1 Handbok i radiotrafik för radiooperatör med kusttrafikcertifikat
TILL LÄSAREN Handboken i radiotrafik för radiooperatörer med kusttrafikcertifikat är främst avsedd som självstudiematerial för fritidsbåtmänniskor som förbereder sig för Radioexamen för kusttrafikcertifikat (SRC). Handboken beskriver det maritima VHF-systemet samt det digitala selektivanropssystem som ingår i VHF-systemet. Några andra radiosystem som ingår i GMDSS-nödsystemet behandlas kortfattat. Innehållet i handboken bygger på internationella radiotrafikföreskrifter och finländsk lagstiftning. Handboken ersätter den tidigare Handboken i radiotrafik för radiooperatörer med kusttrafikcertifikat som Teleförvaltningscentralen publicerat år 2000. Handbokens information utgör även en del av de kunskaper som krävs vid radioexamen för högsjöskeppare (LRC). 2
Innehållsförteckning 1. Allmänt om nödradiosystem inom sjöfarten 6 2. Allmänt om maritima vhf-system 6 3. Fartygsradiostation 6 4. Erforderliga tillstånd och certifikat 6 4.1 Tillstånd för fartygsradio 6 4.1.1 Anropssignal 7 4.1.2 Giltighet och förnyelse av ett fartygs radiotillstånd 7 4.1.3 Tillståndsavgift och uppsägning av tillståndet 7 4.2 Behörighetsbevis som krävs av ett fartygs radiooperatör 7 4.2.1 Behörighetsexamen 8 4.2.2 Tidigare behörighetsbevis 8 5. Maritima VHF-radiotelefoner 8 5.1 Egenskaper 8 5.2 Reglage 9 5.3 Maritima VHF-radiotelefoners räckvidd 10 6. Digitalt selektivanrop, DSC 10 6.1 Syftet med digitalt selektivanrop 10 6.2 Sjöradionummer 11 6.3 DSC-utrustning 11 6.4 Användning av nödlarmsknappen (Distress-knappen) 12 6.4.1 Snabbsändning av nödlarm 13 6.5 VHF-DSC-utrustningens egenskaper (apparatklasser) 13 7. Installation av radiotelefon och DSC-utrustning på fartyg 13 8. Maritima VHF-kanaler 13 8.1 Maritima VHF-kanalers användningsområden 13 8.2 Simplex- och duplexkanaler 14 8.3 Kanal 70 14 8.4 Kanal 16 14 8.5 Internationella trafikkanaler 14 8.6 AIS-kanaler 14 8.7 Kanaler för fritidsbåtar och fiskebåtar 15 9. Vakthållning på maritima VHF-kanaler 15 9.1 Radiovakthållning på fartyg 15 9.2 Kustradiostationernas vakthållning 16 9.2.1 Det centrala kustradiostationsnätet 16 9.2.2 Enskilda kustradiostationer 16 9.2.3 Maritima VHF-nät inom insjöområden 16 9.2.3.1 Saimens säkerhetsradionät 16 9.2.3.2 Övriga insjöområden 16 3
10. Anvisningar för radiotrafiken 16 10.1 Hänsyn till annan trafik 16 10.2 Sändningens saklighet 16 10.3 Anrop och svar med tal 16 10.4 Anrop och svar med DSC 17 10.5 Bokstaveringsalfabetet 17 10.6 Val av sändningseffekt 17 10.7 Test av DSC-apparat 17 10.8 Obefogade nödlarm 17 10.9 Direkt radiotelefontrafik mellan fartyg 18 10.9.1 Anropskanal 18 10.9.2 Trafikkanaler 18 10.9.2.1 Fritidsbåtars trafikkanaler 18 10.9.2.2 Fiskebåtars trafikkanaler 18 10.9.2.3 Trafikkanaler för fartyg i handelssjöfart 19 10.9.3 Exempel på anrop och kanalval 19 10.10 Samtal till allmänna telenätet (telefonnätet) 19 10.10.1 Allmänt 19 10.10.2 Samtal från ett fartyg till land 20 10.10.3 Samtal från land till ett fartyg 20 10.10.4 Trafiklista 20 10.11 Direkt förbindelse mellan ett fartyg och en kustradiostation 21 10.11.1 Förbindelse från fartyg till kustradiostation 21 10.11.1.1 Kontakt med telefoni 21 10.11.1.2 Förbindelse med DSC 21 10.11.2 Förbindelse från kustradiostation till fartyg 22 10.11.2.1 Kontakt med telefoni 21 10.11.2.2 Förbindelse med DSC 22 11. Det nya nöd- och säkerhetssystemet GMDSS 22 11.1 Sjöområden i GMDSS-systemet 22 11.2 Nödtrafik med användning av digitalt selektivanrop (GMDSS) 22 11.2.1 Nödlarm (distress alert) 22 11.2.2 Sändning av nödlarm 22 11.2.3 Nödlarmets kvittering (distress acknowledgement) 22 11.2.4 Nödtrafik 23 11.2.5 Sändning av ett nödlarm med DSC för ett annat fartygs räkning (distress alert relay) 23 11.2.5.1 En kustradiostation sänder nödlarm på ett nödställt fartygs vägnar 23 11.2.5.2 Ett annat fartyg sänder nödlarm på ett nödställt fartygs vägnar 23 11.2.6 Undvikande av obefogade nödlarm 23 11.3 Iltrafik (GMDSS) 24 4
11.4 Varningstrafik (GMDSS) 24 11.5 Övrig utrustning som ingår i GMDSS-systemet 24 12. Det tidigare nöd- och säkerhetssystemet 25 12.1 Nödtrafik 25 12.1.1 Allmänt 25 12.1.2 Nödsignal, nödanrop och nödmeddelande 25 12.1.2.1 Nödsignal 25 12.1.2.2 Nödanrop 25 12.1.2.3 Nödmeddelande 25 12.1.2.4 Kvittering av ett nödmeddelande, dvs. meddelande om mottagning 26 12.1.2.5 Sändning av ett nödmeddelande för ett annat fartygs räkning 26 12.2 Allmänna regler för nödtrafik 27 12.3 Iltrafik 27 12.4 Varningstrafik 28 13. VTS-Systemet 28 14. Föreskrifter som berör radioanläggningar 29 14.1 Nödanrop 29 14.2 Radiokommunikationens konfidentiella natur och tystnadsplikt 29 14.3 Störningar 29 15. De viktigaste författningarna som berör radioutrustning 29 BILAGOR Bilaga 1 Internationellt bokstaveringsalfabet 30 Bilaga 2 Den viktigaste informationen som skall matas in i DSC-apparat på en fritidsbåt 31 Bilaga 3 DSC-exempel 32 Bilaga 4 Nödtrafikanvisningar 34 Bilaga 5 Maritima VHF-kanalers frekvenser och användning 36 Bilaga 6 Kustradionätets basstationer och systemets driftorter 39 Bilaga 7 Sjöbevakningens VHF-dejour inom sjöräddningtjänsten 40 Bilaga 8 Alarminstruktion for sjöräddningen 41 Bilaga 9 Obligatoriskt rapporteringssystem för fartyg (VTS) 42 Bilaga 10 Turku Radios regelbundna sändningar 42 Bilaga 11 Engelskspråkiga uttryck och förkortningar som förekommer i den maritima VHF-trafiken 43 Bilaga 12 Identifiering av en maritim VHF-anläggning som överensstämmer med kraven (EU-märkning) 44 Bilaga 13 Övrig utrustning som ingår i GMDSS-systemet 46 Bilaga 14 Kontaktinformation och adresser 50 5
2. Allmänt om maritima VHF-system 1. Allmänt om nödradiosystem inom sjöfarten Den globala sjöfartens säkerhetskommunikation övergår från det tidigare nödsystemet till ett nytt. För handelssjöfartens del har övergången redan skett, men för fritidsbåtarnas del finns inget fastställt övergångsdatum. En fritidsbåt övergår till det nya nödsystemet när lämplig utrustning har installerats (t.ex. maritim VHF-radiotelefon med DSC-funktion). Det tidigare nöd- och säkerhetssystemet bygger på att fartygen till havs kontinuerligt avlyssnar nöd- och säkerhetskanalerna. Ett nödmeddelande som sänds från ett fartyg i nöd hörs av fartyg i närheten som upprätthåller säkerhetsvakthållning och av kustradiostationer. Dessa reagerar på nödmeddelandet och vidtar lämpliga åtgärder. Maritim VHF är ett kommunikationssystem för sjöfarten med kort räckvidd. Med maritima VHF-radiotelefoner är det möjligt att hålla direkt radiokontakt mellan fartyg eller mellan ett fartyg och en kustradiostation. I vissa fall kan även radiokontakt hållas mellan ett fartyg och en luftfarkost på maritima VHF-frekvenser. En del kustradiostationer förmedlar avgiftsbelagda samtal till det allmänna telefonnätet. En del stationer tillhör olika verk och myndigheter och används för dessa organisationers egen verksamhet. Bl.a. sjöräddningsmyndigheterna, lotsarna och hamnverken har sådana stationer. Det maritima VHF-systemet är internationellt. Systemet täcker en stor del av världens allmänt trafikerade kustområden och fungerar på nästan samma sätt överallt i världen. Nationella avvikelser kan förekomma till exempel med avseende på vissa radiokanalers användning, men de centrala funktionsprinciperna är desamma överallt. De olika förfaringssätten i den internationella maritima radiotrafiken, de erforderliga certifikaten (tillstånd och behörighetsbevis) samt de viktigaste tekniska egenskaperna för viss radioutrustning är fastställda i det internationella radioreglementet (Radio Regulations) som Finland har förbundit sig att följa. Det nya nödsystemet kallas GMDSS-systemet (Global Maritime Distress and Safety System). I stället för att nödfrekvenserna avlyssnas av människor håller automatiska utrustningar vakt vid kustradiostationerna och på handelsfartygen. För att förbindelsen mellan dessa kustradiostationer och handelsfartyg skall vara möjlig måste de övriga båtarna förses med motsvarande utrustning. Tillsvidare fungerar det tidigare och det nya nödsystemet parallellt på de maritima radiofrekvenserna. Inom hela kustområdet i Finland fungerar automatisk vakthållning som upprätthålls med DSC-utrustning enligt det nya GMDSS-systemet. Finland har dessutom beslutat att de kustradiostationer som sköter säkerhetsradiokommunikationen fortsätter att hålla vakt på den maritima VHF-trafikens nödkanal 16 tillsvidare. Handbokens avsnitt 11 och 12 beskriver mer detaljerat nödsystemen och funktionsprinciperna för dessa. 3. Fartygsradiostation Med fartygsradiostation avses en enhet som består av radiosändare och -mottagare för maritimt bruk ombord på ett fartyg. Radiostationen på en fritidsbåt kan bestå av enbart en VHF-radiotelefon, men ofta ingår även annan utrustning i båtens radiostation, t.ex. DCS-apparat, bärbar VHF-radiotelefon, radar och NAVTEX-mottagare. Mobiltelefoner, såsom GSM, tillhör inte båtens radiostation. 4. Erforderliga tillstånd och certifikat 4.1 Tillstånd för fartygsradio För innehav och användning av en radiosändare behövs ett tillstånd. Tillståndet beviljas av Kommunikationsverket efter en skriftlig ansökan. Ansökan bör helst lämnas på en färdig ansöknings- 6
blankett. Blanketten kan sändas med post, telefax eller e-post. Ansökningsblanketter kan beställas hos Kommunikationsverkets kundtjänst eller via internet. Kommunikationsverkets kontaktinformation finns i bilaga 14. Det tillstånd som beviljas för en maritim radioanläggning ombord på ett fartyg (fartygsradiostation) benämns Tillstånd för fartygsradio. Tillståndet ger rätt att använda den radiosändare som anges i tillståndet på det fartyg som tillståndet avser. Tillståndet för fartygsradio ger inte rätt att använda radioanläggningen på land. För användningen av maritim radioutrustning på land krävs ett särskilt tillstånd. Om andra radiosändare som fungerar på maritima radiofrekvenser ingår i en fartygsradiostation förutom VHF-telefon, t.ex. radar eller EPIRB-nödradiofyr (bilaga 13) måste dessa anges i samma tillståndsansökan. Tillståndsförfarandet för bärbara maritima VHFhandradiotelefoner är samma som för fasta anläggningar som installeras på fartyg. Radiotillståndet skall förvaras i närheten av fartygets radiostation. Tillståndet skall på begäran uppvisas för en granskande myndighet. Användningen av enbart radiomottagare kräver inget tillstånd. Därför behöver inte radiomottagare, såsom en GPS-navigator eller en NAVTEX, uppges i tillståndsansökan. Ett fartygs radiotillstånd är giltigt inom finländskt territorium och på internationella vatten. Internationell praxis är att ett tillstånd för fartygsradio som beviljats av en stat även gäller på andra staters territorialvatten. Det är ändå möjligt att föreskrifter som avviker från informationen i denna publikation kan gälla för någon stats hamn- eller vattenområden. I detta fall skall de gällande föreskrifterna i den aktuella staten följas. Man bör ansöka om ett nytt radiotillstånd om fartygets namn eller ägare ändras eller om fartygets utrustning kompletteras med t.ex. en DSC-apparat eller annan tillståndspliktig radiosändare (t.ex. radar eller EPIRB) som tidigare inte ingått i tillståndet. Tillståndshavaren skall se till att den person som sköter fartygets radiostation har behörigt certifikat för maritim radiotrafik. 4.1.1 Anropssignal De finska fartygens anropssignal börjar med bokstäverna OF, OG, OH, OI eller OJ. De större handelsfartygens anropssignaler består i allmänhet av fyra bokstäver, t.ex. OIHH (Finnjet). Anropssignalerna för fritidsbåtar och en del mindre fartyg i yrkesbruk består av två bokstäver och fyra siffror, t.ex. OF2182. I radiotrafik kan även fartygets namn eller sjöradionummer användas för identifiering av fartyget (se avsnitt 6.2). Kommunikationsverket antecknar respektive fartygs individuella anropssignal i fartygets radiotillstånd och vid behov fartygets sjöradionummer. 4.1.2 Giltighet och förnyelse av ett fartygs radiotillstånd Ett fartygs radiotillstånd är giltigt under den tid som är angiven i tillståndet. Ansökan om förnyelse av tillståndet skall lämnas in innan tillståndets giltighet upphör. Kommunikationsverket skickar på förhand en påminnelse om att tillståndet upphör till tillståndshavaren. Tillståndshavaren är skyldig att meddela ändrade adressuppgifter till Kommunikationsverket. 4.1.3 Tillståndsavgift och uppsägning av tillståndet Under giltighetstiden uppbärs en årlig avgift för fartygets radiotillstånd. Om tillståndshavaren säger upp sitt tillstånd innan följande avgiftsperiod börjar, uppbärs ingen avgift för följande avgiftsperiod. Tillståndshavaren kan säga upp ett fartygs radiotillstånds genom att fylla i uppsägningsavsnittet på tillståndets baksida och sedan skicka det ifyllda originaltillståndet till Kommunikationsverket. Det är bäst att säga upp ett fartygs radiotillstånd alltid när tillståndet inte längre behövs. Om ett fartyg byter ägare gäller inte det tillstånd som beviljats den tidigare ägaren för den nya ägaren. Den tidigare ägaren skall säga upp sitt tillstånd och den nya ägaren måste ansöka om eget tillstånd. 4.2 Behörighetsbevis som krävs av ett fartygs radiooperatör Med ett fartygs radiooperatör avses en person som svarar för fartygets marina radiotrafik. Fartygets radiooperatör skall inneha behörighetsbevis som berättigar till användning av ett fartygs radiostation. 7
Även andra personer på fartyget får använda radiotelefonen under radiooperatörens direkta övervakning. Direkt övervakning avser ett sådant förhållande där innehavaren av behörighetsbeviset vid behov omedelbart kan ingripa i trafiken. Radiooperatören är alltid ansvarig för fartygets radiotrafik. Av radiooperatören på en fritidsbåt som utrustats med maritim VHF-radiotelefon krävs ett behörighetsbevis som benämns Kusttrafikcertifikat (SRC). SRC kommer från den engelska benämningen Short Range Certificate. Kusttrafikcertifikatet är också lämpligt för en radiooperatör på vissa fartyg som används yrkesmässigt i inhemsk trafik om inte sjöfartsverket ställer krav på ett annat certifikat. Ett kusttrafikcertifikat krävs också av personer som använder maritim VHF-radiotelefon på land. Sådana personer är t.ex. sjöbevakare, lotsar, poliser, hamnövervakare och övervakare av lyftbroar som i sitt arbete behöver använda maritim VHF-radiotelefon. I regel gäller europeiska SRC-certifikat som sådana i Finland. Giltigheten i Finland av behörighetsbevis för marin radiotrafik som utfärdats av andra staters myndigheter bör ändå alltid kontrolleras hos Kommunikationsverket. De VHF-certifikat som beviljades före 1.10.1998 är fortfarande i kraft. Innehavarna kan använda radiostationen på en fritidsbåt utrustad med VHF-radiotelefon eller VHF-DSC-apparat även i fortsättningen. Vissa nationer såsom Storbritannien kräver kusttrafikcertifikat (SRC) om båten är utrustad med VHF-DSC-apparat. En person som använder en sändare för marin radiokommunikation skall på begäran uppvisa sitt behörighetsbevis för representanter från Kommunikationsverket, polisen, gränsbevakningen och sjöfartsverket. Av radiooperatörerna på handelsfartyg och på fritidsbåtar med SSB-radiotelefon krävs certifikat för högre kompetens än kusttrafikcertifikatet eller VHF-certifikatet. Närmare information om olika behörighetsbevis lämnas av Kommunikationsverket. 4.2.1 Behörighetsexamen Kusttrafikcertifikat erhåller man efter att ha blivit godkänd i en tentamen som Kommunikationsverket arrangerar och där frågor ställs rörande innehållet i denna handbok. Examensfordringarna och tentamensförfarandet beskrivs i ett separat examensmeddelande som kan beställas hos Kommunikationsverkets kundtjänst eller laddas ned från Kommunikationsverkets webbsidor. 4.2.2 Tidigare behörighetsbevis Begränsade radiotelefonistcertifikat för det maritima VHF-frekvensområdet, dvs. VHF-certifikat beviljades före 1.10.1998. Därefter har inte VHF-certifikat beviljats. 5. MARITIMA VHF-RADIOTELEFONER 5.1 Egenskaper En radiotelefon skall fylla de gällande tekniska kraven som ställs på den inom Europeiska unionens område. Bilaga 12 innehåller anvisningar för identifieringen av att en apparat överensstämmer med kraven. Några tekniska egenskaper hos maritima VHF-radiotelefoner för användning på båtar: a) Sändaren och mottagaren fungerar inom 160 MHz frekvensbandet. 8
VOLUME SQUELCH DIMMER 16 HANDSET POWERFUNCTION NORM CHANNEL 25W 1 W DW CH16 b) Sändningseffekten är högst 25 W och kan sänkas till 1 W c) Kanalerna är numrerade på följande sätt: - internationella kanaler 1 28 och 60 88. - fritidsbåtkanaler L1, L2 och L3. - fiskebåtskanaler F1, F2 och F3. - AIS-kanaler (AIS1 och AIS2) OBS. I bruk varande äldre apparater kan sakna vissa av de nämnda kanalerna. d) Apparatens funktionsform kan antingen vara simplex eller duplex. e) De flesta maritima VHF-telefoner kan levereras utrustade med digitalt selektivanrop (DSC) som tillval. DSC används i det nya nödsystemet. Många maritima VHF-modeller är försedda med inbyggd DSC-funktion som standard. 5.2 Reglage Radiotelefonens reglage VOLUME mottagarens ljudvolymkontroll Apparatens strömbrytare ingår i detta fall i volymkontrollen. Apparaten är frånslagen när volymkontrollen är i läge OFF. Strömbrytaren och volymkontrollen kan även vara separata. HANDSET uttag för telefonlur eller mikrofon Telefonluren eller mikrofonen är försedd med en taltangent som startar sändaren. SQUELCH brusspärr Brusspärren dämpar bruset i apparaten då radiotrafik på kanalen saknas. Brusspärren justeras på följande sätt: 1. välj en ledig kanal 2. vrid brusspärrens reglage tills brus hörs 3. vrid tillbaka så mycket att bruset precis upphör Vissa apparater är försedda med brusspärr med endast två lägen: ON/OFF. Omkopplaren är normalt i ON-läge. POWER 25 W, 1 W omkopplare för sändningseffekt DIMMER inställning av ljusstyrkan hos kanalvisningen och indikeringslamporna 9
CHANNEL kanalväljare med kanalvisning ovanför väljaren FUNCTION funktionsomkopplare CH 16 snabbval av kanal 16 Med denna funktion flyttar apparaten till kanal 16 oberoende av kanalväljarens läge. NORM apparaten är inställd på den kanal som valts med kanalväljaren DW dubbelpassning (dual watch) Vid dubbelpassning passar apparaten både kanal 16 och den kanal som är vald med kanalväljaren. Vid trafik på kanal 16 prioriteras kanal 16. Då passar apparaten endast kanal 16 och passningen av den andra kanalen avbryts medan trafik pågår. Under övriga tider tar apparaten emot trafik på den kanal som valts med kanalväljaren och kontrollerar med knappt en sekunds intervall om trafik pågår på kanal 16. Om trafik pågår på båda kanalerna passar apparaten endast kanal 16. Dubbelpassningen aktiveras i allmänhet genom att först välja den önskade kanalen med kanalväljaren och sedan trycka på DW-knappen som också kopplar in passningen av kanal 16. Vissa apparater är försedda med en bläddringsfunktion (scan). Med denna funktion kan apparaten ställas in så att den avlyssnar fler än två kanaler. Bläddringsfunktionen kallas för scanning. Reglagen varierar mellan olika apparattyper. Funktionen är ändå nästan lika i alla apparattyper. Läs igenom radiotelefonens bruksanvisning innan apparaten börjar användas. 5.3 Maritima VHF-radiotelefoners räckvidd VHF-radiovågorna utbreder sig nästan rätlinjigt på samma sätt som ljuset, men böjer sig något bakom horisonten och andra hinder. Höga terränghinder kan orsaka att förbindelsen bryts speciellt vid gränsen för hörbarhetsområdet. Räckvidden för maritima VHF-handradiotelefoners sändare är mycket mindre än räckvidden hos en fast installerad radiotelefon. När handradiotelefon används bör man beakta den korta räckvidden eftersom förbindelse kanske inte kan upprättas i en nödsituation. Om apparaten kopplas till en lämplig separat antenn monterad på båten blir räckvidden betydligt bättre. Hörbarheten för basstationerna inom det centraliserade kustradionätet är högst ca 50 100 km beroende på fartygets antennhöjd. Faktorer som påverkar räckvidden är bl.a.: - Antennens höjd över havsytan. Fartygets VHF-antennhöjd över havet påverkar räckvidden på följande sätt: vid en höjd under fem meter påverkar inte ändringen av antennhöjden räckvidden märkbart. Räckvidden mellan två båtar på öppet hav är då högst cirka 30 40 km. Om en antennhöjd på över fem meter fördubblas (t.ex. från fem till tio meter) förlängs räckvidden med cirka en fjärdedel. - Antennens längd. Antennens längd skall vara anpassad till våglängden. - Antennens renhet. Antennen bör hållas ren och de föroreningar som då och då samlas på antennen tas bort (bl.a. havssalt). - Sändningseffekt. Räckvidden med 25 Watts sändningseffekt är större än med 1 Watts sänkt effekt. Den sänkta sändningseffekten bör ändå användas när det är möjligt eftersom fler användare då ryms på samma kanal. - Antennens omgivning. Föremål och konstruktioner i antennens omedelbara närhet som är på samma höjd som antennen försämrar räckvidden. Speciellt metallkonstruktioner borde undvikas eftersom de leder elektricitet. 6. Digitalt selektivanrop, DSC 6.1 Syftet med digitalt selektivanrop Digitalt selektivanrop, dvs. DSC, är en metod för sändning och mottagning av anrop. DSC är en förkortning av orden Digital Selective Call. Vid användning av en vanlig maritim VHF-radiotelefon utan DSC-apparat bygger förbindelsens upprättande på mänsklig avlyssning och att anropet sker med telefoni. När digitalt selektivanrop, dvs. DSC, används passar mottagaren DSC-kanalen 70, men högtalaren kan vara avstängd. När apparaten tar emot ett anrop som är avsett för apparaten ger den en ljudsignal och information om anropet visas i teckenfönstret. 10
Med en DSC-apparat är det möjligt att anropa en enskild motstation, en grupp stationer, stationer inom ett visst område eller alla stationer inom hörbarhetsområdet. Anropen kan vara av olika viktighetsgrader, såsom nödlarm (DISTRESS), ilanrop (URGENCY), varningsanrop (SAFETY) eller rutinanrop (ROUTINE) 6.2 Sjöradionummer DSC-apparaten behöver ett sjöradionummer (MMSI-nummer) för att fungera. Sjöradionumret är en niosiffrig sifferserie som identifierar fartyget. Vid anskaffningen av en DSC-apparat programmerar leverantören eller serviceföretaget in fartygets sjöradionummer i apparaten. Det egna sjöradionumret ingår automatiskt i alla anrop som sänds från fartyget med digitalt selektivanrop. I vissa apparatmodeller kan användaren själv programmera in det sjöradionummer han fått. Finländska fartygs sjöradionummer inleds alltid med siffrorna 230. Ett finländskt fartygs sjöradionummer kan till exempel vara 230 456 980 där de tre första siffrorna anger nationaliteten. 6.3 DSC-utrustning En del DSC-apparater är utrustade med egen mottagare för DSC-kanalen 70. När denna typ av apparat används kan fartyget samtidigt passa både kanal 70 och VHF-radiotelefonens kanal 16 eller någon annan kanal. Passningen blir effektivare med ett system som innehåller dubbla antenner. Vissa äldre DSC-apparater saknar egen mottagare för kanal 70. Då fungerar apparaten på den kanal som är vald med VHF-radiotelefonens kanalväljare. I detta fall är en antenn tillräcklig och passning av både kanal 16 och kanal 70 är endast möjlig med utnyttjande av VHF-radiotelefonens dubbelpassning. Användning av dubbelpassning kan dock störa mottagningen av DSC-anrop. De flesta DSC-apparater kan anslutas med kabel till en navigationsutrustning, t.ex. GPS-mottagare. I detta fall finns aktuell information om fartygets position hela tiden i apparatens minne. Denna anslutning bör användas när det är möjligt eftersom anslutningen ger en snabbare och enklare sändning av ett nödlarm. De finländska kustradiostationernas sjöradionummer är till exempel 00 230 0230 (Turku Radio). De båda nollorna i början betyder att sjöradionumret avser en kustradiostation. Ett nummer för gruppanrop kan också programmeras in i DSC-apparaten. I vissa apparatmodeller kan flera gruppanropsnummer inprogrammeras. Fartyg som tillhör samma rederi eller båtar som tillhör samma båtklubb kan förutom det egna sjöradionumret ha ett gemensamt gruppanropsnummer. Gruppanropsnumret har formatet 0 230 12345. Nollan i numrets början anger att sjöradionumret är ett gruppanropsnummer. Exempel på finländska sjöradionummer: 230 456 980 - båt (fritidsbåt) 00 230 0230 - kustradiostation (Turku Radio) 0 230 12345 - gruppanropsnummer (båtklubb X) Förkortningen MMSI (Maritime Mobile Service Identitiy) används också för sjöradionummer. 1 UTC Šr en universell tidsangivelse. I praktiken šverensstšmmer UTC-tid med GMT-tid. UTC Šr pœ sommaren tre timmar och pœ vintern tvœ timmar efter Þ nsk tid. Exempel på en DSC-apparats frontpanel. Uppe till vänster finns DSC-apparatens teckenfönster som visar innehållet i inkommande och utgående anrop. DSC-apparaten på bilden är förberedd för sändning av ett nödlarm. Fartygets position är 61 14 N 020 53 E. Fartygets position är sparad i DSC-apparaten klockan 16.49 UTC 1. Fartygets nöd har inte definierats (undesignated), dvs. användaren har inte valt nödlägets art på DSC-apparatens meny. 11
Texten G3E simplex i teckenfönstret betyder att nödtrafiken fortsätter med telefoni (sändningsklass G3E) i form av simplextrafik, dvs. på kanal 16. Även andra beteckningar används, t.ex. F3E/G3E eller telephony. På teckenfönstrets understa rad meddelar DSC-apparaten användaren att nödlarmet sänds då användaren trycker på knappen distress i 6 sekunder utan avbrott. Knapparna på DSC-apparaten är följande: Supply On/Off DSC-apparatens strömbrytare Distress Väljer nödtrafik för DSC-apparaten. Distress-knappens funktion är närmare beskriven i avsnitt 6.4. Med pilknapparna kan man flytta mellan fälten i teckenfönstret eller från ett kommando till ett annat eller bläddra i informationen som finns i apparatens minne. Cancel Cancel-knappen återkallar i allmänhet föregående val. Enter Enter-knappen sparar den inmatade informationen eller startar genomförandet av ett önskat kommando. När t.ex. ett anrop förbereds matar man in motstationens sjöradionummer och trycker på Enter-knappen. Main menu Denna knapp används för att återgå till ursprungsläget, dvs. huvudmenyn. Call Väljer anropsförfarandet för DSC-apparaten. Efter att Call-knappen är nedtryckt kan användaren utforma ett anrop. Det enklaste sättet att förbereda ett anrop är att mata in sjöradionumret till det fartyg eller den kustradiostation som anropas. När anropet är utformat sänds det genom att Call-knappen trycks in. 0-9 Sifferknappar som används för att till exempel välja sjöradionummer till den station som anropas. Vissa modeller saknar siffertangenter. Nummervalet i dessa modeller sker på något annat sätt, t.ex. med en roterande rulle. Anmärkning: Knapparna varierar mellan olika apparattyper. På marknaden finns också enkla modeller som saknar vissa funktioner. Läs noga igenom bruksanvisningen innan en DSC-apparat tas i användning. Det är särskilt viktigt att bekanta sig med hur nödlarm sänds. Då blir agerandet i en nödsituation snabbt och effektivt. Om man behärskar apparatens användning är det också enkelt att undvika sändning av obefogade nödlarm. Bilaga 2 innehåller en förteckning över de viktigaste uppgifterna som skall matas in i en DSC-apparat. 6.4 Användning av nödlarmsknappen (Distressknappen) När distress-knappen trycks ned under kort tid har användaren möjlighet att skapa ett nödmeddelande med följande uppgifter på DSC-apparatens meny: - Fartygets position och positionens uppdateringstidpunkt: DSC-apparaten kan få positionen direkt från en navigeringsutrustning, t.ex. en GPS-mottagare. Om inte DSC-apparaten är ansluten till navigationsmottagaren måste positionen matas in manuellt. Förutom positionen sänder DSC-apparaten i nödanropet information om tidpunkten för senaste positionsuppdatering. - Nödlägets art: Användaren väljer nödlägets art ur en färdigt programmerad meny som innehåller olika slag av nödlägen. Om användaren inte hinner eller önskar ange nödlägets art väljer DSCapparaten automatiskt odefinierad nöd (undesignated distress) (bilaga 4). - Den fortsatta trafikens sändningsslag: När VHF-radiotelefon används är sändningsslaget telefoni (G3E). Apparaten väljer automatiskt telefoni, alternativt måste telefoni godkännas för att man skall kunna använda sändningsläget. När ett nödlarm är utformat enligt beskrivningen ovan sänds larmet. I de flesta apparatmodellerna sänder man nödlarmet genom att trycka på distress-knappen i 5 6 sekunder. Det finns ap- 12
paratmodeller där två knappar måste tryckas ned samtidigt, t.ex. distress och call eller distress och send. (Läs noggrant igenom bruksanvisningen för din egen apparat!) 6.4.1 Snabbsändning av nödlarm I DSC-apparaterna finns det en möjlighet att sända nödlarm genom att trycka på distress-knappen eller distress- och call-knapparna (eller distress och send) utan avbrott under en bestämd tid. Då sänder DSC-apparaten omedelbart ett odefinierat nödlarm som innehåller fartygets sjöradionummer och den position som erhålls från satellitnavigatorn. Fartygets aktuella position ingår i nödlarmet om DSC-apparaten fått positionen från navigatorn. Om fartygets position matas in i DSCapparaten manuellt finns det risk för att fartyget har rört sig efter positionens inmatning och då är positionsuppgiften i nödlarmet felaktig. Därför bör DSC-apparaten anslutas till navigeringsmottagaren om det är möjligt. Om en anslutning inte är möjlig bör fartygets position matas in i DSC-apparatens minne tillräckligt ofta. En position som är mer än 23½ timme gammal överförs inte längre till nödlarmet som identifierbara koordinater. 6.5 VHF-DSC-utrustningens egenskaper (apparatklasser) VHF-DSC-apparaten kan vara en integrerad modell med både radiotelefoni och DSC i samma enhet. Det finns även VHF-radiotelefoner till vilka en separat DSC-apparat kan anslutas. Några tillverkare har valt en lösning där det är möjligt att skaffa ett separat DSCprogramkort till VHF-radiotelefonen. I dessa fall finns nödknappen färdigt på radiotelefonens frontpanel men aktiveras först när DSCprogramkortet har installerats. VHF-DSC-apparaterna klassificeras enligt sina egenskaper i VHF- DSC-klasser. VHF-klasserna betecknas med bokstäverna A, B och D. De mest mångsidiga är apparaterna i klass A och B. För användning i en fritidsbåt duger en VHF-DSC-apparat i klass D som saknar vissa av de egenskaper som krävs för fartyg i handelssjöfart. En VHF- DSC-apparat i klass D kan sända och ta emot anrop i alla prioritetsklasser. En apparat i klass D är utrustad med två mottagare. Den ena mottagaren håller konstant passning på DSC-kanalen 70 och den andra mottagaren passar den telefonikanal som sändaren för tillfället är inställd på. 7. Installation av radiotelefon och DSC-utrustning på fartyg En radiotelefon med tillhörande utrustning skall installeras på ett fartyg så att det är enkelt att nå alla reglage på radiotelefonens användningsplats. Radiotelefonens kanalvisning och DSC-apparatens teckenfönster skall vara väl synliga. Utrustningen får inte utgöra en fara för användaren eller omgivningen. Installationen bör utföras så att taltangenten på en lur som kommit i fel läge inte av misstag kan aktivera sändaren och att en DSCnödlarmsfunktion inte kan aktiveras genom trycket av ett föremål som placerats på fel plats. Apparatens antenn skall vara lodrät. Om det finns stållinor, master, andra antenner och speciellt metallkonstruktioner i närheten av och på samma nivå som antennen har dessa en negativ effekt på antennens egenskaper. Metallföremål som är mycket nära (ca 0,5 m från) antennen kan försämra räckvidden i alla riktningar. 8. Maritima VHF-kanaler 8.1 Maritima VHF-kanalers användningsområden De internationella maritima VHF-kanalerna är numrerade 1 28, 60 88 samt AIS1 och AIS2. Förutom de internationella kanalerna finns i Finland tre kanaler för fritidsbåtar L1, L2 och L3 samt tre kanaler för fiskebåtar F1, F2 och F3. Kanalerna är uppdelade på anropskanaler och trafikkanaler: - Kanal 16 är den internationella radiotelefonkommunikationens nöd-, säkerhets- och anropskanal. - Kanal 70 är avsedd för digitalt selektivanrop (DSC). All taltrafik är förbjuden på kanal 70. - Övriga kanaler är trafikkanaler. Normalt finns det möjlighet att använda alla internationella kanaler och dessutom L- och F-kanalerna på ett fartygs radiotelefon. Kustradiostationerna däremot använder endast kanalerna 16 och 70 samt några trafikkanaler som behövs för stationens verksamhet. 13
8.2 Simplex- och duplexkanaler Kanalerna kan enligt sina egenskaper delas in i två grupper: simplexkanaler och duplexkanaler. En simplexkanal består av en kanal med en frekvens. Kanalens användare sänder och lyssnar på samma frekvens turvis. Sändningen och avlyssningen sker med hjälp av en taltangent. Man trycker in tangenten vid tal och släpper upp tangenten vid avlyssning. Före sändningen måste man se till, genom att lyssna på kanal 16, att övrig trafik inte störs. Speciellt måste man ge akt på att inte störa en eventuellt pågående nödtrafik. 8.5 Internationella trafikkanaler Förutom att kanalerna är uppdelade i anropskanaler och trafikkanaler, så har trafikkanalerna delats upp i grupper enligt användning. Kanalernas frekvenser, numrering och användning beskrivs i bilaga 5. Simplexkanaler är t.ex. kanalerna 16 och 13. På simplexkanalen kan man inte ansluta sig till det allmänna telefonnätet. Dessutom har många kanaler en detaljerad användning. Sådana detaljerade användningar i Finland är t.ex. följande: En duplexkanal består alltid av två frekvenser. Duplexkanalerna har bildats genom att kombinera två frekvenser till en kanal. En kustradiostation sänder till ett fartyg på den övre frekvensen och fartyget sänder till kustradiostationen på den lägre frekvensen. Med hjälp av detta system kan trafiken löpa i båda riktningarna samtidigt. Duplexkanaler används t.ex. då en förbindelse med det allmänna telefonnätet önskas via en maritim VHF-radiotelefon. Duplexkanaler kan inte användas för direkt trafik mellan fartyg. 8.3 Kanal 70 Kanal 70 får endast användas för sändning och mottagning av digitalt selektivanrop (DSC). Alla digitala selektivanrop sänds på kanal 70 oberoende av viktighetsgrad (prioritetsklass): nödlarm, ilanrop, varningsanrop och rutinanrop. All taltrafik är förbjuden på kanal 70. Möjligheten till taltrafik är tekniskt förhindrad på moderna DSC-apparater. 8.4 Kanal 16 Ett fartyg får använda kanal 16 endast för: a) nödtrafik b) iltrafik c) förvarning om kommande varningsmeddelande d) anrop till andra fartyg eller till kustradiostationer med tal om inte anrop direkt på en trafikkanal är möjlig e) sändning av ett kort meddelande som berör säkerheten för sjöfarten eller avser uppgift om fartygets navigering. Ett sådant meddelande får pågå i högst en minut. - Kanalerna 9, 67 och 71 är kanaler för trafikmeddelanden inom sådana områden som tillhör det obligatoriska rapporteringssystemet för fartyg (VTS). Närmare uppgifter om rapporteringssystemet för fartyg finns i avsnitt 13 samt i bilaga 9. - Kanalerna 10 och 73 är trafikkanaler för många räddnings- och säkerhetsmyndigheter. Dessa kanaler allokeras som trafikkanaler för t.ex. sjöbevakningens, polisens, nödcentralernas och brandverkens kustradiostationer. I Finska viken får kanal 10 inte användas för annat än VTS-verksamhet som leds av Ryssland. - Kanalerna 6, 8, 72 och 77 är kanaler för trafik mellan fartyg. De viktigaste bland dessa är kanalerna 6 och 8 som fartyg i handelssjöfart i huvudsak använder. Användningen av dessa båda kanaler bör, om möjligt, undvikas i trafik mellan fritidsbåtar. I Finska viken finns även kustradiostationer som får använda kanal 72 vid efterspanings- och räddningsaktioner. - Kanal 13 är lotsarnas viktigaste trafikkanal. - Kanal 14 är sjöräddningscentralernas trafikkanal. - Kanal 68 är gränsbevakningsmyndigheternas trafikkanal i Finland, som bland annat används för anmälan till den sjöbevakningsstation som utför passkontrollen. Även många gästhamnar använder tills vidare kanal 68. Nationella avvikelser kan förekomma i den detaljerade användningen. 8.6 AIS-kanaler Kanalerna AIS1 och AIS2 är avsedda för användning i det automatiska identifieringssystemet för fartyg (Automatic Identification System, dvs. AIS). Systemets utrustning förmedlar information om bland annat ett fartygs kurs, hastighet osv. Tillsvidare används systemet av handelsfartyg, men i framtiden kommer billigare och 14
enklare AIS-utrustning ut på marknaden som också är avsedd för fritidsbåtar. Sjöfartsverket lämnar närmare information om AIS-systemet. 8.7 Kanaler för fritidsbåtar och fiskebåtar Kanalerna L1, L2 och L3 får endast användas av fritidsbåtar och av stationer som fått särskilt tillstånd att använda kanalerna. L-kanalerna används förutom i Finland även i Norge. I Sverige och Danmark används endast L1 och L2. Handelsfartyg till sjöss fortsätter att passa kanal 16 enligt beslut av internationella sjöfartsorganisationen IMO (International Maritime Organization) åtminstone till år 2005, då läget med avseende på kanal 16 granskas på nytt. Andra fartyg än handelsfartyg bör passa kanal 70 om fartyget är utrustat med VHF-DSC-apparat. Dessutom bör fartyget passa aktuell VTS-kanal inom fartygstrafikservicens (VTS) områden samt kanal 16 om det är möjligt till exempel genom dubbelpassning (DW). Kanalerna F1 och F2 får endast användas av fiskebåtar som registrerats för yrkesfiske. Kanal F3 får användas både av registrerade yrkesfiskebåtar och av fritidsfiskare. Fiskebåtskanalerna används förutom i Finland även i Sverige, Norge och Danmark. Det är inte tillåtet att använda L- och F-kanalerna inom andra nationers område om man inte vet att nationerna tillåter användning av kanalerna. 9. Vakthållning på maritima vhf-kanaler 9.1 Radiovakthållning på fartyg Handelsfartyg till sjöss håller vakt på kanal 70 med DSC-apparat och på kanal 16 genom lyssning. Dessutom håller fartygen vakt inom den centrala fartygstrafikservicens områden genom att passa det aktuella områdets VTS-kanal. Vid gång utanför VTS-områden bör kanal 16 passas eftersom den maritima VHF-trafikens säkerhetskommunikation och kontaktanrop fortfarande sker i stor utsträckning på kanal 16. Handelsfartyg har oftast flera VHF-radiotelefoner och därför är det inget problem för fartygen att samtidigt passa flera VHF-kanaler. På fartyg med en radiotelefon bör kanalpassningen ordnas på följande sätt: 1. Om fartyget har VHF-DSC-apparat passas kanal 70. 2. När ett fartyg befinner sig i områden med informationssystem för fartyg passas det aktuella områdets VTS-kanal. 3. Kanal 16 passas om detta genom dubbelpassning eller scanning är möjligt utan att störa passningen enligt punkt 1 och 2. Många VHF-radiotelefoner ger möjlighet att scanna flera kanaler. Vid scanning bläddrar radiotelefonen igenom på förhand valda ka- 15
naler och stannar på en kanal där trafik pågår. Med radiotelefoner som är försedda med scanningsfunktion är det möjligt att också passa andra kanaler än de tidigare nämnda, t.ex. kanal L2 för fritidsbåtar. Ju fler kanaler som valts för scanning desto kortare tid använder apparaten för att lyssna på varje vald kanal. 9.2 Kustradiostationernas vakthållning Med kustradiostation avses en fast station på land som deltar i maritim radiotrafik. Kustradiostationerna kan indelas i grupper enligt följande: a) det centrala kustradiostationsnätet b) enskilda kustradiostationer c) maritima VHF-nät för insjöområden 9.2.1 Det centrala kustradiostationsnätet I Finland finns ett kustradiostationsnät som täcker hela kustområdet och består av fjärrstyrda basstationer och bemannade vakthållningsenheter. Samtliga fjärrstyrda basstationer innehåller kanal 70, kanal 16 och en eller flera trafikkanaler. Nätets vakthållningsenheter finns på följande platser: - Sjöräddningscentralen (Åbo) och sjöräddningsundercentralerna (Helsingfors och Vasa) passar dygnet runt både på DSC-kanal 70 och kanal 16 via samtliga basstationer. Larminstruktioner för sjöräddning beskrivs i bilaga 8. - Sjöfartsverkets Turku Radio passar dygnet runt både DSC-kanal 70 och kanal 16 via samtliga basstationsplatser. - Turku Radio passar också duplexkanalerna för de basstationer som anges i bilaga 6. Turku Radio sköter också samtalsförmedling på sina egna duplexkanaler (se avsnitt 10.10.1). 9.2.3 Maritima VHF-nät inom insjöområden 9.2.3.1 Saimens säkerhetsradionät Sjöfartsverket har låtit bygga ett säkerhetsradionät för Saimen. När denna handbok skrivs sköts Saimennätets verksamhet fjärrstyrt på kanalerna 70 (DSC) och 16 via Turku Radio. Saimenområdets basstationer är utmärkta i bilaga 6. 9.2.3.2 Övriga insjöområden Inom vissa insjöområden passar den lokala nödcentralen eller sjöräddningsföreningen den maritima VHF-kanalen 16. Information om denna passning lämnar nödcentralen eller sjöräddningsföreningen. 10. Anvisningar för radiotrafiken 10.1 Hänsyn till annan trafik Innan trafik inleds bör man lyssna att en eventuellt pågående trafik på kanalen inte störs. Var speciellt uppmärksam på att inte störa nöd-, il- eller varningstrafik. En DSC-apparat sköter automatiskt om att sändningen av ett DSCanrop inte stör ett pågående DSC-anrop på kanal 70. 10.2 Sändningens saklighet Radiokontakterna skall hållas så korta som möjligt. All onödig sändning (bl.a. onödig tryckning på tangenten) är förbjuden. Detaljerade uppgifter framgår av kartorna i bilaga 6 och 7. 9.2.2 Enskilda kustradiostationer Ett flertal myndigheter och verk såsom hamnverk, lotsstationer, sjöbevakningsstationer, nödcentraler, polisstationer, tullstationer och försvarsmakten har kustradiostationer för kontakten med fartyg. Dessa enskilda kustradiostationer passar när de är öppna maritima VHF-kanaler för eget behov. Normalt passas kanal 16. Vissa stationer passar dessutom den egna trafikkanalen. All maritim VHF-trafik kan avlyssnas av alla maritima VHF-stationer inom hörbarhetsområdet och därför är det skäl att tänka på vad man säger. 10.3 Anrop och svar med tal Utför ett anrop på följande sätt: - den anropade stationens namn och/eller anropssignal högst tre gånger - ordet HÄR (i engelskspråkig trafik THIS IS) - den anropande stationens namn och/eller anropssignal högst tre gånger 16
Svara på ett anrop med tal på följande sätt: - den anropande stationens namn och/eller anropssignal högst tre gånger - ordet HÄR (THIS IS) - den svarande stationens namn och/eller anropssignal högst tre gånger I praktiken räcker det ofta att nämna namnet eller anropssignalen endast en gång. Ange helst i anropet både fartygets namn och anropssignal, t.ex. Kemi hamn här Satu OF2468 Anropet får upprepas med två minuters intervall. 10.4 Anrop och svar med DSC DSC-anrop sänds på kanal 70. Formulera ett anrop på följande sätt vid rutintrafik (alltså inte nöd-, il- eller varningstrafik): Som anropstyp väljs anrop av en enskild station (SELECTIVE eller INDIVIDUAL). Välj följande uppgifter i DSC-apparaten enligt tillverkarens anvisningar: - som adress motstationens sjöradionummer (MMSI) - anropets prioritet rutin (ROUTINE) - vid anrop till ett annat fartyg förslag till trafikkanal. I praktiken är sändningen av ett anrop enkel eftersom DSC-apparaten minns de uppgifter som användes vid föregående anrop och föreslår dessa vid formuleringen av det nya anropet. Därför är det ofta tillräckligt att mata in motstationens sjöradionummer. Den anropande stationens sjöradionummer och andra uppgifter i anropet visas i teckenfönstret hos den anropade stationens DSCapparat. Svara på ett anrop genom att mata in ett förslag till trafikkanal i DSC-apparaten eller genom att godkänna den trafikkanal som föreslås i anropet. Flytta över till den angivna trafikkanalen när DSC-svaret är avsänt och starta samtalet. Många DSC-apparater kan automatiskt byta till avtalad trafikkanal i VHF-radiotelefonen. Vid trafik mellan ett fartyg och en kustradiostation är det alltid kustradiostationen som bestämmer trafikkanalen. Därför ges kanalförslag endast vid anrop mellan fartyg. När ett fartyg anropar en kustradiostation ger fartyget inget trafikkanalförslag. Förutom anrop till enskilda stationer kan allmänt anrop, gruppanrop och regionalt anrop sändas med en DSC-apparat. Allmänt anrop får endast användas för säkerhetskommunikation. 10.5 Bokstaveringsalfabetet Vid behov av bokstavering av anropssignaler, förkortningar eller andra ord i radiotrafiken används det internationella bokstaveringsalfabetet (bilaga 1). Använd samma bokstavering även om motstationen är finländsk. 10.6 Val av sändningseffekt Radiotelefonens lägre sändningseffekt 1 W skall alltid användas när den räcker till. En watts sändningseffekt är tillräcklig för cirka 10 30 kilometers förbindelse beroende på antennhöjden. Den lägre sändningseffekten är viktig eftersom flera stationer på nära avstånd från varandra då kan använda samma kanal utan att störa varandra. Exempel: Ett fartyg närmar sig hamnstaden A och använder kanal 12 för trafik med hamnverket. Samtidigt närmar sig ett annat fartyg på andra sidan havsviken hamnstaden B där hamnverket använder samma kanal. Beroende på fartygens positioner kan sändningarna störa varandra om de använder full effekt. Däremot uppstår inga störningar för någondera parten om de använder den lägre sändningseffekten. 10.7 Test av DSC-apparat Det är inte tillåtet att testa DSC-apparatens nöd-, il- och varningsfunktioner med radiosändaren påkopplad. DSC-apparaten kan endast testas på kanal 70 genom att sända rutinanrop till ett annat fartyg eller till någon kustradiostation. I många apparater ingår ett testprogram som kan användas för att prova apparatens DSC-nöd-, il- och varningsfunktioner med avstängd VHF-radiotelefon. Detta ger dock inte full säkerhet för att sändaren fungerar. 10.8 Obefogade nödlarm Det är förbjudet att sända obefogade nödlarm. Om ett fartyg av 17
misstag sänder ett obefogat nödlarm med VHF-DSC skall larmet omedelbart återkallas när misstaget upptäcks. Gör på följande sätt i en sådan situation: 10.9.1 Anropskanal Fartyg anropar varandra med telefoni på kanal 16. Vid anrop med DSC används kanal 70. 1. Bryt larmet genom att återställa DSC-apparaten i ursprungsläget för att inte det obefogade nödlarmet skall upprepas. 2. Ställ in VHF-radiotelefonen på kanal 16. 3. Sänd på kanal 16 ett allmänt anrop som innehåller fartygets sjöradionummer, namn, anropssignal, position, information om att nödlarmet är obefogat samt återkallningsbegäran. Det är viktigt att meddela det egna sjöradionumret när ett obefogat nödlarm återkallas eftersom kustradiostationerna och andra fartyg endast känner till sjöradionumret för det fartyg som sände nödlarmet men inte namnet eller anropssignalen. Exempel: GIVAKT ALLA STATIONER, ALLA STATIONER, ALLA STATIONER (ELLER TILL ALLA, ALLA, ALLA) HÄR 230 987 650, 230 987 650, 230 987 650 HALLONNÄS OIYC POSITION 61 GRADER 07 MINUTER NORD 020 GRADER 48 MINUTER OST VI ÅTERKALLAR DET OBEFOGADE DSC-NÖDLARMET SOM SÄNDES I DAG KLOCKAN 1439 UTC Ett fartyg svarar på ett anrop på samma kanal som det anropande fartyget använt. Den anropande stationen meddelar till vilken trafikkanal stationen önskar flytta. Det egentliga samtalet sker på denna trafikkanal. I allmänhet inleder den som sänt anropet trafiken också på trafikkanalen med ett anrop. I praktiken är det bäst att välja trafikkanal så att man redan före anropet väljer en lämplig ledig kanal genom att lyssna (bilaga 5). 10.9.2 Trafikkanaler 10.9.2.1 Fritidsbåtars trafikkanaler I Finland och de övriga nordiska länderna förutom Island används L-kanaler som trafikkanaler vid direkt radiotrafik mellan fritidsbåtar. Om L-kanalerna inte kan användas (om båtarnas maritima VHFradiotelefon saknar L-kanaler eller om kanalerna är upptagna) används i första hand kanal 77 (se avsnitt 8.7). Om ingen av de nämnda kanalerna kan användas som trafikkanal väljer man någon av de internationella kanaler som enligt bilaga 5 får användas för radiotrafik mellan fartyg (förkryssad punkt trafik mellan fartyg). ALL STATIONS, ALL STATIONS, ALL STATIONS THIS IS 230 987 650, 230 987 650, 230 987 650 VATTUNIEMI VATTUNIEMI OIYC IN POSITION 61 DEGREES 07 MINUTES NORTH 020 DEGREES 48 MINUTES EAST PLEASE CANCEL MY FALSE ALERT SENT TODAY 1439 UTC. L-kanalerna är avsedda endast för radiotrafik mellan fritidsbåtar. När en fritidsbåt samtalar med ett handelsfartyg eller en fiskebåt skall de internationella kanalerna 6, 8, 72 eller 77 för trafik mellan fartyg användas i stället för L-kanalerna. L-kanalerna får endast användas på de nationers områden som har meddelat att de tillåter användning av L-kanaler. Återkallelsemeddelandet får inte inledas med någon mening som anger prioritet eftersom återkallelsemeddelandet har prioriteten rutin. 10.9 Direkt radiotelefontrafik mellan fartyg 10.9.2.2 Fiskebåtars trafikkanaler I Finland och de övriga nordiska länderna används kanalerna F1, F2 och F3 som trafikkanaler vid direkt radiotrafik mellan båtar som är registrerade för yrkesfiske (se avsnitt 8.7). Om F-kanalerna inte kan användas (om båtarna saknar kanalerna eller om kanalerna är upptagna) väljer man någon av de internationella kanaler som enligt bilaga 5 får användas för radiotrafik mellan fartyg 18
F-kanalerna är avsedda endast för radiotrafik mellan yrkesfiskare, men på kanal F3 får också andra fiskande båtar kommunicera. När en fiskebåt samtalar med ett handelsfartyg eller en fritidsbåt skall de internationella kanalerna 6, 8, 72 eller 77 användas. Svar på kanal 16 RIITTA HÄR KIRSI 10.9.2.3 Trafikkanaler för fartyg i handelssjöfart Handelssjöfartens fartyg använder trafikkanalerna 6, 8, 72 och 77. Ett handelsfartyg använder de internationella kanalerna också vid samtal med en fritidsbåt eller en fiskebåt. 10.9.3 Exempel på anrop och kanalval Exempel 1 Fritidsbåten Camilla önskar direkt radiotelefonkontakt med fritidsbåten Saija. Anrop på kanal 16 SAIJA HÄR CAMILLA Svar på kanal 16 CAMILLA HÄR SAIJA Camilla meddelar trafikkanal kanal 16 SAIJA HÄR CAMILLA KANAL L1 Riitta meddelar trafikkanal kanal 16 KIRSI HÄR RIITTA KANAL 77 Kirsi kvitterar på 16 och flyttar till trafikkanalen KANAL 77, KLART Exempel 3 Handelsfartyget FINNJET OIHH anropar en okänd motorbåt som är i fartygets väg. Anrop på kanal 16 GIVAKT BLÅ MOTOTORBÅT NÄRA VÄSTMÄRKE HÄR FINNJET OIHH Svar på kanal 16 FINNJET HÄR MOTORBÅTEN SALLI FINNJET fortsätter på kanal16 SALLI HÄR FINNJET NI ÄR I VÅR VÄG, FLYTTA LÄNGRE BORT Saija kvitterar på 16 och flyttar till trafikkanalen KANAL L1, KLART Exempel 2 Fritidsbåten Riitta önskar direkt radiotelefonkontakt med fiskebåten Kirsi. Anrop på kanal 16 KIRSI HÄR RIITTA I bilaga 3 finns exempel på DSC-anrop mellan två fartyg. 10.10 Samtal till allmänna telenätet (telefonnätet) 10.10.1 Allmänt Med maritim VHF-radiotelefon är det möjligt att ringa samtal till det allmänna telefonnätet och från det allmänna telefonnätet är det möjligt att beställa förbindelse med ett fartygs maritima VHFradiotelefon. 19
Dessa förbindelser sköts av kustradiostationer som förmedlar samtal, dvs. kustradiostationer för allmän trafik och sådana finns i nästan alla kustländer i världen. I Finland förmedlas radiosamtal av Sjöfartsverkets Turku Radio. Förkortningen AAIC (Accounting Authority Identification Code) används för debiteringskoden. I radiotrafiken används för debiteringskod vanligtvis benämningen Accounting Code. Vissa utländska kustradiostationer kan använda termen Radio Company i stället för AAIC. Via Turku Radio är det också möjligt att i sjukdomsfall ringa läkarsamtal (RADIOMEDICAL) från ett fartyg till telefonnätet eller från telefonnätet till ett fartyg. Ett RADIOMEDICAL-samtal hör till iltrafik och anropet inleds med orden PAN PAN, som är den internationella ilsignalen. Ingen avgift uppbärs för Radiomedical-samtal. Exempel på beställning av ett RADIOMEDICAL-samtal: Fritidsbåt på duplextrafikkanal PAN PAN TURKU RADIO HÄR FRITIDSBÅT PEKKA OI-5774 PÅ KANAL 26 RADIOMEDICAL Turku radio svarar på samma kanal PAN PAN PEKKA HÄR TURKU RADIO KLART, STAND BY (VÄNTA) och snart svarar en läkare Exempel på beställning av ett vanligt samtal: Fritidsbåt på duplextrafikkanal TURKU RADIO HÄR FRITIDSBÅT PEKKA OI-5774 PÅ KANAL 26 SAMTAL När Turku Radio svarar anger man det telefonnummer som skall ringas upp. Ett fartyg kan också beställa ett samtal genom att sända ett rutinanrop med DSC. Turku Radio meddelar i DSC-kvitteringen på vilken trafikkanal (duplex) samtalet förs. 10.10.2 Samtal från ett fartyg till land När ett fartyg ringer till telefonnätet via en utländsk kustradiostation måste fartyget uppge Finlands debiteringskod FI 01 (Foxtrot India Zero One). Utgående från debiteringskoden skickar den utländska kustradiostationen en faktura till Telemar Finland i Finland som i sin tur fakturerar fartygets ägare. Exempel: Båten Satu (OF4567) beställer ett samtal via en kustradiostation i Danmark: SATU kanava 26: LYNGBY RADIO LYNGBY RADIO THIS IS SATU SATU OSCAR FOXTROT FOUR FIVE SIX SEVEN (OF4567) ON CHANNEL TWO SIX LYNGBY RADIO kanava 26: OSCAR FOXTROT FOUR FIVE SIX SEVEN THIS IS LYNGBY RADIO, HOW CAN I HELP YOU SATU kanava 26 LYNGBY RADIO THIS IS SATU OSCAR FOXTROT FOUR FIVE SIX SEVEN ONE TELEPHONE CALL PLEASE MY ACCOUNTING CODE IS FOXTROT INDIA ZERO ONE Därefter meddelar Satu telefonnumret som skall ringas upp. Den engelska benämningen LINK CALL används också för radiosamtal. 10.10.3 Samtal från land till ett fartyg Det är möjligt att beställa samtal till ett fartyg på finländskt vatten genom att ringa till Turku Radios riksomfattande telefonnummer 0204486400. Fartyg som befinner sig inom utländska kustradiostationers hörbarhetsområden kan beställa samtal genom att ringa den aktuella utländska kustradiostationens nummer. Man kan få telefonnumret till kustradiostationen via nummertjänsten för utrikessamtal på det avgiftsbelagda telefonnumret 020208. 10.10.4 Trafiklista Trafiklistan är en förteckning över de fartygs namn och anropssig- 20