Avelsvärdering med index. Erling Strandberg, inst för husdjursgenetik, SLU

Relevanta dokument
Avelsvärdering med index mentalitet och HD/ED

Avelsvärdering med index. Sofia Malm

Index för HD och ED Ett nytt verktyg i avelsarbetet

Avelsvärdering med index. Sofia Malm

Index för HD och ED - nu för fler raser. Sofia Malm

Index för HD och ED - hur har det gått? Sofia Malm

Avelsarbete för bättre ledhälsa

Avelsvärdering för HD och AD. Sofia Lindberg Institutionen för husdjursgenetik, SLU

Index för HD och ED. Sofia Malm

Information om SKKs index för HD och ED

Information om index för HD och ED

Index för HD och ED frågor och svar

Index för HD och ED frågor och svar

12 januari 2016 kommer långhårig collie att få HD index

Information om index för HD och ED

Utvärdering av HD-/ED-index i avelsarbetet under perioden

Nyhetsbrev från avelsrådet

Utvärdering av HD-/ED-index i avelsarbetet under perioden ( för älghundsraserna)

Index för bättre ledhälsa nu för fler raser!

Information om SKK:s index för HD och ED

Utvärdering av HD-/ED-index i avelsarbetet under perioden

Heritabilitetsskattningar och avelsvärderingsmetodik för kvantitativa egenskaper. Erling Strandberg Inst för husdjursgenetik, SLU

Sofia Malm, Artikeln får fritt publiceras av ras- och specialklubbar på webbplats eller i tidning

HD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm

Bakgrund till hela projektet

Frågor och svar om den kommande avelsvärderingen

Briardspecial extra nummer om HD-index

Avels ut-värdering, kristallkulan och vågen

Skrivelse avseende avel med hundar diagnosticerade med HD-grad C

Det är fåfängt att göra med mera det som kan göras med mindre

Anlagspar I våra gener sitter anlagen parvis, ett från fadern och ett från modern.

Utvärdering av HD-/ED-index i avelsarbetet

Beräkning av mentalindex baserat på MH

Avelsvärden för får så tolkar du dem

Effektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter

Frågor och svar om avelsvärdering för svenska får

avel för bättre höftleder

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

Colliebladet. Medlemstidning för Svenska Collieklubben Nr TEMA: Index Bättre än 100!

Ansökan om medel för fas 1 av projektet Mentalt sund collie

Kullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande.

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala

Avelsvärden för svenska korsningsfår

DET MESTA DU BEHÖVER VETA OM BLUP AVELSVÄRDERING

Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar

Egen undersökning 6 Material och metoder 6 Resultat 6

Genetiska analyser av olika indikatorer på hållbarhet hos svenska ridhästar Bakgrund

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire

Mycket information i nyhetsbrevet.

Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare

AVELSVÄRDERING. Anders Järnerot

Genetik/Avel Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar

RASAVELSSTRATEGI AVELSSTRATEGI FÖR KARELSK BJÖRNHUND SVENSKA BJÖRNHUNDKLUBBEN

MH SOM HJÄLPMEDEL I HUNDAVELN

Mentalitet och avel. sid 1

FÖRSLAG! Varje uppfödare har ett ansvar för att dessa egenskaper bevaras och han/hon skall besitta erforderliga kunskaper om dessa.

Genomiska avelsvärden revolutionerar avelsarbetet

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh

Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier

Effekten av att använda olika informationskällor vid skattning av hingstars avelsindex inom SWB

Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen , byggd på statistik t.o.m och godkänd av SNTK:s styrelse

Utkom från trycket den 10 december beslutade den 9 november 2004.

Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier

HÖFTLEDSRÖNTGEN om avläsning och sedering

Utvärdering av Rasspecifika Avelsstrategier för Grosser Schweizer Sennenhund

Avelsrådets kommentarer till förslag på nya Avels- och Uppfödaretiska Regler för Sennenhundar

Utvärdering av RAS, Rasspecifik AvelsStrategi, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2013

SWKs Avelsrapport för år 2008

hybrid! Artikel i tidningen Svensk Gris med knorr nr

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S

Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson

Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007.

Rasspecifika avelsstrategier för Jaktcockerspaniel

Avelsstrategi, Avelspolicy och Avelsmål för kort- och långhårig collie

Utvärdering av åtgärder inom ramen för SKKs genetiska hälsoprogram för fysisk hälsa. Mall med exempel på olika program

Kleiner münsterländer

Nyheter NAV, gemensam Svensk-Finsk-Dansk, rutinavelsvärdering 14 augusti 2012

RAS för Sveriges Nationalras Jämthunden. Utarbetad av Svenska Jämthundklubben och Svenska Älghundklubben.

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar

Hur blir man en bättre avlare. Thorvaldur Árnason IHBC AB, AUI

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh

Effekten av hälsoprogram avseende HD hos schäfer. Av Monica Henriksson Statistik David Lundgren/ Erik Vikström

Tabeller för den late från Avelsdata.

FÖRSLAG! Varje uppfödare har ett ansvar för att dessa egenskaper bevaras och han/hon skall besitta erforderliga kunskaper om dessa.

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning

Avelsplanering, med fokus på genetisk variation. Sofia Malm

2012 Svensk Mjölk AB HANDLEDNING

RASSPECIFIK AVELSTATEGI för

RAS Uppföljning

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SLRKs

VÄLJ RÄTT AVELSTJUR. Kan ge 125 miljoner kr extra / år till svenska dikoproducenter!?

(Tema Mentalitet, del 1.) Mentalbeskrivning - Vilken information får vi? av AnnaP

Avelsstrategi för portugisisk vattenhund Historia

AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Avel i ekologiska besättningar

Presentation av HD-gruppens rapport Minnesanteckningar från SKK:s redovisning

Avelsplan för den varmblodiga travhästen

Colliekonferens i Västerås

Genomisk selektion -erfarenheter från mjölkkor -möjligheter för köttraser. Besöksdagen på Gunnarp Hans Stålhammar

Transkript:

Avelsvärdering med index Erling Strandberg, inst för husdjursgenetik, SLU

Index i hundaveln Vad? Varför? Hur?

Vad är index?

Avel att välja de bästa hundarna till att bli föräldrar fast ännu hellre Att välja de hundar som ger bäst avkommor! Hur vet vi det? Gentest? Information om prestationer, sjukdomsresultat etc Kort sagt: AVELSVÄRDERING - INDEX

? Kärt barn har många namn Index Avelsindex BLUPindex Avelsvärde Hundens index för en (eller flera) egenskap(er) är en skattning av dess nedärvningsförmåga (avelsvärde), jämfört med genomsnittet i rasen.

Vad är index? Vad är index? Hundens skattade avelsvärde (index): Är en förutsägelse om hur hundens avkommor kommer att utvecklas i en viss egenskap - inte ett mått på vad avelshunden själv har för resultat Ger en uppfattning om vilket resultat man kan förvänta sig i kommande generationer av att använda den aktuella hunden i avel

Vad är index? Utnyttjar all tillgänglig information från släktingar Korrigerar för miljöfaktorer (t ex ålder, beskrivare) Simultan skattningsprocess, statistisk analys (BLUP = Best Linear Unbiased Prediction)

Varför? När är index användbart?

Hundens prestation påverkas av många faktorer Arv Motion Utfodring Kön Sedering Ålder Undersökningsår Födelsemånad

Suggors kullstorlek (medeltal 10 levande födda) Sugg -id kullstorl kullnr bettyp moder resultat systrar resultat antal systrar 1 12 1 galt 12 12 3 2 10 1 galt 10 9 2 3 11 1 semin 12 13 7 4 10 1 galt 11 10 5 5 14 2 galt 10 13 1

För vilka egenskaper? Komplexa egenskaper: Total fenotypisk variation Variation som uppkommit pga Faktorer vi inte kan greppa = slumpmässig miljövariation Variation som uppkommit pga olika arvsanlag = ärftlig variation Variation som kan korrigeras = systematisk miljövariation

Komplexa egenskaper Arvbarhet = Genetisk variation All variation

Arvbarhet Ett värde från 0 till 1 Hur stor del av variationen förklaras av arv Hur mycket av föräldrarnas fenotypiska överlägsenhet går i arv till avkomman

Arvbarhet (h 2 ) = regression av avkomma på föräldrar 3 Avkomma 2 h 2 = 0,3 1 0-3 -2-1 0 1 2 3 Föräldramedeltal -1-2 S R -3

Arvbarhet Ett värde från 0 till 1 Hur stor del av variationen förklaras av arv Hur mycket av föräldrarnas fenotypiska överlägsenhet går i arv till avkomman Hur mycket djurets egen fenotyp säger om avelsvärdet

Avelsvärde, avelsindex (A) 3 h 2 = 0.3 2 1 Lutning h 2 0-3 -2-1 0 1 2 3 Regressionslinje -1 Fenotypvärde Värden för enskilda djur -2-3

-4 Avelsvärde 4 3 h 2 =0,6 2 1 Fenotypvärde 0-4 -3-2 -1 0 1 2 3 4 1 2 3-1 -2-3

Arvbarhet Ett värde från 0 till 1 Hur stor del av variationen förklaras av arv Hur mycket av föräldrarnas fenotypiska överlägsenhet går i arv till avkomman Hur mycket djurets egen fenotyp säger om avelsvärdet Hur mycket information behövs för att få ett säkert avelsvärde

Säkerheten på avelsvärdena påverkas av arvbarheten Sant avelsvärde 4 3 2 Arvbarhet = 0,1 1 0-4 -3-2 -1 0 1 2 3 4 Skattat avelsvärde -1-2 -3-4

Säkerheten på avelsvärdena påverkas av arvbarheten Sant avelsvärde 4 3 Arvbarhet=0,6 2 1 0-4 -3-2 -1 0 1 2 3 4 Skattat avelsvärde -1-2 -3-4

Arvbarhet Ett värde från 0 till 1 Hur stor del av variationen förklaras av arv Hur mycket av föräldrarnas fenotypiska överlägsenhet går i arv till avkomman Hur mycket djurets egen fenotyp säger om avelsvärdet Hur mycket information behövs för att få ett säkert avelsvärde Hur lätt är det att avla för en egenskap

Vad behövs? Tillräckligt med data (fenotyp + härstamning) Mätmetoden/beskrivningen bör vara standardiserad och validerad Variation (fenotypisk och genetisk) i egenskapen Överensstämmelse mellan mål- och mätegenskap Enighet kring avelsmålet - vad vill vi uppnå?

1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Varför skatta avelsvärden? Den genetiska trenden visar på förbättrad ledhälsa (HD) hos jämthund över tid 105 100 95 90 85 80 Genomsnittligt HD-index för jämthund

Exempel från varmblodig ridhäst, hoppning och dressyr 110 105 100 Show jumping Dressage 95 90 85 80 1960 1970 1980 1990 2000

Hur går det till?

Avelsvärdering Insamling av data Avelsvärdering Rangering Val av avelsdjur Avelsvärderingen görs om med det tidsintervall man bestämmer.

Index (avelsvärde) Reg.nr. Namn Index_NO Medelfel S61150/2009 SEAMIST ICE BLUE 133 11 S61145/2009 SEAMIST ARCTIC ICE 133 11 S61149/2009 SEAMIST ICE WARNING 133 11 S61151/2009 SEAMIST LAVENDER ICE 132 11 S17202/2009 SEAMIST ICE NOUGAT 131 11 S17199/2009 SEAMIST BLACK ICE 131 11 S61148/2009 SEAMIST ICE SPIRIT 131 11 S17203/2009 SEAMIST ON ICE 130 11 S18348/2003 SEAMIST SNOWSTAR 130 10 S17205/2009 SEAMIST ICE SONG 130 11 Medelvärdet i rasen är 100 Medelfelet anger säkerheten

Referenspopulation 150 Genetisk trend 140 130 120 110 Medelindex 100 90

Säkerhet Medelfelet anger indexets säkerhet Anger det intervall som hundens avelsvärde sannolikt ligger inom Reg.nr. Namn Index_NO Medelfel S61150/2009 SEAMIST ICE BLUE 133 11 Med 68 % sannolikhet inom intervallet 122-144

Säkerhet Säkerheten styrs av arvbarheten informationsmängden som knyter an till en viss individ (i form av släktingars fenotyper) Närmare släktingar påverkar mer Avkommor påverkar säkerheten mest

Förväntat index för en kull En kulls förväntade index är medelvärdet av föräldrarnas index: Hanen: 120 Tiken: 100 Kullens förväntade index: 110

Index i avelsarbetet Index ger en säkrare bedömning av individens avelsvärde Avelsurvalet bör baseras på indexvärdet snarare än fenotypen För en genetisk förbättring över tid bör parningskombinationens index vara bättre än genomsnittet i rasen (>100) Strategi för hur index ska användas behövs Indexvärden bör inkluderas som en del i RAS