Investerings och finansieringsplan

Transkript

1 Generaldirektören Stab och samordning Nätteknik Ekonomi /60 Investerings och finansieringsplan SvK400, v2.0, Förslag till beslut Styrelsen föreslås besluta att godkänna förslag till investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät för perioden , samt att överlämna planen till regeringen. Bakgrund Svenska Kraftnät upprättar årligen en investeringsplan för de kommande tre kalenderåren. Investeringsplanen anmäls av regeringen till riksdagen genom budgetpropositionen och ingår i riksdagens budgetbeslut för utgiftsområde 21 Energi. Enligt regeringsbeslut (regleringsbrevet för budgetåret 2010) ska Svenska Kraftnät senast den 1 mars lämna ett förslag till investerings- och finansieringsplan för kommande treårsperiod, , till regeringen. Förslaget ska vara utformat i enlighet med den uppställning som redovisas i regeringens budgetproposition för 2010 d.v.s. på det sätt som framgår av tabellen Investeringsplan på sidan 23. Därutöver ska det s.k. NordBalt-projektet redovisas särskiljt från övriga investerings-projekt. Alla projekt ska rymmas inom investerings- och finansieringsplanen. 1/24

2 Verkets investeringar fortsätter att öka i snabb takt. I den reviderade investeringsplanen angavs en sammantagen investeringsram för treårsperioden om Mkr. Investeringsplanen angav totala investeringar om Mkr för nästa treårsperiod. Och i föreliggande plan uppskattas investeringarna för treårsperioden till Mkr. Ökningarna är ett uttryck för att Svenska Kraftnät lämnat den förvaltningsfas som verket befunnit sig i sedan det bildades. Klimatpolitiken ställer helt nya krav. Stora investeringar måste göras i näten, såväl för att bygga bort begränsningar i överföringsförmågan som för att omhänderta den stora utbyggnaden av förnybar elproduktion. Därtill kommer effekthöjningar i samtliga kärnkraftverk och omfattande behov av reinvesteringar i gamla anläggningar. Investerings- och finansieringsplanen för bygger på oförändrade förutsättningar när det gäller statsmakternas avkastningskrav och utdelningspolicy. Regeringen har för innevarande år medgivit en ökad, tillåten skuldsättningsgrad från 55 procent till 60 procent. Om verket även fortsättningsvis i huvudsak ska lånefinansiera de ökade investeringarna kommer detta, som framgår av nyckeltalstabellen på sidan 23, att leda till en närmast skenande utveckling av skuldsättningsgraden. I år har stamnätstariffen höjts mycket kraftigt (32 procent). Höjningen har dock litet samband med de ökade investeringarna. Den huvudsakliga förklaringen är i stället att ett mycket förmånligt långtidsavtal för upphandling av el för att täcka överföringsförlusterna i stamnätet har löpt ut. Svenska Kraftnät upphandlar årligen i storleksordningen 2,8 TWh fr.o.m. i år till en väsentligt ökad kostnad. På sikt är det emellertid ofrånkomligt att också de kraftigt ökade investeringarna kommer att få genomslag på tariffen. En ny översyn av tariffkonstruktionen kommer att göras inför den indelning i anmälningsområden (prisområden) som beräknas ske den 1 november /24

3 Investerings- och finansieringsplan Utveckling av stamnätet Svenska Kraftnäts investeringsplanering är en grund för en kontinuerlig utveckling av stamnätet genom att nödvändiga investeringar görs i rätt tid och i rätt omfattning. Detta krävs för att upprätthålla en god driftsäkerhet, underlätta utbyggnaden av förnybar elproduktion och för att tillhandahålla tillräcklig kapacitet för att möta marknadens överföringsbehov. Efter att under en längre period ha befunnit sig i en fas av förvaltning och låga investeringsnivåer har stamnätet nu övergått till en fas av ombyggnad och utbyggnad. Det finns idag en mängd olika intressen och krav från omvärlden som utgör drivkrafter för ökade stamnätsinvesteringar. Dessa beskrivs kortfattat nedan. 1.1 Anslutning av ny produktion Under 1990-talet och början av 2000-talet förekom nästan ingen anslutning av ny elproduktion till stamnätet. Under senare år har den bilden förändrats som följd av den starka utvecklingen mot en större andel vindkraft och annan förnybar elproduktion. Vindkraftsutbyggnaden utgör en särskild utmaning, eftersom det är ett nytt produktionsslag som ska integreras och där osäkerheten är stor om var och hur mycket som ska anslutas. Det i sin tur är helt avgörande för vilka nätinvesteringar som kommer att krävas. Samtidigt pågår ett omfattande program för effekthöjning av de svenska kärnkraftverken. Näten runt kärnkraftverken är anpassade till anläggningarnas ursprungliga kapacitet. Sedan dess har effektutmatningen successivt ökat och när kärnkraftverken nu initierar större steg i effektökningen har vi nått en punkt där mer omfattande förstärkningar krävs i de anslutande näten. 1.2 Nordiska nätutbyggnader och utlandsförbindelser I samarbetet inom Nordel bedrevs under de sista åren ett intensivt arbete med att gemensamt planera den nordiska nätutbyggnaden. Det resulterade i ett antal rekommenderade projekt som de nordiska stamnätsoperatörerna har åtagit sig att genomföra. För svensk del innebar det tre mycket stora investeringsprojekt, nämligen förbindelser till Norge via Nea Järpströmmen och SydVästlänken samt ytterligare en förbindelse 3/24

4 till Finland med sjökabeln Fenno-Skan 2. SydVästlänken innebär en mycket stor ökning av kapaciteten mellan Sverige och Norge och till södra Sverige, vilket har stor betydelse för hela det nordiska kraftsystemet. Utöver dessa förbindelser kommer Svenska Kraftnät att inom ENTSO-E och tillsammans med de nordiska stamnätsföretagen att analysera och koordinera utbyggnaden av ytterligare förbindelser mellan det nordiska kraftsystemet och kontinenten. 1.3 Förändrad nätstruktur, storstäder I storstäder som Stockholm, Uppsala och Göteborg har förändrade nätstrukturer studerats och beslutats. År 2004 inleddes projektet Stockholms Ström i samarbete mellan Svenska Kraftnät, Fortum och Vattenfall. Syftet var att utreda den framtida strukturen för Stockholms elförsörjning. Projektet drivs av behovet att förbättra elförsörjningen till regionen men också av nya koncessioner för ett stort antal av de 220 kv ledningar som idag matar Stockholm. Projektet är mycket omfattande och involverar ett stort antal kommuner i Stockholms län som deltar i finansieringen av projektet. I Uppsala har stora investeringar gjorts för att förändra nätstrukturen och för att skapa ytterligare en stamnätsmatning. Även detta är ett samarbetsprojekt i detta fall mellan Svenska Kraftnät, Vattenfall och Uppsala kommun. Den sistnämnda har bidragit till finansieringen för att kunna frigöra exploaterbar mark när luftledningar kan rivas. Matningen till Göteborg kommer också att få en nödvändig förstärkning genom att en ny stamnätsledning byggs mellan Stenkullen och Lindome. 1.4 Ökad integration och förnybar elproduktion I takt med utvecklingen från en nationell till en nordisk och europeisk elmarknad drivs investeringarna i en allt större omfattning av politiska överväganden. Ambitionen att åstadkomma en ökad integration i Europa och strävan att minska koldioxidutsläppen genom att ansluta förnybar elproduktion, och då särskilt vindkraft, i stor omfattning utgör starka drivkrafter för stamnätsinvesteringarna. Ett exempel är NordBaltförbindelsen mellan Sverige och Litauen, som ska sammanlänka de nordiska och baltiska kraftsystemen. Ett annat exempel är planeringen för en ny kabelförbindelse mellan fastlandet och Gotland för att möjliggöra fortsatt vindkraftsutbyggnad på ön med en ökad överföring av vindkraftsproducerad el till fastlandet. 1.5 Ökad kapacitet Som en följd av den avreglerade elmarknaden, introduktionen av ny produktion och investeringar i överföringsnätet mellan hög- och lågprisområden har nya överföringsmönster skapats. Introduktionen av vindkraft i systemet innebär att en stor andel ny produktion lokaliseras till nya platser, vilket ytterligare kommer att förändra överföringsmönstren. Dessutom styr marknadspriset numera i hög uträckning hur 4/24

5 produktionsanläggningarna körs. Även det påverkar i hög grad hur nätet utnyttjas. Dessa faktorer ställer krav på en fortsatt utbyggnad av nätkapaciteten för att möta överföringsbehovet. 1.6 Reinvesteringar Stamnätets äldsta delar börjar uppnå en hög ålder. 400 kv systemet började uppföras i början av 1950-talet och 220 kv anläggningarna ännu tidigare. Det innebär att behovet av reinvesteringar i stamnätets befintliga anläggningar kommer att öka i framtiden. Svenska Kraftnät har redan startat program för förnyelse av stationer och topplinor. I framtiden kommer motsvarande program för faslinor och stolpar att inledas. För att kunna genomföra dessa omfattande reinvesteringar krävs att det befintliga systemet är anpassat, så att det går att ta nödvändiga avbrott i berörda anläggningar utan att den dagliga driften påverkas. Det innebär att det också kan krävas investeringar i nya anläggningar för att möjliggöra nödvändiga avbrott i framtiden. 1.7 Resursbehov för elberedskapen Svenska Kraftnät har enligt förordningar och regleringsbrev viktiga uppgifter avseende elsäkerhet, elberedskap och dammsäkerhet. Till dessa hör uppgiften att som elberedskapsmyndighet besluta om beredskapsåtgärder och ersättning för kostnader för beredskapsåtgärder enligt elberedskapslagen. Anslagsposten under anslag 1:12 Elberedskap får även användas för åtgärder och forskning som förbättrar den fredstida störnings- och krisberedskapen, för åtgärder som stärker den nationella förmågan och som kan merutnyttjas för den internationella fredsfrämjande och humanitära beredskapen samt för dammsäkerhet. Svenska Kraftnät har ambitionen att på ett övergripande plan söka identifiera de största sårbarheterna i det svenska elförsörjningssystemet för att sedan efter en dialog med branschen på ett mer systematiskt sätt styra beredskapsinsatserna mot dessa. Fortsatt anskaffning och lagerhållning av viss strategisk reparationsmateriel kommer att ske. Stöd kommer också att behöva ges för att få till stånd en tillräckligt omfattande introduktion av det samhällsgemensamma radiokommunikationssystemet RAKEL inom elsektorn. För 2011 räknar Svenska Kraftnät med ett oförändrat resursbehov för elberedskapsåtgärder om 250 Mkr. 1.8 Nya behov av prioriteringar Svenska Kraftnät är på väg in i en helt ny fas när det gäller stamnätsinvesteringarna. Det är en fas där en mängd drivkrafter uppträder samtidigt och där investeringsnivåerna förväntas bli högre än någonsin tidigare i stamnätets historia. Utvecklingen kommer att 5/24

6 ställa stora krav på såväl interna som externa resurser. Det gäller konsulter, leverantörer och entreprenörer men även möjligheterna till att ta avbrott i nätet för att kunna utföra åtgärderna kommer att bli allt svårare. Tillståndsprocessen är avgörande för hur snabbt investeringarna kan komma till stånd. Mycket tyder på att tillstånd för nya kraftledningar kan bli den gränssättande faktorn för hur snabbt stora mängder förnybar energi kan introduceras i det svenska elnätet. Tidigare var storleken på investeringarna, både enskilda projekt och den totala volymen, relativt låg och utgjorde inte något problem vare sig ekonomiskt eller resursmässigt. Det fanns då inget behov av att prioritera mellan investeringsprojekten. Under de senaste åren har, vilket beskrivits ovan, den situationen förändrats radikalt. Investeringsvolymerna kommer att tiofaldigas inom de närmaste åren, jämfört med genomsnittsvärdet för investeringsnivåerna under 1990-talet. Därför har Svenska Kraftnät vidareutvecklat arbetssätt för att analysera tidplaner, resurser och avbrottsmöjligheter i syfte att kunna göra en god planering och prioritering mellan projekten. Svenska Kraftnäts investeringsvolym kommer att fortsätta öka markant de kommande åren. Inledningen på denna trend kunde noteras under 2007 då investeringsvolymen låg på ca 600 Mkr. Under år 2008 uppgick investeringsvolymen till 963 Mkr, mer än dubbelt så mycket som genomsnittsnivån från 1990-talet. Under 2009 ökade investeringsnivån ytterligare till ca 1,5 miljarder kronor Mkr och under 2010 beräknas den överstiga 2,1 miljarder kronor. För kommande treårsperiod ökar investeringstakten än mer, vilket redovisas nedan. 2 Investeringar Investeringsvolymen inom affärsverket under treårsperioden bedöms uppgå till Mkr, varav Mkr under Under perioden beräknas reinvesteringarna utgöra nio procent av totalvolymen. Fördelningen under treårsperioden är: Totalt Nyinvesteringar Reinvesteringar Totalt, Mkr Ovanstående siffror anger bruttoinvesteringar. En del projekt delfinansieras av kommuner och andra markägare som får mark frilagd för exploateringsändamål eller genom anslutningsavgifter vid nyanslutningar till stamnätet. 6/24

7 2.1 Förändringar sedan föregående plan Nya projekt över 100 Mkr Följande projekt och utredningar har tillkommit sedan föregående års investerings- och finansieringsplan. Storfinnforsen Midskog, ny 400 kv-ledning Reaktiv kompensering i flera anläggningar Revidering av tidigare kostnadsuppskattningar En tydlig tendens som noterats under det senaste året är relativt stora kostnadsökningar såväl för entreprenadarbeten som för material och komponenter. Nya kostnadsuppskattningar har därför gjorts. Flera av projekten har fått en utökad omfattning, vilket även detta medför reviderade kostnadsuppskattningar. Förändringarna i förhållande till föregående års investerings- och finansieringsplan (inom parentes) redovisas nedan. SydVästlänken (5 800) Mkr Danderyd Järva, ny 220 kv kabelförbindelse 400 (280) Mkr City Link ny 400 kv-förbindelse genom Stockholm - etapp 1 Hagby Danderyd 760 (650) Mkr - etapp 2 Danderyd Skanstull (1 400) Mkr Förstärkning av snitt 1 och snitt (2 900) Mkr Gotland ny DC-kabel (2 000) Mkr Ekhyddan Barkeryd, ny 400 kv-ledning 865 (370) Mkr Storfinnforsen stationsförnyelse 140 ( ) Mkr Hallsberg stationsförnyelse 185 ( ) Mkr Ekhyddan ny station som ersätter Simpevarp 190 ( ) Mkr Nytt driftövervakningssystem (HUDS) 175 (115) Mkr Utgående projekt Följande projekt, som beskrevs i föregående års investerings- och finansieringsplan, har utgått ur sammanställningen av projekt för nästkommande treårsperiod. Nea Järpströmmen är en ny 400 kv ledning, som kommer att bli färdigställd under Ängsberg är ett nytt 400 kv ställverk, som kommer att bli färdigställt under /24

8 Nya kablar till Tyskland avsåg en anslutning via Kriegers Flak och har utgått ur planen. Projektet kan åter aktualiseras om den svenska vindkraftsparken byggs. Långbjörn Ramsele är en ny 400 kv ledning, vars investeringskostnad bedöms komma att understiga 100 Mkr. 2.2 Sammanställning av större projekt (> 100 Mkr) Tabellen på nästa sida visar projekt eller grupper av projekt där investeringskostnaden beräknas överstiga 100 Mkr. Karakteristiskt för perioden är att ett flertal mycket stora projekt utreds och genomförs samtidigt. Projekten kommer att befinna sig i olika faser, vilket gör att säkerheten i kostnadsbedömningarna varierar. Beskrivning av projekten finns under respektive huvudrubrik efter tabellen på nästa sida. 8/24

9 Totalt Perioden SydVästlänken Mkr Stockholms Ström Danderyd Järva, ny 220 kv kabelförbindelse Mkr City Link ny 400 kv-förbindelse genom Stockholm Mkr Utlandsförbindelser Fenno-Skan 2 En ny likströmslänk Sverige-Finland Mkr NordBalt Likströmslänk till Baltikum Mkr Norra Sverige Finland, ny 400 kv ledning Mkr Förstärkningar i Östra Svealand Stackbo Finnböle Hamra, förnyad 400 kv ledning Mkr Odensala, ombyggnad Mkr Forsmark Gråska Hamra Västerås, nya 400 kv ledn. o. stn. 870 Ängsberg Horndal Västerås, nya 400 kv ledningar o. ställverk Mkr 6 Mkr Åtgärder till följd av vindkraftetableringar Mkr Förstärkning av snitt 1 och snitt Mkr Gotland - ny DC-kabel Mkr Övriga ledningsprojekt Förnyelse av 220 kv i södra Norrland Mkr Stenkullen Lindome, ny 400 kv ledning Mkr Ekhyddan Barkeryd, ny 400 kv ledning Mkr Storfinnforsen Midskog, ny 400 kv ledning Mkr Förnyelse av topplinor (flera projekt) 140 Mkr Övriga stationsprojekt Storfinnforsen förnyelse Mkr Hallsberg förnyelse Mkr Forsmark FT47 förnyelse Mkr Ekhyddan ny station ersätter Simpevarp Mkr Reaktiv kompensering i flera anläggningar Mkr Nytt driftövervakningssystem (HUDS) Mkr 9/24

10 2.2.1 SydVästlänken SydVästlänken är nybyggnad av förbindelser mellan Östansjö (Hallsberg) i Närke via Barkeryd (Nässjö) till Hurva (Hörby) i Skåne samt mellan Barkeryd och Oslo-området i Norge. Projektet syftar till att förstärka och öka kapaciteten i stamnätet till södra Sverige och Norge samt till att förbättra driftsäkerheten i södra Sverige. En luftisolerad växelströmsledning byggs mellan Östansjö och Barkeryd medan ny likströmsteknik (HVDC VSC) används från Barkeryd till Hurva och till Norge. Söderut till Värnamo är inriktningen är att bygga likströmsförbindelsen i befintlig ledningsgata, där en gammal 220 kv ledning rivs. Efter Värnamo läggs kabel längs E4, järnväg och befintliga kraftledningar fram till Hurva. Sträckning och tekniskt genomförande för den västra delen till Norge utreds för närvarande. SydVästlänken ingår i de två senaste nordiska systemutvecklingsplanerna med prioriterade projekt för den nordiska elmarknaden. Investeringskostnaden för de svenska delarna av SydVästlänken beräknas uppgå till ca Mkr, varav Mkr väntas belasta treårsperioden. Kostnadsuppskattningen ligger markant högre än föregående år. Nivån är fortfarande mycket osäker och starkt beroende av koncessionsprocessen, det tekniska utförandet, marknadsutvecklingen samt vilken sträckning som blir aktuell för ledningen till Norge Stockholms Ström Svenska Kraftnät har i samarbete med Vattenfall och Fortum föreslagit en helt ny struktur för Stockholms elnät. Den genomförs i projektet Stockholms Ström, som består av drygt femtio olika delprojekt. Det är nya markkablar, sjökablar, luftledningar, tunnlar och transformatorstationer. Projektet Stockholms Ström beräknas pågå i tio år. Totalt 15 mil luftledning kommer att kunna rivas, vilket frigör betydande markområden för exploatering. Projektets genomförande bygger därför på medfinansiering från berörda kommuner och andra markägare. Svenska Kraftnäts andel i Stockholms Ström förväntas bli drygt Mkr av vilka Mkr förväntas falla ut under treårsperioden. Under 2010 eller i början av 2011 kommer Svenska Kraftnät att ha färdigställt nya 220 kv matningar till Värmdö och Lidingö. Luftledningen mellan Hägerstalund och Beckomberga kommer att ha ersatts med markkabel. City Link en ny 400 kv förbindelse genom Stockholm Den viktigaste delen av Stockholms Ström är den nya ledningen City Link. Den kommer att binda samman norra och södra Stockholmsområdet, från stationen Hagby i Upplands Väsby till Ekudden i Haninge. Med City Link sluts en 400 kv-ring runt regionen och centrala Stockholm får starka inmatningar från flera håll. Samtidigt kan flera luftledningar på lägre spänningsnivåer rivas. 10/24

11 City Link byggs i fyra etapper. Den första etappen mellan Hagby och Danderyd kommer att utgöras av en ny 400 kv förbindelse, delvis som luftledning, delvis som markförlagd kabel. I Danderyd anläggs en ny 400 kv station, kallad Anneberg, med transformering 400/220 kv. Projektet medför att en befintlig 220 kv ledning genom bostadsområden i Täby och Danderyd kan avvecklas. Investeringskostnaden beräknas till totalt ca 760 Mkr, varav huvuddelen ca 630 Mkr belastar treårsperioden. Den andra etappen mellan Danderyd och Skanstull kommer att utgöras av en ny 400 kv kabel i borrad och sprängd bergtunnel under Stockholms centrala delar. En del av förbindelsen kommer att gå i sänktunnel. I Skanstull etableras ett nytt 400 kv ställverk med transformering 400/220 kv inom Fortums befintliga stationsområde. Tiden för genomförande kommer att vara lång, 5 6 år. Investeringskostnaden beräknas till totalt ca Mkr, varav ca 260 Mkr under treårsperioden. De återstående etapperna planeras efter treårsperioden, men omprioriteringar kan bli aktuella så att dessa etapper genomförs före etapp 2. Totalkostnaden för City Link inklusive ställverksåtgärder bedöms till ca Mkr, varav ca 920 Mkr under treårsperioden. Danderyd Järva, ny 220 kv kabelförbindelse Den första etappen av City Link och planerna på att i slutänden riva befintliga ledningar längs E4 vid Kista innebär att en ny 220 kv förbindelse krävs mellan Danderyd och Järva. Förbindelsen utförs som tunnel- och markförlagd kabel och som sjökabel. Investeringskostnaden är beräknad till ca 400 Mkr, varav huvuddelen, ca 280 Mkr, faller inom treårsperioden. Samtidigt med Svenska Kraftnäts projekt genomför Fortum Distribution uppgradering och kablifiering av en befintlig 220 kv luftledning mellan Danderyd och Bergshamra Utlandsförbindelser Utöver SydVästlänken till Norge har Svenska Kraftnät ett pågående, ett planerat och ett ledningsprojekt till utlandet under utredning. Fenno-Skan 2 Ny likströmsförbindelse mellan Sverige och Finland Mellan Rauma (Åbo) i Finland och Finnböle (Gästrikland) i Sverige byggs en ny likströmslänk, Fenno-Skan 2, som kommer att reducera förekomsten av flaskhalsar mellan länderna. Länken kommer att få kapaciteten 800 MW och drivas med 500 kv likspänning. Den består av två omriktarstationer, 200 km sjökabel och 70 km luftledning samt ett nytt 400 kv ställverk. Inriktningen är att anläggningen ska vara färdigställd år Projektet ingår i Nordels systemutvecklingsplan från Investeringskostnaden på svensk sida, inkluderande åtgärder i stamnätet, bedöms uppgå till ca Mkr varav ca 830 Mkr beräknas falla ut under treårsperioden. 11/24

12 NordBalt Ny likströmsförbindelse till Baltikum NordBalt är en likströmslänk som ska byggas till Litauen för att knyta en framväxande baltisk elmarknad till den nordiska. Samtidigt bidrar förbindelsen till att förbättra försörjningssäkerheten i de baltiska länderna. Projektet är prioriterat inom ramen för European Energy Programme for Recovery (EEPR). Kommissionen har allokerat stöd om 175 M, varav 131 M till kabelförbindelsen och 44 M till erforderliga nätförstärkningar i Lettland. Ledningen kommer att byggas med HVDC VSC teknik och planeras bli ansluten till stamnätet i 400 kv ställverket utanför Nybro. Där kommer också den svenska omriktarstationen att byggas. En ledning byggs till kusten och övergår till en sjökabel på km över Östersjön till Klaipeda i Litauen. Förbindelsen kan tas i drift tidigast i slutet av Den totala investeringskostnaden beräknas till ca Mkr. Om man i kostnadsuppskattningen räknar in den föreslagna medfinansieringen från EU med 131 M beräknas den svenska delen av investeringen till i storleksordningen Mkr. Ca Mkr kan komma att belasta treårsperioden, men uppskattningen är ännu mycket osäker. Norra Sverige Finland, ny 400 kv ledning En utredning tillsammans med Fingrid gällande en tredje 400 kv växelströmsledning mellan Sverige och Finland i norr avslutades under Drivkraft för projektet är främst ny kärnkraftproduktion i Finland samt större vindkraftetableringar i såväl Sverige som Finland. Anslutningspunkten på den svenska sidan är inte klar. Det finns kopplingar till andra planerade utbyggnader i det svenska stamnätet. Utredningen visar på nyttovärden för en tredje ledning. Projektet kan dock inte prioriteras för tillfället men kommer sannolikt att genomföras senare med en bedömd drifttagning runt Investeringskostnaden för förbindelsen uppskattas till ca 500 Mkr, varav endast 1 2 miljoner kommer att falla ut under treårsperioden Förstärkningar i Östra Svealand Effekthöjningar i Forsmarks kärnkraftverk, etableringen av Fenno-Skan 2 och stora vindkraftsplaner i Gästrikland, Hälsingland och övriga Norrland medför behov av att förstärka stamnätet i Uppland. Som ett första steg planeras förstärkning av den befintliga 400 kv ledningen mellan Stackbo och Hamra för att kunna hantera reservdriftfallen i området. Den 56 år gamla ledningen ersätts med en ny ledning i samma ledningsgata. Den sammanlagda investeringen är beräknad till ca 400 Mkr. Inriktningen är att projektet ska kunna genomföras etappvis under åren , varav 385 Mkr förväntas belasta treårsperioden. 12/24

13 Som en följd av effekthöjningarna i Forsmark krävs åtgärder för snabbare felbortkoppling i 400 kv stationen Odensala utanför Sigtuna. Ställverket kommer att byggas om och kontrollanläggningen förnyas under till en kostnad av 90 Mkr. I övrigt pågår förstudiearbete med anledning av Forsmarks effekthöjningar. Genomförda analyser indikerar att två nya 400 kv ledningar måste byggas från Forsmark. Den ena ledningen kommer att gå till en ny station Råsten (invid Gråska) och vidare västerut till en ännu inte fastställd slutpunkt. Den andra ledningen planeras gå till Stackbo. För att ytterligare förstärka det relativt svaga nätet i östra Uppland analyseras en ny 400 kv förbindelse på sträckan Ängsberg Horndal Västerås med transformeringar och anslutning mot befintligt 220 kv nät i Horndal respektive Västerås. Avsikten är sedan att från Västerås fortsätta 400 kv utbyggnaden västerut mot Lindbacka utanför Örebro för vidare anslutning mot Sydvästlänken i Östansjö. Denna senare utbyggnad kommer till stor del att kunna ske genom spänningshöjning av befintlig 220 kv ledning, som redan är byggd i 400 kv standard. Dessutom planeras förnyelse av transformatorstationen Tuna och mindre ledningsförändringar i Forsmark och Stackbo/Ängsberg. Bedömningen är att den sammantagna investeringsvolymen för de tänkta åtgärderna, inklusive de redan redovisade, kommer att uppgå till ca Mkr, varav 670 Mkr kan komma att belasta treårsperioden. Både åtgärder och investeringsvolym är dock i dagsläget mycket svårbedömda Åtgärder till följd av vindkraftetableringar De omfattande planer på vindkraftsparker som för närvarande håller på att förverkligas, medför i många fall ett utökat behov av investeringar i stamnätet. Åtgärderna på stamnätsnivå blir i en del fall enkla med endast behov av t.ex. ett extra ställverksfack i en station. I andra fall behöver befintlig ledningskapacitet förstärkas eller optokommunikation installeras på befintlig ledning. Huvudinriktningen är att så långt möjligt ansluta kommande vindkraftanläggningar till befintliga stationer men nya anslutningspunkter behöver också etableras. De hittills mest omfattande planerna rör den vindkraftsetablering, Markbygden, som planeras väster om Piteå. Anslutning av denna kräver såväl ledningsbyggnad som egen anslutningsstation om planerna realiseras. Det behov av investeringar i stamnätet som hittills identifierats till följd av de mest sannolika vindkraftprojekten beräknas uppgå till ca 450 Mkr, varav i storleksordningen 200 Mkr kan komma att belasta treårsperioden. Investeringar som redovisas i andra avsnitt är inte medtagna i summeringen Förstärkning av snitt 1 och snitt 2 Planerna på stora vindkraftsutbyggnader i norra Norge, Sverige och Finland har föranlett Svenska Kraftnät att tillsammans med Statnett utreda behovet av att förstärka stamnätet i nord-sydlig riktning från norra Norrland till mellersta Sverige. Utredningen 13/24

14 har ännu inte utmynnat i några konkreta förslag. I dagsläget bedöms kostnaderna till ca Mkr med tyngdpunkt på slutet av decenniet. Av dessa kan 600 Mkr falla ut under treårsperioden Gotland ny DC-kabel Svenska Kraftnät planerar för en anslutning av Gotland till det svenska stamnätet genom en MW likströmslänk från fastlandet. Vattenfalls två förbindelser anslutna till regionnätet räcker inte för de utbyggnadsplaner som finns för vindkraften på ön. Förstudier pågår och drifttagning är planerad till Den totala investeringen har beräknats till Mkr, varav 95 Mkr belastar treårsperioden. Den bedömda anskaffningskostnaden ligger betydligt högre än i den senast redovisade treårsplanen. Projektet var då endast på idéstadiet och kostnadsuppskattningen mycket summarisk Övriga ledningsprojekt Förnyelse av 220 kv i södra Norrland Mellan Krångede vid Ångermanälven och Horndal i Bergslagen pågår en större upprustning/ombyggnad av en av Sveriges äldsta 220 kv ledningar. Ledningen togs ursprungligen i drift år Projektet genomförs i etapper. Ledningen är samtidigt föremål för koncessionsförnyelse. Koncessionsärendet har blivit utdraget för vissa delar och projektet beräknas nu vara klart först under år 2012 eller år Den totala investeringen bedöms till ca 170 Mkr, varav 55 Mkr under treårsperioden Stenkullen Lindome, ny 400 kv ledning För att säkra en tillförlitlig elförsörjning av Göteborgsområdet planeras en ny 400 kv ledning mellan Stenkullen och Lindome. Den kommer till största delen att byggas i den ledningsgata som tidigare utnyttjats för likströmsledningen till Kontiskan 1. Projektet har fördröjts p.g.a. en utdragen tillståndsprocess men bedöms nu kunna genomföras under Investeringskostnaden är beräknad till ca 255 Mkr, varav ca 80 Mkr beräknas under treårsperioden. Ekhyddan Barkeryd, ny 400 kv-ledning För att förstärka stamnätet och klara den planerade effekthöjningen i Oskarshamns kärnkraftverk planeras en ny ledning mellan den nya stationen Ekhyddan (Oskarshamn) och Sydvästlänkens station Barkeryd (Nässjö). Totalt bedöms åtgärderna kosta ca 865 Mkr, varav ca 390 Mkr inom perioden. Storfinnforsen Midskog, ny 400 kv-ledning I området vid Storfinnforsen planeras stora vindkraftparker om totalt ca MW. Dessa ska enligt planerna tas i drift från hösten 2011 och framåt. Produktionen kommer samlas upp i Storfinnforsens 400 kv station. Detta medför att stora överlaster kan uppkomma på ledningen från Storfinnforsen till Midskog. Ledningen utgör en del av den första 400 kv-ledningen som byggdes i Sverige och är inte dimensionerad för detta. 14/24

15 Den måste därför ersättas med en ny ledning som ska tas i drift Investeringen beräknas till ca 295 Mkr, varav ca 170 Mkr förväntas falla ut under perioden. Förnyelse av topplinor De äldre ledningarna i stamnätet är försedda med topplinor av stål, medan senare anlagda ledningar har topplinor av stål/aluminium. De äldre linorna är relativt klena i dimensionen och har ett sämre korrosionsskydd än de nyare. På många sträckor har de gamla topplinorna redan förnyats, antingen på grund av svår korrosion eller därför att linorna enligt nuvarande krav är för klent dimensionerade. Fortfarande återstår dock många ledningssträckor med gamla stållinor och Svenska Kraftnät har tagit fram en plan för förnyelse av dessa. Förnyelse av topplinor kommer att innebära en investeringsvolym på ca 140 Mkr under treårsperioden. Inget enskilt projekt förväntas överskrida 100 Mkr Övriga stationsprojekt Stationsförnyelser Svenska Kraftnät har upprättat en plan för ombyggnad av ett antal viktiga stationer för att förnya äldre utrustning och därmed höja driftsäkerheten. Under perioden kommer fyra stora projekt pågå. Storfinnforsen och Hallsberg förnyas. Simpevarp kommer att ersättas av station Ekhyddan. Förnyelse av Forsmark (FT47) inleds. Investeringskostnaden per projekt ligger mellan Mkr. Ett utfall på 380 Mkr förväntas för projekten under treårsperioden. Reaktiv kompensering Det har blivit svårare att reglera spänningsnivåerna i stamnätet. Vid låglastsituationer, exempelvis under sommarnätter, överskrids ofta de fastlagda gränsvärdena vilket riskerar att äventyra driftsäkerheten. För att kunna uppnå acceptabla spänningar ska åtta reaktorer fram till 2015 successivt installeras i stationerna Breared (Halmstad), Ekhyddan (Oskarshamn), Skogssäter (Trollhättan), Lindome (Mölndal), Arrie (Malmö), Alvesta, Timmersdala (Skövde) och Moliden (Örnsköldsvik). Investeringskostnaden uppgår till 308 Mkr, varav 180 Mkr faller ut under treårsperioden Nytt driftövervakningssystem Svenska Kraftnät använder idag driftövervakningssystemet Hansa för övervakning och styrning av stamnätet. Systemet togs i drift år 2001, och eftersom både datorer och programvara börjar närma sig sin livslängd planeras ett byte av systemet. Syftet med projektet är att upphandla och ta i drift ett nytt driftövervakningssystem som uppfyller de funktionella krav som ställs från kontrollsrumsverksamheten samtidigt som det uppfyller dagens mycket höga IT-säkerhetskrav. I projektet ingår även att säkerställa en effektiv och säker drift och förvaltning av det nya driftövervakningssystemet. Driftstart är planerad till Investeringskostnaden beräknas till ca 175 Mkr, varav ca 85 Mkr faller ut under treårsperioden. 15/24

16 3 Ekonomisk utveckling 3.1 Finansiella mål Svenska Kraftnätskoncernen styrs enligt regleringsbrevet för år 2010 av följande två finansiella mål eller nyckeltal. Räntabiliteten på justerat eget kapital ska uppgå till 6 procent efter schablonmässigt avdrag om 26,3 procent för skatt. Skuldsättningsgraden får vara högst 60 procent. Utdelningspolicyn är att 65 procent av årets resultat för koncernen utdelas till svenska staten. Extra utdelning kan också förekomma. De finansiella målen antas gälla även åren Investerings- och finansieringsplan Investerings- och finansieringsplanen innefattar resultaträkningar, balansräkningar, kassaflödesanalyser, nyckeltal och investeringsplan för perioden (se sid ) Antaganden Utnyttjandet av stamnätet påverkas av den hydrologiska situationen, produktionen i kärnkraftverken och export/import. För år 2011 förutsätts en total inmatning på stamnätet med 118 TWh. Det bygger på antagande om en normal hydrologisk situation och på att konjunkturen successivt vänder upp till en normal nivå. För åren 2012 och 2013 antas att inmatningen blir 120 respektive 123 TWh. Svenska Kraftnäts stora utmaning är det pågående investeringsprogrammet som kommer att kräva ytterligare resurser för att investeringarna ska kunna genomföras. Finansieringsbehovet kommer att öka under år 2011 och Svenska Kraftnäts möjlighet att ta upp lån i eller utanför Riksgälden bör utökas med Mkr till Mkr Stamnätstariffen Stamnätstariffen består av två delar, en effektdel och en energidel. Effektavgifterna baseras på kundens årsvisa abonnerade effekter för inmatning respektive uttag i varje anslutningspunkt. För år 2010 höjde Svenska Kraftnät denna del av tariffen med 25 procent och intäkten beräknas bli Mkr i koncernen. Jämfört med utfallet 2009 är det en ökning med 359 Mkr. För att täcka de ökade kostnaderna under perioden inom verksamhetsområdet Överföring på stamnätet bedöms att avgiften behöver höjas enligt nedanstående tabell. 16/24

17 Effektavgifter 12,5 % 7,0 % 10,0 % Energiavgiften baseras på de överföringsförluster i stamnätet som orsakas av inmatad respektive uttagen energi per anslutningspunkt. Från och med år 2010 övergick tariffen från fyra energiprisperioder till en enda och energiavgiften baseras nu på medelförluster i stället för på marginalförluster. Tariffen speglar därmed bättre de verkliga energiförlusterna och energipriset i tariffen sätts utifrån Svenska Kraftnäts kostnader för förlustkraft. Vid tariffbeslutet för år 2010 höjdes energiavgiften med 40 procent till Mkr. För kommande år beräknas det årliga höjningsbehovet till ca 200 Mkr (se avsnitt 3.2.6) Flaskhalsintäkter/Motköp För fördelningen av flaskhalsintäkter finns ett flerårsavtal med ändring av fördelningsfaktorerna varje år. Intäktsfördelningen blir successivt beroende på verkligt utfall och inte som tidigare resultat av en fast fördelning. Den successiva förändringen har lett till att Svenska Kraftnäts andel av intäkterna har minskat med 2 procent. För år 2010 prognostiseras flaskhalsintäkterna bli 150 Mkr. Från år 2011 ska ett nytt avtal förhandlas fram. I slutet av 2011 kommer en marknadsdelning att ske när Sverige delas upp i fyra anmälningsområden (prisområden). Under interimsperioden fram till denna tidpunkt bedöms motköpskostnaderna komma att öka. Efter områdesindelningen torde motköpskostnaderna minska och flaskhalsintäkterna öka Intäkter från balansansvariga och systemansvariga Intäkterna och kostnaderna bestäms av marknadspriset på el under året och bedöms bli i nivå med de genomsnittliga elpriserna Viss osäkerhet om de balansansvarigas agerande finns alltid men intäkterna från de balansansvariga bedöms bli Mkr och från de systemansvariga 940 Mkr. Det är marginella skillnader mot Resultatet netto för perioden bedöms bli 50 Mkr lägre än för Personal Den fortsatta satsningen på utökad personalstyrka under år 2010 slår igenom fullt ut år 2011 och uppgår i slutet av året till 390 heltidsanställda. Fram till slutet av år 2013 bedöms personalstyrkan uppgå till 410 heltidsanställda. Det är framförallt på tekniksidan rekryteringsbehovet är stort och det leder till ett ökat behov av personal inom driften och förvaltningen av IT-systemen. Personalkostnaderna bedöms år 2011 uppgå till 376 Mkr, vilket är en ökning med 46 Mkr jämfört med år /24

18 3.2.6 Inköp av förlustkraft Kostnaderna för inköp av förlustkraft bedöms öka år 2011 på grund av något högre inköpspris men även högre volym. Avgörande för kostnaderna är överföringsmönstret på stamnätet. Från år 2011 har antagits normalår beträffande hydrologiska förhållanden vilket bedöms medföra överföringsförluster till en volym om 2,9 TWh. För åren har ett avtal tecknats med Statkraft till ett pris som avgörs av den allmänna utvecklingen av det finansiella priset på el. Det nya avtalet medför 2010 en kostnadsökning på ca 60 procent, eftersom det tidigare långtidsavtalet tecknades vid en väsentligt lägre prisnivå. Från och med 2012 planerar Svenska Kraftnät att upphandla förlustkraften genom fysisk handel på Elspot med finansiell prissäkring Avskrivningar Ledningen Nea-Järpströmmen kommer att färdigställas under år 2010 och därmed påbörja sin nyttjandeperiod och avskrivning. Flera investeringsprojekt, bland annat likströmsförbindelsen med sjökabel mellan Sverige och Finland (Fenno-Skan 2) samt en ny huvudmatningsledning till Lidingö och Värmdö kommer att tas i drift under perioden Detta leder till att avskrivningarna ökar med ca 50 Mkr år År 2012 tillkommer avskrivningar på 90 Mkr och året därpå ytterligare på 60 Mkr Resultatandelar i intresseföretag Under år 2010 kommer aktierna i Nord Pool ASA att avyttras, varefter intresseföretagen kommer att uppgå till fem bolag. Resultatandelar i intresseföretag blir då betydligt lägre och bedöms komma att uppgå till 5 Mkr per år. Nord Pool Spot AS förväntas bli det intresseföretag som ger positiv resultateffekt för Svenska Kraftnät Finansnetto Koncernens skuldsättning kommer under perioden att öka från ca Mkr till drygt Mkr för att finansiera det pågående investeringsprogrammet. Antagen räntenivå är genomsnittligt över perioden ,5 procent. Ränteintäkterna beräknas bli låga, ca 3 Mkr per år. Räntekostnaderna bedöms stiga drastiskt från 15 Mkr år 2010 med låga räntenivåer till 90 Mkr år 2012 eftersom det antas att räntan successivt stiger under år 2011 när konjunkturen återhämtar sig. Lånebehovet driver upp de årliga räntekostnaderna till 158 Mkr år 2012 och till drygt 180 Mkr för år Resultat Rörelseresultatet i koncernen bedöms bli drygt 700 Mkr första året i perioden Året därpå ökar rörelseresultatet för att klara de ökade finansieringskostnaderna till 790 Mkr och år 2013 uppgår rörelseresultatet till 836 Mkr. 18/24

19 Resultatet i koncernen år 2011 bedöms bli 620 Mkr, vilket ger en räntabilitet på justerat eget kapital om 6,6 procent. Åren 2012 och 2013 förväntas räntabiliteten ligga på samma nivå d.v.s. ca 6,6 procent Finansiell ställning Nettoskuldsättningen, dvs. räntebärande skulder och avsättningar med avdrag för finansiella räntebärande tillgångar, uppgår till Mkr vid ingången av år Den bedöms stiga till ca Mkr vid utgången av år Svenska Kraftnät koncernens skuldsättningsgrad är 41 procent vid ingången av år Vid utgången av 2013 bedöms skuldsättningsgraden komma att uppgå till 156 procent och soliditeten till 33 procent. Eget kapital inklusive minoritetsintresse uppgår den vid ingången av 2011 till Mkr och vid slutet av år 2013 till Mkr, en ökning på knappt 700 Mkr. Enligt investeringsplanen kommer Svenska Kraftnät koncernens investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar under år 2011 att uppgå till 3 320, varav Mkr i affärsverket och 30 Mkr i dotterbolaget Svenska Kraftnät Gasturbiner AB. År 2012 ökar investeringstakten inom affärsverket med ca 660 Mkr till Mkr. Nästkommande år prognostiseras investeringskostnaden komma upp till Mkr. Balansomslutningen 2013 bedöms bli Mkr, vilket är nästan en fördubbling jämfört med /24

20 Resultaträkning, Mkr Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Rörelseintäkter Nätintäkter Systemintäkter - el Telekomintäkter Systemintäkter - naturgas Elcertifikat Statsanslag för elberedskapsverksamheten Aktiverat eget arbete S:a rörelseintäkter Personalkostnader Inköp av el Balanskraftkostnader Övriga rörelsekostnader Avskrivningar enligt plan S:a rörelsekostnader Resultat från andelar i intresseföretag Rörelseresultat Resultat från andra värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Ränteintäkter och liknande poster Räntekostnader och liknande poster Resultat efter finansiella poster Skatt på årets resultat Årets resultat /24

21 Balansräkning, Mkr Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Andelar i intressebolag Långfristiga fordringar Skattefordran Summa anläggningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar Förutbetaldakostnader och upplupna intäkter Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Statskapital Övrigt tillskjutet kapital Balanserade vinstmedel Statens kapital Minoritesintressen S:a Eget kapital Långfristiga skulder Räntebärande skulder Ej räntebärande skulder Förskott från kunder Uppskjuten skatt Avsättningar S:a Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Räntebärande skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter S:a kortfristiga skulder S:a eget kapital och skulder /24

22 Kassaflödesanalys, Mkr Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justering för icke kassaflödespåverkande poster Avskrivningar Övriga poster Erlagd ränta Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring rörelsekapital Kassaflöde från löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella tillgångar Investeringar i materiella tillgångar Förändring långfristig fordran Försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Erhållen utdelning Lån Amortering av räntebärande skulder Bidrag från markägare Förändring av övriga långfristiga skulder Förskott från kunder Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut /24

23 Nyckeltal Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Räntabilitet på justerat eget kapital efter skatt, % 4,3 6,8 6,6 6,6 6,7 Räntabilitet på totalt kapital, % 3,5 5,3 5,0 4,6 4,0 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 4,5 6,2 5,5 4,9 4,2 Soliditet, % 57,2 53,5 45,3 38,4 32,6 Rörelsemarginal, % 5,7 8,4 8,7 9,3 9,6 Kapitalomsättningshastighet 58,6 62,3 56,6 48,9 41,6 Skuldsättningsgrad Självfinansieringsgrad, ggr 0,7 0,6 0,4 0,4 0,3 Räntetäckningsgrad, ggr 13,3 45,7 8,4 5,3 4,8 1) Från 2010: Justerat eget kapital baserat på 73,7 % av fria reserver + årets resultat Investeringsplan Total kostnad Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Mkr Investeringar exkl NordBalt, SwePol Link Gasturbiner AB och optofiberutbyggnad NordBalt SwePol Link Gasturbiner AB Optofiberutbyggnad Summa investeringar Amorteringar av externa lån Svenska Kraftnät SwePol Link Gasturbiner AB Summa investeringar och amorteringar Egen finansiering Extern upplåning Riksgälden Summa finansiering /24

24 Offentligrättsliga avgifter Mkr Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Elcertifikat Intäkter Kostnader Summa Ursprungsgarantier Intäkter Kostnader Summa Försörjningstrygghetsavgift naturgas Intäkter Kostnader Summa /24