Diarienr 2015-10-01 2014-06382 1 (17) Ert diarienr N2014/5256/FIN N2014/5296/KLS (delvis) N2014/4460/FIN m.f. Näringsdepartementet Utbildningsdepartementet Utvärdering av innovationskontor till Utbildningsdepartementets fördelning av medel till innovationskontor vid universitet och högskolor I enlighet med uppdrag i regleringsbrev översänds rapportering avseende rubricerat ärende. I ärendet har generaldirektören beslutat. I den slutgiltiga handläggningen har chefsstrateg Maria Landgren deltagit. Handläggare Mårten Berg har varit föredragande. Charlotte Brogren VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL AGENCY FOR INNOVATION SYSTEMS Post: VINNOVA, SE-101 58 Stockholm Besök/Office: Mäster Samuelsgatan 56 Fakturaadress: VINNOVA, FE 34, 833 26 Strömsund Leveranser/Deliveries: Klara Norra Kyrkogata 14 Tel: +46 (0)8 473 3000 Fax: +46 (0)8 473 3005 VINNOVA@VINNOVA.se www.vinnova.se Orgnr: 202100-5216 VAT-nr: SE202100-521601
2 (17) Utvärdering av innovationskontor till Utbildningsdepartementets fördelning av medel till innovationskontor vid universitet och högskolor Sammanfattning VINNOVA har i enlighet med regleringsbrevet för 2015 genomfört uppdraget att utvärdera innovationskontorens prestation till Utbildningsdepartementets nya modell för fördelning av medel till innovationskontor vid universitet och högskolor. VINNOVA har genomfört utvärderingen efter samråd med berörda innovationskontor och holdingbolag och genom bedömning av skriftliga underlag med hjälp av en extern expertpanel. VINNOVA har under arbetet med uppdraget haft återkommande avstämningar med Utbildningsdepartementet Utfall av utvärderingen med motiv finns bifogade i protokollet från bedömningsmötet (bilaga 1). I utvärderingen har en femgradig skala använts. Bedömarna betonade att utgångspunkten för deras gradering är att samtliga innovationskontor bedöms utvecklats i en positiv riktning men med utvecklingsmöjligheter för samtliga kontor. Baserat på detta så går den femgradiga skalan från 1 som motsvarar behöver förbättras till 5 som motsvarar mycket god prestation. Eftersom bedömningspanelen bedömde att alla kontor har en positiv utveckling så rekommenderar VINNOVA att samtliga innovationskontor erhåller medel men samtidigt kan medelstilldelningen också innehålla en viss omfördelning. För att höja utvärderingens kvalité så bör intervjuer ingå i framtida utvärderingar. VINNOVA, med rekommendation från expertpanelen och önskemål från innovationskontoren, föreslår därför att en mer utvecklad utvärdering görs nästa år för att fastställa finansieringen för 2017-2019. På sikt bör däremot finansieringen för innovationskontoren gå via de direkta forskningsanslagen från Utbildningsdepartementet. Alla lärosäten bör även få möjlighet att kunna ha innovationskontorsverksamhet som är en viktig del av lärosätenas samverkansuppdrag.
3 (17) Datum Uppdraget Enligt regleringsbrevet för 2015 ska VINNOVA genomföra en utvärdering av innovationskontor vid universitet och högskolor. Uppdraget lyder: VINNOVA ska, efter samråd med berörda universitet och högskolor och dess innovationskontor, genomföra en utvärdering med syfte att bedöma innovationskontorens prestation utifrån deras uppdrag som framgår av regleringsbrev avseende anslag 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor, ap.20, inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Utvärderingen ska ta hänsyn till den återrapportering som sker av innovationskontoren i lärosätenas årsredovisningar. För de lärosäten som har fått i uppdrag att stödja högskolor bör en särskild bedömning göras av hur väl de uppfyller det uppdraget. Utvärderingen ska ligga till grund för regeringens fördelning av medel till innovationskontoren åren 2016-2019 baserat på prestation. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet och Utbildningsdepartementet) senast den 1 oktober 2015. Målet med utvärderingen har varit att utvärdera innovationskontorens prestation som ska ligga till grund för regeringens fördelning av medel. Genomförande av uppdraget Uppdraget och utvärderingens utformning har genomförts i dialog med berörda universitet och högskolor och dess innovationskontor. Möten genomfördes och instruktionen för framtagning av underlag för bedömning gick på remiss till innovationskontoren under mars till maj 2015. Sista dag för inlämnande av underlag från innovationskontoren var den 10 juli och utvärderingen genomfördes i juli och augusti av en extern bedömningspanel. VINNOVA bedömde att tidsramen för uppdraget var otillräcklig för att inkludera intervjuer eller andra mer omfattande processer i utvärderingen. Samlad bedömningen av underlagen har gjorts av den av VINNOVA utsedda extern panelen som hade ett gemensamt möte den 25 augusti 2015. Kriterierna för bedömningen sattes i relation till bakgrundsinformation där kontext och finansieringssituation för innovationskontoren beskrevs. Bedömningskriterierna för underlagen var: Hur innovationskontorets prioriteringar och mål relaterar till uppdraget från regleringsbrev avseende anslag 2:64 samt det egna lärosätets prioriteringar och mål
4 (17) Hur innovationskontorets utförda och pågående aktiviteter samt resultat relaterar till innovationskontorets prioriteringar och mål Hur innovationskontoret arbetar med kvalitetsutveckling och resultatuppföljning av sin verksamhet *Hur lärosätet stödjer de anknutna högskolorna enligt uppdraget *Gäller endast lärosäten som har uppdrag att stödja andra högskolor VINNOVA har under arbetet med uppdraget haft återkommande avstämningar med Utbildningsdepartementet Rekommendation till utvärderingen VINNOVA anser att denna utvärdering är en bit på väg till en rättvis och kvalitetsdrivande uppföljning av innovationskontoren men att ytterligare steg behövs. Baserat på erfarenheterna av utvärderingen och de kommentarer lämnade av expertpanelen, så anser VINNOVA att innovationskontoren tydligare behöver beskriva sina respektive roller i förhållande till sitt lärosäte. Förankringen för innovationskontoren i lärosätets ledningar och den styrning som ledningarna utövar behöver också förtydligas. VINNOVA föreslår därför att en utvecklad utvärdering genomförs under 2016 som sedan kan ligga till grund för regeringens fördelning av medel 2017-2019. Baserat på den här utvärderingen och att alla innovationskontoren bedömdes utvecklas positivt så rekommenderar VINNOVA att samtliga innovationskontor erhåller medel men samtidigt kan medelstilldelningen också innehålla en viss omfördelning. På längre sikt anser VINNOVA att den verksamhet som utförs genom innovationskontoren bör finansieras genom de direkta forskningsanslagen till universitet och högskolor och att fler lärosäten därmed får möjlighet att utföra innovationskontorens uppgifter. Syftet är att bättre integrera innovationsverksamheten i kärnprocesserna, forskning och utbildning och minska detaljstyrningen från regeringen. Ett gemensamt anslag behöver kombineras med införandet av samverkanskriterier vid en kvalitetsdrivande resursfördelningsmodell. VINNOVA avser att återkomma med fler detaljer kring detta i samband med avrapportering av uppdraget om underlag till regeringens forskningsproposition.
5 (17) Utvärdering av innovationskontor VINNOVA har med en extern expertpanel bedömt 12 inkomna underlag. Underlagen har bedömts och delats in i fem grupper (1-5). Utgångspunkten för grupperingen, baserat på kriterierna, är att samtliga innovationskontor bedöms utvecklats i en positiv riktning men med utvecklingsmöjligheter för samtliga kontor (tabell 1.). Baserat på detta så går den femgradiga skalan från 1 som motsvarar behöver förbättras till 5 som motsvarar mycket god prestation. Fullständiga motiv finns i bilaga 1 som är protokoll från den samlade bedömningen av VINNOVAs expertpanel. Tabell 1. Gradering av innovationskontor i fem grupper. Lärosäte Betyg Stöd till högskolor Sveriges Lantbruksuniversitet 3 Lunds Universitet 4 4 Kungliga Tekniska Högskolan 5 1 Umeå Universitet 2 Göteborgs Universitet 1 Chalmers Tekniska Högskola 2 3 Linköpings Universitet 3 Luleå Tekniska Universitet 4 Mittuniversitetet (Fyrklövern) 5 Stockholms Universitet 1 Uppsala Universitet 4 1 Karolinska Institutet 3
6 (17) Bilaga 1: Protokoll - möte för samlad bedömning Bakgrund VINNOVA fick i regleringsbrevet för 2015 ett uppdrag att utvärdera innovationskontoren. Uppdraget lyder: VINNOVA ska, efter samråd med berörda universitet och högskolor och dess innovationskontor, genomföra en utvärdering med syfte att bedöma innovationskontorens prestation utifrån deras uppdrag som framgår av regleringsbrev avseende anslag 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor, ap.20, inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Utvärderingen ska ta hänsyn till den återrapportering som sker av innovationskontoren i lärosätenas årsredovisningar. För de lärosäten som har fått i uppdrag att stödja högskolor bör en särskild bedömning göras av hur väl de uppfyller det uppdraget. Utvärderingen ska ligga till grund för regeringens fördelning av medel till innovationskontoren åren 2016-2018 baserat på prestation. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet och Utbildningsdepartementet) senast den 1 oktober 2015. Process för utvärdering Efter dialog med Utbildning- och Näringsdepartementet samt innovationskontoren har VINNOVA tagit fram en instruktion till innovationskontoren. Denna instruktion beskriver innehåll och omfång av den kvalitativa beskrivning som utgörunderlag för bedömning av innovationskontorens prestation. VINNOVA utsåg därefter en extern bedömningsgrupp för utvärderingen och beskrev en process där bedömarna läste de inskickade underlagen från innovationskontoren för att sedan ha ett möte för gemensam bedömning som ägde rum den 25 augusti 2015: 25.02.2015 Inledande diskussion kring uppdraget med representanter för innovationskontoren 20.03.2015 Diskussion med alla chefer för innovationskontoren på IK/FUHS möte 14.04.2015 Första förslag på utvärderingsprocess skickat till alla chefer för innovationskontor 13.05.2015 Mottagande av återkoppling på första förslaget från innovationskontoren 18.05.2015 Utskick av andra förslag på utvärderingsprocess till innovationskontoren
7 (17) 22.05.2015 Mottagande av återkoppling på andra förslaget från innovationskontoren 25.05.2015 Utskick av den färdiga processen och instruktioner för utvärderingen till innovationskontoren 10.07.2015 Mottagande av underlag från innovationskontoren för bedömning 14.07.2015 Utskick av underlag till bedömare för bedömning 20.08.2015 Inlämnande av bedömarnas individuella bedömningar till VINNOVA som var utgångspunkten för mötet för samlad bedömning 25.08.2015 Möte för samlad bedömning på VINNOVA 01.10.2015 Inlämnande av uppdrag till Regeringskansliet Bedömningsgrupp Bedömningen gjordes av en expertpanel med 5 bedömare. Experterna har valts utifrån bland annat från de rekommendationer VINNOVA fick på mötet med IK/FUHS i mars 2015. Expertpanelen bestod av: Ursula Hass* Johan Carlsten* Margareta Wallentén Karl Klingsheim Kristin Sandereid fd Rektor vid BTH och ordförande i SNITTS fd Vice-rektor vid Chalmers tekniska högskola Niowa Innovation & Value Creation och tidigare ALMI Managing director at NTNU Technology Transfer Executive fund and Business developer at Inven2, Oslo University *Jävssituation finns Anmälan av jäv Ursula Hass anmälde jäv för bedömningen av Linköpings Universitet och Lunds Universitet. Johan Carlsten anmälde jäv för bedömningen av Chalmers Tekniska Högskola och Sveriges Lantbruksuniversitet.
8 (17) Möte för samlad bedömning Bedömningsmötet inleddes med att hälsa välkomna och rekapitulering av målen med mötet. Ursula Hass och Johan Carlsten gjorde formella anmälningar av jäv och var därför inte närvarande vid diskussionerna kring sina respektive jävssituationer, utan lämnade rummet. Först lämnades generella kommentarer kring underlagen för utvärderingen innan de specifika underlagen bedömdes i följande ordning: Sveriges Lantbruksuniversitet Lunds Universitet Kungliga Tekniska Högskolan Umeå Universitet Göteborgs Universitet Chalmers Tekniska Högskola Linköpings Universitet Luleå Tekniska Universitet Mittuniversitetet (Fyrklövern) Stockholms Universitet Uppsala Universitet Karolinska Institutet Bedömningsgruppen förordade att frångå benämningarna Utmärkt till Bristfällig som fanns i instruktionen till bedömningen. Då alla innovationskontor bedömdes ha förbättringsmöjligheter och samtidigt prestera över en tillräcklig nivå så valdes istället följande gradering: Mycket god prestation - 5 Väl god prestation - 4 God prestation - 3 Godkänd prestation - 2 Behöver förbättras -1 Bedömningen är satt i relation till den bakgrundsinformation som följde med underlaget samt den kontext och finansieringssituation som beskrivs där.
9 (17) Övergripande kommentarer från bedömarna Sammantaget anser bedömarna att innovationskontoren går i rätt riktning och arbetar med att förbättra sina aktiviteter, resultat samt sin uppföljning och utveckling. Därför valde bedömningsgruppen att använda en annan betygsskala än den som gick ut i instruktionen till innovationskontoren. Den nya betygsskalan har inte ytterligheterna i Bristfällig och Utmärkt utan går istället från Mycket god prestation till Behöver förbättras. Skillnaderna mellan betygen nedan är därför mindre jämfört med den skala som tidigare kommunicerats. Generellt är beskrivningarna bristfälliga eller saknar redogörelser avseende kvalitetsledningssystem som består av förankring i ledningen, syftesformulering, målsättning, operationaliserade mål för verksamheten samt förväntade effekter av genomförda aktiviteter och återkoppling till målen. Bedömarna belyste även en avsaknad av utvärderingar och arbete med ständiga förbättringar i underlagen. Istället behandlas mål och uppföljning kring resultat av innovationskontorens insatser i underlagen och uppföljningen beskriver i alltför stor del aktiviteter. De målbeskrivningar som används behöver i många fall vidareutvecklas för att bli mer konkreta och operativa, i den mening att det finns tydlig koppling till den dagliga verksamheten. Detta för att på så sätt göra det lättare med resultatuppföljning och kvalitetsutveckling. Bedömarna reste även frågan kring hur utvärderingar kan användas till grund för medelstilldelning. Flera reflektioner lyftes upp som exempelvis en möjlig omfördelning från innovationskontor som tidigare erhållit mycket medel till innovationskontor som behöver förbättras samt en premiering av de innovationskontor som lyckats väl i denna utvärdering. Utmaningar och förslag inför utvecklad bedömningsprocess Bedömarna uttryckte en utmaning i att göra dessa bedömningar av flertalet anledningar: Stor variation i inriktning och kontext hos IK Universitetsledningarnas stöd och engagemang varierar från ringa och engagemang till omfattande stöd och engagemang Svårt att bryta ut innovationskontorets roll där innovationskontoret agerar integrerat med andra funktioner vid lärosätet Skillnader i hur välskrivna underlagen var Bedömningsgruppen rekommenderade VINNOVA att föreslå en uppdaterad utvärdering genomförs nästa år där det ges mer tid till att skriva underlaget, förtydligande instruktioner till underlaget samt en bedömningsprocess som
10 (17) inkluderar intervjuer eller motsvarande. Den uppdaterade utvärderingen bör även innehålla moment där effekterna av innovationskontorens aktiveter belyses och tas i beaktning. VINNOVA betonade även att VINNOVA mottog ett förslag från innovationskontoren att göra om utvärderingen nästa år med en uppdaterad process och nya underlag. Förslaget är framfört till Utbildningsdepartementet och i väntan på återkoppling har VINNOVA påbörjat insamling av synpunkter och kommentarer för en utvecklad utvärderingsprocess. Specifika kommentarer och betyg Lärosäte: Betyg: Stöd till högskolor: Sveriges Lantbruksuniversitet 3 NA Sveriges Lantbruksuniversitet bedöms ha gjort en god prestation givet sina förutsättningar med geografiskt spridda campus, nystartat innovationskontor och begränsat med resurser. Innovationskontorets mål och prioriteringar ligger väl i linje med lärosätets prioriteringar samt svarar mot regleringsbrevet. Innovationskontoret har utvecklats väl men kan framöver behöva konkretisera sina arbetsformer och processer samt resultatuppföljning. Initiativ för resultatuppföljning utöver det planerade CRM systemet rekommenderas. Lunds Universitet 4 4 Lunds Universitet bedöms ha gjort en väl god prestation med tydliga mål och systematiska arbetssätt för resultatuppföljning och kvalitetsutveckling. Givet förutsättningarna vid ett så stort och brett lärosäte samt hur länge innovationskontoret funnits, så förväntades ett större fokus på aktiviteter som bidrar till starkare kopplingar till forskning och utbildning på hela lärosätet. Framöver rekommenderas innovationskontoret att söka tydligt stöd hos universitetsledningen för att arbeta in i hela lärosätet och på så sätt öka idégenereringen. Stödet till anknutna högskolor bedöms utföras med väl god prestation där högskolorna är delaktiga och har tydlig tillgång till medel. Ambitionen för samverkan inom Innovationskontor Syd skulle kunna höjas ytterligare. Kungliga Tekniska Högskolan 5 1 Kungliga Tekniska Högskolan bedöms ha gjort en mycket god prestation med tydliga och operationaliserade mål samt god förankring i lärosätets ledning. Även utvecklingen i antal och kvalitén på aktiviteterna bedöms
11 (17) föredömlig samt analysen av genomförda aktiviteter och uppnådda resultat. Det tydliga samarbetet med holdingbolag och andra aktörer nära lärosätet är mycket bra och anses vara en framgångsfaktor både för innovationskontoret och för de verifieringsprojekt som hanteras. Stödet till anknutna högskolor bedöms behöva förbättras i sin prestation där aktiviteter utförs men endast i begränsad omfattning. Stödet behöver utvecklas med tydligare mål och ambitioner. Kungliga Tekniska Högskolan rekommenderas att tillsammans med de anknutna högskolorna sätta mål och hitta vägar att fungera som komplement i regionen. Umeå Universitet 2 NA Umeå Universitet bedöms ha gjort en godkänd prestation givet sina förutsättningar vid ett större lärosäte och med relativt lite tillgängliga medel. Givet innovationskontorets ålder förväntades mer operationaliserade mål och en mer utförlig uppföljning. Innovationskontorets samarbete med andra funktioner och aktörer vid lärosätet bedöms fungera väl, men beskrivningen behöver utvecklas för förtydliga innovationskontorets uppgift. Framöver rekommenderar bedömningsgruppen att det utvecklas mer operationaliserade mål och arbetssätt med uppföljning samt tydligare redogörelse för hur samarbetet med andra funktioner och aktörer fungerar. Göteborgs Universitet 1 NA Göteborgs Universitet bedöms behöva förbättra sin prestation givet det stora och breda lärosätets potential. Innovationskontoret beskriver en god ansats i att arbeta integrerat i verksamheten vid lärosätet och målen reflekterar att innovationskontoret ska spela en viktig roll inne i lärosätets verksamhet. Det saknas dock hur målen ska operationaliseras och följas upp samt en väg för att kunna nyttja den stora potential som finns vid lärosätet. Framöver rekommenderar bedömningsgruppen att målen konkretiseras och följs upp samt en plan tas fram för hur innovationskontoret ska kunna nå ut i hela lärosätets verksamhet. Chalmers Tekniska Högskola 2 3 Chalmers Tekniska Högskola bedöms ha gjort en godkänd prestation givet sina förutsättningar givet hur länge innovationskontoret har verkat och den mängd medel som erhållits. Innovationskontoret har en god koppling till både lärosätets prioriteringar och mål samt regeringsuppdraget. Även goda arbetsprocesser och kvalitetssystem beskrivs. Dock förväntades tydligare resultatuppföljning, insatser för studenter samt bättre resultat. Framöver rekommenderar bedömningsgruppen förbättringar inom resultatuppföljning för att kunna bättre analysera resultaten av verksamheten och genomförda
12 (17) aktiviteter samt att inkludera IPR arbetet tydligare i de övergripande målen för att möjliggöra uppföljning. Stödet till anknutna högskolor bedöms utföras med god prestation där en stor mängd aktiviteter utförs. Stödet behöver utvecklas med tydligare resultatuppföljning. Chalmers Tekniska Högskola rekommenderas att fortsätta sina aktiviteter med högskolorna men tydligare följa upp resultat. Linköpings Universitet 3 NA Linköpings Universitet bedöms ha gjort en god prestation givet sina förutsättningar med lång erfarenhet av innovationskontorsverksamhet och den mängd medel som erhållits. Innovationskontorets mål och prioriteringar är väl kopplade till universitetets och kontoret uppvisar en stor satsning mot studenter med goda resultat. Kännedomsundersökningar är positivt. Dock förväntades mer operationaliserade mål för innovationskontoret och andelen idéer som uppges gå vidare till inkubator eller annan verksamhet är förhållandevis låg. Framöver rekommenderar bedömningsgruppen ett fokus på kvalitetsutveckling vid stöd till forskare för att möjliggöra att fler projekt tar sig vidare. Luleå Tekniska Universitet 4 NA Luleå Tekniska Universitet bedöms ha gjort en väl god prestation givet sina förutsättningar med relativt nystartad verksamhet och med relativt liten mängd erhållna medel visat goda resultat. Innovationskontorets mål är väl kopplade till universitetets ledning samt arbetsformer och processer är tydliga. Resultatuppföljningen och kvalitetsutvecklingen kan utvecklas samt ett arbete med konstnärligt campus som nu saknas. Framöver rekommenderar bedömningsgruppen ett fokus på att ytterligare operationalisera sina mål för att kunna vidareutveckla kvalitén på verksamheten. Mittuniversitetet (Fyrklövern) 5 NA Mittuniversitetet (Fyrklövern) bedöms ha gjort en mycket god prestation givet sina förutsättningar med flera universitet i samma innovationskontor, geografisk spridning, relativt lite forskningsmedel och relativt liten mängd erhållna medel till innovationskontoret. Innovationskontorets mål är tydliga och mycket väl förankrade i universitetens ledningar samt de verktyg och processer som beskrivs håller kvalité. Framöver rekommenderar bedömningsgruppen ett fortsatt fokus på studenter och ett vidare arbete med resultatuppföljning för att kunna utveckla verksamheten.
13 (17) Stockholms Universitet 1 NA Stockholms Universitet bedöms behöva förbättras sin prestation givet det stora och breda lärosätets potential. Innovationskontoret har goda intentioner för den nystartade verksamheten och har lagt upp arbetsprocesser och verktyg för analys av resultat. Dock saknar innovationskontorets mål stark koppling till universitetets mål och regleringsbrevet samt resultaten är förhållandevis vaga. Kopplingen till andra funktioner på universitet och andra aktörer i närområdet är otydlig. Framöver rekommenderar bedömningsgruppen ett arbete för att hitta synergier och utveckla egna styrkor gentemot andra funktioner och aktörer så att innovationskontorets uppgift kan konkretiseras. För detta kan stöd från universitetsledningen behövas. Uppsala Universitet 4 1 Uppsala Universitet bedöms ha gjort en väl god prestation med tydliga mål och goda resultat. Innovationskontoret samarbetar väl med andra aktörer som inkubatorn och har mycket goda och systematiska arbetssätt för kvalitetsutveckling och resultatuppföljning. Dock så bedöms innovationskontorets verksamhet inte nå den fulla potentialen hos ett så stort och brett lärosäte. Många forskningsmiljöer nås inte på universitetet vilket förklaras med självinsikt. Framöver rekommenderar bedömningsgruppen ett arbete med att nå fler forskningsmiljöer för att på så sätt nyttja bottom-up processen ytterligare. Stödet till anknutna högskolor bedöms behöva förbättras. Prestationen är begränsad då aktiviteter utförs men endast i mycket begränsad omfattning. Stödet behöver utvecklas med tydligare mål och aktiviteter. Uppsala Universitet rekommenderas att tillsammans med de anknutna högskolorna sätta mål och hitta samarbetsformer för att utveckla verksamheten. Karolinska Institutet 3 NA Karolinska Institutet bedöms ha gjort en god prestation givet sina förutsättningar som specialiserat lärosäte med forskningsprofil. Innovationskontoret visar tydlig koppling till universitetsledningen och har goda arbetssätt, processer och resultat för verifiering. Dock så är målen för innovationskontoret otydliga och det saknas initiativ för studenter. Resultatuppföljningen saknar koppling till aktiviteterna, vilket är under förväntan givet hur länge innovationskontoret har varit verksamt. Framöver rekommenderar bedömningsgruppen ett arbete att ta fram tydliga mål för verksamheten, gentemot andra funktioner vid lärosätet, för att bättre kunna följa upp resultaten samt ytterligare aktiviteter för studenter.
14 (17) Bilaga 2: Instruktion för underlag Utvärdering av innovationskontor Inledning VINNOVA fick i regleringsbrevet för 2015 ett uppdrag att utvärdera innovationskontoren. Uppdraget lyder: VINNOVA ska, efter samråd med berörda universitet och högskolor och dess innovationskontor, genomföra en utvärdering med syfte att bedöma innovationskontorens prestation utifrån deras uppdrag som framgår av regleringsbrev avseende anslag 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor, ap.20, inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Utvärderingen ska ta hänsyn till den återrapportering som sker av innovationskontoren i lärosätenas årsredovisningar. För de lärosäten som har fått i uppdrag att stödja högskolor bör en särskild bedömning göras av hur väl de uppfyller det uppdraget. Utvärderingen ska ligga till grund för regeringens fördelning av medel till innovationskontoren åren 2016-2019 baserat på prestation. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet och Utbildningsdepartementet) senast den 1 oktober 2015. Efter dialog med Utbildning- och Näringsdepartementet samt innovationskontoren har VINNOVA tagit fram en instruktion till innovationskontoren avseende innehåll och omfång rörande den beskrivning som ska utgöra underlag för bedömning av innovationskontorens prestation: Instruktion för innehåll och omfång av beskrivning Innovationskontoren ska senast den 10 juli klockan 14:00 inkomma till VINNOVA med underlag för bedömning enligt uppdraget ovan. Följande innovationskontor avses: Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Karolinska institutet, Kungliga tekniska högskolan, Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet, Lunds universitet, Mittuniversitetet*, Stockholms universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå universitet och Uppsala universitet. *Tillika samordnare för innovationskontoren vid Karlstads universitet, Örebro universitet och Linnéuniversitetet.
15 (17) Instruktion för innehåll Underlag för bedömning som ska skickas in består av två delar. Dessutom ska en bakrundsbeskrivning enligt nedan bifogas. Del 1. Beskriv innovationskontorets prioriteringar och mål Baserat på kontexten beskriven, beskriv de prioriteringar och mål innovationskontoret har haft, har idag och har framåt (från 2011 och framåt). Beskrivningen ska innehålla en koppling till det uppdrag som finns i regleringsbrev avseende anslag 2:64. Denna beskrivning syftar till att bedömarna ska förstå vilken verksamhet som utförs och det huvudsakliga målen med insatserna. Exempel på relevant information att beskriva: Innovationskontorets mål är kopplat till lärosätets mål, innovationskontorets roll i systemet med omgivande aktörer, innovationskontorets roll i samarbetet med andra innovationskontor etc. Del 2. Beskriv innovationskontorets insatser och resultat Beskriv innovationskontorets insatser och resultat samt arbete med kvalitétsutveckling och resultatuppföljning, åren 2011-2015. Den kvalitativa beskrivningen ska underbyggas med egenvalda flödestal (inklusive definitioner) och/eller annan dokumentation. De flödestal samt definitioner som rapporterats in i årsrapporteringen till Utbildningsdepartementet ska redogöras för. Exempel på relevant information att beskriva: rådgivningsinsatser, utvärdering/verifieringsinsatser, attitydpåverkansinsatser, utbildningsinsatser, stödinsatser för samverkan, sociala innovationer och socialt entreprenörskap, samt hantering av immateriella rättigheter etc. Dessa exempel kommer från regleringsbrev anslag 2:64 samt innovationskontorens förslag på flödestal. Bakgrundsinformation bedöms ej Beskriv ert innovationskontor, lärosäte och kontext. Budget med specificerade finansieringskällor för innovationskontoret ska redogöras på årsbasis. Bakgrundsinformationen syftar till att bedömarna ska förstå innovationskontorets och lärosätets kontext. Exempel på relevant information att beskriva: Antal anställda på innovationskontoret och antalet anställda och studenter på lärosätet, lärosätets forskningsområden, strukturen på kringliggande näringsliv och samhälle, innovationssystemet i regionen etc.
16 (17) Instruktion för omfång Del 1. Maximalt 6000 tecken utan blanksteg *Maximalt 8000 tecken utan blanksteg för de lärosäten som har uppdrag att också stödja högskolor eller innovationskontor som inrymmer flera universitet Del 2. Maximalt 16000 tecken utan blanksteg *Maximalt 20000 tecken utan blanksteg för de lärosäten som har uppdrag att också stödja högskolor eller innovationskontor som inrymmer flera universitet Bakgrundsinformation. Maximalt 4000 tecken utan blanksteg *Maximalt 6000 tecken utan blanksteg för de lärosäten som har uppdrag att också stödja högskolor eller innovationskontor som inrymmer flera universitet Vi ser gärna att ni gärna använder font 12, Times New Roman. Bedömningsprocess Bedömningen görs av en expertpanel med 5 bedömare. Dessa gör en samlad bedömning på ett gemensamt bedömningsmöte på VINNOVA, den 25 augusti i Stockholm. Experterna har valts utifrån bland annat från de rekommendationer VINNOVA fick på mötet med IK/FUHS i mars. En femgradig bedömningsskala kommer att användas enligt följande: 5 - Utmärkt prestation 4 - Mycket god prestation 3 - God prestation 2 - Godkänd prestation 1 - Bristfällig prestation Baserat på panelen bedömningar kommer VINNOVA överlämna en gradering av innovationskontorens prestation till Regeringskansliet. Detta kommer ligga till grund för Regeringskansliets beslut om finansiering av innovationskontoren. Detta uppdrag kommer överlämnas den 1 oktober.
17 (17) Bedömningskriterier Bedömningspanelen kommer använda följande kriterier för bedömning av innovationskontorens prestation: Hur innovationskontorets prioriteringar och mål relaterar till uppdraget från regleringsbrev avseende anslag 2:64 samt det egna lärosätets prioriteringar och mål Hur innovationskontorets utförda och pågående aktiviteter samt resultat relaterar till innovationskontorets prioriteringar och mål Hur innovationskontoret arbetar med kvalitetsutveckling och resultatuppföljning av sin verksamhet *Hur lärosätet stödjer de anknutna högskolorna enligt uppdraget *Gäller endast lärosäten som har uppdrag att stödja andra högskolor Bedömningen av dessa kriterier kommer sättas i relation till bakgrundsinformationen och den kontext och finansieringssituation som beskrivs där.