6-2 Medelvärde och median. Namn:

Relevanta dokument
MA1S TATISTIK UPPGIFTER

Beskrivande statistik

3-5 Miniräknaren Namn:

Bok: X (fjärde upplagan) Kapitel : 3 Längd, tid och samband Kapitel : 4 Algebra och mönster

Forskningsmetodik 2006 lektion 2

2 Dataanalys och beskrivande statistik

Finns det över huvud taget anledning att förvänta sig något speciellt? Finns det en generell fördelning som beskriver en mätning?

Föreläsning G60 Statistiska metoder

Sammanfattningar Matematikboken X

Kvantitativ forskning C2. Viktiga begrepp och univariat analys

8-5 Ekvationer, fördjupning. Namn:.

En typisk medianmorot

Bearbetning och Presentation

732G01/732G40 Grundläggande statistik (7.5hp)

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Medelvärde, median och standardavvikelse

PLANERING MATEMATIK - ÅK 8. Bok: Y (fjärde upplagan) Kapitel : 5 Ekvationer Kapitel : 6 Sannolikhet och statistik. Elevens namn: Datum för prov

Kvantitativ strategi Univariat analys 2. Wieland Wermke

x kr y kr a) 7 dm b) 325 mm c) 1,2 km d) cm 2 Hur mycket är a) b) ( ) / 4 c) 10 / (14 4)

Idag. EDAA35, föreläsning 4. Analys. Exempel: exekveringstid. Vanliga steg i analysfasen av ett experiment

Beskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor)

Procent 1, 50 % är hälften

Procent 1, 50 % är hälften

Föreläsning G70 Statistik A

Idag. EDAA35, föreläsning 4. Analys. Kursmeddelanden. Vanliga steg i analysfasen av ett experiment. Exempel: exekveringstid

Beskrivande statistik. Tony Pansell, Leg optiker Docent, Universitetslektor

Deskription (Kapitel 2 i Howell) Moment 1: Statistik, 3 poäng

ÄMNESPROV I MATEMATIK Skolår 9 Delprov B

Minsta gemensamma nämnare vad är det?

13.1 Matematisk statistik

Varje deluppgift ger 1 poäng. Det är även utskrivet vilken förmåga du kan visa på varje uppgift. Till exempel betyder EB, begreppsförmåga på E-nivå.

REPETITION 3 A. en femma eller en sexa?

Repetitionsuppgifter 1

Extramaterial till Matematik X

Arvodesenkät. Resultat Egenföretagare.

Lite extra material för deltagarna i kursen MAB 5.1

Kort om mätosäkerhet

2-4: Bråktal addition-subtraktion. Namn:.

Arbeta med normalfördelningar

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs

6-1 Datainsamling, tabeller och diagram Namn:

10 10:1 Cirkeldiagram 1

Sociologi GR (A) Sociologisk Metod Examination #2 Peter Axelsson. N Minimum Maximum Mean Std. Deviation

a) trettiotvåtusen femhundrasju b) femhundratusen åttiotre a) ett udda tal b) det största jämna tal som är möjligt A B C A B C 3,1 3,2

Ma1 NA18: Info inför prov 1

2.1 Minitab-introduktion

4.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 4.2 För reaktionen 2ICl(g) I 2 (g) + Cl 2 (g) gäller att. För reaktionen I 2 (g) + Cl 2 (g) 2ICl(g) gäller 2

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2007 Statistiska institutionen Johan Andersson

Statistik och epidemiologi T5

2-1: Taltyper och tallinjen Namn:.

Konkret kombinatorik. Per Berggren och Maria Lindroth

KLEINLEKTION. Område statistik. Lektionens upplägg. Lämplig inom kurserna Matematik 2b och 2c. Engage (Väck intresse) Explore (Upptäck laborera)

Studieplanering till Kurs 2b Grön lärobok

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

8-3 Kvadreringsreglerna och konjugatregeln. Namn:

3-7 Procentuella förändringar

9-2 Grafer och kurvor Namn:.

Typvärde. Mest frekventa värdet Används framförallt vid nominalskala Ex: typvärdet. Kemi 250. Ekon 570. Psyk 120. Mate 195.

Repetitionsprov inför provet Statistik

3-4 Procent Namn: Inledning. Vad menas med procent?

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Instruktioner: Institutionen för hälsovetenskap

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 16 augusti

Du ska undersöka om två figurer är likfonniga. En rätvinklig triangel kan

11. DESKRIPTION EN VARIABEL

Förord. Innehåll. 1 Tal 4. 4 Algebra Bråk och procent Statistik och sannolikhet Tid, hastighet och skala 60.

7-1 Sannolikhet. Namn:.

Det är tänkt att varje elev eller grupp ska få en egen kopia av provresultaten och en egen datablankett att fylla i.

Repetitionsuppgifter 1

Kunna dra slutsatser om t ex ett systems betjäningstider och antalet köplatser genom att tolka diagram.

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM

vux GeoGebraexempel 2b/2c Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110319)

Statistik. Berit Bergius & Lena Trygg, NCM

Introduktion till statistik för statsvetare

MATEMATIK ARBETSOMRÅDET LIKABEHANDLING Kränkande handlingar, nätmobbning, rasism och genus

2-9: Bråktal: gemensam nämnare

Arbetsblad 5:1. Tolka diagram. 1 a) Vilket var kilopriset år 2003? 2 a) Vad kallas den här typen av

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. En uppgift per blad och inga svar på baksidan av bladen Lycka till!

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel

Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att...

Gamla tentor (forts) ( x. x ) ) 2 x1

2-5 Decimaltal Namn: Inledning. Vad är ett decimaltal, och varför skall jag arbeta med dem?

Datorlaboration 8/5 Jobba i grupper om 2-3 personer Vi jobbar i Minitab Lämna in rapport via fronter senast 22/5 Förbered er genom att läsa och se

1. Mattias säljer tomater på torget. Anders köper två tomater av Mattias. Vad kostar tomaterna per kg?

4-2 Linjära mått och måttsystem Namn:.

STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2009 Statistiska institutionen Jörgen Säve-Söderbergh

Kunna dra slutsatser om ett systems betjäningstider och antalet köplatser genom att tolka diagram.

Matematik 1A 4 Potenser

NpMa2b ht Kravgränser

Medicinsk statistik I

Repetition kapitel 1, 2, 5 inför prov 2 Ma2 NA17 vt18

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 2

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0006M Institutionen för matematik Datum Skrivtid

MA1201 Matematik A Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Statistiska begrepp och uttrycksformer

Biostatistik: Begrepp & verktyg. Kvantitativa Metoder II: teori och tillämpning.

Deskriptiv statistik. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University

Elevrådet har gjort en undersökning på skolan kring hur lång tid varje elev på skolan dagligen ägnar åt att plugga.

Transkript:

6-2 Medelvärde och median. Namn: Inledning Du har nu lärt dig en hel del om datainsamling och presentation av data i olika sorters diagram. I det här kapitlet skall du studera hur man kan karaktärisera data i form av medelvärden, variationsvidder och medianvärden. Vad är nu detta? Svaret är enkelt: ett bra sätt att karaktärisera hur en samling mätvärden är fördelade. Detta för att ge en kort och viktig information om karaktären på mätvärdenas fördelning. Medelvärde Betrakta följande två fördelningar. diagram A diagram B 6 5 4 3 2 1 0 140-144 145-149 150-154 155-159 160-164 165-169 170-174 175-179 180-184 185-189 8 7 6 5 4 3 2 1 0 140-144 145-149 150-154 155-159 160-164 165-169 170-174 175-179 180-184 185-189 Vad skiljer diagram A från diagram B? Svar:.. Det är i båda fallen en massa mätvärden och staplar med en och samma intervallindelning. Men du kan se några skillnader. Du har säkert svarat att det högra diagrammet innehåller fler höga mätvärden än den vänstra. För att berätta lite mer om hur en fördelning ser ut finns ett begrepp som heter medelvärde. Det är som namnet säger ett mått på ett medelmätvärde, och man räknar ut det på följande sätt: Definition av medelvärde: Medelvärdet = summan av alla mätvärdena antalet mätvärden Det här låter lite främmande och konstigt, så vi får ta några exempel. 1

Exempel 1: Vad är medelvärdet av talen 3, 4 och 5? Svar: medelvärdet = (3+4+5)/3 = 12/3 = 4 Här kommer ytterligare några övningsexempel: 6-2-01 Beräkna medelvärdet av talen 13, 17, 12 och 10. Svar:. 6-2-02 Beräkna medelvärdet av talen 12, 15, 12, 15, 17, 15, 13 och 14 Svar:. Det finns alternativa sätt för att räkna ut detta: Alternativ 1: (12+12+13+14+15+15+15+17)/8 = 113/8 = 14,125 Alternativ 2: (12*2 + 13 + 15*3 + 17)/8 = 113/8 = 14,125 Som du ser är det andra alternativet bra om man har fler mätvärden som har samma tal. Det har man ofta, och du ser det till exempel i diagram A och B ovan. Nu skall du tillämpa dessa kunskaper om medelvärde genom att bestämma dessa för längdmätningarna i diagram A och diagram B. Men du har ett problem. Vilket? Svar: Visst. Du har y-axeln i intervall, och inget talvärde. Du får göra ett konstgrepp: du väljer mittvärdet i varje intervall och det värdet får representera medelmätvärdet i intervallet. Hur blir det? 140-144 ersätter vi med medelvärdet 142 145-149 147 150-154 152 155-159 157 160-164 162 165-169 167 170-174 172 175-179 177 180-184 182 185-189 187 6-2-03 Beräkna medelvärdet för mätvärdena i diagram A Svar:. 6-2-04 Beräkna medelvärdet för mätvärdena i diagram B Svar:. 6-2-05 Vad skiljer mätvärdena i diagram A från diagram B? Svar:. Medelvärdet för A är 157 cm och för B 167 cm. Eleverna i grupp B är med andra ord i snitt 10 cm längre än i grupp A. 2

Miniräknaren repetition I statistiksammanhang är det ofta mycket data att bearbeta. Att arbeta med en miniräknare är därför bra. Det gäller att utnyttja räknarens alla goda egenskaper, och här är räknarens minnesfunktion bra att använda. Vi tar ett exempel. Med frekvens menas antalet observationer med samma mätvärde. Beräkna medelvärdet av följande material: 12 1 13 7 14 0 15 8 16 2 17 5 18 1 Du skall räkna ut uttrycket: 12+13*7+15*8+16*2+17*5+18 24 Du kan inte räkna ut detta rätt upp och ned, men använd minnet för mellanlagring av data. Gör så här: 1. nollställ minnet genom att trycka MRC två gånger. Då slocknar M uppe till höger. 2. mata in 12, och tryck på M+ M uppe till höger lyser upp 3. mata in 13x7 = och tryck på M+ (13*7 adderas nu till minnesinnehållet) 4. mata in 15x8 = och tryck på M+ (15*8 adderas nu till minnesinnehållet) 5. fortsätt så med resterande termer 6. När alla termerna är inmatade: tryck på MRC. Då får du ut den totala summan (= 358) 7. Tryck på delat med och dela summan med 24. Resultat: 14,9 6-2-06 Beräkna medelvärdet för följande data: 55 1 72 3 98 5 105 1 Svar:.. 6-2-07 Beräkna medelvärdet för följande data: 1,1 1 1,4 7 1,7 1 1,9 1 Svar: 3

Median Du har kommit i kontakt med begreppet medelvärde. Det är som namnet anger ett mått på ett snittvärde i fördelningen. Men det säger inte allt. Betrakta följande fördelning: 1 1 2 8 24 1 Medelvärdet för ovanstående är: 1+2*8+24 = 4,1 10 Ger medelvärdet en bra information om fördelningen av mätvärden? Svar:.. Nej, inte alls. Det finns ju bara ett värde över medelvärdet, nämligen 24. Eftersom det värdet är så dominerande, och ligger långt från övriga mätvärden, så blir inte medelvärdet någon representativ bild av fördelningen. För att ge en bättre bild har man infört ytterligare ett mått. Det kallas för median. Definition av median: Med en fördelnings medianvärde menas det värde som delar fördelningen mitt itu. Det finns med andra ord lika många mätvärden som är större än medianen som det finns mätvärden som är mindre än medianen. Om det är ett jämt antal värden får man medianen genom att ta medelvärdet av de två värdena som ligger i mitten. I fördelningen ovan är medianvärdet 2. Det finns lika många värden som är större än 2 som är mindre än 2. Om fördelningen innehåller ett jämt antal värden längs y-axeln, så får man medianvärdet genom att räkna ut medelvärdet av de två mittersta värdena längs y-axeln. Ett sätt att snabbt komma till målet är att rangordna mätvärdena efter storleksordning och därefter bestämma det mittersta. Här har du några övningsexempel. 6-2-08 Bestäm medianvärdet för talen 3, 6, 5, 6, 8, 4 och 7 Svar:. 6-2-09 Bestäm medianvärdet för talen 22, 18, 12, 15, 17 och 13 Svar:.. Som du ser i uppgiften 6-2-09 så hamnar medianvärdet mellan 15 och 17, så svaret blir 16. 4

Typvärde Ett tredje sätt att beskriva en fördelning är att bestämma det vanligaste mätvärdet. Det kallas för typvärdet. Vi betraktar nedanstående fördelning igen: 1 1 2 8 24 1 Här är det ingen tvekan om vilket värde som är typvärdet: det är 2. Definition av typvärde: Med typvärde menas det värde som är vanligast i en fördelning. Om två eller tre värden har samma frekvens så blir det två eller tre typvärden. 6-2-10 Bestäm typvärdet för följande fördelning: 2, 4, 2, 1, 5 Svar: 6-2-11 Bestäm typvärdet för följande fördelning: 22, 13, 19, 17, 19, 22 Svar: Normalfördelningen-fördjupning Eftersom du nu har lärt dig mer om fördelningar, nämligen medelvärde, median och typvärde, så skall du få tillämpa detta på den viktiga normalfördelningen. Du ser en principbild av hur längden varierar i en grupp, till exempel 15-åringar i Sverige. Som du ser finns det lika många personer som är längre än medellängden, som är betecknad med M, jämfört med de som är kortare. Jämför med det resultat som du fick när alla klasskamrater uppgav hur långa de är i föregående kapitel. Det brukar bli en ganska bra normalfördelning, även på ett så litet material som 20 elever. antal M längd 5

Vilket är fördelningens medelvärde? Svar: Och vilket är fördelningens medianvärde? Svar: Slutligen: vilket är fördelningens typvärde? Svar: Just det! Du har hittat en fördelning som har samma medelvärde, median och typvärde. De är alla lika med M. Dagens gåta: Vilket djur är tystast? Svar:.. Visa dina lösningar för din lärare och diskutera svaren. Du får fler träningsuppgifter på de kommande sidorna. Lycka till! 6

6-2 Medelvärde och median. Träningsuppgifter Nivå 1: 6-2-100 Hur räknar man ut medelvärdet för ett siffermaterial? 6-2-101 Vad menas med median? 6-2-102 Hur bestämmer man medianen för ett statistiskt material? 6-2-103 Vad menas med typvärde? 6-2-104 Hur bestämmer man en fördelnings typvärde? 6-2-105 Bestäm medelvärdet av följande tal: 3, 3, 3, 4, 8, 8, 7, 6 6-2-106 Bestäm medelvärdet av följande tal: 77, 92, 101 och 65 6-2-107 Bestäm typvärdet för följande samling tal: 7, 9, 3, 8, 7 6-2-108 Bestäm typvärdet för följande samling tal: 775, 803, 444 7

6-2-109 Bestäm medianen för följande samling tal: 7, 9, 3, 8, 10 6-2-110 Bestäm medianen för följande samling tal: 775, 803, 444 6-2-111 Lasse sålde 42 majblommor och Lisa 56 st ett år. Hur många majblommor sålde de i snitt? 6-2-112 När Elsa cyklade över till sin kompis tog det 14 minuter, 16 minuter, 13 minuter och 15 minuter. Hur lång tid tog det i medeltal? 6-2-113 Lasse är 166 cm lång, Bosse är 170 cm, Anders 158 cm och Erik 162 cm. Hur långa är de i snitt? 6-2-114 En klass är ute och springer i en tävling. Resultatet är sammanställt i diagrammet nedan, där du ser antalet elever som springer på respektive tid. Bestäm medeltid (avrundat till jämna sekunder) och typvärde. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 löpt id i sekunder 25 26 27 28 29 30 8

Nivå 2: 6-2-200 Rita en fördelning som har samma medelvärde som typvärdet 6-2-201 Rita en fördelning som har samma medianvärde som medelvärdet 6-2-202 Bestäm medianvärdet till följande tal: 4, 5, 6, 7 6-2-203 Kalles, Stinas, Anders och Lisas föräldrar tjänar 20 000 kr/månad, 21 200 kr/månad, 19 800 kr/månad och 20 500 kr/månad. Hur stor är delas medellön? 6-2-204 En bil förbrukar 0,7 l/mil under landsvägskörning och 1,1 l/mil i stadstrafik. En person åker 500 mil i stadstrafik och 1500 mil på landsväg. Hur mycket bensin drar bilen i medeltal? 9