Sidan 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Uppdrag och vision 3 Resultat strategiska mål 3 Samlad bedömning av Region Värmland väg mot vision 6 Enheten för regional tillväxt 7 Enheten för kultur 9 Enheten för folkhögskolor 12 Enheten för kollektivtrafik 14 Enheten för medlemsstöd 15 Enheten för administration 19 Enheten för ekonomi 19 Enheten för kommunikation 20 Ekonomi 22 28 Delårsbokslut 29 38 Framsida: foto Øyvind Lund Sidan 2
UPPDRAG OCH VISION Region Värmland arbetar för ett skönare liv i Värmland. Vi jobbar med infrastruktur, folkbildning, näringsliv, kultur och kollektivtrafik. Vi arbetar också med utveckling av vård och omsorg samt för en god tillgång på arbetskraft. Målet är tillväxt och hållbar utveckling. Uppdraget kommer från staten och våra medlemmar de värmländska kommunerna och landstinget. Uppdraget att arbeta med utveckling innebär en utmaning för alla inom organisationen. Region Värmland har en vision Alltid steget före! och strategiska mål som anger viljeinriktning och ambition. För att vara en organisation i framkant är det avgörande att vara lyhörd för synpunkter från intressenterna och att säkerställa och förbättra kvaliteten utifrån detta. I uppföljningen av målen har denna delårsberättelse fokus på samordning och medlemmars, myndigheters och deltagares synpunkter och bedömningar av hur vi utför vårt uppdrag. I Verksamhetsplan 2014 anges de övergripande strategiska målen samt årets planerade insatser, aktiviteter och mål, per enhet. Denna delårsrapport omfattar resultaten för perioden januari augusti. RESULTAT STRATEGISKA MÅL INTRESSENTER Mål: Region Värmland har genom sin kompetens och samordningsförmåga visat sig vara skickade att ta över ansvaret från staten för det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet i Värmland. Det har genomförts ett flertal seminarier och kommunbesök som bidragit till att skapa kunskap och engagemang för Värmlandsstrategin. Mer konkret samordning har påbörjats i arbetet med Strukturbild Värmland ett gemensamt kunskapsunderlag mellan lokal och regional nivå då det gäller fysisk planering. Fokus inom området infrastruktur har varit att finna former tillsammans med Trafikverket, trafikorganisatörerna och kommunerna för hur den gemensamma planeringsprocessen ska se ut för genomförandet av länsplanen. Resurscentrum för jämställd tillväxt har bidragit till att en samverkan kring jämställdhetsintegrering i länet har blivit tydligare och ökat. Främja kvinnors företagande, som avslutats under våren, har haft fokus på strukturer och system. Arbetet har fått genomslag i strategier och företagsfrämjande insatser och erfarenheterna integreras i det ordinarie tillväxtarbetet. Det framtida EU-arbetet har inneburit nära samverkan med organisationer och myndigheter då Sidan 3
det gäller att ta fram programmen. Det har genomförts seminarier om de olika programmens inriktning och prioriteringar samt om möjligheterna till stöd för förstudier och utvecklingsprojekt. För lärande och beredskap inför den kommande EU-programperioden har Region Värmland samlat aktörer med stor bredd i insatserna Arbetsplats Värmland och Kraftsamling klimat och energi. Fokus har lagts på regionala utmaningar och mål samt ökad kunskap i att integrera de horisontella målen i förstudier och projekt. Regionen arbetar med flera aspekter som rör den digitala utvecklingen varav flera innebär både regional och nationell samordning. Inom ramen för Bredbandsstrategin har samtliga kommuner beviljats samordningsmedel. Utveckling pågår då det gäller -e-hälsa, - e- arkiv och den värmländska bibliotekswebben. Databasen Turid är klar och överlämnad till Visit Värmland. Mediecenters utbud förändras från fysiska till strömmande medier. Folkhögskolans kurser utvecklas till form och innehåll med mer flexibla och individanpassade studielösningar. Kommunerna kommunicerar mer via sociala medier med allmänheten och regionens kursverksamhet arrangerar utbildningar som svarar upp mot detta behov. Mål: Region Värmlands intressenter anser att organisationens kompetens och insats är avgörande för att uppnå de regionala målen för hållbar tillväxt, och att målgrupperna uppskattar och känner tillit till verksamheten. Uppföljning i form av intervjuer har genomförts med länets kommunchefer. Resultaten ger underlag för samordnade insatser samt utveckling av nätverksträffarnas form och innehåll som gemensamt påbörjats. Resultaten av arbetet i Nya perspektiv visar att regionala samverkansrutiner för barn och ungdomsvård uppskattas och gör skillnad för både barn och professionella. Kommunerna i satsningen e-hälsa bedömer att anslutningen till NPÖ, nationella patientöversikten, inneburit bättre säkerhet och tidsbesparing. Utvärdering visar att det finns mycket stort förtroende för det arbete som utvecklingsledarna utför. Folkhögskolorna genomför regelbundet utvärderingen Folkbildningskvalitet. Resultaten som utgår från deltagarnas synpunkter visar att skolorna ligger i nivå med rikssnittet, och inom vissa områden över snittet. Antalet sökande har ökat och samverkan med kommuner och Arbetsförmedling har utvecklats, vilket uppskattats. INTERNA PROCESSER Mål: Region Värmland är en lärande organisation med ett systematiskt kvalitetsarbete, vilket innebär samverkan och kontinuerlig återkoppling av prestation och process till verksamhetsplanen och till det regionala tillväxtprogrammet på alla nivåer inom organisationen Värmlandsstrategin innebär nya utmaningar och dialoger för att aktualisera vision, värdegrund, uppdrag och verksamhetsmål har genomförts inom organisationen. Användning av rutiner för kvalitetsarbete, utvärdering och uppföljning varierar inom organisationen. Utveckling pågår då det gäller kontinuitet och koppling till mål. Sidan 4
MEDARBETARE Mål - Region Värmland har en arbetskultur där medarbetare söker utmaningar och bidrar till ständiga förbättringar, där lärande och förnyelse och möjligheterna med ökad mångfald ses som viktiga och självklara delar av arbetet. Region Värmland är en jämställdhetsintegrerad organisation. Kompetensutveckling har genomförts för ökad kunskap om jämställdhetsintegrering, vilket lett till ökad medvetenhet och fokus på detta i arbetsprocesser och arbetsmiljö. Ledarskapsutveckling har varit ett i fokus i samband med chefsforum. En medarbetarundersökning har planerats och kommer att genomföras i höst. UTVECKLING OCH FÖRNYELSE Mål - Region Värmland är en aktiv och aktad partner på nationella och internationella arenor för hållbar regional utveckling och tillväxt. Region Värmland bygger relationer och utvecklar kompetensen i samverkan med framstående regioner i Sverige, Europa och världen Det specifika regeringsuppdraget som rör framtagning av Interreg Sverige-Norge har slutförs under perioden. Norgesamverkan är etablerad och utvecklas framförallt då det gäller att skapa närhet till Osloregionen. Region Värmland har besökt DG Research och Innovation för att stärka Värmland som demonstratorregion då det gäller klusterutveckling. Näringsdepartementet, Tillväxtanalys och Tillväxtverket har utsett Region Värmland att medverka i utvecklingsarbete som rör regionernas analyskapacitet. Inom ramen för programmet Regionalt innovationssystem och kluster har Tillväxtverket för sin studieresa valt att besöka Värmland. För att ligga i framkant då det gäller kollektivtrafik sker samarbete med SAMOT vid Karlstad Universitet och medverkan i ett industridoktorandprogram. Handboken Schyst! som ska inspirera till jämställd kommunikation är en insats inom Resurscentrum för jämställd tillväxt. Utifrån en mängd förfrågningar kommer en föreläsning på nationell nivå att genomföras i Stockholm under hösten. Satsningen Värmland- stories to be told i Washington DC fick positiv respons och bidrar till att stärka Värmland som en kulturregion med stark berättartradition. Sidan 5
EKONOMI Mål: Region Värmland utför sina myndighetsuppdrag med tydlig kvalitet och resultatredovisning, säkerställer en effektiv resursanvändning och har en god framförhållning inför förändrade förutsättningar. Förbättringsinsatser inom inköp och upphandling har resulterat i en reviderad policy och att Region Värmland ingår i en upphandlingssamverkan i form av inköpscentral med Karlstad kommun. Det har även tagits fram en plan och ny mall för budgetuppföljning i projekt. För att få kvalitativa strukturfondsansökningar från Värmland har Regionen beviljat medel, och erbjudit fortlöpande lärande insatser, till 21 förstudier. SAMLAD BEDÖMNING Den tillit som skapats i samband med det processinriktade arbetet med regionala analyser, strategier och handlingsplaner har bidragit till att Regionen Värmland även stärkts på nationella och internationella arenor. Detta erkännande bidrar till en positiv förstärkning i det fortsatta arbetet med hållbar regional utveckling och tillväxt. Medarbetarnas kompetens och engagemang, en tydligare gemensam målinriktning, en god resurshantering har resulterat i att Region Värmland är på god väg i riktning mot visionen Alltid steget före! Sidan 6
ENHETEN FÖR REGIONAL TILLVÄXT ANALYS Under första halvåret 2014 har stort fokus legat på genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin, Värmlandsstrategin. I april anordnades Kreativt forum och ett par veckor senare hölls en presskonferens där nollbasmätningen av de 33 målen i Värmlandsstrategin presenterades. Ett första utkast för Strukturbild Värmland har tagits fram i syfte att skapa ett gemensamt kunskapsunderlag mellan lokal och regional nivå vad gäller fysisk planering. Flera dialogmöten har genomförts vad gäller såväl Värmlandsstrategin som arbetet med att finna en ny form för det framtida EU-arbetet i Värmland. Primära målgruppen för dessa har varit Region Värmlands medlemmar. Inom ramen för Norgearbetet har Region Värmland slutfört sitt regeringsuppdrag vad gäller samordningsarbetet för framtagandet av den det nya Interreg Sverige-Norgeprogrammet 2014-2020. Vidare har programinnehåll tagits fram vad gäller den kommande seminarieserien Lära känna Norge. För att skapa bästa förutsättningar för värmländska aktörers möjligheter att söka EU-medel i kommande programperiod har seminarium genomförts om kommande sektorsprogram. Dessutom har konferensen En smak av EU genomförts. Inom ramen för Region Värmlands regeringsuppdrag inom jämställd tillväxt har publikationen Schyst! tagits fram. Handboken har fått stor uppmärksamhet runt om i hela Sverige och en nationell konferens planeras i höst på detta tema. STRATEGI Näringslivsutveckling Arbetet med implementeringen av klusterstrategin har fortsatt i samarbetet med utpekade klusterorganisationer. Fokus har varit att göra klusterstrategin användbar i vardagen samt förbereda klusterorganisationerna inför kommande programperiod inom EU. För att inhämta förväntningar på kommande entreprenörskapsstrategi har en turné genomförts till alla kommuner. Detta arbete har hittills resulterat i att entreprenörskapsstrategin i mångt och mycket kommer ta sin utgångspunkt i redan befintliga analyser samt mötesplatser. Under första halvåret har ett intensivt arbete genomförts för att finna tänkbara former för att driva arbetet inom ramen för Business Värmland vidare. Slutgiltigt beslut i frågan tas troligen innan årets slut. Tillsammans med Tillväxtverket och intresserade medlemmar inom ramen för Reglab har arbetet med framtagande av en smart specialiseringsstrategi påbörjats. Västernorrland och Dalarna har visat intresse för arbeta nära Värmland i detta arbete för att dra nytta av våra lärdomar. Utvärderingen av Region Värmland och Karlstads universitet har presenterats och ett arbete har påbörjats för att ta fram en sammanfattande resultatrapport över det gemensamma arbetet. Sidan 7
Kompetensförsörjning En översyn av samarbetet Gymnasiesamverkan har genomförts och resultat från detta kommer att presenteras under hösten. Mot bakgrund av ett nationellt beslut har Collegekonceptet servicecollege avvecklats under våren. Arbetet inom ramen för de etablerade kompetensplattformarna fortsätter enligt plan. Fokus under våren har bland annat varit framtagande av gemensamt kunskapsmaterial för plattformen Utbildning och Hälsa, vård och omsorg rörande kommande kompetens- och rekryteringsbehov. I syfte att öka värmländska aktörers kunskaper och möjligheter att söka socialfondsmedel har projektet Arbetsplats Värmland initierats av Region Värmland. Projektet Lärling 2.0 har fortsatt erbjuda ungdomar lärlingsutbildningar i samarbete med arbetsgivarna, kommunerna och Arbetsförmedlingen. Mot bakgrund av att projektet avslutas per den siste augusti har vidare arbetet genomförts för att överföra lärdomar till andra organisationer som finner det intressant att driva konceptet vidare. Infrastruktur Fokus för området under det första halvåret har varit att finna former för hur den gemensamma planeringsprocessen ska se ut för genomförandet av länsplanen. Arbetet sker tillsammans med Trafikverket, Myndigheten för kollektivtrafik och kommunerna Vad gäller genomförandet av mindre åtgärder på Fryksdalsbanan har Region Värmland tillsammans med Sunne och Torsby funnit en gemensam finansieringsform för detta. Den nationella planen, som antogs av regeringen i april, innehåller flera angelägna objekt för Värmland. Mot denna bakgrund kan sägas att det mångåriga påverkansarbetet som genomförts har burit frukt. Under våren startade Region Värmland tillsammans med Regionförbundet i Örebro län, Karlstads kommun och Örebro kommun det gemensamma förprojektet Oslo-Karlstad-Örebro- Stockholm. Projektet syftar till att säkra en snabb tågförbindelse mellan Oslo och Stockholm. Under våren har samtliga kommuner beviljats samordningsmedel inom ramen för Region Värmlands bredbandsstrategi. Vidare har ett omfattande arbete skett för att säkerställa att bredbandsinvesteringar ska bli möjliga att stödja inom ramen för EUs regionalfond. Energi- och miljö - Energikontoret EU kommissionen beslutade att stärka inriktningen av flera finansiella program inom klimatoch energiområdet. Efter det har Region Värmland, genom Energikontoret, organiserat arbetet för att möta och stödja en ökad aktivitet inom området. Därför beslutade Region Värmlands arbetsutskott om en särskild insats (Kraftsamling för energi, klimat och miljö) under våren 2014. Satsningen hade till syfte att stärka Region Värmlands genomförandekapacitet för kommande programperiod. Energikontoret genomförde under våren fyra specialdesignade workshops som vi kallar kraftsamlingar. Drygt 160 mycket engagerade värmlänningar möttes under fyra halvdagar i Sunne, Filipstad, Arvika och Karlstad. Det var god representativitet från både näringsliv, organisationer och offentlig sektor. De arbetade fram 86 idéer och uppslag till kommande EU-ansökningar, fick information om vilka möjligheter som EU:s finansieringsinstrument medger och fick chans att diskutera vilka utvecklingsmöjligheter som finns i Värmland inom energi, klimat och miljö. Under sommaren avslutades projektet BiodriV och bland annat genomfördes i maj en konferens i samarbete med Länsstyrelsen och arrangemanget Klimatdag för Värmland. Mötet gästades av bland andra energiminister Anna-Karin Hatt och en diskussion fördes kring hur vi nu ska förverkliga målet att utveckla en fossiloberoende fordonsflotta 2030. Det konstaterades att Värmland har goda förutsättningar för egen produktion av biodrivmedel om rätt politiska styrmedel ges. Sidan 8
ENHETEN FÖR KULTUR Arbetet med att genomföra Värmlands kulturplan sätter sin prägel både på det externa och interna arbetet inom enheten. Fokus under perioden har bland annat legat på planering av samlade insatser kring läsfrämjande, uppföljning av effekterna av bidrag till mindre kulturprojekt och evenemang, tillgängligheten till kultur för personer med funktionsnedsättning, planering av en konferens om kultur, hälsa och tillgänglighet, kompetensutveckling kring crowdfunding samt att forma rutiner för hur Region Värmlands rapportering till Statens kulturråd kan genomföras på ett effektivt sätt. Förhandlingar har inletts med Riksarkivet om ett nytt avtal för statens uppdrag till Värmlandsarkiv att som landsarkiv hantera statliga arkivuppgifter. Förhoppningen är att ett nytt avtal ska kunna gälla från 2015. Under våren arrangerades fyra kulturfrukostar i samarbete med Värmlands Museum, Karlstads kommun och Karlstads universitet. I februari presenterades Ringar på vattnet, den utredning om Wermland Opera 2015 2019 som operan genomfört med finansiering från Region Värmland och Karlstads kommun. Inom ramen för stödet till ungdomsorganisationer fördelar Region Värmland sedan 2013 ungdomspengar ett särskilt projektstöd utifrån ungdomars eget intresse och engagemang. Under januari augusti beviljades sex ansökningar om totalt 133 000 kronor. Projektet KUB avslutades vid halvårsskiftet. Region Värmland har varit projektägare för KUB, som är en satsning på kompetensutveckling för biblioteksanställda i Värmland, Dalarna, Gävleborg och Uppsala län. KUB omsatte cirka 10 miljoner kronor och genomfördes med stöd av Socialfonden. Projektet har haft 663 unika deltagare. Region Värmland har finansierat anställningen av ett 30-tal sommarpraktikanter inom Kulturcentrum, Värmlandsarkiv, Värmlands Museum och Erlandergården. KULTURCENTRUM Barn och unga Projektet Närings- och ungdomsutveckling slöjd och hantverk är inriktat på nätverksbyggande och workshops i samverkan med olika aktörer. Ett slöjdregister för unga slöjdare samt en Facebook-sida har skapats. På festivalen Putte i Parken i Karlstad hade Kulturcentrum ett tält där slöjd, dans och film visade upp vad som finns att erbjuda inom respektive område. Sommarpraktik för ungdomar inom dans och film har genomförts. 34 ungdomar blev efter intervjuer och auditions antagna. Praktiken genomfördes i samarbete med aktörer på regional, nationell och internationell (Norge) nivå. Totalt deltog 500 ungdomar i UKM-festivalerna i femton av länets kommuner. Länsfestivalen arrangerades på Kronoparken, Karlstad, där Kulturcentrum också genomförde en filmworkshop. 39 personer åkte till riksfestivalen för att representera Värmland. Arbetsgruppen Barn och Unga har arbetat med en gemensam strategi för kultur för barn och unga i allmänhet och Kultur i skolan i synnerhet. Kulturcentrum besökte under våren nio av länets 16 kommuner för att undersöka vilka målsättningar de har och hur vi på bästa sätt kan samverka med dem. I samverkan med Riksteatern Värmland och Karlstads kommun genomfördes två utbudsdagar i mars. Båda dagarna innehöll scenkonst och workshops inom olika konstområden. Sammanlagt deltog 180 lärare och elever från förskoleklass till och med gymnasium. Ett 25-tal fria grupper Sidan 9
och 15 workshopsledare från hela Sverige medverkade. Inför läsåret 2014/2015 har Statens kulturråd beviljat cirka 6,5 miljoner kronor till Skapande skola-projekt i 15 av Värmlands kommuner och två friskolor. Kulturcentrum har gett råd och stöd till kommunerna i ansökningsprocessen. I januari genomfördes Studio 1001, ett projekt där slöjd och film möttes utifrån utställningen 1001 Inventions på Värmlands Museum. Kulturcentrum presenterade projektet på BUFF, som är en av Europas största barn- och ungdomsfilmfestivaler. I samarbete med Västra Götaland och Halland arrangerade Kulturcentrum en nätverksträff för skolbioansvariga i Göteborg. Kulturskaparnas villkor För att stärka hemslöjden som näring har Kulturcentrum medverkat vid genomförandet av hantverksmässor, Fårfest i Kil samt Gravarundan. En fördjupningskurs i filmiskt berättande kring produkter eller konstnärskap och en workshop om prissättning och olika företagsformer har anordnats för slöjdare och hantverkare. Projektet Nätverk och entreprenörskap riktar sig till kvinnor i den värmländska filmbranschen. Tre kvinnliga regissörer har visat sina filmer och haft masterclass med deltagarna. Filmerna visades för allmänheten med en efterföljande Q&A i samarbete med biografen Arenan, Karlstad. Inova har haft utbildning i ekonomi för deltagarna, ett samarrangemang med Form i Värmland. En halvdag om reklamfilm har också ordnats. Kulturen i samspel Ett avtal med Dansnät Sverige har undertecknats. Avtalet ger bland annat Värmlands arrangörer bättre ekonomiska förutsättningar för att kunna ta emot större nationella och internationella dansgrupper och för koreografer att sätta upp sina konstnärliga verk i Värmland. Ett underavtal har tecknats med Säffle kommun. Övriga konstområdesövergripande verksamheter En arbetsgrupp bestående av Kulturcentrum, Värmlandsarkiv och Mediecenter arbetar med att bevara och tillgängliggöra det regionala filmarvet och samla erfarenhet kring dessa frågor. Övrig dansfrämjande verksamhet Genom en förstärkning av statsbidraget och projektmedel från Region Värmland kan Kulturcentrum fortsätta arbetet med att stärka den professionella dansen i skola/utbildningar och på fritiden, samt stärka scenkonsten via Dansplattform Värmland. Under våren arrangerades sju professionella dansföreställningar i fyra kommuner; en offentlig och sex skolföreställningar med ett publikantal på sammanlagt 1 063 personer. Danskonstnärerna har arbetat med pedagogiskt material i skolan, bland annat Dansmatte och Dansväskan. I samarbete med Kulturcentrums filmverksamhet har arbetet med Chaplinprojektet pågått. De har också arbetat mot näringslivet på seminariet Företagssalongen och en turismworkshop. Vid flera tillfällen har de framträtt vid invigningar och event, bland annat med koreografin Värmlandsvisan. Dansmässan DansExpo genomfördes i Karlstad i maj. Sjutton dansverksamheter från hela Värmland presenterade sig genom marknadsstånd och från scen. Under dagen uppträdde cirka 70 dansare på scenen och hela mässan besöktes av cirka 2 000 personer. I juli deltog danskonstnärerna tillsammans med tre värmländska musiker på en musik- och dansfestival i Chengdu, Kina, med föreställningen MISSinFOREST. Föreställningen var inspirerad av sagor och Värmlands skogar. Övrig filmkulturell verksamhet Två nätverksträffar med filmpedagoger har genomförts. Kulturcentrum har också arrangerat en Sidan 10
nätverksträff för biografföreståndare på temat barnbio. Tre etiska pubar har genomförts i samarbete med Riksteatern Värmland, Sensus, Bilda, Landstinget, Karlstads Universitet, Svenska Migrationscentret och Svenska Kyrkan. Kulturcentrum var tillsammans med manusutbildningen på Broby Grafiska samarrangör av ett seminarium under Göteborg Filmfestival. En afghansk filmfestival på Svenska Migrationscentret, en workshop om crowdfunding och en om Kulturcentrums teknik har hållits. Dessutom har en filmredigeringskurs för värmländska filmare anordnats. 22 projekt har fått filmteknikstöd. Filmteknikstödet för barn och unga som syftar till att främja arbetet med film i skolan, har utvidgats till att innefatta även film på fritiden och 23 barn och unga-projekt har fått filmteknikstöd. Åtta samproduktioner, två arbetsstipendier och ett resestipendium har beviljats. Övrig regional biblioteksverksamhet Arbetet med en fortsatt utveckling av Bibliotek Värmland och den gemensamma bibliotekswebben pågår. Hagfors, Storfors och Sunne anslöt sig till det gemensamma biblioteksdatasystemet under våren och Kristinehamn i augusti. Övrig hemslöjdsverksamhet I förstudien Slöjd för kropp och själ undersöks om slöjdaktiviteter, eget skapande och slöjdupplevelser kan vara en oas där människor kan få kraft att må bättre. 22 deltagare och 8 pedagoger från Kil, Forshaga och Kristinehamn deltog i Slöjd för alla, dagverksamhet för vuxna med funktionsnedsättning som anordnades på Kristinehamns folkhögskola. Under våren anordnades tre hantverkscaféer i samarbete med Internationella Qvinnoföreningen och Iris Café. Projektet Ur Björk har utgått från en 25 meter hög björk. 22 hel- och deltidsslöjdare från Värmland och Västra Götaland tillverkade drygt 350 produkter som gav ett nettovärde på 250 000 kronor. Projektet utmynnade i en uppmärksammad utställning på Sunne Bibliotek. VÄRMLANDSARKIV Planeringen av en utbyggnad av arkivdepån i Zakrisdal fortskrider. Arbetet med rutiner och arbetsmiljöfrågor rörande verksamheten i berget fortsätter, bland annat i samverkan med polismyndigheten, som är en av arkivets hyresgäster. Arkivet har under första halvåret lagt ned stor energi på att göra verksamheten mer synlig utåt, bland annat genom en ny och uppdaterad hemsida, www.tidsresan.se, aktivt deltagande i arrangemanget Släktforskardagarna 2014 på KCCC och en ny vandringsutställning som blev klar i slutet av augusti. Arkivet förbereder även en tidsresa för barn, som vänder sig till i elever i åk 3-6 och genomförs i början av september. Tidsresan är ett samarbete med Kulturcentrum. Vandringsutställningen möjliggör en ökad tillgänglighet och delaktighet i vad Värmlandsarkiv jobbar med och vad som förvaras i arkiven. Utställningen ska lånas ut till de kommuner, myndigheter, köpcentrum eller företag som vill visa upp den. Den kan enkelt anpassas till den ort där den är tänkt att visas, så att den får en lokal anknytning. Arkivet har startat ett elektroniskt nyhetsbrev som beräknas komma ut vid fyra tillfällen per år. Det första brevet gick ut under juni. Värmlandsarkiv har också ökat sina inlägg och aktiviteter på Facebook med bra resultat. Sidan 11
Arbetet med verksamhetsbaserad arkivredovisning och e-arkiv pågår. Arkivets rådgivande och uppdragsbaserade verksamhet gentemot länets kommuner utvecklas fortlöpande. Eda kommun och Karlstads Bostads AB (KBAB) är några av dem som nyttjat tjänsterna under första halvåret. Digitalisering av mikrofilm från den avvecklade verksamheten i Kristinehamn påbörjades 2012 i samarbete med Riksarkivets avdelning SVAR och planeras vara avslutad under hösten. Tillgänglighetsmålen för personer med funktionshinder är tillgodosedda men ingår som en viktig del i Visit AC. Förhandlingarna med Riksarkivet om ett nytt avtal för landsarkivfunktionen kan komma att resultera i en minskad ersättningsnivå. Det innebär ett behov av att under hösten genomföra en intern analys av Värmlandsarkivs mål, uppdrag och resurser. Bland annat krävs en mer långsiktig lösning när det gäller bokbinderiet. ENHETEN FÖR FOLKHÖGSKOLOR Vårterminen 2013 genomfördes 16 461 deltagarveckor, varav 41 procent allmänkurs, 55 procent särskilda kurser och 4 procent kortkurser inom skolornas profilområden Utöver detta genomfördes 2210 deltagarveckor uppdragsutbildningar som till stor del består av SMF, Studiemotiverande folkhögskolekurs. En tendens är att deltagarna på allmänkurs är yngre, att andelen män ökar samt att fler av deltagarna har invandrarbakgrund. Skolorna har sedan en tid haft fokus på att fler deltagare på allmänkurs ska uppnå grundläggande behörighet. Pedagogisk utveckling, tydligare mål och uppföljning av individuella planer har bidragit till att ett ökat antal deltagare får sin behörighet. Detta svara upp mot att grundläggande behörighet numera inte bara är en förutsättning för fortsatta högre studier utan även för att få ett arbete. Attraktiv studieform Varje plats inom Region Värmlands Folkhögskolors allmänna kurser har till höstterminens start sökts av i genomsnitt 2.12 personer per plats. Det innebär ett ökat söktryck på de allmänna kurserna med nästan 20 procent jämfört med förra hösten. Intresset för att söka sig till folkhögskolornas allmänna kurser, där deltagarna läser in gymnasiekompetensen, har ökat kontinuerligt under senare år. Sedan 2007 har söktrycket ökat med 32,5 procent inom de allmänna kurserna. De flesta som söker Region Värmlands folkhögskolor söker särskilda kurser, det vill säga profilkurser och yrkesutbildningar. Sedan 2007 har söktrycket ökat med 40 procent. Till höstens kurser har i genomsnitt tre personer sökt varje planerad utbildningsplats, vilket var något lägre än 2013, då 3,09 personer sökte varje plats. De få kurser som har sjunkande söktryck ses över för att bättre svara upp mot omvärldsförändringar då målsättningen är att ligga i framkant då det gäller våra profilkurser. Samverkan kommuner, Arbetsförmedlingen, universitetet Skolorna har som mål att lokala och regionala aktörer anser att folkhögskolorna är en viktig resurs och samverkanspart då det gäller utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser. Generellt har det över tid skett en positiv förändring i synen på skolorna och kontakterna med kommuner, arbetsförmedlingar och samordningsförbunden har stärkt och utvecklats. Samarbetet med Arbetsförmedlingen kring SMF Studiemotiverande folkhögskolekurs går bra och man fyller i allt högre grad skolornas platser. I utvärderingarna beskriver SMFdeltagarna att kursen har gett ökad motivation för fortsatta studier, större ansvarstagande för sig själv och sin hälsa, bättre självinsikt och ökad framtidstro. Kristinehamns folkhögskola samverkar med Arbetsförmedlingen kring personer inskrivna inom Jobb-och utvecklingsgarantin i projektet Aktivitet, jobb, framtid (AJF). Femton personer deltog Sidan 12
under våren. Verksamheten bedöms från Arbetsförmedlingens sida som utmärkt. Skolan genomför även på uppdrag av Arbetsförmedlingen projektet På väg, för deltagare som står långt ifrån arbetsmarknaden. Skolan bidrar med arbetsträningsplatser med handledning i en tillåtande miljö. Arbetsförmedlingen är mycket nöjd med insatsen och har förlängt projektfinansieringen till och med årsskiftet 2014/15. Molkoms folkhögskola har ett samarbetsprojekt med Forshaga Kommun med finansiering från samordningsförbundet. I höst startar en 20 veckor lång kurs i studiemotiverande syfte med 15 platser. Skolorna genomför en gemensam förstudie med målsättningen att genomföra ett utbildnings- och arbetsmarknadsprojekt med medel från Socialfonden. Det skolgemensamma projektet kring samhällsorientering på modersmål för nyanlända invandrare med uppehållstillstånd har fortsatt under våren. Länsstyrelsen har beviljat fortsatt bidrag till finansiering i ytterligare ett år, för fortsatt spridning och samordning i Värmlands kommuner av det kurskoncept som är ett resultat av projektets tidigare fas. Folkhögskolorna genomför kurserna på uppdrag av de åtta kommuner som i nuläget ingår i samverkan. Kurserna har getts på ett flertal olika språk och en del har även varit webbaserade. Utvärderingar från berörda kommuner visar att samordning av kurserna blir mer kostnadseffektivt för kommunerna och att det samordnade utbudet av kursledare/kurser ger de nya kommuninnevånarna större chans till att få samhällsorienteringen på sitt eget modersmål, vilket ligger i linje med förordningen och de nationella riktlinjerna för introduktion. Skolorna har under många år samverkat med Karlstads universitet kring Collegeåret en förberedande kurs där studier på folkhögskola kombineras med universitetsstudier på halvtid. En neddragning från universitetet av antalet platser oroar inför hösten. Det finns behov av nya gemensamma lösningar för att stimulera och underlätta steget till högre utbildning. Resultat av utvärderingar Folkhögskolorna har som mål att vara kvalitetsledande. Riktigt där är vi kanske inte än men i undersökningarna FB-kvalitet (folkbildningskvalitet) som görs årligen tillsammans med övriga folkhögskolor i landet så ligger skolorna i nivå eller över rikssnitt inom de flesta områden. Undersökningen omfattar enkäter både till deltagare och till folkhögskolans personal. Analyser av resultaten ger underlag för pedagogisk utveckling och förbättring av studie- och arbetsmiljö. Det görs även utvärderingar av mer kvalitativ karaktär. Citatet nedan kommer från en deltagare som studerat allmänkurs som distansutbildning. Ett exempel som visar att även denna studieform lever upp till de värden folkhögskolan vill kännetecknas av. All underbar respons man har fått under året, och all stöttning man har fått har ju fått en att växa något enormt inombords. Känner mig både nöjd och stolt över mig själv, och det vill jag bara tacka alla er för, för ni har gjort denna resa så himla rolig och intressant. Det görs även mer specifika utvärderingar då det gäller skolornas yrkesutbildningar som visar bland annat att deltagarna på journalistutbildningen fått gott omdöme gällande kompetensnivå på sina praktikplatser och att en hög andel direkt går vidare till arbete. Hälsotränarutbildningen har haft sina första certifieringstillfällen och flertalet av deltagarna kan nu titulera sig certifierad personlig tränare och massör. Det finns också certifiering inom coachning. Hälsotränarutbildningens samarbete med den lokala vårdcentralen har också resultat i att patienterna uppger sig ha en förbättrad hälsa tack vare insatsen. En extern, socioekonomisk utvärdering av projektet Utveckling mot arbete, UMA, har redovisats under våren. Enligt rapporten har deltagarna förbättrat sin livssituation betydligt efter det att de genomgått projektet. Man skriver: Den samhällsekonomiska förbättringen är så pass stor att de projektkostnader som satsas på deltagarna har en återbetalningsperiod till samhället på endast sju månader efter att deltagarna har avslutats i projekt UMA. Man skriver också att om man jämför medelvärde i förbättring inom fyra olika områden, och jämför dessa nyckeltal med andra undersökta projekt, är värdet på effektivitet bättre för projekt UMA inom samtliga områden. Sidan 13
Utvärdering av kursen i konstnärligt skapande, som ingår i projektet Olika Avtryck, visar att hälften sökte vidare till andra kurser. Deltagarna har stärkts i sin identitet, i förhållande till sig själva och till sin omgivning. Detta genom de känslor och den reflektion de fått utlopp för genom sitt skapande på kursen. En annan viktig effekt har varit den påverkan de haft på sin omgivning, genom att ha existerat i miljöer där de inte normalt är en självklar del, och genom de tillfällen där de presterat från scen. ENHETEN FÖR KOLLEKTIVTRAFIK Enheten för kollektivtrafik stödjer den Regionala kollektivtrafikmyndigheten (Region Värmland) och Kollektivtrafiknämnden i deras uppdrag. Enheten är nu fullt bemannad med chef och två medarbetare och en industridoktorand. Myndigheten har övertagit uppgiften att svara för kommunernas färdtjänst (samtliga kommuner utom Karlstad) och svarar därmed för myndighetsutövningen gentemot enskilda. Myndigheten har tom augusti handlagt cirka 2200 färdtillståndsärenden. Den regionala kollektivtrafiken i Värmland har fyra övergripande målområden; tillgänglighet för regional tillväxt, attraktivitet och användbarhet, miljö och resurseffektivitet. Kollektivtrafiken ska genom ökad användbarhet för resenärer och ökad tillgänglighet till lokala och regionala arbetsmarknader bidra till en hållbar regional utveckling och tillväxt. En välfungerande kollektivtrafik bidrar dessutom till att minska antalet lokala arbetsmarknader i länet. Ökat resande med kollektivtrafik ger bättre miljö och effektivare resursanvändning. Enheten för kollektivtrafik har inom ramen för Värmlandsstrategins prioriterade område Bättre kommunikationer genomfört följande verksamhet: I samverkan med Trafikverket, trafikorganisatörerna och kommunerna har enheten upphandlat en resvaneundersökning som ska genomföras i september/oktober. Genomfört uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet för år 2013 och redovisat rapporten i regionfullmäktige i april. Återrapporterat årliga kostnader för trafikersättningar och medlemsavgifter(ägarbidrag) för den regionala kollektivtrafiken 2013 till landstinget och kommunerna. Redovisningen omfattar fördelning av kostnader, kompletterade med vissa volymmått och nyckeltal för trafiken. Utarbetat en årlig rapport till Transportstyrelsen över genomförd kollektivtrafik 2013 enligt beslut om allmän trafikplikt. Trafikorganisatörerna har i tertialrapport 1 redovisat genomförd verksamhet och resultat för perioden januari-april. Kollektivtrafiknämnden fastställde i juni myndighetens verksamhetsuppdrag till Värmlandstrafik och Karlstadsbuss I samverkan med Värmlandstrafik har ett förslag till närtrafik utarbetats. Närtrafiken omfattar ett grundutbud av resmöjligheter inom kollektivtrafiken i områden med begränsade förutsättningar att bedriva linjelagd kollektivtrafik. Förslaget har utsänts på remiss till landstinget och kommunerna. I samarbete med SAMOT vid Karlstads Universitet medverkat i ett industridoktorandprogram Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik samt ett metodutvecklingsarbete Trafikförsörjningsprogram för hållbar utveckling i Värmland. I samarbete med Östfold Kollektivtrafik genomfört en förstudie avseende förutsättningar för en bussförbindelse mellan Värmland och Östfold längs E18. Genomfört två samrådsmötet med presidierna för kollektivtrafiknämnden, Värmlandstrafik AB och stadsbyggnadsnämnden i Karlstad kommun för att utveckla samverkan och samordning mellan myndigheten och trafikorganisatörerna. Sidan 14
ENHETEN FÖR MEDLEMSSTÖD NYA PERSPEKTIV Region Värmland hanterar inom utvecklingsarbetet Nya Perspektiv bland annat tre uppdrag som finansieras av staten genom överenskommelse med SKL. Utvecklingsledare är anställda för att driva regionalt och lokalt utvecklingsarbete. Regionala barn- och ungdomsvården Länsöverenskommelse kring placerade barn vad gäller läkarundersökning, tandläkarundersökning och samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin har följts upp och visar att andelen läkarundersökningar ökat från ca 10 % jan 2013 till ca 40 % i maj 2014. Andelen tandläkarundersökningar ligger kvar på en mycket låg nivå (2 %). Samarbetet med BUP fungerar sporadiskt. Fortsatt förankrings- och implementeringsarbetet behövs. Uppföljning av regional samverkansrutin mellan BVC, förskola, skola och socialtjänst visar att rutinen används i ca hälften av placeringarna. Rutinen är mycket uppskattad och arbetssättet gör skillnad för både barn och professionella när rutinen används på rätt sätt men fortsatt information behövs för att öka användningsgraden. Analys i barnutredning, kurs på 7,5 hp avancerad nivå inom ramen för pågående kompetenssatsning har genomförts och avslutats vid Karlstads universitet. Utvärderingen från de 30 deltagarna visar på bra resultat. Nästa kurstillfälle är hösten 2014. Samverkansrutiner för att förtydliga familjeperspektivet i missbruks- och beroendevården har arbetats fram i Årjäng och Hagfors, i samarbete med processledare inom Kunskap till praktik, Värmlands läns vårdförbund. Fyra omgångar av Socialstyrelsens familjehemsutbildning har genomförts i länet. Utvärderingarna visar att deltagarna är mycket nöjda med utbildningen och genomförandet av den. Under våren påbörjades kartläggning av kommunernas behov av regional samordning inom familjehemsvården och kommer vara slutförd under hösten 2014. Bättre liv för sjuka äldre, måluppfyllelse 2013-10-01 till 2014-08-31 Målen är satta i enlighet med nationella mål och en regional handlingsplan är framtagen. Sju av länets kommuner uppnår målet med en genomsnittlig förbättring med 5 procentenheter av kvalitetsindikatorerna; brytpunktssamtal, validerad smärtskattning, vid behovs-ordination av injektionsmedel mot ångest samt dokumenterad munhälsobedömning. Fyra kommuner klarar en förbättring på 10 procentenheter. Två av länets kommuner erbjuder 90 % av personerna på särskilt boende en komplett riskbedömning för fall, undernäring och trycksår med registrering i Senior alert. Samtliga kommuner i länet är anslutna till BPSD-registret (BPSD=Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom) och har i olika stor omfattning infört ett standardiserat arbetssätt och behandlingsmetodik vid beteendeproblematik hos personer med demenssjukdom. Andelen skattningar vid BPSD-problematik har ökat med ca 30 % i länet jämfört med föregående år. Samtliga vårdcentraler i länet är anslutna till kvalitetsregistret SveDem (Svenska Demensregistret) för registrering av utredning och uppföljning vid demenssjukdom. 146 personer erhöll utredning med demensdiagnos och 332 personer fick uppföljning av sin demenssjukdom med registrering i SveDem under året. Utifrån kvalitetsindikatorerna undvikbar slutenvård och planerade återinskrivningar inom 30 dagar finns ännu inte säkerställda data för avstämning måluppfyllelse. Intressentperspektivet För att belysa intressentperspektivet har utredaren Sören Palm gjort intervjuer med cirka 40 Sidan 15
personer inom länet för att höra hur den regionala handlingsplanen används. Intervjuerna visar att det finns mycket stort förtroende för det arbete som utvecklingsledarna utför. E-Hälsa Av regionens 16 kommuner är 14 kommuner anslutna till NPÖ (nationella patientöversikten) som konsumenter. I de kommuner där NPÖ varit igång ett tag har man bedöms den stora nytta den gjort både när det gäller säkerhet för patient och tidsbesparing för patienten. Arbete pågår för att få till en regional samordning av ehälsa efter projekttidens slut(20150101) och en styrgrupp för arbetet har bildats, bestående av Caroline Depui, Mikael Jareke, Ulf Nyqvist samt regiondirektören. Arbetet med att byta ut de analoga trygghetslarmen till digitala pågår. Några kommuner är klara medan andra håller på med en inventering. Hanteringen av trygghetslarmen fungerar på olika sätt i kommunerna, allt från att hela kedjan hanteras lokalt till, en blandning av lokal och extern hantering till att allt läggs ut på en extern utförare. En konferens kommer genomförs september för att bidra till att processen säkerställs. MEDIECENTER Fysisk distribution: Antalet fysiska lån fortsätter minska. Digital distribution: Antal lån via strömmande medier ligger på samma nivå som vt-13. Statistik: Totalt antal lån under Vt-14 var 96 728. Utbudet: Täcker nära nog alla ämnesområden och målgrupper. Vid inköp av nya titlar eftersträvas strömmanderättigheter i så stor utsträckning som möjligt. Befintligt utbud uppgraderas (där det är möjligt) även med strömmanderätt. Pussel & spelsortimentet har ökat. En utställningsdel innehållande lättläst litteratur finns på Mediecenter. Marknadsföring: Mediecenter finns på Facebook och har under våren även implementerats på hemsidan och där ersatt kalendariet. Temabladen (PDF) har uppdaterats under våren och innehåller Mediecenters utlåningsbara utbud inom temaområdet, kompletterat med relevanta internetlänkar. Mediecenter deltog som utställare vid den årliga läromedelsutställningen i Karlstad. Visningsdagar har genomförts i samverkan med Natur & Kultur, MV-Nordic, Gleerups, Studentlitteratur samt ett Bokprat med Anna Hjerpe. Information har getts vid lärares studiebesök samt vid 2 tillfällen på Karlstads universitet.. En presentationsbroschyr har framtagits med hjälp av Region Värmlands informationsenhet. Sidan 16
KURS OCH KONFERENS Kurs och konferens har börjat mer frekvent att arbeta med utvärdering/enkät för att utifrån responsen utveckla vår verksamhet och kursutbud. Det är viktigt att arrangera kurser som är av intresse för våra kunder och att det är hög kvalité på föreläsarna. Kurs och konferens har tidigare fått in önskemål om att få föreläsare från SKL komma till oss i Värmland då det snabbt blir fullt på de kurser som arrangeras i Stockholm. Kurs och konferens har under våren fyllt den önskan i och med kurser så som; Att hantera misskötsel i anställningen Kommentar från deltagare: Vi tycker att det är mycket positivt att SKL förlägger utbildningar till Karlstad möjliggör att fler personer från samma kommun i vår region har möjlighet att delta. Det blir helt andra kostnader jämfört med deltagande i utbildning som är förlagd till Stockholm. AB Allmänna bestämmelser, Kommentarer från deltagare: Jan Nilsson var väldigt duktig på att förmedla och bra att få veta mycket om bakgrund till bestämmelserna Det är ett viktigt ämne och önskemålet är att detta görs flera gånger och längre utbildning. Vi behöver både påfyllning och repetition i AB. Nu under hösten 2014 är SKL återigen bokade för utbildningstillfällen inom HR / Ledarskapsområdet med kurserna: Lönelänken, verktyg som SKL tillhandahåller för löneöversyn Diskrimineringslagen För att hänga med i tiden har Kurs och konferens arrangerat kurser i sociala medier, till exempel Gilla kommunen. Kommuner kommunicerar mer och mer med allmänheten på detta sätt. Kommentar från deltagare: Kursen var en av de bättre jag varit på med en engagerad föreläsare. Det var mycket inspirerande. Region Värmland har under våren erbjudit personalen kompetenshöjning kring en av grundstenarna i offentlig verksamhet Lagen om Offentlighet och Sekretess. En fullsatt kurs med en av Sveriges främsta inom området Jan Turvall, (lektor vid Göteborgs universitet) hölls under våren och under hösten 2014 kommer det ges ännu en sådan. Röster från Offentlighet och Sekretess (Region Värmlands personal): - Jag känner mig oerhört nöjd med kursen, önskar att det hade varit två dagar bara för att det var så intressant. Mycket jag trodde jag hade koll på som visade sig vara lite tokigt. Mycket nöjd med innehållet. - Fick mer input än jag förväntat mig. Under våren arrangerades Värmlandsstrategin från ord till handling på KCCC med 203 deltagare där kurs och konferens fanns med och hade hand om det administrativa arbetet. Kurs och konferens gör allt från det lilla mötet på några personer till den stora konferensen med flera hundra deltagare. Vår styrka är att vi anpassar oss efter kundens behov och försöker lösa saker som dyker upp längs vägen, allt för att ge optimal service till våra kunder och deltagare. Sidan 17
Kursstatistik våren 2014 KATEGORI 1 2 3 4 5 6 7 8 9 2012 2013 Våren 2014 905 58 59 475 33 0 1683 0 151 SUMMA DELTAGARE SUMMA DAGAR ANTAL KURSER 2012 7092 8967 144 2013 9087 12218 185 Våren 2014 3364 4077 67 År 2012 2013 2014 (våren) Kategori 1 1702 1681 905 2 328 97 58 3 633 914 59 4 310 358 475 5 248 127 33 6 0 53 0 7 3502 5464 1683 8 369 328 0 9 0 65 151 SUMMA DELTAGARE 7092 9087 3364 SUMMA ST.DAGAR 8967 12218 4077 ANTAL KURSER 144 185 67 Förklaring kategorier 1 Förvaltning, 2 Ledarskap, 3 Innovativa miljöer, 4 Kompetensförsörjning, 5 Tillgänglighet, 6 Attraktiv livsmiljö, 7 Hälsa som resurs, 8 Kreativ miljö, 9 Klimat och miljö Sidan 18
ENHETEN FÖR ADMINISTRATION Under våren har enheten arbetat med utveckling av chefsforum. Sedan hösten 2013 har fokus på chefsforum varit på ledarskapet och under hösten 2014 övergår fokus med till att koppla ihop ledarskap och medarbetarskap. Enheten har gnom sin HR-funktion varit delaktig i ett flertal rekryteringsprocesser, bland annat kompetensförstärkning i det europeiska samarbetet och den internationella närvaron. Under våren förbereddes för den medarbetarundersöknng som genomförs vartannat år. Nytt för i år är att Region Värmland anlitar extern konsult för genomförande av undersökningen. Undersökningen kommer att genomföras under hösten 2014. ENHETEN FÖR EKONOMI Under året har arbetet slutförts med att aktualisera de strategiska målen i Region Värmlands styrkort. Arbetet har skett i huvudsak inom chefsforum. I samband med årsskiftet fullföljdes införandet av Kommun-Bas 13 (Kommunal normalkontoplan framtagen av SKL). Samtidigt gjordes vissa förändringar av ansvarskonton för förbättrad rapportering och uppföljning. Vad gäller inköp och upphandlingar så har regionstyrelsen beslutat att från och med första maj ingå i en upphandlingssamverkan i forma av Inköpscentral med Karlstad kommun. Under en tid så har ett arbete med att stärka internkontrollen för inköp- och upphandlingsområdet vilket har resulterat i att en reviderad Inköps- och upphandlingspolicy antogs av regionstyrelsen i april. Sedan 2011 har Region Värmland bedrivit ett uppdrag att särskilt främja kvinnors företagande. Arbetet ingår i det nationella programmet Främja kvinnors företagande. Under 2014 avslutas detta särskilda arbete för att från och med 2015 integreras i det ordinarie regionala tillväxtarbetet. Som ett led i denna integration har en följeutvärdering av det regional genomförandet genomförts under våren. Utvärderingen har skett i form av lärande och erfarenhetsutbyte mellan företagsfrämjande aktörer i länet om kvinnors företagande. 2014 utgör det första året i den nya strukturfondsperioden (2014-2020). De första åtta månaderna har präglas av intensivt arbete med att få programmen för Europeiska regionalfonden samt Interreg Sverige-Norge klara för att överlämnas till Näringsdepartementet. Samtidigt har ett påbörjats med att på olika sätt få ut informationen om de nya programmen I januari beviljades 3 000 000 kronor, inom den särskilda utlysningen, till 21 förstudier som ska leda till kvalitativa strukturfondsansökningar från Värmland. Dessa 21 förstudier har sedan löpande erbjudits olika lärande insatser för att höja kvaliteten på kommande ansökningar. Per sista augusti avslutades det sista stora EU-projektet för vilket Region Värmland varit projektägare för under strukturfondsperioden 2007-2013. Enheten för ekonomi avslutade i och med det sitt stora engagemang att säkerställa ekonomin i dessa EU-projekt. Sidan 19
ENHETEN FÖR KOMMUNIKATION Första halvåret har präglats av ett intensivt arbete med att producera, lansera och sprida Region Värmlands användarguide för jämlik kommunikation - Schyst samt arbetet med att implementera Värmlandsstrategin. Under våren har enheten tillsammans med Enheten för regional tillväxt arbetat för att hitta former för hur Region Värmland ska göra Värmlandsstrategin, känd, accepterad och använd bland våra medlemmar och andra aktörer i länet. Strategin har sammanställts i en lättläst rapport som har nominerats och gått vidare i finalen av Svenska publishingpriset, kategorin bästa rapport. Andra insatser inom ramen för arbetet med Värmlandsstrategin innefattar ett 20-tal föreläsningar bland såväl medlemmar som intressenter. I april arrangerade vi också Kreativt forum där Värmlandsstrategin stod i fokus. Enheten arbetade såväl med innehåll som kommunikation kring eventet. I en utvärdering av Kreativt forum som helhet gav intressenterna (64 svaranden) dessa omdömen för konferensen: (omdöme 1-5) medelvärde 3,78... gav mig lust att vara med och bidra till utvecklingen i Värmland medelvärde 3,59... gav mer kunskap om Värmlandsstrategin medelvärde 3,44... var engagerande Enheten för kommunikation har också varit med och producerat en lägesrapport för hur Värmland ligger till vad gäller strategins 33 mål. En marknadsföringsgrupp har startats med syfte att inspirera fler att använda Värmland i sin marknadskommunikation. Som ett svar på hur vi med enkla verktyg kan arbeta för ökad jämställdhet och mångfald inom såväl vår egen organisation som inom vårt regionala tillväxtarbete har handboken Schyst - en inspirationskälla till jämlik kommunikation, tagits fram genom ett samarbete mellan genusutvecklaren vid Enheten för regional tillväxt och Enheten för kommunikation. Schyst har fått mycket positiv respons från såväl aktörer på nationell som regional och lokal nivå. Handboken har beställts från cirka 650 organisationer och företag från norr till söder och vi har fått många förfrågningar om föreläsningar och workshops. För att möta efterfrågan planerar Region Värmland en nationell konferens på temat jämlik kommunikation och tillväxt i Stockholm under hösten. Handboken har rekommenderats av Språkrådet, Reglab samt av Sveriges kommunikatörer (som lagt till den i sin digitala verktygslåda för spridning i hela landet). Schyst har också gått vidare i finalen till Svenska publishingpriset i kategorin årets bästa handbok. Under första halvåret har enheten även arbetat med att uppdatera Region Värmlands grafiska profil för att få den bättre anpassad till digitala medier och rörlig bild. Enheten har också bistått i kommunikationen kring satsningen Värmland stories to be told, bland annat genom pressmeddelanden, debattartiklar och presentationer. Satsningen gjordes på den svenska ambassaden i Washington DC i syfte att stärka Värmland som kulturregion med stark berättartradition. Den innefattar en rad aktiviteter med många värmländska aktörer och har fått positiv respons. Så här uttryckte bland annat Sveriges ambassadör i Washington DC, Björn Lyrvall, sig vid invigningen den 18 februari: Värmland utmärker sig som kulturregion i många sammanhang och vi är glada över att kunna bygga vidare på de kontakter som etablerades i samband med Värmland tog över utställningen 1001 Inventions från Washington. Jag ser mycket fram emot den här våren där Värmland kommer att visa upp spännande delar av sitt kulturella och konstnärliga landskap. Sidan 20