2. Transportlogistikens miljöpåverkan

Relevanta dokument
2. Transportlogistikens miljöpåverkan

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

DB Schenkers Emission Report

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Grundläggande energibegrepp

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Kapitel 6. Termokemi

1. Vad är naturkunskap?

ETE331 Framtidens miljöteknik

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Förnybara energikällor:

ETE331 Framtidens miljöteknik

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

Värdera metan ur klimatsynpunkt

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Energiomställning utifrån klimathotet

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?


Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh

Kapitel 6. Termokemi

Klimatsmarta brf Timotejen. Träff 1: omvärlden

Indikatornamn/-rubrik

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

ETE310 Miljö och Fysik

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Klimat, vad är det egentligen?

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Energi. Energi. Lärarhandledning gällande sidorna

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Miljöteknik HT13. Pia Lindberg, Institutionen för Kemi Ångström

Klimatpolitikens utmaningar

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

ETE310 Miljö och Fysik

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem


1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Växthuseffekten och klimatförändringar

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Energisituation idag. Produktion och användning

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Energiförsörjningens risker

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Månadens molekyl är syre, O 2. Syre har valts till månadens molekyl därför att syre ingår i en mängd olika reaktioner där energi omsätts.

Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) Nils Pauler 1

Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten)

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.


Södertälje och växthuseffekten

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Studiecirkel om Klimatet

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation


Sveriges miljömål.

Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien

Transkript:

2. Transportlogistikens miljöpåverkan

Conlogic AB 2

Conlogic AB 3 Miljöproblemens utveckling Utbredning och svårighetsgrad Osynligt avfall Synligt avfall Lokala problem Regionala problem Globala problem 50-tal 70-tal 90-tal Tid Källa Miljö från A till Ö

Miljöintresset har växlat över tid Miljöintresse FN 1972 Stockholm andra klimatvågen 2008? första klimatvågen 2000, millenium FN 1992 Rio de Janeiro?? Bakgrund Trend Conlogic AB 4 Tyst Vår, 1962 Rachel Carson 1900 50-tal 70-tal 90-tal Synligt Synligt och Osynligt 2000 avfall osynligt avfall avfall, Lokala Regionala Globala problem problem problem Tid

Dokumentnamn 5 Beträffande framtiden är icke uppgiften att förutse den utan att göra den möjlig Antoine de Saint-Exupery Resursförbrukning Konsumtion Resurssnålt Hållbart 1900 2030 Tid (år)

Conlogic AB 6 Transportlogistikens negativa miljöeffekter Globalt Regionalt Lokalt Klimat Ozonskiktets uttunning Växthuseffekten Natur Hälsa Försurning Övergödning Marknära ozon Försurning Övergödning Marknära ozon Barriäreffekter Försurning Övergödning Marknära ozon Barriäreffekter Hälsovådliga partiklar och kolväten Sekundära effekter

Conlogic AB 7 Luftemissioner från förbränningsmotorn Atomsfäriska effekter Marknära ozon (O 3 ) Svavelsyra (H 2 SO 4 ) Salpetersyra (HNO 3 ) Solstrålning UV-strålning (hv) Luft Syre (O) Kväve (N) Ädelgaser Rökgaser Koldioxid (CO 2 ) Svaveldioxid (SO 2 ) Kväveföreningar (NOx) Koloxid (CO) Kolväten (HC) Partiklar (PM) Aromater (PAH) Kemiska föreningar i atomsfären (oxidanter) (Väteperoxid (H 2 O 2 ) Hydroxyl (OH) Hydroperoxid (HO 2 ) Ozon (O 3 ) Bränsle Kol (C) Väte (H) Svavel (S) Kväve (N) Aromater (PAH) Förbränningsmotor Otto Diesel Luft Syre (O) Kväve (N) Ädelgaser

Conlogic AB 8 Vårt miljöutrymme -atmosfärens vertikala indelning höjd (km) Tryck (mb) Temp ( C) Väderfenomen 100 termosfärend Norrsken 80 mesopausen -95 mesosfären 50 stratopausen 0,5 1 2,5 ozonskiktet stratosfären Pärlemoln 10 tropopasusen troposfären 1000-60 Cirrusmoln Cumulusmoln

Vilket är vårt miljöutrymme? Conlogic AB 9

Conlogic AB 10 Diskussion 1 Hur drivs miljöarbetet i samhället idag?

Energi och naturresurser Conlogic AB 11

Conlogic AB 12 Termodynamikens grundlagar Första huvudsatsen: Lagen om energins oförstörbarhet Andra huvudsatsen: Lagen om att värme inte av sig självt kan överföras från en kallare till en varmare kropp. Nollte huvudsatsen: Konstaterar bland annat att begreppet temperatur finns. Tredje huvudsatsen: Att den absoluta nollpunkten, 0 K inte kan nås.

Conlogic AB 13 Viktiga begrepp inom termodynamiken Bränsle kan förbrukas men inte energi. Energi Arbete är när mekaniskt arbete uträttas genom att en kraft förflyttar en kropps massa en sträcka. Arbete per tidsenhet kallas mekanisk effekt. Kinetisk energi är rörelseenergi där en kropp med en massa färdas med en hastighet. Lägesenergi är en kropp med en massa på en höjd multiplicerat med tyngdaccelerationen (9,81 m/s2). Kemisk energi lagras genom kemiska bindningar ofta i form i bränslen som t.ex. olja som kan frigöras vid förbränning. Värme är energi som endast existerar vid överföringen från ett medium till ett annat eller från en kropp till en annan. Överföringen sker alltid från en varmare kropp till en kallare kropp. Överföringen kan ske via ledning, konvektion eller strålning. Inre energi är den energi som finns lagrad i ett medium och kan uttryckas om Joule per kg. Ett mekaniskt exempel är en uppspänd fjäder. Entalpi är besläktat med inre energi, men inkluderar även tryck och volymitet. Exergi anger hur stort arbete som högst kan utvinnas vid omvandling från andra energiformer. Den andel som inte kan utvinnas utan förs bort till omgivningen som värme kallas anergi.

Människan i energitrappan Conlogic AB 14

Från värmeenergi till rörelseenergi -Heronskula Conlogic AB 15

Conlogic AB 16 Energi Flödesenergi Biomassa (skog, grödor etc) Vattenkraft (lägesenergi, vågor, strömmar) Vindkraft (temperatur, rotation) Fotoelektrisk effekt (solceller) Instrålningen från solen är 340 W per kvm Kapitalenergi Kol Olja Gas Uran Fossil primärenergi består av kolväten som bildats för länge sedan och lagrats i jordskorpan

Conlogic AB 17 Fotosyntesen koldioxid + vatten + ljusenergi 6 CO 2 + 6H 2 O + 2818 kj druvsocker + syrgas C 6 H 12 O 6 + 6O 2

Conlogic AB 18 Global tillförsel av primärenergi Källa: Energimyndigheten/BP Statistical rview of world energy, June 2004

Conlogic AB 19 Transportsektorns energianvändning i världen Källa: Energimyndigheten/Energy balances of non OECD countries (2004 edition) IEA

Transportsektorns användning ökar Conlogic AB 20

Conlogic AB 21 Den regionala balansen för fossila bränslen 2004 Källa: Energimyndigheten/BP Statistical rview of world energy, June 2004

Conlogic AB 22 Slutlig energianvändning i transportsektorn 1970-2004 i Sverige Källa: Energimyndigheten/SCB, Energimyndighetens bearbetning

Conlogic AB 23 Sveriges totala energianvändning 1970-2004 Källa: Energimyndigheten/SCB, Energimyndighetens bearbetning 1. Enligt den metod som används av FN/ECE för att beräkna tillförseln från kärnkraft

Conlogic AB 24

Källa: Kjell Aleklett, Uppsala University Conlogic AB 25

Prognos för transporternas bränsle enligt EU s mål Conlogic AB 26 350 Mtoe 300 250 200 150 100 50 0 2005 2010 2015 2020 Year 10 % Hydrogen Natural gas Bio fuel Oil

Conlogic AB 27 År 2030 kan Kina komma att nyttja lika mycket olja som USA. 40 35 30 USA Import Production Nu använder kinesen 0,7 och amerikanen 11 liter/dag. Million BOPD 40 35 30 25 20 15 10 5 0-5 China Import Production 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Million BOPD 25 20 15 10 5 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Men, det finns sannolikt inte tillräckligt med olja vare sig nu eller i i framtiden.

Conlogic AB 28 Peak Oil i ett historiskt perspektiv The end of the Oil Age Oct 23rd 2003 Leaders from The Economist print edition

Conlogic AB 29 Diskussion 2 Hur produceras transporterna idag? Vilken är transporternas tuffaste miljöutmaning?

Global uppvärmning Conlogic AB 30

Conlogic AB 31 Växthuseffekten Reflekterad kortvågig Ljusstrålning 30 Kortvågigt Solljus 100 Långvågig värmestrålning 70 Rymden Absorption 19 Atomsfären Växthuseffekten Värme absorberas av vattenånga, Koldioxid och andra växthusgaser och strålar tillbaka på jordytan Hav, land och is Solljus som Når jordytan 51 Avdunstning 23 + Värmeledning 7 Långvågig värmestrålning Direkt från jordytan 150 Återinstrålning höjer jordytans medeltemp. med 35 grader

VÄXTHUSGASER, GWP Conlogic AB 32 X 1 X 23 X 296

Conlogic AB 33 Växthusgasernas fördelning i atmosfären Växthusgaser koldioxid klorfluokarboner (freoner) ozon metan dikväveoxid övriga gaser

Koldioxidhalten i atmosfären Conlogic AB 34 Halten av koldioxid i atmosfären ökar och ökningstakten steg på 1960-talet. Källa: IPCC, 2001 och CDIAC

Conlogic AB 35 Metankoncentrationen i atmosfären under de senaste 10 000 åren och sedan 1750 (infällt). 10 000 5 000 0 Tid före 2005 År 2005 Källa, FN:s klimatpanel

Conlogic AB 36 Transports andel av klimatpåverkan World greenhouse-gas emissions by sector, 2000 (%) Fördelning av Sveriges utsläpp av växthusgaser 2006 14% 13% 14% 4% 14% Transport Waste Agriculture Deforestaion Electricity & heat Industry 13% 9% 3% 6% 13% 7% El- och värmeproduktion Bostäder, lokaler och förbränning inom jord/skogbruk, fiske Inrikes transporter Industrins förbränning Industriprocesser Jordbruk 24% 17% Other 17% 30.7% Avfall Övriga sektorer* EU; 20 % En beräkning utifrån Europeiska förhållanden och statistik, där personbilarna står för 60 procent av koldioxidutsläppen och godstransporter för resterande 40.

Conlogic AB 37 Växthuseffekten -Nuläge Marine Aviation 600 500 400 300 200 100 Million ton CO2 from fuel combustion 543 416 357 292 27 632 21 501 1990 1995 2000 2005 Data source: IEA, 2007 Global 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 Global International aviation Intl. Marine bunkers 2 % eller 4 %?

Transportsektorns växthusgaser Conlogic AB 38

Conlogic AB 39 Ändring av global medeltemperatur år 1850-2005 + 0,6 o C under 1900-talet, Naturvårdsverket + 2-4.5 o C är en sannolik ökning till 2100 men det kan bli 6 grader (forskarna eniga, IPPC)

Conlogic AB 40 Minskning av Arktisk havsis 1979 2003

Klimatfrågan får allt större mediautrymme Conlogic AB 41

Conlogic AB 42 Förändring av koldioxid 1991-2002 inom EU- och OECD-länder Källa: Energimyndigheten/OECD in figures 2004

Conlogic AB 43 Utsläpp av koldioxid från förbränning per invånare och BNP i EU samt OECD-länderna Källa: Energimyndigheten/OECD in figures 2004

Conlogic AB 44 Koldioxid per capita Bakgrund Ton koldioxid per person och år, 2004 40 35 30 25 20 15 10 5 0 0.12 0.31 1.2 1.8 3.07 3.84 4.28 5.65 5.89 7.69 8.03 9.19 9.79 9.79 9.8 9.84 10.54 12.58 13.38 19.27 20.01 20.38 24.93 37.8 Tanzania Kenya Indien Brasilien Lettland Kina Thailand Ungern Sverige Italien Polen Sydafrika Storbritannien Tyskland Danmark Japan Ryssland Finland Saudiarabien Australien Kanada USA Luxemburg Förenade arabemiraten Källa: Globalis

Växthuseffekten är även i Kina Conlogic AB 45

Conlogic AB 46 Utsläpp av koldioxid i Sverige 1980, 1990-2003 Källa: Energimyndigheten

Conlogic AB 47 Diskussion 3 Vad tror ni om växthuseffekten? Vad kan transportlogistiken göra?

Uttunnat ozonskikt Conlogic AB 48

Conlogic AB 49 Ozonskiktets uttunning 1 2 3 4 5 6 Cl Cl Cl Cl Klorfluorkarboner förs upp i stratosfären UV-strålning spjälkar av kloratomer från CFC-molekyl En ozonmolekyl Kan angripas Av kloratomen En syreatom spjälkas av och binds till kloratomen En fri syreatom tar syret från klormoxiden och bildar en ny syremolekyl Den frigjorda kloratomen och kan på nytt bryta sönder ozonmolekyler. En kloratom kan bryta ned upp till 10 000 ozonmolekyler

Conlogic AB 50 Vad händer nu Montrealprotokollet (87, 90, 92) Återställt 2070 enligt NASA??, men Miljöframgångar vid mötet i Montreal 2007 I september 2007 beslöt de 191 länder att tidigarelägga utfasningen av de ozonförstörande freonutsläppen med tio år. "en historisk överenskommelse", uppger Nick Nuttal, FN:s miljöprogram UNEP till TT. Det innebär att freonanvändningen fasas ut i industriländerna 2020 istället för 2030 och i utvecklingsländerna 2030 i stället för 2040. USA kom med förslaget att årtalen borde flyttas fram tio år och fick beröm efter mötet för att ha varit en av de pådrivande länderna i förhandlingarna. Den snabbare minskningen av freoner kan ge en klimatvinst som är fem gånger större än de effekter som det nuvarande Kyoto-protokollet förväntas bidra med.

Conlogic AB 51 Diskussion 4 Har ni låtit er påverkas av ett uttunnat ozonskikt?

Försurning Conlogic AB 52

Conlogic AB 53 Försurningens principer Atomsfäriska effekter Svavelsyra (H 2 SO 4 ) Salpetersyra (HNO 3 ) Surt regn Svaveldioxid Kvävedioxider Påverkan på ph-värdet i Sjöar och mark

Conlogic AB 54 Försurning -Nuläge 12000 10000 EU27 Sea 8000 6000 4000 2000 TSAP IMO 0 2000 2005 2010 2015 2020 2020x SO2 SO2 från 2000-2020

Conlogic AB 55 Svensk import av svavel och kväveoxid (NO 2 ) år 2000 Källa: Energimyndigheten

Conlogic AB 56 Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Sverige 1990-2003 Källa: Energimyndigheten

Svaveldioxid Alla trafikslag 50000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 45000 35000 27000 1500015000 10000 5000 1000 1000 350 50 10 3 Conlogic AB 57 Marine bunker Marine bunker, 2012 Marine bunker, 2007 global average Marine bunker, ECA, 2006 North Sea, ECA 2007 Marine bunker, ECA 2010 Marine bunker 2020 EU port fuels, 2010 Marine bunker, ECA 2015 Road diesel, Global average Road diesel 2005, EU Road diesel 2009, EU Road diesel Swedish average sulphur content [ppm]

Conlogic AB 58 Diskussion 5 Känner ni till något påtagligt tecken som tyder på försurning i er närhet?

Övergödning Conlogic AB 59

Conlogic AB 60 Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i Sverige 1990-2003 Källa: Energimyndigheten

Conlogic AB 61 Övergödning -Nuläge 14000 12000 10000 EU27 Sea 8000 6000 4000 TSAP IMO 2000 0 2000 2005 2010 2015 2020 2020x Nox Emissioner av NOx år 2000-2020

Conlogic AB 62 Diskussion 6 Känner ni till något påtagligt tecken som tyder på övergödning i er närhet?

Marknära ozon Conlogic AB 63

Conlogic AB 64 Orsaker till marknära ozon Den globala bakgrundshalten av ozon har ökat. Beroende på ökade halter av metan samt kväveoxider. Regionalt förhöjda halter i exempelvis Europa under högtrycksperioder som kan transporteras till andra regioner. Lokalt förhöjda ozonhalter från lokala utsläpp i samverkan med solljus.

Conlogic AB 65 Diskussion 7 Känner ni till något påtagligt tecken som tyder på marknära ozon (smog) i er närhet? Ge några exempel på miljöproblem som bedöms olika mot i Sverige

Minskad biologisk mångfald Conlogic AB 66

Conlogic AB 67 Några exempel på hur transportlogistiken inverkar negativt på den biologiska mångfalden: Barriäreffeketer från infrastruktur hindrar djurs vandringar Buller hindrar djurs kommunikationsmöjligheter Marknära ozon påverkar djurs hälsa Försurning förstör djurs omgivande livsmiljö Övergödning förstör djurs omgivande livsmiljö Giftutsläpp förstör djurs omgivande livsmiljö Klimatförändring förstör djurs omgivande livsmiljö

Conlogic AB 68 Lista över hotade arter I internationella naturvårdsunionen lista över utrotningshotade arter för 2007 tas 41 145 arter upp varav 16 306 är antingen utdöda eller under varierande grad av hot om utrotning. Det är en ökning med 200 arter jämfört med listan från föregående år. Bland de hotade arterna finns var fjärde däggdjursart, var åttonde fågelart och var tredje grodddjursart. Bland växterna bedöms 70 procent av arterna vara hotade.

Conlogic AB 69 Diskussion 8 Känner ni till något exempel på arter som försvunnit?

Buller, trängsel och barriäreffekter Conlogic AB 70

Conlogic AB 71 Diskussion 9 Ge något exempel på hur buller, trängsel och barriäreffekter diskuteras i samhället med avseende på transporterna?

Negativa hälsoeffekter Conlogic AB 72

Conlogic AB 73 Negativa hälsoeffekter Partiklar Kolväten koloxid Nolltolerans

Conlogic AB 74 Luftens sammansättning Ämne Beteckning Miljondelar (ppm) Omsättningstid kväve N 2 780 000 miljontals år syre O 2 210 000 tusentals år argon Ar 9 300 miljontals år koldioxid CO 2 360 5 10 år Neon Ne 18 miljontals år helium He 5 miljontals år metan CH 4 1,7 Ca 10 år vätgas H 2 0,6 tusentals år lustgas N 2 O 0,3 ca 150 år kolmonoxid CO 0,2 ca 6 månader ozon O3 0,02 ca 1 månad

Conlogic AB 75 Struktur Namn Utsläppskällor Effekter C 2 H 4 eten, etylen bilavgaser, polytentillverkning oxidantbildning, genotoxiska metaboliter C 3 H 6 propen, propylen bilavgaser oljekrackning oxidantbildning, genotoxiska metaboliter C 4 H 6 1,3-butadien bilavgaser Tobaksrök Cancerogen C 6 H 6 Bensen bilavgaser bensinångor Leukemi C 7 H 8 metylbensen, toluen bilavgaser lösningsmedel oxidantbildning Neurotoxisk C 8 H 8 styren styrenplaster plastbåtstillverkning oxidantbildning genotoxisk CH 2 O formaldehyd avgaser vissa möbler och textilier cancerogen allergen C 3 H 4 O akrolein avgaser stekos genotoxisk CHCL 3 triklormetan kloroform vattenklorering cancerogen C 2 H 3 CL kloreten vinylklorid PVC-plaster PVC-framställning cancerogen C 2 H 4 CL 2 dikloretan, EDC blyad bensin PVC-framställning cancerogen C 2 HCL 3 Trikloreten, Tri lösningsmedel cancerogen neurotoxisk C 2 CL 4 tetrakloreten, Per kemtvättmedel cancerogen

Conlogic AB 76 Partiklar i Sverige Årliga emissioner PM2,5, 1000 ton 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 Nationell totalt Näringslivet totalt Årliga emissioner av partiklar PM2,5, partiklar mindre än 2,5 μm; kiloton [i] [i] SMED bearbetad av IVL

Conlogic AB 77 Diskussion 10 Ge några exempel på hur människors hälsa påverkats negativt av transporterna. Ge några exempel på hur människors hälsa påverkats positivt av transporterna.

Skada på naturresurser Conlogic AB 78

Conlogic AB 79 Vad är detta? BT Kemi Miamata Sälar i Kattegatt Erica Kuwait Tory Canyon DDTFC Roca Gil Bhopal Cyanobakterier Exxon Valdéz Prestige Libanon PCB Skogsdöd Och härnäst?

Conlogic AB 80 Utsläpp till havet Number of oil spill i The Swedish Economical zone.

Conlogic AB 81 Punktutsläpp av olja i Östersjön Källa: Helcom

Conlogic AB 82 Skada på naturresurser Sju oljeutsläpp i Östersjön på 24 timmar I mitten av september genomförde polskt, finländskt, lettiskt och estniskt flyg en spaning över alla trafik i Östersjön under 24 timmar. De upptäckte under den tiden sju oljeutsläpp. Vid en liknande flygövervakning i juni upptäcktes elva utsläpp under 24 timmar. De enskilda utsläppen är små men ändå skadliga för miljön. Endast i undantagsfall har sjöbevakningen lyckats knyta oljeutsläppen till ett bestämt fartyg. Sveriges Radio 2008-09-23

Conlogic AB 83 Diskussion 11 Hur ska vi kunna komma ifrån att människan endast reagerar vid kris?

Slutsatser Conlogic AB 84 Slutsatser och prioriterade områden Resurser och klimat Energi Koldioxid Natur Svaveldioxid Kväveoxider Hälsa Koloxid Partiklar Buller Trängsel Trafiksäkerhet Olyckor