Skadestånd vid olovliga stridsåtgärder

Skadestånd vid olovliga stridsåtgärder PA-programmet Arbetsrätt B Avdelningen för juridik Arbetsrätt B (RVGB21) Termin: HT 15 Uppsatsgrupp: 19 Handledare: Gunvor Axelsson Författarnamn/kontaktuppgifter: 1. Lisa Persson, lisa.britt.persson@gmail.com 2. Helena Troedsson, helena.troedsson@live.com Karlstad Business School Karlstad University SE-651 88 Karlstad Sweden Phone:+46 54 700 10 001 Fax: +46 54 700 14 97 E-mail: handels@kau.se www.hhk.kau.se

Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Ämnesbeskrivning 1.2 Syfte 1.3 Frågeställning 1.4 Avgränsningar 1.5 Metod och disposition 2. Regelbakgrund 2.1 Historik 2.2 Stridsåtgärder på arbetsmarknaden 2.3 Fredspliktsreglerna vid stridsåtgärder 2.4 Varsel 2.5 Skadestånd vid olovlig stridsåtgärd 2.6 AD- domar i fråga om olovlig stridsåtgärd 3. Analys 3.1 Slutsats 4. Källförteckning 2

1. Inledning 1.1 Ämnesbeskrivning Med jämna mellanrum sker olovliga stridsåtgärder på arbetsmarknaden, vilket ofta leder till tvister i arbetsdomstolen. Den ena parten får, med hjälp av arbetsdomstolens makt, möjlighet att kräva motparten på skadestånd för dess agerande. Skadeståndets storlek kan variera mycket beroende på hur allvarligt brott som begåtts. Stridsåtgärder kan skilja sig mycket från fall till fall och det är inte helt ovanligt att parten som vidtagit stridsåtgärd inte är medveten om att man på ett eller annat sätt brutit mot reglerna om fredsplikt. En tvist om olovlig stridsåtgärd kan sluta med att den yrkande parten själv kan bli skadeståndsskyldig. 1 I denna uppsats analyseras tre olika fall från arbetsdomstolen där olovlig stridsåtgärd lett till skadeståndsskyldighet. Analyseringen har huvudsakligen gått ut på att jämföra ekonomiskt och allmänt skadestånd vid olovlig stridsåtgärd, samt granska domarnas skadeståndsstorlek och vad som kan orsaka denna eventuella skillnad. 1.2 Syfte Syftet med detta arbete är att redovisa bakgrunden till att vissa domar vid olovlig stridsåtgärd leder till såväl ekonomiskt som allmänt skadestånd. Syftet är också att utifrån beslutade domar reflektera över skadeståndens nivåskillnad gällande olovlig stridsåtgärd. 1.3 Frågeställning Vilka kriterier utgår arbetsdomstolen ifrån vid beslut om både ekonomiskt och allmänt skadestånd vid olovlig stridsåtgärd, och i vilken mån kan skadestånden variera? 1 AD 2005 nr 29 3

1.4 Avgränsningar Från Medbestämmandelagen beskrivs endast de paragrafer som tar upp fredsplikt, varsel samt skadestånd då dessa är mest relevanta för arbetet. En mer djupgående förklaring kring medbestämmandelagen tas inte upp. En annan avgränsning som gjorts är att de domar som nämns i arbetet endast lett till olovlig stridsåtgärd. Vi har utelämnat domar där olovliga stridsåtgärder inte varit fallet även om det till en början verkat som det. I avsnittet om skadestånd ges endast en beskrivning av skadestånd enligt MBL. Någon beskrivning ges inte av Skadeståndslagen. 1.5 Metod och disposition Metoden som använts för att besvara frågeställningen i detta arbete är insamling av rättsvetenskaplig litteratur, rättspraxis i form av domar från arbetsdomstolen, arbetslagstiftning samt hemsidor baserade på juridik. Uppsatsens upplägg börjar med en historisk bakgrund där en förklararing ges till hur de lagar som använts har kommit till samt hur stridsrätten trädde kraft i Sverige och EU. Därefter ges en regelbakgrund för ämnets aktuella lagar med ett avslutande avsnitt om tre domar. Uppsatsen avrundas med en analys kring skadestånd vid olovliga stridsåtgärder samt en slutsats som besvarar syftet och frågeställningen. 2. Regelbakgrund 2.1 Historik År 1938 träffades det så kallade Saltsjöbadsavtalet som till stor del handlade om de begränsningar som gäller för vissa stridsåtgärder. 2 Detta avtal är ett förhandlingsordningsavtal mellan Landsorganisationen och Sveriges Arbetsgivarförbund. Det var här Saltsjöbadsandan kom till, som har sin mening att parterna på arbetsmarknaden ska komma 2 Granberg (2011), PAOU, s 553f 4

överens och hålla fredliga uppgörelser utan statlig inblandning. 3 Lissabonfördraget hölls år 2009 då stridsåtgärder blev en grundläggande rättighet och ett direktiv inom Europeiska Unionen. Stridsrätten har funnits i Sveriges lagstiftning sedan lång tid tillbaka men nu är den tvungen att följas enligt EU- fördraget, då Sverige är ett medlemsland i EU. 4 2.2 Stridsåtgärder på arbetsmarknaden En stridsåtgärd är en handling som antingen arbetstagare eller arbetsgivare kan vidta under vissa bestämmelser. 5 Syftet med en stridsåtgärd är att påverka eller protestera mot sin motpart under förutsättningen att man har goda skäl till handlingen. 6 En stridsåtgärd måste genomföras kollektivt för att det ska räknas som en stridsåtgärd. Alltså kan inte en enskild individ utföra en stridsåtgärd på egen hand. 7 De vanligaste stridsåtgärderna är strejk, blockad, bojkott och lockout. Med strejk menas att arbetstagarsidan vägrar att arbeta under en period. Strejker förekommer oftast i extrema fall när exempelvis facket eller arbetsgivaren inte kan komma överens vid förhandling av kollektivavtal. 8 När arbetstagare eller arbetsgivare utför en blockad innebär det att de blockerar olika sorters handlingar. Blockad kan utföras genom till exempel blockad mot övertid, nyanställningsblockad eller blockad av en hel arbetsplats. Stridsåtgärden bojkott innebär att ena parten hindrar företaget från att få sina produkter från sin återförsäljare. 9 Slutligen innebär lockout att arbetsgivaren stänger ute sina arbetstagare från arbetsplatsen. Om det bara är en del av arbetsstyrkan som utför strejk så kan arbetsgivaren kontra med lockout, vilket innebär att resten av de anställda inte får arbeta. Under en lockout har arbetsgivaren inte någon skyldighet att utge lön till sina medarbetare då inget arbete utförs. 10 3 Iseskog (2011), Lavallagstiftningen, s 9 4 Andersson m. fl. (2014), Kommunal arbetsrätt, s 108f 5 Iseskog (2011), Lavallagstiftningen, s 9 6 Flodgren m. fl. (1981), Arbetsrätt om rättens innehåll och tillämpning i arbetslivet, s 142f 7 Flodgren, Hydén (1989), Arbetsrättensgrunder s. 100. 8 http://www.seko.se/avtal/strejk--lockout/ 2015-10-02 9 https://www.sac.se/s%c3%a5-funkar-det/facklig-aktion/fackliga-stridsmetoder 2015-10-03 10 http://www.seko.se/avtal/lock-out/ 2015-10-03 5

2.3 Fredspliktsreglerna vid stridsåtgärder De begränsningar som gäller vid stridsåtgärder nämns i 41-44 i MBL. Dessa benämns med ett annat namn för fredspliktsreglerna och ska följas av både arbetsgivarparten och arbetstagarparten. Om den en part anser att motparten har stridit mot någon av dessa regler är det möjligt att ta upp ärendet i arbetsdomstolen där den kan yrka om skadestånd för olovlig stridsåtgärd. Arbetsdomstolen tar i sin tur ställning till om olovlig stridsåtgärd har förekommit eller inte, samt hur stort ett eventuellt skadestånd blir. 11 De bestämmelser som tas upp i 41 MBL menar att arbetstagare och arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal och därmed lyder under fredsplikt, inte får utföra någon stridsåtgärd under tiden kollektivavtalet gäller. Däremot är det tillåtet att vidta stridsåtgärder om kollektivavtalet gått ut eller sagts upp av ena parten. Vidare får inte stridsåtgärder ha som syfte att bedriva påtryckning angående ett kollektivavtals bestämmelser, eller syfta till att få fram en förändring i det gällande kollektivavtalet. För att förtydliga detta innebär det att parterna måste vänta tills avtalet löpt ut, eller om det är uppsagt, vänta ut uppsägningstiden och därefter vidta stridsåtgärd i syfte att få fram en förändring i avtalet. Ytterligare en begränsning för arbetstagarna när de vill gå ut i strejk är att de måste få ett godkännande av sin fackförening. Följs inte denna regel utgör det en olovlig stridsåtgärd. Det är heller inte tillåtet att ge sitt stöd till en stridsåtgärd när man själv lyder under fredsplikt enligt kollektivavtal. 12 Bestämmelsen 41a MBL menar att det är otillåtet som arbetsgivare att hålla inne på lön eller annan ersättning för utfört arbete på grund av att motparten vidtagit stridsåtgärder. Däremot när arbetstagarna väl gått ut i strejk får arbetsgivaren utesluta lön och dylikt i och med att inget arbete utförs. 13 Nästa regel om stridsåtgärder som nämns i 41b MBL menar att en arbetstagare inte får delta i en stridsåtgärd som har till syfte att sluta ett kollektivavtal med ett företag som inte har några anställda eller med ett familjeföretag där endast familjemedlemmar är arbetstagare. Det är heller inte tillåtet att stödja någon som vill utföra liknande åtgärd. 14 11 AD 2008 nr 5 12 Göransson (2007) Arbetsrätten en introduktion, s 96 13 AD 2007 nr 50 14 Iseskog (2011), Lavallagstiftningen, s 60 6

Ytterligare regler som tas upp i 42 i MBL är att det är förbjudet för arbetsgivare eller arbetstagarorganisationer att anordna eller medverka vid en olovlig stridsåtgärd. Organisationer som är bundna av kollektivavtal har en skyldighet att försöka hindra dess medlemmar att genomföra olovliga stridsåtgärder. Det är heller inte tillåtet att delta i en stridsåtgärd som har vidtagits av någon annan. Vid fall då kollektivavtalsbundna arbetstagare utför olovlig stridsåtgärd ska arbetstagarorganisationen samt arbetsgivaren enligt 43 MBL verka för att den upphör genom en så kallad överläggning. 15 Denna måste genomföras på grund av den överläggningsskyldighet som arbetstagarorganisationen och arbetsgivaren står under. Syftet med överläggningen är att få en klarare bild av vad som har inträffat samt hitta grundorsaken till varför arbetstagarna agerat som de gjort. Under denna process är tanken att båda parterna ska komma överens om vad som behövs göras för att arbetstagarna ska återgå till arbetet. Överläggningen ska ske snarast möjligt efter att arbetstagarorganisationen och arbetsgivaren fått vetskap om att den olovliga stridsåtgärden brutit ut. 16 Den sista paragrafen, 44 MBL i fredspliktsavsnittet, behandlar kvarlevande stridsrätt. Med kvarlevande stridsrätt menas att arbetsmarknadens parter inte behöver ta hänsyn till fredsplikten då ena parten (oftast arbetstagarsidan) vill träffa kollektivavtal i frågor gällande lön och allmänna anställningsvillkor om det befintliga avtalet inte innehåller dessa delar. 2.4 Varsel Inför en planerad stridsåtgärd ska den part som vill vidta stridsåtgärd enligt 45 MBL, skriftligen varsla motparten samt Medlingsinstitutet minst sju dagar innan stridsåtgärden träder i kraft. Samtidigt ska en person, som är utsedd av Medlingsinstitutet, verka för att få till en överenskommelse mellan parterna och försöka hitta en lämplig åtgärd till situationen. Varslet gör motparten beredd på den kommande stridsåtgärden samt ger motparten möjlighet att yttra sig. 17 2.5 Skadestånd vid olovlig stridsåtgärd Arbetsgivare, arbetstagare och organisationer som bryter mot fredspliktsreglerna 41-44 MBL kan bli skyldiga att betala skadestånd om motparten väcker talan i arbetsdomstolen. Det 15 Göransson (2007) Arbetsrätten en introduktion, s 96 ff. 16 Bergqvist m. fl. (1997) Medbestämmandelagen, s 449 17 AD 2008 nr 5 7

finns två typer av skadestånd vilka är ekonomiskt skadestånd och allmänt skadestånd. Vid ekonomiskt skadestånd ska den skadeståndsskyldige parten ersätta motparten för uppkommen ekonomisk skada enligt 54 MBL. Hit räknas allt som har med ekonomisk förlust att göra, exempelvis om produktionen försämras i samband med stridsåtgärden eller om en viss ersättning uteblir på grund av händelsen. Skadeståndets storlek regleras utifrån det belopp som motparten gått miste om i samband med lagbrottet eller avtalsbrottet. 18 55 MBL beskriver det allmänna skadeståndet. Med allmänt skadestånd menas ersättning för skada som drabbat motparten personligen, exempelvis genom fysisk eller psykisk påverkan och har därmed inte någon anknytning till ekonomisk förlust. Syftet med denna bestämmelse är att försöka avskräcka parterna från att begå brott mot kollektivavtal och MBL. 2.6 AD- domar i fråga om olovlig stridsåtgärd AD 10/06 Förbundet SEKO som står i konflikt med Sveriges Byggindustrier har varslat om strejk och försatt arbetsplatsen Liljeholmstorget i blockad, där medlemmar från Svenska Byggnadsarbetarförbundet arbetar. Efter en del motstridigheter går arbetstagarna med på att lämna arbetsplatsen efter att deras förbund uppmanat samtliga medarbetare att inte vistas på den konfliktdrabbade arbetsplatsen. En vecka senare går arbetstagarna tillbaka till arbetet då konflikten är över. En tid efter detta yrkar Sveriges Byggindustrier allmänt skadestånd på 50 000 kr mot Byggnadsarbetarförbundet och Byggnadsarbetarförbundets avdelning 1 för otillåten arbetsnedläggelse enligt 42 MBL. Detta för att blockaden av arbetsplatsen inte gäller förbundets medlemmar utan SEKO:s medlemmar. Däremot har förbundet rättigheter att varsla om sympatiåtgärd, vilket dock inte gjorts. Förbundet hävdar i sin tur att det otillåten stridsåtgärd inte har skett då arbetstagarna, enligt dem, endast valt att stå neutrala i konflikten mellan SEKO och Sveriges Byggindustrier och därför inte arbetat under blockaden. 18 AD 2008 nr 5 8

Det är upp till arbetsdomstolen att avgöra om olovlig stridsåtgärd har skett eller inte, samt utreda förbundets ställningstagande angående den eventuella otillåtna stridsåtgärden. Arbetsdomstolen gör bedömningen att strejken som skett på Liljeholmstorget varit olovlig då arbetstagarna tillhört Byggnadsarbetarförbundet och inte SEKO, som i detta fallet var de som försatte arbetsplatsen i blockad. Förbundet har heller inte varslat om sympatiåtgärd enligt 41 MBL och deras åsikt om att arbetstagarna stått neutrala i konflikten godtas inte ur arbetsdomstolens synpunkt. Detta för att arbetsnedläggelsen inte utgjort arbetstagarnas individuella beslut utan grundat sig i en uppmaning från förbundet. Därmed hade arbetstagarna arbetsplikt och ingen rätt att lämna arbetsplatsen. Arbetsdomstolen fattar därmed beslutet att Byggnadsarbetarförbundet och avdelning 1 är skyldiga att betala Sveriges Byggindustrier ett allmänt skadestånd på vardera 25 000 kronor till Sveriges Byggindustrier för brott mot 41-42 MBL. De ska även enligt 61 Skadeståndslagen betala ersättning för rättegångskostnader om sammanlagt 241 400 kronor. 19 AD 29/05 Domen tar upp en konflikt mellan elektriska installatörsorganisationen (EIO), det Svenska elektriker förbundet samt förbundets avdelning 31. Förbundet varslar om stridsåtgärd i form av blockad mot allt arbete på grund av att arbetsgivaren YIT buildings AB hållit inne lön för två arbetstagare som var medlemmar av förbundet, då de inte utfört något arbete. På begäran om att blockaden ska sluta eller inte träda i kraft så går YIT buildings AB med på att betala ut den innestående lönen till arbetstagarna och därmed inleds inte någon blockad. Efter detta tar arbetsgivarens organisation EIO upp ärendet i AD gällande att varslet om blockaden stridit mot 41 MBL punkt 1. Arbetsdomstolen får nu ta ställning till om varslet utgjort otillåten stridsåtgärd eller ej. Efter utredning kommer AD fram till att olovlig stridsåtgärd förekommit i och med att varslet inneburit påtryckning mot motparten för att få arbetsgivaren att betala ut innestående lön. Därmed blir förbundet och avdelning 31 skyldiga till skadestånd då man brutit mot 41 MBL. Svenska Elektrikerförbundet och dess avdelning ska betala allmänt skadestånd på 25 000 kronor vardera till EIO och YIT buildings AB. Eftersom att EIO blir den vinnande parten i detta fall så ska de ersättas för sina rättegångskostnader på 57 509 kronor. Dessa kostnader ska Svenska Elektrikerförbundet och dess avdelning 31 dela på. 20 19 AD 2006 nr 10 20 AD 2005 nr 29 9

AD 05/08 Denna dom visar på ett annat verkligt fall där olovlig stridsåtgärd lett till skadestånd. Arbetstagarorganisationen Industrifacket Metall, avdelning 40 vill träffa kollektivavtal med Wing- Plast AB (bolaget). Bolaget har inget intresse av att träffa kollektivavtal och tackar därmed nej till förhandling. Som påföljd varslar Industrifacket Metall om blockad av allt arbete på bolagets arbetsplats. Inför blockaden vädjar bolaget om att förbundet ska ställa in blockaden då den kommer få stora konsekvenser för deras verksamhet, men också innebära en olovlig stridsåtgärd med tanke på att bolaget är ett familjeföretag. Detta blir en form av varning från bolagets sida, men förbundet väljer att inte lyssna på deras vädjan. Blockaden träder i kraft den 6 februari 2007 och upphör 8 februari. Stridsåtgärden leder till att Wing- Plast AB väljer att väcka talan till Arbetsdomstolen om att förbundet och dess avdelning har vidtagit olovlig stridsåtgärd då deras handlande strider mot fredspliktsreglerna 41b och 42 MBL. Enligt bolaget består företaget endast av familjemedlemmar. När en organisation endast drivs av familjemedlemmar är det inte tillåtet att vidta stridsåtgärder i syfte att träffa kollektivavtal enligt 41b MBL. Detta fäster bolaget tyngd på i sin anmälan då förbundet utfört blockad under dessa omständigheter. Vidare menar bolaget att förbundet och dess avdelning föranlett olovlig stridsåtgärd samt medverkat i den och yrkar därför skadestånd enligt 54 MBL för brott mot fredsplikt. I anmälan yrkar bolaget att förbundet och dess avdelning ska betala bolaget både allmänt skadestånd på 50 000 kronor samt ett ekonomiskt skadestånd på 400 000 kronor. Anledningen till det ekonomiska skadeståndet är att blockaden har lett till stillastående leverans som bidrar till att kunder blir frustrerade och ifrågasätter företagets seriositet. Förbundet och dess avdelning nekar till brott då de inte anser att bolaget var ett familjeföretag, utan att det fanns utomstående anställda i företaget. Arbetsdomstolen gör en bedömning av fallet och anser att förbundet har gjort en olovlig stridsåtgärd, då det finns bevis på att det vid tidpunkten av varslet endast finns anställda som var familjemedlemmar. Därmed dömer Arbetsdomstolen förbundet och dess avdelning för brott mot 41 b MBL. Arbetstagarorganisationen har i detta fall föranlett och deltagit i den olovliga stridsåtgärden och gör sig därmed även skyldig till brott mot 42 MBL. Förbundet och dess avdelning ska betala 50 000 kronor vardera i allmänt skadestånd, samtidigt som de även ska betala 50 000 kronor vardera i ekonomiskt skadestånd. I rättegångskostnader ska förbundet och avdelning 40 dela på kostnaden som uppgår till 10

178 048 kronor. 21 3. Analys Det går att utläsa i de nämnda domarna att den part som blivit fälld för en olovlig stridsåtgärd blir skadeståndsskyldig. I alla tre fallen har den förlorande parten blivit dömd att betala allmänt skadestånd men i den sista domen ska de skyldiga även betala ekonomiskt skadestånd. En möjlig anledning till att den första domen (10/06) endast ledde till allmänt skadestånd är att Sveriges Byggindustrier själva inte anser att de gick med ekonomisk förlust i och med strejken. Arbetsgivaren har därför inte yrkat om att få något ekonomiskt skadestånd från arbetstagarorganisationen och dess avdelning. Däremot har de begärt allmänt skadestånd då motparten faktiskt har gjort en olovlig stridsåtgärd som gjort att Sveriges Byggindustrier kan ha tagit illa vid sig. Den andra domen (29/05) visar tydligt på att ekonomisk förlust inte har skett i samband med stridsåtgärden, beroende på att blockaden aldrig trädde i kraft. Därmed fanns det ingen anledning till att yrka ekonomiskt skadestånd. Däremot fanns det goda anledningar till att begära allmänt skadestånd i och med att arbetsgivaren kände påtryckning att betala ut den innestående lönen. Detta för att arbetstagarorganisationen hotade med att försätta arbetsplatsen i blockad, vilket innebär ett personligt påhopp mot arbetsgivaren. Den sistnämnda domen ledde, som tidigare nämnts, både till ekonomiskt och allmänt skadestånd, då bolaget påverkades rent ekonomiskt av blockaden. Detta kan bero på att det är ett relativt litet företag med annorlunda karaktär jämfört med de två övriga företagen. Bolaget arbetar med försäljning av produkter och livnär sig på sina kunder och förhållandet till dessa. I och med att stridsåtgärden försämrade deras rykte sjönk deras försäljning avsevärt. Motparten i fråga valde den mest ekonomiskt förstörande stridsåtgärden gentemot detta familjeföretag, genom att de försatte företaget i total arbetsnedläggelse. Detta ledde till att de fick ägna tid på annat än försäljning för att återuppbygga sitt förtroende hos kunderna. De fick även ge en förklaring till varför de var försatta i blockad. Utifrån detta kan vi se att det uppenbarligen har skett en stor ekonomisk förlust för bolaget, vilket ger dem rätten att begära ekonomiskt skadestånd. Om vi ska jämföra med de andra domarna så har dessa företags 21 AD 2008 nr 5 11

omsättning inte påverkats lika mycket och därför har den yrkande parten inte haft någon anledning att begära ekonomiskt skadestånd. Utifrån domarna kan vi se att det allmänna skadeståndet blev högre i domen 05/08 där det allmänna skadeståndet uppgick till sammanlagt 100 000 kronor istället för 50 000 kronor som i de övriga fallen. Detta kan bero på att det personliga påhoppet var allvarligare i detta fall än i de övriga två. Anledningen till att stridsåtgärden kan ha fått större påverkan är att bolaget vid upprepade tillfällen meddelade förbundet och dess avdelning att de var ett familjeföretag. Trots detta vägrade förbundet lyssna på dem, utan utgick endast från deras egen synpunkt att det även fanns utomstående anställda i företaget som inte var familjemedlemmar. Detta kan ses som respektlöst ur bolagets synvinkel och påverka slutresultatet av domen. Om man jämför med de övriga två domarna så fick den stridande parten ingen förvarning om olovlig stridsåtgärd efter att varslet om den planerade stridsåtgärden framgått. Därmed kan detta ha bidragit till ett mildare personligt påhopp. Ytterligare en anledning till att det allmänna skadeståndet blev högre i AD 05/08 kan vara att bolaget yrkade om att få ett högre belopp än vid de andra nämnda domarna, vilket kan ha påverkat arbetsdomstolens bedömning. Tidigare i arbetet nämndes familjeföretagets yrkande i AD 05/08 om ekonomiskt skadestånd på sammanlagt 400 000 kronor. Arbetsdomstolens slutgiltiga beslut om ekonomiskt skadestånd uppgick till 100 000 kronor, som förbundet och dess avdelning skulle dela på. Anledningen till att Wing- Plast AB inte fick den ersättning de yrkat om kan möjligtvis vara att bolaget överskattat den ekonomiska förlusten av stridsåtgärden. Arbetsdomstolen upplevde dessutom att det var svårt att bedöma hur stor förlust bolaget gått med i samband med olovliga stridsåtgärden. Enligt vår mening var yrkandet om 400 000 kronor alltför högt med tanke på att blockaden endast pågick i två dagar och därmed inte kan ha påverkat omsättningen i den grad bolaget påstod. Detta med tanke på att familjeföretaget var relativt litet. Företaget kunde heller inte bevisa varför den stor ekonomisk förlust och kunde därför ha gett tydligare förklaring samt dokumentation av stridsåtgärdens påverkan. 3.1 Slutsats Efter att ha studerat ämnet i fråga har vi kommit fram till att vid olovlig stridsåtgärd dömer arbetsdomstolen den skyldige parten till både ekonomiskt och allmänt skadestånd bland annat 12

utifrån organisationens karaktär och storlek. En avgörande faktor är dessutom hur stora konsekvenser den olovliga stridsåtgärden medför. 13

4. Källförteckning Litteratur Andersson, Anderz, Bejstam, Lars, Edström, Örjan, Zanderin, Lars, Kommunal arbetsrätt, Lund 2014 Bergquist, Olof, Medbestämmandelagen- lagtext med kommentarer, 2:a upplagan, Stockholm 1997 Flodgren, Boel, Hydén, Håkan, Arbetsrättens grunder, Lund 1989 Flodgren, Boel, Hydén, Håkan, Sandström, Torsten, Arbetsrätt- om rättens innehåll och tillämpning i arbetslivet, Lund 1981 Garpe, Bengt, Arbetsrätt- en introduktion, 10:e upplagan, Karlstad 2012 Granberg, Otto, PAOU- personaladministration, HRM och organisationsutveckling, Stockholm 2011 Göransson, Gabinus, Håkan, Arbetsrätten- en introduktion, 4:e upplagan, Stockholm 2007 Iseskog, Tommy, Lavallagstiftningen- kollektivavtal och fackliga stridsåtgärder vid utstationering, Lund 2011 Rättsfallsregister 2005 nr 29 2006 nr 10 2007 nr 50 2008 nr 5 14

Internetkällor http://www.seko.se/avtal/strejk--lockout/ 2015-10-02 https://www.sac.se/s%c3%a5-funkar-det/facklig-aktion/fackliga-stridsmetoder 2015-10-03 http://www.seko.se/avtal/lock-out/ 2015-10-03 15