Investerings- och finansieringsplan för åren 2013 2015

2012-02-17 2012/199 INVESTERINGSPLAN Investerings- och finansieringsplan för åren 2013 2015 SvK4000, v3.0, 2011-06-09 1/27

Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Investeringarnas drivkrafter... 4 2.1 Anslutning av vindkraft... 4 2.2 Effekthöjningar i kärnkraftverken... 5 2.3 Flaskhalsar och marknadsintegration... 6 2.4 Ändrade överföringsmönster... 7 2.5 Förändrad nätstruktur i flera städer... 7 2.6 Reinvesteringar... 8 2.7 Prioriteringar... 8 3 Investeringar... 9 3.1 Förändringar sedan föregående plan 2012-2014... 9 3.1.1 Nya investeringar över 100 Mkr som har tillkommit... 9 3.1.2 Investeringar över 100 Mkr som har utgått... 10 3.2 Känslighetsanalys... 10 3.3 Sammanställning av större investeringar (>100 Mkr)... 13 3.3.1 SydVästlänken... 15 3.3.2 Stockholms Ström... 16 3.3.3 Utlandsförbindelser... 17 3.3.4 Åtgärder till följd av vindkraftetableringar... 17 3.3.5 Ledningsprojekt... 18 3.3.6 Stationsprojekt... 20 3.3.7 Stora IT-investeringar... 21 4 Investeringsplan...22 5 Finansiering av investeringarna...22 5.1 Förutsättningar...22 5.2 Finansiell ställning m.m....23 5.3 Nättarifferna... 24 6 Resursbehov för elberedskap... 25 7 Beräknade avgiftsintäkter... 26 8 Övriga behov av finansiella befogenheter... 27 2/27

1 Inledning Affärsverket svenska kraftnät bildades 1992 inför elmarknadens avreglering 1995. Verkets viktigaste uppgift, vid sidan av systemansvaret, blev att förvalta stamnätets 400 och 220 kv ledningar med tillhörande stationer. Detta fokus underströks av att det efter avregleringen inte heller tillkom någon nämnvärd ny elproduktion. Sammantaget investerade Svenska Kraftnät i storleksordningen 3 500 Mkr under sina första tio år. Det handlade då om att bygga och bygga om trettiotalet mil ledningar och tiotalet stationer. Därefter har investeringstakten successivt ökat. Höga klimatpolitiska ambitioner och fördjupad europeisk integration har i grunden förändrat förutsättningarna för Svenska Kraftnäts verksamhet. Förra året avslutades 21 investeringsprojekt och under 2012 kommer arbete att genomföras i drygt 100 anläggningsprojekt. Lite längre fram räknar Svenska Kraftnät fortfarande med att investera i storleksordningen 3 500 Mkr, eller mer men nu blir det varje år i stället för under en tioårsperiod. 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Investeringar 2001-2011 och planering för 2012-2015 Diagram 1. Genomförda investeringar under 2001-2011 samt planerade för 2013-2015 Träffsäkerheten i den ekonomiska planeringen har varit mindre god på årsbasis. Om man i stället ser till utfallet under de sammantagna treårsperioderna i respektive plan 3/27

har träffsäkerheten varit betydligt bättre. Detta förhållande är en följd av att tidsmässiga förskjutningar i projektens genomförande är den vanligaste orsaken till avvikelserna. Ledtider på tio år från beslut till drifttagning är inte ovanliga i stamnätet. Det beror framför allt på den långa processen för att bevilja koncession för en ledning. Hela koncessionsprocessens syfte är att avväga motstående intressen men det finns enligt verkets mening en benägenhet att dessa avdömningar skjuts upp och ersätts med krav på Svenska Kraftnät att genomföra ytterligare kompletterande utredningar. Samtidigt är det just tillståndsgivningen för nätanslutningar som enligt Svenska Kraftnäts bestämda uppfattning kommer att bli den främsta gränssättande faktorn för hur snabbt stora mängder förnybar energi ska kunna introduceras i det svenska elsystemet Sammantaget är det generellt mycket svårt att bedöma tidsåtgången i investeringsprojekten och då särskilt för nya ledningar. I ett stort projekt kan en relativt liten tidsförskjutning utanför Svenska Kraftnäts kontroll föranleda att flera hundra miljoner kronor flyttas till ett annat år. Även framgent kommer därför det årliga utfallet av investeringsplanerna att vara behäftade med viss osäkerhet. Icke desto mindre har Svenska Kraftnät vidtagit åtgärder för att förbättra investeringsplaneringen och de underlag som verket lämnar till statsmakterna. 2 Investeringarnas drivkrafter Det finns idag en mängd olika intressen och krav från omvärlden som utgör drivkrafter för ökade stamnätsinvesteringar. De främsta är utbyggnaden av förnybar elproduktion, effekthöjningar i kärnkraftverken, ökade problem till följd av begränsningar i den interna överföringsförmågan, ändrade överföringsmönster, integration med andra marknader, krav på en mer robust elförsörjning till viktiga befolkningscentra samt ökade behov av att rusta upp gamla installationer. 2.1 Anslutning av vindkraft Med riksdagens energi- och klimatpolitiska beslut i juni 2009 (prop. 2008/09:162-163) sattes ett mål för ökningen av den förnybara elproduktionen i nivå med 25 TWh till år 2020 jämfört med läget år 2002. Stödet till förnybar elproduktion, elcertifikatsystemet, förlängs nu till 2035 och anpassas till det nya målet att vi ska ha en gemensam marknad med Norge. Riksdagen fastställde även en ny planeringsram för vindkraft på 30 TWh till år 2020 låt vara att planeringsramen inte är ett utbyggnadsmål, utan ett instrument för att synliggöra vindkraftsintresset i den fysiska planeringen. 4/27

Svenska Kraftnät lämnade i juni 2008 en rapport om storskalig utbyggnad av vindkraft (617/2008/AN40) till regeringen. Där gjordes bedömningen att det behövs mer omfattande investeringar i stamnätet när produktionsökningen når storleksordningen 10 TWh. Idag finns det olika förfrågningar om att ansluta mer än tio gånger så mycket! Det är vindkraftparker med en effekt på 45 000 MW, vilket motsvarar mer än en och en halv gånger dagens installerade effekt i all kärnkraft och all vattenkraft tillsammans. Alla dessa projekt kommer inte att realiseras. Hur mycket som kommer att byggas avgörs ytterst av certifikatsystemets utformning. När i tiden utbyggnaden kan ske påverkas emellertid också i hög grad av de tröga tillståndsprocesserna. Var utbyggnaden görs beror av flera osäkra faktorer. Tillgången till nät är en faktor, omfattningen av de nätförstärkningar som krävs påverkar lönsamheten för vindkraftsinvesteringen. Goda vindlägen är en förutsättning för etablering av vindkraft men också förutsättningarna för att erhålla nödvändiga tillstånd spelar stor roll. Var utbyggnaden görs är också mycket viktigt ur nätsynpunkt. En tyngdpunkt i norr leder till krav på ökad överföringskapacitet i stamnätet. Men även utbyggnad i söder påverkar stamnätet, eftersom Norrlands vattenkraft i ökad utsträckning kommer att behöva användas som en reglerresurs. Slutligen beror utformningen av nätförstärkningarna i Sverige även på hur och var ny vindkraft byggs i norra Norge och Finland. Ytterligare en försvårande omständighet är de tröskeleffekter som uppstår i vissa områden där ingen ledig kapacitet finns och behovet av nätförstärkningar således är stort. Projektörer och regionnätsägare är ofta pådrivande för anslutning tills avtal ska skrivas under. Reviderad bedömning av den ekonomiska risken kan då medföra att beslut om anslutningarna får vänta. Sammantaget konstituerar den omfattande vindkraftsutbyggnaden betydande nätplaneringsproblem för Svenska Kraftnät. Detta förhållande understryks ytterligare av att tillståndsprocesserna för att bygga ut stamnätet normalt är väsentligt längre än motsvarande processer för att ge tillstånd till själva vindkraftanläggningarna. 2.2 Effekthöjningar i kärnkraftverken Redan under 80- och 90-talen höjdes effekten på de flesta kärnkraftsreaktorer med i storleksordningen fem till tio procent. Därefter har fortsatta effekthöjningar planerats och genomförts. Hittills under 2000-talet har ansökningar om effekthöjningar lämnats till regeringen för åtta av tio reaktorer. Näten runt kärnkraftverken är anpassade till anläggningarnas ursprungliga kapacitet. Den successivt ökade effektutmatningen gör att vi nu nått en punkt där mer omfattande förstärkningar krävs i de anslutande näten. Svenska Kraftnät arbetar nu med två nya 400 kv ledningar ut från Forsmark och två nya ledningar ut från Oskarshamns kärnkraftverk. Nya ställverk behöver också byggas. 5/27

2.3 Flaskhalsar och marknadsintegration Målet för elmarknadspolitiken är att åstadkomma en effektiv elmarknad med väl fungerande konkurrens som ger en säker tillgång på el till internationellt konkurrenskraftiga priser. I det sammanhanget har regeringen särskilt pekat på att den nordiska elmarknaden är nödvändig för ett effektivt utnyttjande av gemensamma produktionsresurser i Norden. Flaskhalsar i det nordiska elnätet och mellan Norden och kontinenten ska därför byggas bort (prop. 2008/09:163). De nordiska stamnätsoperatörerna har gemensamt identifierat ett antal nätprojekt som bedömts vara av särskilt stor betydelse för den nordiska elmarknadens funktionssätt. Tre av dem berör Sverige och Svenska Kraftnät. Det ena nätprojektet, som togs i drift under 2010 är en ny 400 kv ledning som går från Järpströmmen i närheten av Åre och över till Norge. Detta är en ledning som har stor betydelse för försörjningssäkerheten i mittersta Norge. Det andra nätprojektet, Fenno-Skan 2, togs i drift under 2011 och är en ny sjökabel som mer än fördubblar överföringskapaciteten mellan Sverige och Finland över Östersjön. Det tredje är SydVästlänken, som med sin delsträcka från Småland till Skåne syftar till att eliminera besvärande begränsningar i förmågan att överföra el till den allra sydligaste delen av landet, elområde 4. Detta är inte minst viktigt för att motverka ett högre elpris i Sydsverige, som efter Barsebäcks stängning har få egna elproduktionsresurser. Projektet SydVästlänken består också av en gren till Oslo. Under de två gångna åren har produktionsresurser stängts inne i södra Norge till följd av begränsningar i områdets förmåga att överföra el till omvärlden. Tillsammans med en ny 400 kv ledning ut från Stenkullen (Göteborg) reducerar SydVästlänkens västra gren också begränsningarna i det s.k. Västkustsnittet. SydVästlänken har alltså stor betydelse för hela det nordiska kraftsystemet. I enlighet med den färdplan som antogs av Nordiska Ministerrådet i september 2008 ska de nordiska stamnätsföretagen förstärka sin nätplanering och föreslå investeringar som är samhällsekonomiskt lönsamma för hela det nordiska området. Det här är ett arbete som numera bedrivs inom ramen för European Network of Transmission System Operators for Electricity (ENTSO-E) och dess nätutvecklingskommitté. Arbetet är en regional del av ENTSO:s återkommande tioåriga nätutvecklingsplaner. Eftersom elnäten på den skandinaviska halvön är sammanlänkade i särskilt hög grad har Svenska Kraftnät under 2010 bedrivit ett nätplaneringsarbete tillsammans med den norska stamnätsoperatören Statnett. Det visade sig tyvärr inte möjligt att i det här skedet etablera en svensk-norsk nätutvecklingsplan med gemensamma bedömningar av t.ex. vilka ytterligare förbindelser mellan Skandinavien och kontinenten som bör prioriteras. Arbetet har dock resulterat i en rapport som redovisar tre framtids- 6/27

scenarier fram emot 2020 till grund för fortsatt planering. Rapporten diskuterar också möjliga nätförstärkningar i Sverige med syfte att underlätta vindkraftsutbyggnad på Nordkalotten och elförsörjning till olje- och gasplattformarna utanför norra Norge. Åtgärder för främjande av infrastruktur och förbättrat tillträde till gränsförbindelser för att stärka förutsättningarna för fungerande elmarknader är en central del i EU:s tredje inre marknadspaket som antogs 2009. Också försörjningssäkerheten är viktig i ett EU-perspektiv. Genom utveckling av medlemsstaternas energimarknader och utbyggda överföringsförbindelser skapas förutsättningar för att ingå i den inre energimarknaden även för de länder som idag energimässigt fungerar som öar utan tillräcklig förbindelse med övriga EU. Estland, Lettland och Litauen utgör det mest näraliggande exemplet. Svenska Kraftnät är sedan 2008 starkt engagerat i arbetet med att utveckla en gemensam baltisk elmarknad som kan länkas samman med den nordiska och europeiska. Likströmsförbindelsen NordBalt, från Kalmar län i Sverige till Klaipeda i Litauen, byggs med stöd från EU. En stabil baltisk energiförsörjning och energisäkerhet ligger även i Sveriges intresse. En successiv uppbyggnad av ett elöverskott i det nordiska området aktualiserar ytterligare förbindelser till kontinenten. En nordisk eller i vart fall skandinavisk samplanering ter sig här angelägen. Det är också nödvändigt att sätta in de kontinentala förbindelserna i sitt europeiska sammanhang. Det krävs stora nätförstärkningar i både Polen och Tyskland för att elkraft inte ska stängas in i de norra delarna av dessa länder. 2.4 Ändrade överföringsmönster Som en följd av den avreglerade elmarknaden, introduktionen av ny elproduktion och investeringar i överföringsnätet mellan hög- och lågprisområden har nya överföringsmönster skapats. Introduktionen av vindkraft i systemet innebär att en stor andel ny produktion lokaliseras till nya platser, vilket ytterligare kommer att förändra överföringsmönstren. Dessutom styr marknadspriset numera i hög uträckning hur produktionsanläggningarna körs och hur import/export sker. Det leder till större och snabbare förändringar i överföringen än tidigare. Dessa faktorer ställer krav på en fortsatt utbyggnad av nätkapaciteten för att möta överföringsbehoven och ändrade kraftflöden. 2.5 Förändrad nätstruktur i flera städer I flera större städer har utvecklingen gjort det nödvändigt att se över nätstrukturen. Uppsala har fått ytterligare en stamnätsmatning medan det pågående arbetet med en 7/27

ny ledning mellan Stenkullen och Lindome ska förbättra elförsörjningen till Göteborgsområdet. Arbetet med att långsiktigt säkra Stockholmsregionens elförsörjning inleddes redan 2004 med grund i ett regeringsuppdrag. Det har bedrivits tillsammans med regionnätsägarna i området Fortum och Vattenfall inom ramen för projektet Stockholms Ström. Stockholms Ström är ett mycket omfattande projekt och involverar ett stort antal kommuner i Stockholms län. Genomförandet bygger på medfinansiering från de kommuner och övriga markägare som får värdefull mark frigjord när det nya målnätet med en 400 kv ring runt Stockholm har etablerats och ca 15 mil gamla luftledningar kan tas bort. Sedan en godtagbar medfinansiering nåtts har Svenska Kraftnäts styrelse beslutat att genomföra projektet. 2.6 Reinvesteringar Utbyggnaden av 400 kv systemet påbörjades i början av 1950-talet, 220 kv systemet ännu tidigare. Stamnätets äldsta delar är i stort behov av upprustning vilket innebär att reinvesteringsnivån kommer att behöva höjas. En omfattande inventering pågår som ska ligga till grund för detaljerade program och prioriteringar för reinvesteringar av både stationer och ledningar. Åtgärderna kommer dock inte att hinna påverka nivån 2013-2015 nämnvärt. Behovet i denna plan baseras på tidigare fastlagda förnyelseprogram. 2.7 Prioriteringar Regeringen har i regleringsbrevet för 2012 efterfrågat underlag för de prioriteringar som Svenska Kraftnät gjort inför sammanställningen av investerings- och finansieringsplan för åren 2013-2015. Svenska Kraftnät är inne i in i en helt ny fas när det gäller investeringar i stamnätet. En fas där en mängd drivkrafter uppträder samtidigt och där investeringsnivåerna är högre än någonsin tidigare i stamnätets historia. Utvecklingen kommer att ställa stora krav på såväl interna som externa resurser. De externa resurserna är i första hand konsulter för projekt- och teknikstöd, leverantörer och entreprenörer. Där ser vi redan idag en brist inom vissa områden som kan vara begränsande faktorer för genomförandet av våra investeringar. Även möjligheterna till att ta avbrott i nätet för att kunna utföra åtgärderna, framförallt reinvesteringsåtgärder i befintliga anläggningar, kommer att bli allt svårare. Tillståndsprocessen är avgörande för hur snabbt investeringarna kan komma till stånd. Mycket tyder på att tillstånd för nya kraftledningar kan 8/27

bli den gränssättande faktorn för hur snabbt stora mängder förnybar energi kan introduceras i det svenska elnätet. Tidigare var storleken på investeringarna, både enskilda projekt och den totala volymen, relativt låg och utgjorde inte något problem vare sig ekonomiskt eller resursmässigt. Det fanns då inget behov av att prioritera mellan investeringsprojekten. Under de senaste åren har, vilket beskrivits ovan, den situationen förändrats radikalt. Investeringsvolymerna kommer att tiofaldigas inom de närmaste åren, jämfört med genomsnittsvärdet för investeringsnivåerna under 1990-talet. Därför vidareutvecklar Svenska Kraftnät ständigt arbetssätt för att analysera tidplaner, resurser och avbrottsmöjligheter i syfte att kunna göra en god planering och prioritering mellan projekten. Det är här viktigt att beakta att både reinvesteringar och nya investeringar prioriteras så att inte reinvestering av det äldre anläggningsbeståndet skjuts på framtiden till förmån för nya investeringar som ofta har ett starkt tryck från externa intressenter, producenter eller vindkraftsexploatörer. 3 Investeringar Investeringsvolymen inom affärsverket under treårsperioden 2013 2015 bedöms komma att uppgå till 15 800 Mkr, varav 4 800 Mkr under 2013. Dessa siffror anger bruttoinvesteringarna. En del investeringar finansieras helt eller delvis av externa aktörer, bl.a. nät- och produktionsbolag, kommuner och markägare. 3.1 Förändringar sedan föregående plan 2012-2014 På grund av långa ledtider för verkställandet av investeringar i stamnätet är förändringar i investerings- och finansieringsplanen små mellan de enskilda åren och många projekt som redovisats i tidigare års sammanställningar återfinns även i denna. Nytillkomna investeringar föranleds ofta av anslutning av ny produktion. Många av Svenska Kraftnäts större pågående investeringar har upphandlats och därmed fått justerade betalplaner. 3.1.1 Nya investeringar över 100 Mkr som har tillkommit Följande investeringar har tillkommit sedan föregående plan. Projektbeskrivning Drivkraft > Tuna förnyelse 400 kv station Vindkraft > Skogssäter 2 ny 400 kv station Driftsäkerhet > Grönviken ny 400 kv station Vindkraft > Lindbacka 2 ny 400 kv station Driftsäkerhet 9/27

> Larv ny 400 kv station Vindkraft > Klöse ny 400 kv station Vindkraft > Djuptjärn ny 400 kv station Ny nätstruktur > Granfors ny 400 station Vindkraft > Sege 400 kv Ställverksförnyelse Driftsäkerhet/Flaskhals > Norrmalm ny 400 kv station Vindkraft > Råbäcken ny 400 kv station Vindkraft > Sverige Själland, utbyte 400 kv kabel Utlandsförbindelse > Ekhyddan Nybro Hemsjö, ny 400 kv ledning Driftsäkerhet/Flaskhals > Skogssäter Stenungsund Stenkullen, ny 400 kv ledn. Driftsäkerhet/Flaskhals > Ängsberg Horndal, ny 400 kv ledning Kärnkraft > Råbäcken Markbygden, ny 400 kv ledning Vindkraft > Markbygden 2, ny 400 kv station (oklar placering) Vindkraft > Hjälta ny 400/220 transformatorstation Driftsäkerhet > Förnyelse av driftövervakningskommunikation IT 3.1.2 Investeringar över 100 Mkr som har utgått Följande investeringar, som beskrevs i föregående års investerings- och finansieringsplan, har utgått ur sammanställningen för treårsperiod 2013-2015. > Fenno-Skan 2, avslutas under 2012 > Stenkullen Lindome, avslutas under 2012 > Odensala, avslutas under 2012 > Ekhyddan, avslutas under 2012 > Järpströmmen norska gränsen (Nea), avslutas under 2012 > Barkeryd Hageskruv Hemsjö, ersätts av annan investering > Nacka Ekbacken, avslutas under 2012 > Hägerstalund Beckomberga, avslutas under 2012 > Värtan Koltorp, avslutas under 2012 3.2 Känslighetsanalys Regeringen har i regleringsbrevet för 2012 efterfrågat en ökad information om vilka ekonomiska bedömningar som gjorts inför framtagandet av investeringsplanen för de 10/27

kommande åren. Svenska Kraftnät redovisar därför vilka känslighetsanalyser som hargenomförts. Svenska Kraftnät har vid 2012 års ingång 129 planerade investeringar, som kommer att ianspråkta investeringsmedel under perioden 2013 2015. Till detta kommer ett okänt antal investeringar som måste genomföras p.g.a. akuta åtgärder t.ex. haverier. Beslut om investeringar i stamnätet föregås av en utredning, vilken ska redovisa motiv för nödvändiga förändringar i stamnätet samtidigt som uppsatta driftsäkerhetskrav måste upprätthållas. Utbyggnader i stamnätet får inte heller medföra att man bromsar eller omöjliggör en ytterligare utbyggnad av stamnätet som behövs p.g.a. kommande behov. Den föreslagna tekniska utformningen ligger sedan till grund för den tillståndsprövning som alltid måste göras vid stamnätsinvesteringar. Vindkraftanslutningar Det stora antalet vindkraftparker som planeras gör att Svenska Kraftnät får många förfrågningar om anslutning till stamnätet. Eftersom Svenska kraftnät har anslutningsplikt och i uppdrag att underlätta utbyggnaden av förnybar elproduktion så prioriteras sådana anslutningsärenden. Samtidigt görs förfrågningar ofta långt före det att beslut om byggande av själva vindkraftparken fattas. Ett antal anslutningsinvesteringar ingår därför i investerings- och finansieringsplanen för 2013 2015, trots att det råder stor osäkerhet vad gäller själva genomförandet. Koncessionsansökan och andra tillstånd Det krävs en stor mängd tillstånd innan en planerad investering kan genomföras. Många av tillstånden avser markåtkomst och miljöpåverkan. Koncessionsansökan fordrar att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas och denna MKB ligger även till grund för flertalet andra tillstånd som måste inhämtas före byggstart. Handläggningstiderna hos berörda myndigheter är ofta lång och i vissa fall mycket osäkra. Överklagande av tillstånd och upphandling Varje ny kraftledning medför ett ingrepp i miljön och möter regelmässigt stort motstånd hos dem som blir berörda. Utmed flera planerade ledningssträckor har det bildats aktionsgrupper mot nya kraftledningar. Varje nytt led i processen överklagas. Även upphandlingar har blivit föremål för överklaganden som medfört att investeringar inte kunnat genomföras som planerat, utan blivit kraftigt försenade. Kompletterande undersökningar Det stora antal utredningar om vindkraftsanslutningar som hela tiden tillkommer har medfört att utredningar om t.ex. effekthöjningarna i kärnkraftverken har behövt göras om. Det beror på att vindkraftsutredningar påvisat att de planerade investeringarna i stamnätet inte räcker till för att ta emot den stora effektinmatning som planeras i vissa regioner. 11/27

Beroenden En komplicerande faktor vid genomförandet av investeringsprojekten är att många projekt är beroende av varandra. Med den investeringsvolym vi har under de närmaste åren ser vi att dessa beroenden ökar och det leder då till svårigheter att hålla önskade tidplaner. Resursbrist på marknaden Svenska Kraftnät har flera ledningsprojekt i projekteringsfasen, som behöver genomföra fältprojektering under de närmaste åren. Detta är en tilltagande risk, eftersom det inte finns tillräckligt många erfarna konsulter som kan täcka behovet under denna period. Svenska Kraftnät arbetar med olika lösningar för att minimera denna risk t.ex. genom att få in nya aktörer på marknaden. Entreprenadupphandling Upphandlingar visar på stora skillnader i kostnader beroende på konjunktur, investeringens storlek samt geografiskt område. Innan en upphandling är genomförd bygger investeringsbudgeten på antaganden som baseras på erfarenheter från tidigare gjorda upphandlingar. Först när en upphandling väl är genomförd och betalningsplanen fastställts undanröjs den betydande osäkerheten. Längre tid för genomförande En pågående entreprenad kan drabbas av förseningar p.g.a. dåligt väder, feluppskattade tidplaner, brister i levererad materiel, markförhållandena som är sämre än genomförda undersökningar indikerat men även p.g.a. att en inventering av djurlivet har påvisat höga biotopvärden som medför byggande under särskilda restriktioner. Sammantaget innebär detta en viss osäkerhet i underlaget för investerings- och finansieringsplanen. En försening medför inte med automatik högre kostnader men får konsekvenser för betal- och/eller tidplaner och kan medföra att stora belopp kan förskjutas från ett år till ett annat. Åtgärder för att reducera osäkerheterna Oaktat de problem som finns i ett projektgenomförande så arbetar Svenska Kraftnät med att reducera osäkerheter i investeringsplanerna. Samtliga tidplaner har setts över och mer tid för genomföranderisker har lagts in. Under 2011 har även arbetet med Svenska Kraftnäts produktionsmodell intensifierats för att införa ett enhetligt arbetssätt i investeringsverksamheten. Även införandet av nya systemstöd för uppföljning och kontroll har påbörjats och kommer att fortgå under hela 2012. För att ha en rimlig årlig nivå på investeringarna har ett arbete med resurshantering påbörjats. Detta ska leda till en kartläggning av det interna och externa resursbehovet. En viktig del i arbetet är att rangordna investeringarna så att fokus läggs på prioriterade investeringar. Prioriteringsarbetet kommer att slutföras under 2012, vilket kommer att få direkt inverkan på vilka investeringar som genomförs. 12/27

För att göra anläggningsinvesteringar krävs avbrott i stamnätet, vilket är en starkt begränsande faktor. För att kunna göra investeringar i kritiska områden där avbrott är svåra att få kommer Svenska Kraftnät att prova en metod där arbete sker utan att anläggningen tas ur drift, AMS (arbete med spänning). 3.3 Sammanställning av större investeringar (>100 Mkr) Regeringen har i regleringsbrevet för 2012 efterfrågat en ökad redovisning av beredningsläget i tillståndsprocesserna. Svenska Kraftnät har därför utökat sammanställningen av de större investeringarna med denna information. I nedanstående tabell redovisas de investeringsprojekt som beräknas överstiga 100 Mkr. Karakteristiskt för perioden är att ett flertal mycket stora investeringar genomförs samtidigt. Dessa kommer att befinna sig i olika faser, vilket gör att säkerheten i bedömningarna av investeringarna varierar. De fyra kolumnerna visar ny investeringsprognos (kolumn 1), föregående års prognos (kolumn 2), prognostiserat utfall för perioden 2013-2015 (kolumn 3) samt beredningsläget i tillståndsprocessen (kolumn 4). I kolumn fyra används siffrorna 0 4 för att redogöra för beredningsläget i tillståndsprocesserna. 0 = inget koncessionsarbete har påbörjats 1 = förberedelsearbeten har påbörjats 2 = ansökan om koncession är gjord 3 = koncessionen bereds i regeringskansliet 4 = koncession meddelad -- = arbetet kan bedrivas inom ramen för befintlig koncession Tabell 1. Sammanställning av större investeringar, Mkr Ny prognos Föregående års prognos Periodens utfall Beredningsläge SydVästlänken 11 070 8 250 6 610 Norra delen 1 830 1 220 2 Södra delen 5 690 4 420 3 Västra delen 3540 970 1 Stockholms Ström Danderyd Haninge ny 400 kv ledning och station Upplands Väsby Danderyd ny 400 kv ledning och station Danderyd Järva, ny 220 kv kabelförbindelse 2 650 100 1 690 640 600 3 440 440 260 4 13/27

Utlandsförbindelser NordBalt, likströmskabel till Baltikum 3 130 3 200 2 700 3 Utbyte av kabel mellan Sverige och Själland 220-220 - Åtgärder till följd av vindkraftsetableringar Gotland, ny likströmsförbindelse 3 960 3120 870 1 Råbäcken, ny 400 kv station 120-50 - Klöse, ny 400 kv station 120-110 - Granfors, ny 400 kv station 120-110 - Råbäcken, ny 400 kv station 120-50 - Grönviken, ny 400 kv station 100-75 - Övriga ledningar Stackbo Finnböle Hamra, förnyad 400 kv ledning 560 470 110 - Forsmark Råsten 270-30 1 Råsten Hamra 610-50 1 Forsmark Stackbo, ny 400 kv ledning 450 440 80 1 Förstärkning av snitt 1 och snitt 2 1 450 3 500 440 - Krångede Horndal 170 170 10 2 Ekhyddan Barkeryd, ny 400 kv ledning Skogssäter Stenungsund Stenkullen, ny 400 kv ledning Lindbacka Östansjö, ny 400 kv ledning Ekhyddan Nybro Hemsjö, ny 400 kv ledning 960 870 400 1 500-40 1 150-130 1 900-30 0 1 Investeringen avser inte längre en ny ledning utan målsättningen ä att genom tekniska lösningar öka överföringskapaciteten genom investeringar i redan befintliga anläggningar. 14/27

Övriga stationsprojekt Hallsberg 400 kv, stationsförnyelse 220 210 40 - Hagby 400 kv, stationsförnyelse 160 180 120 - Stackbo 400 kv, stationsförnyelse 180 130 50 - Råsten, ny 400 kv station 190-180 1 Reaktiv kompensering i flera anläggningar 310 300 60 - Sege 400 kv, stationsförnyelse 150-150 - Lindbacka 2, ny 400 kv station 190-180 - Djuptjärn, ny 400 kv station och matning till Kalix 150-140 1 Hjälta, ny 400/130 kv transformering 100-100 - Tuna 400 kv, stationsförnyelse 110-90 - Större IT-investeringar Nytt driftövervakningssystem, HUDS 170 190 10 Ny driftövervakningskommunikation 250-170 3.3.1 SydVästlänken SydVästlänken, Svenska Kraftnästs största investering någonsin, är en ny förbindelse mellan Hallsberg via Nässjö till Hörby i Skåne samt en förbindelse från Nässjö till Oslo i Norge. När SydVästlänken tas i drift ökar överföringskapaciteten mellan elområde SE3 och SE4 med upp till 25 procent. Investeringen bidrar även till förbättrad driftsäkerhet i södra Sverige. Den norra delen omfattar en 176 km lång 400 kv växelströms luftledning mellan Hallsberg och Nässjö. Koncessionsansökan för ledningen är inlämnad till Energimarknadsinspektionen. Den södra delen från Nässjö till Hörby byggs som en likströmsförbindelse som omfattar totalt 251 km ny ledning, varav 62 km uppförs som luftledning och 191 km som markkabel. För att erhålla ett robust system byggs förbindelsen som två redundanta och oberoende system. Energimarknadsinspektionen har tillstyrkt koncessionsansökan vilken nu ligger hos regeringen för handläggning. Den västra delen omfattar sträckan från Nässjö till Oslo och byggs även denna med likströmsteknik. Mellan Nässjö och Grunnebo används markkabel och mellan Grunnebo och norska gränsen utreds olika sträckningsalternativ och tekniska lösningar. Genomförda upphandlingar har till stora delar fastställt kostnader och betalplaner. Trots det är nivån för både treårsperioden och totalbeloppet fortfarande mycket osäker och starkt beroende av tillstånd för koncession, tekniskt utförande, marknadsutvecklingen samt vald sträckning mot Norge. 15/27

Investeringskostnaden för de svenska delarna av SydVästlänken beräknas uppgå till 11 070 Mkr, varav 6 610 Mkr väntas belasta treårsperioden. 3.3.2 Stockholms Ström Svenska Kraftnät har i samarbete med Vattenfall och Fortum utarbetat en helt ny struktur för Stockholms elnät. Stockholms Ström omfattar drygt femtio olika delprojekt, nya markkablar, sjökablar, luftledningar, tunnlar och transformatorstationer skall anläggas. Bruttoinvesteringen uppgår till 5 600 Mkr, varav 4 400 Mkr för Svenska Kraftnäts del. Projektet bygger på en betydande medfinansiering från kommuner och andra markägare som får värdefull mark frilagd när 150 km luftledningar kan tas bort. Den viktigaste delen av Stockholms Ström är den nya förbindelsen City Link. Den ska binda samman norra och södra Stockholmsområdet från Hagby (Upplands Väsby) till Ekudden (Haninge). Med byggandet av City Link sluts en 400 kv ring runt regionen och centrala Stockholm får förstärkta inmatningspunkter från flera håll. Ett avtal har undertecknats i december 2011 angående kostnadsfördelning mellan de tre nätägarna Vattenfall, Fortum och Svenska Kraftnät samt berörda kommuner. Berörda kommuner delfinansierar investeringen genom att ledningsgator frigörs för framtida exploatering. Upplands Väsby Danderyd, ny 400 kv förbindelse genom Stockholm Sträckan kommer delvis byggas som luftledning, delvis som markförlagd kabel. I Danderyd anläggs en ny 400/220 kv station. Investeringen medför att en 220 kv ledning genom bostadsområden i Täby och Danderyd kan avvecklas. Koncessionsansökan är inlämnad till regeringen. Svenska Kraftnät förespråkar en luftledning. Svenska Kraftnät har på regeringens begäran kompletterat ansökan med ett kabelalternativ. Investeringskostnaden beräknas till ca 690 Mkr, varav 600 Mkr belastar treårsperioden. Danderyd Haninge, ny 400 kv förbindelse genom Stockholm Från Danderyd till Skanstull läggs en ny 400 kv kabel i tunnel under Stockholms centrala delar med ett nytt 400 kv ställverk med transformering 400/220 kv i Skanstull. Mellan Skanstull och Högdalen kommer kabeln vara förlagad i tunnel och mark. Ett nytt 400 kv ställverk med transformering 400/220 kv kommer uppföras i Högdalen. Mellan Högdalen och Haninge kommer en 400 kv ledning byggas. Förstudier pågår samt planeringen av tillståndsprocessen. Det handlar bland annat om att totalt sett hitta den mest effektiva och tidsbesparande vägen för att få koncession enligt ellagen och miljödom. Totalkostnaden för City Link uppgår till ca 2 650 Mkr varav 100 Mkr, belastar treårsperioden. Danderyd Järva, ny 220 kv kabelförbindelse Planerna på att riva befintliga ledningar längs E4 vid Kista och frigöra mark för exploatering innebär att en ny 220 kv förbindelse krävs mellan Danderyd och Järva. 16/27

Förbindelsen utförs som tunnel- och markförlagd kabel och som sjökabel. Svenska Kraftnät har fått koncession för ledningen. Huvudförhandling för vattendom kommer att ske under våren 2012. Investeringskostnaden beräknas till ca 440 Mkr, varav 260 Mkr belastar treårsperioden. 3.3.3 Utlandsförbindelser NordBalt Ny likströmsförbindelse till Baltikum NordBalt är en likströmslänk som ska byggas till Litauen för att knyta en framväxande baltisk elmarknad till den nordiska. Samtidigt bidrar förbindelsen till att förbättra försörjningssäkerheten i de baltiska länderna. Projektet är prioriterat inom ramen för European Energy Programme for Recovery (EEPR). Kommissionen har allokerat stöd om 175 M, varav 131 M till kabelförbindelsen och 44 M till nödvändiga nätförstärkningar i Baltikum. Regeringen handläger koncessionsansökan efter överlämnade från Energimarknadsinspektionen som tillstyrkt ansökan. Förbindelsen planeras att tas i drift vid årsskiftet 2015/2016. Den totala investeringskostnaden i Sverige och Baltikum beräknas till drygt 6 600 Mkr. Den svenska delen av investeringen är ca 3 100 Mkr, varav ca 2 700 Mkr belastar treårsperioden. Utbyte av kabel mellan Sverige och Själland Den befintliga ledningen är en s.k. tunnoljekabel som togs i drift hösten 1973. Den har haft ett antal olika problem genom åren såsom korrosionsskador, ankringsskador och trålningsskador. Vid flera av skadorna har oljeläckage uppstått. Senaste undersökningarna av tryckarmeringen visar att grava korrosionsproblem finns och att länkens återstående livslängd är starkt begränsad. Svenska Kraftnät planerar för ett utbyte av kabelförbanden för att undvika risk för omfattande haveri samt oljeläckage. För att bibehålla driften på utlandsförbindelsen utreds en ny parallell förläggning söder om befintligt kabelförband. Kabeln ägs idag av Svenska Kraftnät och Energinet.dk. Investeringskostnaden beräknas till ca 220 Mkr och utbytet planeras att genomföras under treårsperioden. 3.3.4 Åtgärder till följd av vindkraftetableringar Huvudinriktningen är att ansluta kommande vindkraftparker till befintliga stationer. Åtgärderna på stamnätsnivå blir då oftast enkla med endast behov av t.ex. ett extra ställverksfack i en station. För de större planerade vindkraftparkerna krävs emellertid nya stationer för anslutningar. I vissa fall behöver även ledningskapaciteten förstärkas. En betydande del av investeringarna finansieras av externa parter. Investeringar i stationer kräver ingen koncessionsansökan då anslutning sker till befintlig ledning. Däremot krävs samrådarbete enligt miljöbalken vid etablering av nya stationer. Gotland ny likströmsförbindelse Svenska Kraftnät projekterar en anslutning av Gotland till det svenska stamnätet genom två 500 MW likströmslänkar från fastlandet. Vattenfalls två förbindelser anslutna 17/27

till regionnätet räcker inte för de utbyggnadsplaner som finns för vindkraften på ön. Förstudier pågår och drifttagning av den första länken är planerad till 2017. Inledande samråd har genomförts och under våren 2012 startar arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen. Den totala investeringen har beräknats till 3 960 Mkr, varav ca 870 Mkr belastar treårsperioden. Klöse Flera planerade vindkraftsparker i Ångermanland motiverar en ny anslutning till stamnätet. Den nya stationen planeras att byggas i anslutning till ledningen Moliden Stornorrfors. Investeringskostnaden uppgår till 120 Mkr, varav 110 Mkr belastar treårsperioden. Råbäcken En ny vindkraftspark, Markbygden, planeras i ett 450 km² stort område nordväst om Piteå. Den totala effekten vindkraft beräknas till 3 000 4 000 MW. Denna stora effekt föranleder behov av nya anslutningspunkter i stamnätet. Den första av dessa anslutningspunkter är stationen Råbäcken. Investeringsutgiften uppgår till 120 Mkr, varav 50 Mkr belastar treårsperioden. Granfors En ny vindkraftpark planeras vid Skellefteå i Västerbotten, med en förväntad effekt på ca 500 MW. Behov uppstår då av en ny anslutningspunkt till stamnätet. Den nya stationen är planerad att byggas i anslutning till ledningen Svartbyn Stornorrfors. Investeringskostnaden uppgår till 120 Mkr, varav 110 Mkr belastar treårsperioden. Grönviken Nya vindkraftparker planeras mellan Bollnäs och Ockelbo. I ett senare skede planeras även en vindkraftpark till havs, sydost om Söderhamn. Den totala installerade effekten beräknas till ca 1 000 MW. Den höga effekten föranleder behov av ny anslutningspunkt i stamnätet. Vindkraftparkerna kommer att byggas ut i etapper. Investeringskostnaden uppgår till 100 Mkr, varav 75 Mkr belastar treårsperioden. 3.3.5 Ledningsprojekt Stackbo Finnböle Hamra Ledningen mellan Stackbo i Gävle och Hamra utanför Enköping (100 km) byggdes i början av 1950-talet. Eftersom överföringen på ledningen kommer att öka p.g.a. Fenno-Skan 2 och ny vindkraft behöver dess överföringskapacitet utökas. Investeringskostnaden uppgår till 560 Mkr, varav 110 Mkr belastar treårsperioden. Forsmark Råsten Ledningen mellan Forsmark och Råsten är en del av nödvändiga nätförstärkningarna runt Forsmark men byggs främst p.g.a. effekthöjningar i block 1. Investeringskostnaden uppgår till 270 Mkr, varav 30 Mkr belastar treårsperioden. 18/27

Råsten Hamra Denna ledning byggs primärt för Forsmarks effekthöjning i block 1. Ledningen utgör en fortsättning på ledningen Forsmark Råsten, som idag inte har kapacitet att hantera effekthöjningen. Investeringskostnaden uppgår till 610 Mkr, varav 50 Mkr belastar treårsperioden. Forsmark Stackbo Ledningen byggs primärt för att block 3 i Forsmark ska kunna använda sin effekthöjning. Tidplanen för effekthöjningen av block 3 är under omprövning mot bakgrund av de problem som andra kärnkraftsanläggningar har haft i samband med sina effekthöjningar. Investeringskostnaden uppgår till 450 Mkr, varav 80 Mkr belastar treårsperioden. Krångede Horndal Arbetet med koncessionsförnyelsen påbörjades under 90-talet. Koncessionen gick ut 2003, ärendet hanteras av Energimarknadsinspektionen. Projektet omfattar åtgärder på dubbelledningarna mellan Krångede (mellan Östersund och Sollefteå) och Horndal. Investeringskostnaden uppgår till 170 Mkr, varav 10 Mkr belastar treårsperioden. Ekhyddan Barkeryd En ny 400 kv ledning planeras mellan Ekhyddan (Oskarshamn) och Barkeryd (Nässjö). Motivet är de omfattande effekthöjningar som planeras i block 3 i Oskarshamns kärnkraftverk. Förseningen beror på att tillståndsprocessen tar betydligt längre tid än planerat. Investeringskostnaden uppgår till 960 Mkr, varav 400 Mkr belastar treårsperioden. Skogssäter Stenungsund Stenkullen En ny 400 kv ledning byggs för att öka överföringskapaciteten över det s.k. västkustsnittet. Dessutom planeras nya vindkraftparker i området, vilka behöver anslutas till stamnätet. Investeringskostnaden uppgår till 500 Mkr, varav 40 Mkr belastar treårsperioden. Lindbacka Östansjö Det planeras för en spänningshöjning från 220 kv till 400 kv från Hallsberg norrut mot Lindbacka och vidare mot Västerås och Stockholm. Den nya ledningen Lindbacka Östansjö 27 km utgör del av denna plan. Investeringskostnaden uppgår till 150 Mkr, varav 130 Mkr belastar treårsperioden. Ekhyddan Nybro Hemsjö Med den stora effektvolym som kommer att transporteras genom området i samband med att utlandsförbindelsen NordBalt tas i drift måste överföringsförmågan förbättras. Ledningen medför också att driftsäkerheten förbättras. Investeringskostnaden uppgår till 900 Mkr, varav 30 Mkr belastar treårsperioden. 19/27

Förstärkning av snitt 1 och snitt 2 Mot bakgrund av de omfattande planerna på vindkraftutbyggnad i norra Sverige har Svenska Kraftnät utrett överföringsbehovet som detta medför samt vilka åtgärder som behöver vidtas. I ett första steg kommer åtgärder för i storleksordningen 450 Mkr att behöva vidtas varav 430 Mkr belastar treårsperioden. 3.3.6 Stationsprojekt Stationsförnyelser Svenska Kraftnät har upprättat en plan för ombyggnad av ett antal viktiga stationer för att förnya äldre utrustning och därmed höja driftsäkerheten. Under perioden kommer det att investeras även i andra stationer men dessa ingår i andra investeringar som nämns i dokumentet. Hallsberg förnyelse Hallsbergs gamla 400 kv ställverk är byggt i etapper från 1950-talet. Ett nytt 400 kv ställverk i tvåbrytarutförande ska byggas. Projektet ingår i planen för ställverksförnyelse. Investeringskostnaden uppgår till 220 Mkr, varav 40 Mkr belastar treårsperioden. Hagby förnyelse Projektet som tidigare var en del av Stockholms Ström fick under 2011 ökad omfattning efter kompletterande utredningar och är nu ett eget projekt som innebär en total ombyggnad av befintligt 400 kv ställverk. Investeringskostnaden uppgår till 160 Mkr, varav 120 Mkr belastar treårsperioden. Stackbo förnyelse En förnyelse av 400 kv anläggningen i Stackbo är en högt prioriterad åtgärd i Svenska Kraftnäts plan för stationsförnyelser. Avsikten är att 400 kv ställverket ska byggas om till ett tvåbrytarställverk. I kombination med etablering av nya kraftledningar kommer detta att minska risken för storstörningar i stamnätet. Investeringskostnaden uppgår till 180 Mkr, varav 50 Mkr belastar treårsperioden. Lindbacka 2 Flera nya ledningar planeras att ansluta till Lindbacka. För att möjliggöra detta ska ett nytt ställverk etableras intill det befintliga s.k. GIS-ställverket. Investeringskostnaden uppgår till 190 Mkr, varav 180 Mkr belastar treårsperioden. Djuptjärn Nätstrukturen runt Kalix måste förstärkas och i samband med ledningsåtgärder kommer en ny 400 kv station att byggas. Idag har Vattenfall koncession för nätstrukturen men om nätförstärkningarna blir av kommer koncessionen övergå till Svenska Kraftnät. Investeringskostnaden uppgår till 150 Mkr, varav 140 Mkr belastar treårsperioden. 20/27