BAKOM MASKEN PÅ BARNENS FAVORIT

ERFARNA SJÖMÄN SOMNADE I TESTER SJÖFARTENS DAG SIDAN 5 DESTINATION GOTLAND MARKNADSFÖR MÅLET SJÖFARTENS DAG SIDAN 4 REDERIFÖRBUNDET STOPPADE EU-LAG NYHETER SIDAN 19 100.000 EURO har landskapets trafikavdelning sparat det första kvartalet tack vare lägre bunkerkostnader än budgeterat. Nordens största sjöfartstidning 15 MAJ 2013 www.sjofart.ax Christer Kecke Mörn arbetar för ett ryskt kryssningsfartyg som precis fått sitt nyförvärv ms Serrenissima i trafik. SID 10 13 Matros Johnny Jansson jobbar på världens största bilfartyg och har sitt fäste i Thailand. SID 20 Nationellt måste vi se till att Finland utövar en progressiv sjöfartspolitik, säger finansminister Roger Nordlund. SID 5 BRANCHFOLK TRÄFFAR FRAMTIDEN Sjöfartens dag arrangeras i Alandica i morgon med hela 50 utställare och 30 föreläsare. Evenemanget växer för varje år. Nu för tiden ringer folk oss och frågar hur de kan medverka, säger Eva Mikkola- Karlström som är ordförande för arrangörsföreningen Ålands sjöfart. Branschfolk har här chansen att känna av trenderna samtidigt som man träffar framtidens arbetskraft. SIDAN 3 FRAKTEN VIKTIG FÖR STENA LINE Stena Line har en flotta på 38 fartyg som trafikerar på 22 färjelinjer i norra Europa. Affärskonceptet består i att driva frakt- och passegerarservice. Just fraktdelen är vad som växer mest, i fjol omsatte den tio miljarder svenska kronor. SIDAN 14 15 Barnvärden Marie Norén trivs under masken som Ville Viking. Trots att hon inte säger något i den rollen, ser hon till att alla barn känner att de får Villes uppmärksamhet. Foto: Siri Lindén. BAKOM MASKEN PÅ BARNENS FAVORIT Viking Lines maskot Ville Viking föddes på slutet av 1980-talet och används fortfarande flitigt i marknadsföringen. Marie Norén arbetar som barnvärd på ms Rosella och på sina pass hoppar hon i den stora dräkten för att glädja både barn och andra passagerare. De flesta barnen vill ha lite egen tid med Ville. Jag försöker att se alla, säger hon. SIDORNA 6 7 SIMULATORKÖRNING POP PÅ ABOA MARE Sjöbefälsutbildningen på Aboa Mare i Åbo erbjuder utbildning både för blivande befäl och yrkesverksamma. Populärast är simulatorköningarna som bland annat har en exakt kopia av Viking Grace kommandobrygga. SIDAN 8 9 Rederi Ab Yrsas kontor låg på den tiden på Strandgatan. Chef var fröken Aslög Nylund. Manskapet på Yrsabolagets båtar var smått stolta över att jobba för Finlands enda kvinnliga skeppsredare UR SJÖMANSKISTAN SID 22 23

2 ONSDAG 15 MAJ 2013 www.sjofart.ax SIDAN 2 Ålands viktigaste näring samlas på egen dag I morgon arrangeras Sjöfartens dag, ett evenemang som vuxit avsevärt sedan starten 2001 då man trängdes i lagtingets lokaler till det fullspäckade program som i dag fyller kulturhuset Alandicas samtliga utrymmen. Här blandas föreläsningar om sjöförsäkring, teknik, sjöfartspolitik, roro- och passagerarfartyg med utställningar och mingel. Och så förstås rekrytering, det är här Ålands viktigaste näring ska hitta sina framtida arbetstagare. Programmet anpassas efter nuvarande trender där man de senaste åren förstås på olika sätt uppmärksammat EU:s svaveldirektiv som träder i kraft 2015. Hur man arbetar mot de olika målen varierar i de nordiska och baltiska länderna, därför har landskapsregeringen i sitt program satt fokus på att reda ut hur man diskuterar de sjöfartspolitiska frågorna i närregionerna och hur man sätter sina ramar enligt IMO:s och EU:s direktiv. I det här numret av Ålands sjöfart får du en försmak av några av morgondagens föreläsningar. Vi har också skickat en reporter till Kroatien där han klivit ombord på ms Serenissima för hennes jungfrutur som ombyggd. Ålänningen Christer Kecke Mörn arbetar som senior vice vd för ryska rederiet Premier Cruises som köpte in fartyget för chartrade kryssningar. Han är mycket entusiastisk och både ägare och branschfolk tror på satsningen. Mot framtiden siktar också Stena Line som breddat sin verksamhet långt utanför själva kryssningstrafiken. Frakten är huvuddelen och omsätter hela tio miljarder svenska kronor. Vi har också skickat en reporter till Kroatien där han klivit ombord på ms Serenissima för hennes jungfrutur som ombyggd Förra veckan redovisade Aboa Mare, skolan för sjöbefäl i Åbo, en omsättning på 1,11 miljoner euro. Vi har kikat in i lokalerna som visar sig innehålla tre skolor under samma tak. Vidare har vi upplevt livet som maskot ombord och intervjuat själva Ville Viking samt tagit del av livet hos en åländsk sjöman med fäste i Thailand där han jobbar på världens största bilfartyg. Och i Sjömanskistan berättar Ole Lundberg om sitt första jobb på sjön, som varade i hela 400 dagar utan ledighet. Han arbetade som mässkalle och beskriver sig som sist i rangordningen i den tretton man stora besättningen på Yvette, snäppet efter hunden Mustafa. Trevlig läsning! I DETTA NUMMER Sjöfartens dag....................... sid 3 5 Ville Viking.......................... sid 6 7 Aboa Mare......................... sid 8 9 Ms Serenissima...................... sid 10 13 Stena Line.......................... sid 14 15 Gästande kryssare................... sid 16 Nyheter........................... sid 17 19 Johnny Jansson...................... sid 20 Sjömanskistan full av berättelser....... sid 22 23 Malin Henriksson och Petter Lobråten KONTAKT e-post: sjofart@alandstidningen.ax telefon + 358 18 26026 adress: Pb 50, AX-22101 Mariehamn, Åland Nordens största sjöfartstidning 15 MAJ 2013 FÖR ANNONSBOKNING Åland och Sverige: Ålandstidningen, tel 26026. Finland: Ingmar Qvist, ingmar.qvist@elisanet.fi, tel 040-50 55 446. REDAKTÖRER Malin Henriksson och Petter Lobråten ANSVARIG UTGIVARE Niklas Lampi LAYOUT Jessica Pettersson ANNONSPRODUKTION ÅTT/ Annonsverkstan TRYCK Tidningstryckarna på Åland UPPLAGA 10.000 ex. GES UT AV Ålands Tidnings-Tryckeri Ab www.sjofart.ax

www.sjofart.ax ONSDAG 15 MAJ 2013 3 SJÖFARTENS DAG SJÖFARTENS DAG Eva Mikkola-Karlström från föreningen Ålands sjöfart arrangerar Sjöfartens dag tillsammans med bland andra, från vänster, Freddy Friberg från Det Norske Veritas, Jan Limnell från Alandia Marine, Rikard Olsson från Germanischer Lloyd, Lars Janlöv från Alandia Marine samt Linnéa Johansson från landskapsregeringen. STÖRRE ÄN NÅGONSIN Cirka 50 utställare och 30 föreläsare samlas i Alandica på Sjöfartens dag i morgon. Vi bara växer, säger arrangör Eva Mikkola- Karlström. Text: Malin Henriksson Ålands viktigaste näring, sjöfarten, uppmärksammas varje år sedan 2001 med en egen dag. I stället för att göra som förr och åka runt i skolorna, samlar man bransch, skolelever och politiker under samma tak med huvudsyfte att rekrytera personal till sjösektorn. I år har vi fler utställare än någonsin med över 50 stycken, det bara ökar. Nu för tiden ringer folk oss och frågar hur de kan medverka, säger Eva Mikkola-Karlström som är ordförande för arrangörsföreningen Ålands sjöfart. Man räknar med ungefär 1.500 besökare under hela dagen där sjöskolestuderande samt elever från årskurs sex och åtta är specialinbjudna liksom branschfolk. På seminarielistan finns olika ämnen som berör bland annat sjöfartspolitik, sjöförsäkringar, teknik och miljö samt rederipresentationer och marknadsanalyser. Det här är vårt viktigaste tillfälle att marknadsföra oss och samla våra kunder. Vi har varit med sedan 2003 och håller numera vårt seminarium på engelska, säger Lars Janlöv från Alandia Marine. ENERGIEFFEKTIVITET Rikard Olsson från klassningssällskapet Germanischer Lloyd (GL) har deltagit som utställare i många år. Men nu arrangerar man också ett seminarium tillsammans med sällskapet Det Norske Veritas (DNV). Vi ville ta en större del i programmet och har delat av dagen tillsammans med DNV genom att fylla upp med den tekniska biten, säger han. Det här är ett otroligt bra tillfälle för oss att ge information om vilka möjligheter som finns. Vi riktar oss främst till sjöfartsindustrin, säger Freddy Friberg från DNV. Sjöfartens dag arrangeras den 16 maj. Dagen efter hålls ett fristående program i Alandica om torra scrubbers. Nu för tiden ringer folk oss och frågar hur de kan medverka FAKTA Sjöfartens dag När? Den 16 maj, kl. 9.00 18.00. Var? Alandica kultur & kongress i Mariehamn. Vad? Sjöfartens dag arrangerades första gången 2001 och startades som en rekryteringsmässa och mötesplats för skolor, arbetsgivare och arbetstagare. I dag är Sjöfartens dag ett stort evenemang, även internationellt, med såväl utställare som föreläsare. Syftet är att visa upp en positiv bild av sjöfartsbranschen. Bakom arrangemanget står föreningen Ålands sjöfart, i samarbete med Ålands landskapsregering, Alandiabolagen, Det Norske Veritas (DNV) och Germanischer Lloyd. Antal utställare? Över 50 utställare finns på plats, bland annat rederier och varv, skolor, försäkringsbolag och fackförbund, vilket är fler utställare än tidigare år. För mer information gå in på www.sjofart.ax B SCAVANGE AIRCOOLERS and HEAT EXCHANGERS for all major makes of diesel engines. Oxelgrensvägen 34, S-152 42 SÖDERTÄLJE, Sverige Tel: 08-550 858 80, Fax: 08-550 809 71

4 ONSDAG 15 MAJ 2013 www.sjofart.ax SJÖFARTENS DAG RESMÅLET SÄLJER RESEBEHOVET Destination Gotland marknadsför resmålet Gotland och inte själva resan dit i sig. Det säger bolagets vd Christer Bruzelius som kommer till Sjöfartens dag med devisen det viktigaste är resmålet. FAKTA Destination Gotland Grundades: 1998. Antal anställda: Cirka 400 årsanställda. Verksamhet: Destination Gotland sköter färjetrafiken mellan Gotland och det svenska fastlandet. Trafiken går på två linjer, Nynäshamn Visby och Oskarshamn Visby. Bolaget har två stora fartyg som kör året runt. Man har även två mindre fartyg, ett som kör fram till påsk och ett som enbart körs under sommarsäsongen. Destination Gotland transporterar årligen närmare 1,6 miljoner passagerare, 481.500 personbilar och 714.200 längdmeter frakt. Kontor: Visby, Gotland. Text: Martin Linderoth Destination Gotland sköter färjetrafiken mellan Visby på Gotland och det svenska fastlandet. Bolaget kör årligen närmare 1,6 miljoner passagerare och enligt vd:n Christer Bruzelius är det inte resan till och från Gotland som ska attrahera besökarna. Vi lyfter i stället fram allt man kan göra på ön. Det är en stor skillnad jämfört med exempelvis Åland där rederierna marknadsför resan med alla saker man kan göra ombord på fartygen. Ålandsbåtarna är ju ett resmål i sig. Om man vill åka båt eller flyg till Gotland spelar mindre roll. Vi säljer en bekväm överfart, men det i sig är inte tillräckligt för att dra folk, säger han. Det kan låta konstigt, Destination Gotland driver ju trots allt just färjetrafiken. Så vad tjänar bolaget på att marknadsföra själva resmålet? I vårt fall är det resmålet som skapar reseanledningen, resmålet Gotland driver alltså resebehovet, säger Christer Bruzelius. MÅNGA SOM FÖLJER EFTER Destination Gotland var, enligt Christer Bruzelius, först ut med destinationsmarknadsföring och enligt honom är det många orter som följer deras exempel. Bolaget arbetar kontinuerligt med marknadsföringen av destinationen Gotland, som alltså stämmer väl överens med bolagsnamnet. Vår största konkurrent är att folk åker utomlands. Kronan är stark och det är relativt billigt att åka till utlandet. Därför har vi i år en kampanj vars syfte är att få folk att stanna hemma och i stället välja att åka till Gotland. JORDEN RUNT Årets kampanj heter Gotland jorden runt på en ö och går ut på att jämföra populära utländska turistmål med lokala platser på Gotland. Exempelvis jämförs Bretagne med Tofta badstrand, Andalusien med landskapet kring Stora Gåsemora på Fårö och Ibiza med Stockholmsveckan på Kallis. Kampanjen har fått stor viral spridning på nätet och sågs av över 500.000 personer redan under den första kampanjveckan. Dessutom har man, förutom kampanjsajten www.gotlandjordenrunt. se, utsmyckat hela tunnelbanevagnar i Stockholm med olika Gotlandsbilder. Det roliga med kampanjen är att den är praktisk att sprida på sociala medier. Vi får känslan av att man är stolt över Gotland och genom kampanjen kan man visa att titta, här bor jag eller det är här jag tillbringar mina somrar, säger Christer Bruzelius. Christer Bruzelius. Det är skillnad jämfört med Åland där rederierna marknadsför resan med alla saker man kan göra ombord på fartygen På seminariet med temat hållbara och långsiktiga villkor i sjöfartspolitiken berättar finansminister Roger Nordlund (C) om hur landskapsregeringen kan skapa långsiktiga och konkurrenskraftiga förutsättningar för fartygsindustrin på Östersjön. Text: Martin Linderoth Den tuffa situationen i fartygsbranschen medför vissa politiska utmaningar för att säkerställa framtiden för rederierna på Östersjön. Nationellt måste vi se till att Finland utövar en progressiv sjöfartspolitik, säger Roger Nordlund. Vad tänker du ta upp under seminariet? Bland annat hur vi ska få en förnyelse av fartygsflottan, vilket handlar om stora investeringar för rederierna. En förutsättning för det är att det finns stödsystem, exempelvis bemanningsstöd för passagerarrederierna. EU-REPRESENTANT PÅ PLATS Temat för seminariet är hållbara och långsiktiga villkor i sjöfartspolitiken. Därför har regeringen bjudit in Alain Alexis, Head of State Aid Unit Transport på Europeiska kommissionens generaldirektorat för konkurrens (DG COMP). Han ska tala om kommissionens riktlinjer för stöd till sjötransporter och eventuella revideringar av dessa. EU anger ramarna för stödpolitiken och dessa ramar måste vara tillräckligt vida, vi vill ha så stor frihet som möjligt på nationell nivå. Därför är det intressant att höra hur kommissionen resonerar om dessa riktlinjer, säger Roger Nordlund. Det är riktlinjerna för sjöfartsstöd som sätter SEMINARIUM OM SJÖFARTSSTÖDET ramarna på EU-nivå för alla medlemsländers sjöfartspolitik. Inom dessa ramar har medlemsländerna sedan möjligheter att utforma den nationella sjöfartspolitiken. Ett exempel på sådan politik är att Sverige nu lägger fram en ändring av det svenska sjöfartsstödet som sänker bemanningskostnaderna. I Finland finns också stöd till sjöfarten som sänker personalkostnader samt tonnageskatt. Under seminariet får besökarna höra om den nationella sjöfartspolitiken i Finland och Sverige. I Finland utarbetas i dagsläget en maritim strategi och Sverige presenterar den nyligen antagna handlingsplanen för svensk sjöfartsnäring. Regeringen har bjudit in Olof Widén från Rederierna i Finland till seminariet. Organisationen Rederierna i Finland fungerar som intressebevakare för rederibranschen. Olof Widén ska ge företagsvinkeln, alltså berätta om förutsättningarna ur rederiernas perspektiv och visa varför långsiktiga politiska förutsättningar är nödvändiga, säger Roger Nordlund. Roger Nordlund. RORO-MARKNADENS UTMANINGAR Under Sjöfartens dag berättar fartygsmäklaren Erik Klöve om roro-marknadens framtida utmaningar, men han ger också en summering av marknadsutvecklingen de senaste fem åren. FAKTA Trollship S.A. Grundades: 1984. Antal anställda: Fyra. Verksamhet: Fartygsmäklare, med inriktning på roro-fartyg, containerfartyg och färjor. Kontor: Genève, Schweiz. Text: Martin Linderoth Roro-marknaden har fått en konsolidering i Europa och på Medelhavet. Konsolideringen beror bland annat på sammanslagningar av olika operatörer och innebär att roro-marknaden i dagsläget har färre men större aktörer. De stora operatörerna har blivit större på grund av att man har köpt upp konkurrenter eller att olika operatörer har slagit sig samman, säger Erik Klöve, fartygsmäklare på schweiziska Trollship. STORT ANTAL FARTYG SKROTAS Under Sjöfartens dag håller Erik Klöve en presentation av roro-marknaden, ur såväl ett framtidssom ett historiskt perspektiv. Jag ska ta upp den historiska utvecklingen de senaste fem till tio åren och berätta om konsolideringen i marknaden. De senaste åren har den totala roro-flottan krympt. Många fartyg har försvunnit på grund av skrotning. Hur stor del av flottan som gått i graven berättar Erik Klöve under sin presentation. Jag vill spara essensen, men jag kan säga att det har försvunnit betydliga mängder roro-fartyg och det beror både på att många fartyg har blivit gamla och på den generella ekonomiska situationen i fartygsbranschen. EKONOMISK TILLVÄXT NÖDVÄNDIG Roro-fartygen blir alltså allt färre. Samtidigt är de fartyg som byggs i dag allt större och mer specialiserade. Men för att roro-marknaden ska växa i framtiden är ekonomisk tillväxt absolut nödvändig. Vi har en negativ tillväxt i eurozonen och om roro-marknaden ska växa måste vi få en bättring i den ekonomiska situationen i EU, säger Erik Klöve. Erik Klöve.

www.sjofart.ax ONSDAG 15 MAJ 2013 5 SJÖFARTENS DAG TRÖTTHET ÄVENTYRAR SÄKERHETEN PÅ SJÖN För att skapa en säkrare arbetsmiljö på sjön har forskare undersökt hur olika maritima vaktscheman påverkar sömnighet, trötthet och prestation. Forskningsassistent Wessel van Leeuwen, vid Stockholms universitet, kommer till Sjöfartens dag för att presentera resultaten. Text: Martin Linderoth Illustration: Jan Nordlund Sedan 2009 arbetar Wessel van Leeuwen som forskningsassistent vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Där studerar han utmattning hos sjömän i projektet Horizon a wake-up call. Arbetet har skett i nära samarbete med Chalmers tekniska högskola i Göteborg och Warsash Maritime Academy i Southampton. I Southampton finns den brygg- och maskinrumssimulator som har använts i projektet. Där har vi undersökt hur olika maritima vaktscheman påverkar sömnighet, trötthet och prestation. Nu är resultaten sammanställda och färdiga att presenteras, säger Wessel van Leeuwen. det. Men det förekom även djupsömn där sjömännen sov upp till en halvtimme. Vi kan också visa på att sjömännen inte får tillräckligt med sömn. Projektet Horizon lyfter fram flera exempel på uppmärksammade olyckor genom åren där trötthet har varit den bidragande nyckelfaktorn. Det senaste exemplet är bulkfartyget Shen Neng 1 som gick på grund på Stora barriärrevet 2010. Utredningen visade att olyckan berodde på att fartygets förste styrman inte hade koll på fartygets position och att hans handlingar påverkades av trötthet. Medvetenheten om både vikten av den mänskliga faktorn och säkerhetens äventyrande på grund av trötthet har ökat mycket i sjöfartsbranschen, säger Wessel van Leeuwen. VERKTYG SKA FÖRHINDRA OLYCKOR Forskarna från projekt Horizon har lagt in sina resultat i ett datorbaserat system, Martha. Det har nu blivit ett arbetsverktyg som ska minimera olycksriskerna på sjön. I systemet kan användaren välja gränssnitt av olika vaktscheman och där finns även möjligheter att göra egna scheman. Användaren kan programmera in sitt arbetsschema för sex veckor framåt och då få en förutspådd uppskattning om de mest riskfyllda timmarna och vid vilken tidpunkt det finns högst risk att somna. Wessel van Leeuwen. EXTREMA ARBETSVECKOR Det finns regler för hur många timmar sjömän får arbeta per vecka. Dessa kan uppgå till hela 91 timmar per vecka och i vissa extremfall 98 timmar. Samtidigt har det, till skillnad från många andra branscher, inte gjorts någon omfattande studie i hur utmattning och trötthet påverkar arbetsförmågan på bryggan eller i maskinrummen. Totalt deltog 90 sjömän i studien som alla fick genomföra en simulerad resa. Samtliga deltagare var sjömän med stor erfarenhet, med god hälsa och utan sömnsvårigheter. EN STOR MAJORITET SOMNADE Under de simulerade resorna somnade en stor del av sjömännen. Wessel van Leeuwen är noga med att påpeka att de simulerade resorna inte har handlat om extrema omständigheter utan om vanligt förekommande vaktscheman. Genom elektroder som kopplats till hjärnan kunde vi påvisa flera fall av så kallad mikrosömn, det vill säga att man somnar till utan att veta om Global technical excellence closer to shipowners - closer to shipyards wherever you are Visit us on: www.bureauveritas.com www.veristar.com Move Forward with Confidence

6 ONSDAG 15 MAJ 2013 www.sjofart.ax VILLE VIKING Dräkten kostar runt 30.000 kronor. Den används inte på firmafesten eller andra skojsammanhang, säger Marie. VILLE VIKING SÄTTER GULDKANT BARNENS RE Det är varmt, ungarna älskar en och ibland får man brottas med berusade tafsande gubbar. Livet som Ville Viking är omväxlande, berättar Marie Norén som extraknäcker som Viking Line-maskot på Rosella. Det nya lekrummet på Rosella har byggts av fartygets egen personal. Text: Petter Lobråten Foto: Siri Lindén Det finns ingen formell utbildning att gå för den som vill arbeta som Ville Viking. Men ett lekfullt hjärta och barnasinnet i behåll är två grundförutsättningar. Min uppgift är att göra barnen glada. Att ge dem en speciell upplevelse. Själv får jag massor av energi tillbaka. Det spelar ingen roll vilket humör jag är på innan jag börjar. När jag väl träffar barnen blir jag glad direkt, säger Marie Norén som jobbat extra som barnvärd på Rosella under helger och lov sedan 2011. Till vardags är hon anställd på en gymnasieskola i Stockholm. Ville ska sätta guldkant på barnens resa. En gång när en flicka gjort sig illa satte Ville ihop en presentpåse som hon fick. Det är sådant ett barn minns sedan. Fulla dumma vuxna som ska skoja eller tafsa på Ville är inget större problem på Rosella. Det brukar gå att hantera i så fall. Skulle det bli helt tokigt är jag ju inte ensam på landgången heller. DYRBAR DRÄKT Maries arbetsdag börjar med att byta om till Ville Viking i den lilla hytt som är Villes hemliga lya. Dräkten kostar runt 30.000 kronor och behandlas därefter. Fartyget har ett par stycken så att man kan skicka dem på tvätt med jämna mellanrum. Speciellt tassarna blir ganska svarta av godis och färg. Inuti det enorma huvudet sitter en slags hjälm som man spänner fast med band under hakan. Det är tur att det sitter fast. För en gång försökte en gubbe slita det av mig, berättar Marie. När passagerarna kommer ombord möter Ville dem på landgången. Många barn rusar fram för att få krama Ville. Och en del vuxna blir precis lika lyckliga, berättar Marie. Jag känner igen många av barnen vid det här laget. De flesta barnen vill ha lite egen tid med Ville. Jag försöker att se alla. Det här med att se är för övrigt inte en alldeles enkel sak när man befinner sig inuti Villes stora huvud. Man kan se ut genom ögonen och munnen, men synfältet är begränsat. Man ser inget åt sidorna. Till det kommer att Ville inte pratar. Så man får uttrycka sig desto tydligare med gester och kroppsspråk. Det är roligt att skådespela lite. Det händer att barnen rycker Ville i svansen eller trampar honom på tårna, men det gör inget. Dräkten är välmadrasserad.

www.sjofart.ax VILLE VIKING Här i Rosellas skorsten sover Ville Viking. By land, by sea and by air Raumo, tel. +358 (0)2 273 0580 Åbo, tel. +358 (0)2 273 0500 Helsingfors, tel. +358 (0)9 758 991 Mariehamn, tel. +358 (0)18 221 22 Stockholm, tel. +46 8 545 876 00 Tallinn, tel. +372-650 5950 Uleåborg, tel. +358 (0)8 8898 900 Marie Norén har jobbat extra som Ville Viking och barnvärd på Rosella sedan 2011. Så här ser Mc Canns ursprungliga skiss av Ville Viking ut. PÅ A SOVER I SKORSTENEN När alla kommit ombord skyndar Marie ned till hytten och duschar och byter om till vanliga Viking Line-kläder. Sedan går jag till lekrummet där jag håller i aktiviteter som godisbingo, disco med dansstopp, tatueringar och tipspromenad med Ville Vikingtema. Hon får ofta frågor om var Ville är någonstans. Jag brukar säga att han kör båten. Att han är bästa kompis med kaptenen. Sedan vill barnen gärna veta hur gammal han är. Svaret är sex sju år någonting. Ville sover i skorstenen och han älskar köttbullar, dumlekolor och glass. TIDEN GÅR FORT. På Rosella gör vi samma saker med barnen under två timmar, som man gör under 24-timmarskryssningarna på den större båtarna. Sedan ska det städas och fyllas på i lekrummets förråd innan det är dags för nästa framträdandet på landgången. Det är faktiskt jätteroligt. En gång förklarade en liten flicka att hon ville gifta sig med Ville. Då smälter man ju. BAKGRUND Så föddes Ville Viking Viking Line hade i slutet av 1980- talet speicalavgångar för barnfamiljer från Åbo, Miniclub, som rederiet ville utveckla. Man inledde jakten på en maskot som barnen skulle lära känna och förknippa med företaget. Figuren skulle också kunna användas i försäljning och marknadsföring. De första skisserna av Ville Viking ritades av Mc Cann. När konceptet utvecklades, där Ville skulle finnas i olika situationer, anlitades en annan tecknare. Med åren har utseendet finslipats, men ursprungs-ville är den samma. I dag är det Henrik Nilson vid Artitect som ritar skeppskatten. Det finns en Ville Viking-sång skriven av Mikko Alatalo. Han var med på många barnkryssningar som gästartist. När Ville Viking gjorde intåg i Miniclub fick barnen pass där maskoten fanns som pyssel. Dessutom fick man gå omkring ombord på olika avdelningar och samla Ville-dekaler till passen. Efter det startade rederiet ett nytt kundregister och Ville Viking Club. Genom åren har Ville Viking använts på olika sätt i marknadsföring, främst genom klubbreklam och i medlemspostningar och -tidningar. I dag är Ville Viking en omtyckt och känd figur och enligt rederiet blir man glad när man ser honom och förknippar honom med Viking Line. Källa: Viking Line

8 ONSDAG 15 MAJ 2013 www.sjofart.ax ABOA MARE Väl inne i skolan märker man snabbt att det här är en sjöfartskola. De maritima detaljerna är många såsom detta skepp mitt i matsalen. Jonathan Karlsson (tv) är en av de mellan 10 15 ålänningar som studerar här. Han och Mike Sukala har aldrig ångrat sitt studieval. Det finns de som märker på första praktiken att det inte är deras grej, men så har inte jag känt, säger Mike. Jag gillar lugnet och friheten ombord. Och han får medhåll av Jonathan som faktiskt dessutom tagit ett mellanår för att jobba. ABOA MARE INTE EN SKOLA UTAN TRE Aboa Mare i Åbo har fått ett nytt utseende och en ny plats men verksamheten är den samma. Här studerar sjöbefäl, både blivande och sådana som varit i yrket i många år. Och populärast är simulatorkörningarna. Det tycker både elever och lärare. Per-Olof Karlsson är som sjökapten, vd för Aboa Mare och ansvarig för sjökaptensutbildningen lite av spindeln i nätet för skolan. Och han är extra glad att nu ha all verksamhet samlad på samma ställe. Text och foto: Sanja Honkanen Skoog Det ser fortfarande ut lite som en byggarbetsplats vid det stora nybygget i Åbo hamn. Men inne i huset är verksamheten i full gång och här på andra våningen ligger numera Aboa Mare, sjöfartsskolan i Åbo. Det kanske fortfarande inte ser klart ut men det här är ingenting emot hur det såg ut för några månader sedan. Då i november december när jag var här och höll i simulatorkörningar för befälen på Viking Grace var det en riktig byggarbetsplats. Då fick vi gå runt i skyddshjälm och skyddskor, säger Tony Karlsson, sjökapten och ansvarig för utbildningen Maritime Management. För här på skolan finns en exakt kopia av den kommandobrygga som finns på ombord på Viking Grace och eftersom fartyget sjösattes redan i januari fick Aboa Mare därför smyginviga sina lokaler. Först efter sportlovet i februari flyttade man sedan officiellt från gamla skolan på Malmgatan och hit till lokalerna på Hertig Johans väg. BRYGGA AV GRACE Än har inte alla saker kommit på sin rätta plats, bland annat saknar planetariumet sin stjärnhimmel, som eleverna kan lära sig navigera efter. Men de viktigaste sakerna såsom skolans många simulatorer har hunnits byggas upp. Längs med en lång korridor döljer sig nu olika fartygs kommandobryggor, däribland den från Viking Grace. Eller min baby som jag kallar den, säger Tony med ett leende och öppnar dörren till rummet och springer sedan ut och sätter på datorn som gör att rummet blir mer än bara en kopia av en kommandobrygga. Nu dominerar i stället Åbo hamn sett ur alla möjliga synvinklar de stora vita dukarna på väggarna. Det här är kanske också det som är speciellt med oss. Vi har valt att satsa extra mycket på simulatorer, säger han och promenar vidare till ett rum där rad efter rad av tv-skärmar dominerar rummets långsida. Det här är skolans kommandocentral. Här kan man sitta och överblicka alla pågående simulatorkörningar på en och samma gång. Lite längre bort finns sedan det mest speciella simulatorrummet eller egentligen är det väggen som är speciell. Den är konkav och när projektorn sätts igång skapas en mer naturtrogen bild av vad man faktiskt ser från kommandobryggan. Alla tycker om att köra simulator, säger han och pekar på en datasal där ett gäng studenter sitter vid varsin dator och koncentrerat stirrar på de tre skärmar de har framför sig. VALDE ÅBO FÖR OMBYTET Tony Karlsson får medhåll av två av skolans studenter, åländska Jonathan Eriksson och Mike Sukala från Nagu som slagit sig ner i varsin fåtölj. Simulatorkörningarna är det de gillar allra bäst med utbildningen. Men fastän de två går i samma skola så gör de samtidigt inte riktigt det. Jonathan läser till sjökapten vid yrkeshögskolan Novia och Mike Sukala till vaktstyrman vid yrkesskolan Axxell, men de båda skolorna ligger här i Aboa Mares lokaler. Därtill bedrivs det även kursverksamhet under namnet Aboa Mare Ab. Vad var det som lockade er till sjön? Jag har många i släkten som jobbat på sjön och när man hört berättelser om det livet sedan barnsben kändes det som ett ganska naturligt steg att faktiskt själv söka sig till den branschen. Varför det sedan blev just Åbo i stället för Åland beror på att jag ville ha ett miljöombyte, säger Jonathan. I och med att jag är uppvuxen i Nagu och alltid varit ute på sjön är att faktiskt jobba på sjön något som alltid funnits i tankarna, säger Mike. De är eniga om att det bästa med yrket är ledigheten. Men samtidigt finns det vissa utmaningar med det med. Det tar några dagar att ställa om rytmen när man kommit hem, säger Mike. Man går ju på sätt och vis från att jobba massor till att ligga på soffan, säger Jonathan. En annan sak de båda märkt under sina praktikperioder är hur viktigt det är med en besättning man trivs med, speciellt när den är liten. Man är ju där i princip halva livet så då är viktigt att den är bra, säger Jonathan. SKRÄDDARSYDDA KURSER Det finns även en annan utbildning på skolan, Maritime Management, Tony Karlssons andra baby. Utbildningen är identiskt med sjökaptensutbildningen med en enda skillnad, den är helt på engelska och lockar därför till sig studenter från USA, Algeriet, Nepal, Nigeria, Cypern och Ryssland.