Ljud åk 3-4; station a) Ljudmaskiner 1. Kacklande burk. Beskrivning: Se länk på sidan 'Bygga'. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk. 2. Smörpapper. Blås på en papperskant som på ett grässtrå. 3. Visselpipa. Undersök en visselpipa. Hur blir det ljud av luften som man blåser in? Man blåser mot en vass kant som klyver luften. Man kan tänka sig luftens molekyler som en rad kulor. Varje kula måste välja om den ska rulla på ena eller andra sidan om kanten. En kula går till höger. Det blir en förtätning i luften på högra sidan. Nästa kula rullar till vänster. Nu blir luften tätare på vänstra sidan och tunnare på högra. Ljudvågor är förtunningar och förtätningar i luften. Det är lättare att förklara hur en sträng gör vågor i luften när den svänger av och an och skuffar på luften för varje svängning.
Ljud åk 3-4; station b) Toner och instrument 1. Flaska. Blås över flaskans öppning. Vilket instrumet bildar ljud på samma sätt? Flöjt. Sätt lite vatten i flaskan. Hur låter tonen? Högre. Ljudvågorna får mindre luft att röra sig i och blir därför kortare. 2. Några glas, tesked. Spela på glasen med sked. Ordna tonerna från den lägsta till den högsta. Vilket instrument spelar man med en klubba? Xylofon, klockspel. 3. Instrument med strängar, hemgjort eller riktigt. Knäpp på strängarna. Vad beror det på att de ger olika toner? Spändare sträng ger högre ton. Kortare sträng ger högre ton. Lättare sträng ger högre ton. Kommer du på tre instrument som har strängar? Gitarr, fiol, piano(!).
Ljud åk 3-4; station c) Telefon 1. Muggtelefonen är två kacklande burkar i varsin ända på en tråd. Prova muggtelefonen tillsammans med en kompis. Gå så långt ifrån varandra att tråden är sträckt. Hur går det om man håller i tråden? 2. En slang med en tratt i var ända. Prova slangtelefonen med en kompis. Kan man tala runt ett hörn? Ja. Hur tror du ljudet går fram i de här telefonerna? I trådtelefonen får ljudvågorna tråden att darra. I slangen är går ljudvågorna genom luft och återkastas (ekar) från slangens väggar.
Ljud åk 3-4; station d) Ljudvågor 1 1. Stämgaffel. Knacka stämgaffeln mot bordet. Lägg den odelade änden av den mot örat och lyssna på tonen. Den kommer av att stämgaffeln darrar och sätter luften i rörelse. 2. Knacka stämgaffeln mot bordet och håll sedan den odelade änden bot bordet. 3. Stämgaffel, vatten. Knacka stämgaffeln mot bordet och doppa den delade änden i vatten. Vågorna som den gör i vattnet är små men går att se.
Ljud åk 3-4, station e) Ljudvågor 2 1. Linjal eller sågblad. Håll en linjal eller ett sågblad mot bordet så att en bit sticker ut. 2. Knäpp som på en sträng. 3. Gör högre och lägre toner genom att låta en kortare eller längre bit sticka ut. Om svängningarna är snabba är tonen hög. Man mäter tonhöjden i hertz (Hz). Om svängningarna stora är ljudet starkt. Man mäter styrkan i decibel (db).
Ljud åk 3-4; Demo 1 Ljudets hastighet Det tar en stund för ljudet att nå fram genom att göra ljudvågor i luften. Gå ut och pröva: 1. Ta något som man kan slå med så att det hörs bra, t ex en hammare och ett järnrör. Ställ dig ca 100 meter bort från de andra men så att de kan se dig. (Du kan t ex stå vid gungställningen om den är av järn och de går 100 meter bort.) 2. Slå med stora tydliga slag. De andra ser när hammaren träffar och hör när ljudet kommer. Det tar en sekund för ljudet att gå 300 meter. Men ljuset, det du ser, går mycket fortare.
Ljud åk 3-4; Demo 2 Skydda hörseln Ljudmätare t ex ficköra. Fick-örat mäter ljudnivån bara medan man trycker på knappen. Mät ljudet i matsalen, i gy-salen eller i slöjdsalen en vanlig dag. Ljud som är starkare än 115 decibel kan skada hörseln fast de räcker mindre än en sekund. Ljud som är starkare än 86 decibel och räcker några timmar kan skada hörseln. En hörselskada kan betyda att man hör sämre, att man inte hör vissa toner eller att det piper i öronen fast man har det tyst omkring sig. En del skador kan gå över efter en tid. Andra skador märks först efter många år och går inte att bota.