experiment på djur att molekylen kan förhindra bindning och även spola loss blodkroppar som redan hunnit fastna, säger Mats Wahlgren. Ett första mål med forskningen är ett läkemedel som bromsar sjukdomen och sänker dödligheten hos de som redan smittats. Tester har gjorts på människor i samarbete med ett företag, men ett fungerande läkemedel ligger flera år fram i tiden. Förhoppningen finns också om att i nästa steg få fram ett vaccin. under förra året tilldelades Mats Wahlgren Söderbergs donationsprofessur i medicinsk forskning av KVA. Professuren innebär att hans forskning stöds under fem år med sammanlagt tio miljoner kronor. Pengarna kommer bland annat att användas för att stärka nätverken med andra forskare, exempelvis inom genetik och biokemi vid Uppsala universitet och KI. Kanske blir det också möjligt att utöka gruppen med två forskare. Professuren bidrar till en kontiniuitet i vårt arbete och ger en möjlighet att våga satsa på ett annat sätt, säger Mats Wahlgren. Göran Gustafssonsprisen FAKTA Göran Gustafssonprisen delas ut varje år sedan 1991 för att stödja grundforskning inom molekylärbiologi, fysik, kemi, matematik och medicin. Kandidater nomineras av svenska universitet och högskolor. Efter granskning i KVA:s klasser väljs sedan pristagarna ut av Göran Gustafsson-stiftelsens styrelse. Fem av styrelsens nio ledamöter utses av KVA. Söderbergs donationsprofessur i medicinsk forskning är ett av de anslag som Vetenskapsakademien delar ut med pengar från Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser. Stiftelserna främjar vetenskaplig forskning samt vetenskaplig studie- och undervisningsverksamhet inom ekonomi, medicin och rättsvetenskap. MALARIAVACCIN OCH PROTEINVECKNING 9

é KVA främjar ny forskning ASTRONOMINS ÅR MÅNGA NYA VÄRLDAR FOTO: Annika Moberg fullt ut för atmosfärens störningar. Det är fantastiskt, säger Arne Ardeberg. Jordens atmosfär kan vara nog så störande för en astronom. Samtidigt är planeters atmosfärer ett viktigt fokus för rymdforskningen. En atmosfär av rätt sammansättning ökar chanserna för liv. ESA:s (European Space Agency) två rymdsonder Venus Express och Mars Express undersöker just nu varför jordens grannplaneter har utvecklat så annorlunda atmosfärer. Mars atmosfär är nästan obefintlig, men planetens yta är tydligt eroderad av vatten. Varför försvann atmosfären? Vart tog vattnet vägen? Venus däremot har en koldioxidrik atmosfär som gör planeten mycket het. Kunskapen om våra grannplaneter är enligt Arne Ardeberg viktig för att förstå världar som astronomer nu upptäcker ljusår bort. 2009 var ett rekordår för astronomin aldrig har så många planetsystem upptäckts. 400 år efter att Galileo Galilei riktade det första teleskopet mot rymden har ledamöter i klassen för astronomi och rymdvetenskap mer data än någonsin att analysera. när galileo galilei 1609 tittade ut i rymden med hjälp av en 26 millimeter bred glaslins vidgade han den observerbara delen av universum 10 000 gånger. Han upptäckte månens kratrar, Jupiters månar, Saturnus ringar och oräkneliga stjärnor. Kring 69 av de stjärnor som för Galileo Galilei enbart var lysande prickar på himlen, hittade astronomer år 2009 helt nya planetsystem. De flesta av planeterna är större än Jupiter. Men vi har även hittat de som endast är något större än jorden. De är hemskt svåra att karaktärisera eftersom de är så små och fjuttiga, säger Arne Ardeberg*, ordförande i klassen för astronomi och rymdvetenskap och professor i astronomi vid Lunds universitet. Orsaken till att just 2009 har blivit ett genombrottsår är framför allt ny teknik där teleskopen automatiskt söker efter skarpast möjliga bild. I återkopplande loopar justerar de sina speglar så att ljusbrytningen blir optimal. Teleskopen som står på landbacken kan idag ge skarpare bilder än rymdteleskopet Hubble. De korrigerar nästan kunskapen om våra grannplaneter är enligt Ardeberg viktig bland annat för att förstå de världar astronomer nu upptäcker ljusår bort. När nästa generations teleskop Extremely Large Telescopes är klara kommer astronomer dessutom kunna upptäcka mindre planeter motsvarande jordens storlek. Det europeiska teleskopet, E-ELT, kommer att ha en huvudspegel som är 42 meter i diameter och beräknas vara i drift 2018. Det kommer att bli väldigt mycket enklare att upptäcka mindre planeter. Extremely Large Telescopes kommer samla mer ljus och göra ännu skarpare bilder, säger Arne Ardeberg. När en planet passerar framför sin stjärna kan forskarna dessutom ta reda på atmosfärens sammansättning genom att analysera förändringarna i stjärnans spektrum. Därmed kan de också avgöra förutsättningarna för liv. Extremely Large Telescopes kommer också att kunna se längre bort i universum och detektera ljus som sändes ut av galaxer strax efter Big Bang. Vi räknar med att kunna se väldigt mycket av de första stjärnorna och galaxerna. Vi kommer att kunna se vårt eget universum bli till, säger Arne Ardeberg. Hisnande tankar tankar som Galileo Galilei på sin tid aldrig skulle ha kunnat yppa offentligt. Katolska kyrkans inkvisition placerade honom i husarrest för resten av hans liv när han hävdade att jorden kretsade kring solen. *ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien 10 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2009

FOTO: ESO Bild ovan: En illustration av det europeiska Extremely Large Telescope, E-ELT, med spegeldiameter 42 m. I bakgrunden framträder Vintergatans centrum. Bild till höger: Vintergatan i bild från ESA. FOTO: ESA and the PACS consortium ASTRONOMINS ÅR MÅNGA NYA VÄRLDAR 11

é KVA belönar framstående insatser OSTROM en populär pristagare FOTO: Erik Huss FOTO: Erik Huss KVA:s preses Svante Lindqvist introducerade 2009 års Nobel- och Ekonomiprisföreläsningar i Aula Magna, Stockholms universitet den 8 december. I förgrunden: fysikpristagaren Willard Boyle. Jag älskar labbet. Dar testar jag mina teorier, sager Ostrom, vars arbeten står på en stabil empirisk grund. Ovan från prisföreläsningen. 2009 års Ekonomipris fick mycket uppmärksamhet. Det var första gången en kvinna belönades, men lika intressant är att Elinor Ostrom sätter en hållbar förvaltning av jordens naturresurser högt upp på dagordningen. För att lösa klimatfrågan krävs initiativ på många olika nivåer, menar hon. Att vänta på att världens ledare ska ena sig räcker inte. när elinor ostrom väcktes klockan 6:30 på morgonen den 12 oktober och fick veta att hon blivit tilldelad Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år 2009 blev hon väldigt förvånad. Jag hade inte väntat mig det. De försäkrade mig om att det var sant och de sa åt mig: gå och gör en kopp kaffe så ska vi ha med dig på en presskonferens senare. Så jag gjorde mig en kopp kaffe och vaknade till, säger Elinor Ostrom. Hon är väldigt glad över att hennes hårda arbete har fått ett erkännande som är betydelsefullt för många människor. Hon har studerat människans förvaltning av viktiga naturresurser: vattentäkter, betesmarker, skogar och fiskbestånd. Hennes slutsatser nyanserar tänkande kring en effektiv och hållbar skötsel. Det har funnits en uppfattning om att det antingen måste vara en statlig förvaltning eller ett privat ägande. Men det är ett alldeles för enkelspårigt tänkande, säger Elinor Ostrom. Hennes forskning motbevisar delvis tesen om allmänningens tragedi ; att ett gemensamt utnyttjande av en naturresurs oundvikligen leder till en överexploatering. Om en begränsad grupp människor gemensamt använder naturresurser som de alla är beroende av, kan förvaltningen istället bli extremt hållbar. Brukarna utvecklar ofta regler som bevarar fiskebestånd eller betesmarker. När en stat eller någon utomstående lägger sig i samarbetet kan det stjälpa hela systemet. Om Elinor Ostrom själv fick välja en person som skulle lyssna på hennes insikter och ändra sitt beteende därefter skulle det vara någon från en biståndsverksamhet. Ibland lägger vi pengarna på fel saker eller så är personer övertygade om att det enda sättet att rädda den biologiska mångfalden är att ha statligt skyddade områden. Ibland slänger vi ut människor som har levt av en resurs under århundraden och när de har förlorat sin känsla av långsiktigt ägande kommer andra in och hugger ner skogar. Man behöver lägga tid och kraft på att ta reda på vilka personer som befinner sig i området och hur de tar hand om det, säger Elinor Ostrom. Hon har sett många exempel där regeringar i utvecklingsländer har tagit beslut om att skydda områden och avhyst lokalbefolkningen. Dessa områden lider idag av olaglig skövling och stora skogsområden går förlorade. 12 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2009

inte heller i klimatfrågan vågar hon satsa på att världens ledare kommer att enas snabbt nog för att minska hotet från klimatförändringarna. Vi behöver globala överenskommelser och insatser för att reducera mängden växthusgaser. Men det är ingen bra strategi att bara sitta och vänta på att det ska ske. Tänk om de aldrig kommer överens? I ett arbete för Världsbanken skriver hon att lokala och regionala initiativ är nog så viktiga för att minska läckaget av växthusgaser. Det finns till exempel på campus där studenthemmen tävlar om vem som använder minst energi. Det är en bra sak! Se till att studenthemmen tävlar mot varandra. Se till att städer tävlar mot varandra. På så sätt skulle vi kunna göra mer, säger Ostrom. Enligt Tore Ellingsen*, professor i nationalekonomi och ledamot av kommittén för Ekonomipriset, har omgivningens reaktioner på utdelningen till Elinor Ostrom varit väldigt positiva. Vissa priser är impopulära hos vänsterdebattörer, andra hos högerdebattörer. Men priset till Ostrom fick starkt stöd både hos miljörörelsen och andra med ett traditionellt vänsterperspektiv, och hos personer som är skeptiska till staten, liberaler, eller till och med libertarianer, som sätter en stor tilltro till människans förmåga att lösa problem lokalt, säger han. Den offentliga kritiken har i princip helt uteblivit. En orsak till detta kan också vara att Ostroms arbeten står på en stabil empirisk grund. Hon har studerat verkligenheten, utvecklat hypoteser kring mänskligt agerande och sedan testat dem i anpassade experiment. jag älskar labbet. Där testar jag mina teorier. Men det är samtidigt ganska begränsat. Det går bara att introducera några få variabler åt gången, säger hon. När den första chocken lagt sig efter samtalet från Stockholm fick en av Ostroms medarbetare studera förra årets Nobelprisutdelning. Ostrom hade själv aldrig sett ceremonin och visste inte riktigt vad som förväntades av henne. När hon upptäckte att klädkoden krävde en långklänning skickade hon en tacksam tanke till en kollega från Liberia. Jag har inte burit en sådan lång formell klänning på säkert 35 40 år. Men som tur är hade jag en kollega från Afrika som hade skickat mig klänningen som jag bar. Jag hade aldrig haft den på tidigare så jag tänkte att detta ger mig äntligen ett tillfälle att ära mina afrikanska medarbetare, säger hon. Hon beskriver Nobelveckan i Stockholm som fantastisk och utmattande. 76 år gammal arbetar hon nu för att ta fram ett fungerande analysredskap för utveckling av ett hållbart samspel mellan människa och natur. *ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien Nobelstiftelsen 2009. Foto: Frida Westholm Elinor Ostrom har just mottagit Ekonomipriset vid ceremonin i Konserthuset. ostrom en populär pristagare 13

Nobeloch Ekonomipristagare 2009 FOTO: Markus Marcetic Nobelpristagare i fysik (från vänster till höger): Charles K. Kao, Willard S. Boyle och George E. Smith FOTO: Markus Marcetic FOTO: Markus Marcetic Nobelpristagare i kemi (från vänster till höger): Venkatraman Ramakrishnan, Thomas A. Steitz och ada E. Yonath Ekonomipristagare (från vänster till höger): Elinor Ostrom och Oliver E. Williamson é Nobelpriset i fysik 2009 Nobelpriset i fysik 2009 utdelades med ena hälften till é Nobelpriset i kemi 2009 Nobelpriset i kemi 2009 utdelades gemensamt till Charles K. Kao, Standard Telecommunication Laboratories, Harlow, Storbritannien och Chinese University of Hong Kong, för banbrytande insatser angående ljustransmission i fibrer för optisk kommunikation, och med den andra hälften gemensamt till Willard S. Boyle och George E. Smith, Bell Laboratories, Murray Hill, NJ, USA, för uppfinningen av en avbildande halvledarkrets CCD-detektorn Venkatraman Ramakrishnan, MRC Laboratory of Molecular Biology, Cambridge, Storbritannien, Thomas A. Steitz, Yale University, New Haven, CT, USA och Ada E. Yonath, Weizmann Institute of Science, Rehovot, Israel för studier av ribosomens struktur och funktion. é Ekonomipriset 2009 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2009 utdelades med ena hälften till Elinor Ostrom, Indiana University, Bloomington, IN, USA, för hennes analys av ekonomisk organisering, särskilt samfälligheter, och med den andra hälften till Oliver E. Williamson, University of California, Berkeley, CA, USA, för hans analys av ekonomisk organisering, särskilt företagets gränser. 14 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2009

é KVA belönar framstående insatser Crafoordpriset 2009 del av en medicinsk revolution FOTO: Markus Marcetic Ordförande i Crafoordpriskommitten Catharina Svanborg, pristagarna Tadamitsu Kishimoto, Charles Dinarello och Toshio Hirano, Lars Klareskog, ledamot av priskommittén. Hade Holger Crafoord, instiftaren av Crafoordpriset, levt idag, hade han sannolikt kunnat slippa det mesta lidandet av sin ledgångsreumatism. Forskningen bakom Crafoordpriset 2009 är en del av en medicinvetenskaplig revolution där mer träffsäkra läkemedel nu bromsar plågsamma och dödliga sjukdomsförlopp. Kunskaper från banbrytande molekylärbiologisk forskning har börjat nå ut till patienterna. mot slutet av sin levnadstid plågades industrimannen Holger Crafoord, grundaren av det världsledande dialysföretaget Gambro, av svår ledgångsreumatism. När han och hans fru, Anna-Greta Crafoord, år 1980 instiftade Crafoordpriset beslöt de därför att priset då och då, när tillräckliga vetenskapliga framsteg hade gjorts, skulle delas ut i polyartrit (ett samlingsnamn för reumatiska sjukdomar där flera av kroppens leder är inflammerade). År 2009 var ett sådant år. Då ansökte klassen för medicinska vetenskaper om ett uppehåll i det annars treåriga schemat där astronomi och matematik, varvas med geovetenskaper och biovetenskaper. Istället belönades två banbrytande upptäckter inom immunologin, som har fått stor betydelse för personer som lider av olika ledsjukdomar. Amerikanen Charles Dinarello isolerade år 1977 en feberframkallande signalsubstans i immunförsvaret, interleukin-1 (IL-1) och japanerna Tadamitsu Kishimoto och Toshio Hirano isolerade några år senare, 1985, signalsubstansen interleukin-6 (IL-6). Ett överflöd av IL-1 eller IL-6 i kroppen kan leda till att immunförsvaret löper amok och attackerar lederna. Det har visat sig att läkemedel som blockerar IL-1 har en undergörande verkan på gikt och den mer sällsynta Stills sjukdom som ger svår feber och ledvärk. IL-6-blockerande läkemedel hjälper istället mot ledgångsreumatism. Hos många, men inte alla patienter, har det en dramatisk effekt, både på sjukdomen och på destruktionen av lederna, säger Lars Klareskog, professor i reumatologi och ledamot i priskommittén. >> CRAFOORDPRISET 2009 DEL AV EN MEDICINSK REVOLUTION 15

Illustration: KVA & Airi Iliste IL-1, IL-6 och TNF i inflammerad led. En illustration ur det populärvetenskapliga pressmaterialet som togs fram inför offentliggörandet. När patienter med svår ledgångsreumatism kom till honom för ett tiotal år sedan kunde han bara lindra de smärtsamma symptomen. Att bromsa sjukdomsförloppet var en utopi. Vi såg patienternas leder destrueras framför våra ögon. Att vara reumatiker var att löpa stor risk för bestående invaliditet, säger han. men allting vände när de första mer träffsäkra läkemedlen som bygger på modern molekylärbiologisk forskning kom mot slutet av 1990-talet. Ravinder Maini, läkare och reumatolog, och Marc Feldmann, grundforskare och immunolog, upptäckte redan under mitten av 1980-talet att ledgångsreumatiker ofta hade alldeles för mycket av en substans som kallas TNF, tumor necrosis factor, i sina leder. När de 1989 testade att slå ut TNF i en provrörsmodell av ledgångsreumatism lyckades de bromsa förödelsen. Sedan gick utvecklingen, med medicinska mått mätt, i rasande fart. 1999 fanns de första godkända läkemedlen ute på marknaden, så kallade TNF-blockerare. Tack vare dessa blev en tredjedel av alla ledgångsreumatiker i princip helt av med sina symptom. Tidigare rullstolsburna människor kunde börja gå och jobba. År 2000 blev Ravinder Maini och Marc Feldmann de allra första Crafoordpristagarna i polyartrit. Den här pionjärforskningen visade att man kunde använda kunskap om de molekylära mekanismerna för att utveckla väldigt välriktade terapier. Det öppnade porten för den här typen av läkemedelsutveckling. Inte bara mot ledgångsreumatism, utan även mot en lång rad andra sjukdomar, säger Klareskog. Personer som lider av tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit har också haft en fantastisk hjälp av TNF-blockerare. Andra läkemedel som har kommit tack vare den otroliga kunskapsutvecklingen inom molekylärbiologin har bland annat gjort att många MS-patienter sedan några år tillbaka slipper hälften av sina skov. Personer som lidit av svår psoriasis i hela sitt vuxna liv, ser nu också sina rödfjälliga utslag läka ut, och inom cancervården förhindrar målstyrda läkemedel dödliga återfall. men alla människor har inte blivit hjälpta. TNF-blockerande läkemedel har till exempel en mycket begränsad effekt för cirka en tredjedel av alla ledgångsreumatiker. För vissa personer i denna tredjedel har de nya IL-6-blockerarna kommit som en räddare. Andra har fortfarande inget läkemedel som biter på deras sjukdom. De allra flesta patienter med ledgångsreumatism mår väldigt mycket bättre än tidigare. Cirka 30 procent mår helt bra. Men det är fortfarande 70 procent som har symptom av sin sjukdom. Det är många saker i livet som dessa patienter inte kan göra. Så vi har inte löst problemet, det återstår mycket att förbättra, säger Klareskog. Han hoppas att utvecklingen kan gå så långt att ledsjukdom inte bara bromsas utan botas helt. Reumatologer har upptäckt att om en patient, som har effekt av TNF-blockerare, får läkemedlet direkt efter sjukdomsutbrottet kan hon eller han bli helt frisk. Det har visat sig att om man sätter in en TNF-blockad tidigt, tre eller sex månader efter sjukdomens debut, så finns det en del individer som blir helt symptomfria och inte längre behöver någon behandling. Lars Klareskog hoppas att samma sak kommer att gälla läkemedel riktade mot IL-6. Eftersom botandet tycks bygga på att en patient får rätt behandling direkt, letar nu forskarna efter biologiska markörer som kan visa vilken slags ledgångsreumatism en patient lider av. Är den driven av TNF, IL-6 eller någon annan signalsubstans? Om denna framtidsvision blir verklighet kommer ledgångsreumatism för vissa patienter bli en lindrig sjukdom som går att bota inom loppet av några månader. Det låter som en utopi; en dröm som kanske inte ens Holger och Anna-Greta Crafoord vågade drömma när de instiftade Crafoordpriset. FAKTA Crafoordpriset Crafoordpriset delas årligen ut av KVA. Prissumman på 500 000 USD (fr.o.m. 2010, 4 miljoner SEK) gör det till ett av världens största vetenskapliga priser. Priset syftar till att främja internationell grundforskning inom ämnena astronomi och matematik, geovetenskaper samt biovetenskaper (särskilt ekologi). Priset kan även delas ut för framstående insatser inom forskning om polyartrit. Anna-Greta och Holger Crafo ords fond, med stöd av förvaltaren Crafoordska stiftelsen, bekostar priset vilket instiftades 1980 och delades ut första gången 1982. 16 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2009

Crafoordpristagare 2009 FOTO: Markus Marcetic Bild till höger: Charles Dinarello Undre raden från vänster till höger: Tadamitsu Kishimoto, Toshio Hirano FOTO: Markus Marcetic FOTO: Markus Marcetic é Crafoordpriset i polyartrit 2009 Crafoordpriset i polyartrit 2009 utdelades gemensamt till Charles Dinarello, University of Colorado School of Medicine, Denver, USA, Tadamitsu Kishimoto, Graduate School of Frontier Biosciences, Osaka University, Japan och Toshio Hirano, Graduate School of Medicine, Osaka University, Japan, för sina pionjärinsatser vid isolering av interleukiner, samt bestämning av deras egenskaper och betydelse vid uppkomst av inflammatoriska sjukdomar. CRAFOORDPRISTAGARE 2009 17

é KVA belönar framstående insatser PRISER OCH BELÖNINGAR SOM DELATS UT UNDER 2009 Gregori Aminoffpriset** på 100 000 kr tilldelades George M. Sheldrick, Georg-August Universität, Göttingen, Tyskland och Gérard Bricogne, Global Phasing Ltd, Cambridge, England, för deras insatser inom teoriutveckling och metodimplementering för kristallografi. Arnbergska priset** på 100 000 kr tilldelades Robert Östling, Stockholms universitet, för hans analys av strategisk interaktion mellan begränsat rationella aktörer. Svante Arrheniusmedaljen ** tilldelades Bengt Nordén*, Chalmers tekniska högskola, för hans utveckling av polariserad ljusspektroskopi (framför allt linjärdikroism) för studiet av molekylära växelverkningar och struktur i komplexa system, och för beskrivning av de mekanistiska grunderna för DNA-ligand-interaktioner, samt för upptäckter och uppfinningar som givit grundläggande insikt kring nukleinsyrors termodynamik och kinetik. Sture Centerwalls pris på 20 000 kr tilldelades Anders Angerbjörn, Stockholms universitet, för hans mångåriga och framgångsrika arbete med att rädda den svenska fjällrävsstammen. Crafoordpriset på 500 000 USD tilldelades gemensamt till Charles Dinarello, University of Colorado School of Medicine, Denver, USA, Tadamitsu Kishimoto, Graduate School of Frontier Biosciences, Osaka University, Japan och Toshio Hirano, Graduate School of Medicine, Osaka University, Japan, för sina pionjärinsatser vid isolering av interleukiner, samt bestämning av deras egenskaper och betydelse vid uppkomst av inflammatoriska sjukdomar. Edlundska priset** på 100 000 kr tilldelades Björn Davidsson, Uppsala universitet, för hans nyorienterande och banbrytande insatser avseende kometkärnors gasutflöden, massa och topografi. Hilda och Alfred Erikssons pris** på 150 000 kr tilldelades Lennart Hammarström och Edvard Smith, Karolinska Institutet, Huddinge, för deras upptäckter rörande medfödda immunbristsjukdomar. Tage Erlanders pris** på 100 000 kr samt 50 000 kr för anordnandet av ett symposium tilldelades Andreas Axelsson, Stockholms universitet, för hans insatser för utvecklandet av funktionalkalkylen inom harmonisk analys, vilket ledde till beviset av Lions förmodan. Flormanska belöningen på 25 000 kr tilldelades Johan Kreuger, Uppsala universitet, för hans arbeten rörande molekylära mekanismer som reglerar angiogenesen. Göran Gustafssonprisen** på 4,5 miljoner kr vardera, samt 100 000 kr i personligt pris, tilldelades i Matematik Ola Hössjer, Stockholms universitet, för att han på ett fruktbart sätt lyckats förena stora teoretiska insatser inom matematisk statistik med mycket intressanta tillämpningar inom modern vetenskap och teknik, inte minst inom statistisk genetik. Fysik Mikael Käll, Chalmers tekniska högskola, för sin forskning inom bionanofotonik, där han utnyttjar ljusfenomen på nanoskalan. Genom att använda metalliska nanostrukturer har han konstruerat effektiva biosensorer, tekniker för tumörbehandling, optiska krafter på nanoskala och metoder för att förstärka energiöverföring mellan molekyler. Kemi Pernilla Wittung-Stafshede, Umeå universitet, för sina betydelsefulla studier av proteinveckning. Hon har bland annat visat hur trängsel i en tät cellmiljö drastiskt kan påverka proteiners veckning och sekundära struktur, vilket i sin tur kan bidra till förståelsen av sjukdomar som Alzheimer, Parkinsons och Skelleftesjukan. Molekylärbiologi Karl Ekwall, Karolinska Institutet samt Södertörns högskola, för hans eleganta och banbrytande studier av epigenetisk genreglering. Medicin Klas Kullander, Uppsala universitet, för sina insatser att klarlägga molekylära mekanismer för kommunikation mellan nervceller i funktionella nätverk, särskilt mellan nerver som styr vårt gångmönster. 18 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2009

Letterstedtska författarpriset på 60 000 kr tilldelades Kerstin Ekman för hennes bok Herrarna i skogen, utgiven år 2007. Letterstedtska översättarpriset på 70 000 kr tilldelades Ulla Roseen för hennes år 2007 utkomna översättning av Leo Tolstojs roman Anna Karenina. Letterstedtska priset för särskilt maktpåliggande vetenskapliga undersökningar på 100 00 kr tilldelades Bill S. Hansson vid Max-Planck-institutet för kemisk ekologi, Jena, Tyskland, för hans stora vetenskapliga insatser inom området insekternas doftsinnesfunktioner och deras betydelse för doftstyrda beteenden inkluderande klargörandet av de molekylära transduktionsmekanismerna bakom doftuppfattningen. Lindbomska belöningen på 30 000 kr tilldelades Maria Selmer, Uppsala universitet, för hennes mycket betydelsefulla arbete som resulterat i en högupplöst struktur av 70S-ribosomen komplexad med mrna och trna. Ingvar Lindqvistprisen** på 50 000 kr vardera i personligt pris, samt 20 000 kr till respektive skola, tilldelades i Matematik Doris Lindberg, Carlssons skola, Stockholm Fysik Axel Hambræus, Bladins skola, Malmö Biologi Bo Bergström, Martin Koch-gymnasiet, Hedemora NO Helene Kamf, Mariaskolan, Skurup för entusiasm, engagemang och utvecklingsarbete som har lett till att elevernas intresse för matematik och naturvetenskap har ökat. Årets pris har möjliggjorts genom stöd från Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser. Nobelpriset i fysik på 10 miljoner kr tilldelades med ena hälften till Charles K. Kao, Standard Telecommunication Laboratories, Harlow, Storbritannien och Chinese University of Hong Kong, för banbrytande insatser angående ljustransmission i fibrer för optisk kommunikation, och med den andra hälften gemensamt till Willard S. Boyle och George E. Smith, Bell Laboratories, Murray Hill, NJ, USA, för uppfinningen av en avbildande halvledarkrets CCD-detektorn. Nobelpriset i kemi på 10 miljoner kr tilldelades gemensamt till Venkatraman Ramakrishnan, MRC Laboratory of Molecular Biology, Cambridge, Storbritannien, Thomas A. Steitz, Yale University, New Haven, CT, USA och Ada E. Yonath, Weizmann Institute of Science, Rehovot, Israel, för studier av ribosomens struktur och funktion. Stora Linnémedaljen i silver tilldelades Jonathan M. Singer som erkänsla för hans fantastiska bokgåva Tulipae Hortorum till Kungl. Vetenskapsakademien. Strömer-Ferrnerska belöningen på 40 000 kr tilldelades Fredrik Schöier, Onsala rymdobservatorium, för banbrytande insatser inom analysen av molekylemission från cirkumstellära höljen kring röda jättestjärnor. Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne på 10 miljoner kr tilldelades Elinor Ostrom, Indiana University, Bloomington, IN, USA, för hennes analys av ekonomisk organisering, särskilt samfälligheter och Oliver E. Williamson, University of California, Berkeley, CA, USA, för hans analys av ekonomisk organisering, särskilt företagets gränser. Söderbergska priset på 1 miljon kronor tilldelades Lennart Pålsson, Lunds universitet, för hans synnerligen framstående vetenskapliga arbeten inom den internationella privaträtten. Tobias Priset på 2 miljoner kr/år under 5 år i forskningsanslag samt ett personligt pris på 100 000 kr tilldelades Stefan Karlsson, Lunds universitet, för hans grundläggande studier av mekanismer som reglerar blodbildande stamceller och hur metoder kan utvecklas för att föröka blodbildande stamceller i syfte att förbättra klinisk benmärgstransplantation. Wahlbergska minnesmedaljen i guld** tilldelades Ove Hagelin, Hagströmerbiblioteket, Karolinska Institutet, för att han på ett utmärkt sätt har främjat de naturhistoriska vetenskaperna. Wallmarkska priset ** på 150 000 kr tilldelades Pernilla Wittung-Stafshede, Umeå universitet, för hennes betydelsefulla studier av proteinveckning in vitro och in vivo. Wargentinmedaljen i silver tilldelades Lennart Dahlmark, Gävle, för sina amatör-astronomiska arbeten, särskilt upptäckt och undersökningar av tidigare icke kända variabla stjärnor. *ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien **utdelades vid akademiens högtidsdag 31 mars 2009 priser och belöningar som delats ut under KAPITEL 2009 19