Rapport statistik biblioteket KFN/2016:54 Sammanfattning och analys Bibliotekets har gjort ett stort arbete med att titta på hur besökarna använder biblioteket och vad som lånas. De utmärkande anledningarna till den minskade utlåningen är: - För hög ljudnivå/för stökigt - Färre bussavgångar - Förändrat användande av biblioteket - Sämre möjligheter att exponera media - Livspusslet - Förändrat medielandskap - Tydligare prioriteringar för prioriterade grupper Medborgarna i stort är nöjda med biblioteket men upplever att det är svårt att ta sig hit och att hitta tid att ta sig hit. När de väl tar sig hit upplever de att stöket har ökat och att lokalerna är för små. Mediebeståndet ökar utan att lokalerna ökar, vilket leder till att det är svårare att hitta både det man söker och att hitta till de spontana lånen. Den totala utlåningen ser ut att öka något under 2016 men långt ifrån 2014 år nivåer och långt ifrån kultur- och fritidsnämndens uppsatta mål. På kortsikt måste det bli ordning och reda i Messingen och på lång sikt kommer det behövas utökade eller nya lokaler för biblioteket. Boken kommer KFN/2015:48 som kultur-och fritidsnämnden beslutade om 2016-06-14 skulle kunna öka tillgången till bibliotek för delar av den befolkningen som upplever det svåre att ta sig till Messingen och som uttrycker en stor önskan att låna på biblioteket. Bakgrund Med anledning av de kraftigt minskade utlåningssiffrorna 2015 uppdrog Kultur- och fritidsnämnden åt bibliotek att göra en analys av utlåningsstatistiken och rapportera tillbaka till KFN. I kommunens biblioteksplan KS/2015:61 står det att biblioteket ska ta fram en ny Medieplan. Medieplanen är ett komplement till biblioteksplanen och beskriver hur biblioteket ska jobba med medier (Böcker, tidskrifter, ljudböcker, film, mm). Medieplanen är ett stort projekt, som pågår under 2015, och involverar samtliga anställda på biblioteket. Arbetet med statistikanalysen och medieplanen har pågått parallellt. För att förstå varför utlåningen minskar mer än snittet i både länet och landet har vi tittat på framför allt frisvaren från vårens kundundersökning NKI, Fritidsvaneundersökningen och synpunkter som kommit in till biblioteket under 2015.
Statistiken Per enhet och totalt 2014 2015 2016 Förändring 2 år 2014-2016 (prognos) Huvudbiblioteket, vuxen 81 625 75 879 72 177-0,12 Huvudbiblioteket, barn o ungdom 84 013 82 360 84 338 0,00 Bokbussen 30 016 25 314 25 960-0,14 E-böcker 4 456 4 482 5 173 0,16 Legimus 1 345 1 834 2 500 0,86 Total 201 455 189 869 190 149-0,06 Siffrorna för 2016 är en prognos som bygger på utfallet fram till sista oktober 2016, och resultatet november och december under tidigare år. Här syns att det är vuxenavdelningen som står för den anmärkningsvärda minskningen. Per åldersklassning media 2014 2015 2016 Förändring 2 år 2014-2016 (prognos) Barnmedia 113 216 106904 109 084-0,04 Vuxenmedia 82 438 76649 73 395-0,11 Tittar vi på utlåningen utifrån hur medierna är åldersklassade ser det ungefär likadant ut. Trots bokbussens stora minskning så står barnböcker för den största delen av utlåningen. Per litterär kategori och åldersklassning media 2014 2015 2016 Förändring 2 år 2014-2016 (prognos) Barnmedia skönlitteratur 97 197 92 275 95 381-0,02 Barnmedia facklitteratur 16 019 14 629 13 702-0,14 Vuxenmedia skönlitteratur 44 139 61 610 39 676-0,10 Vuxenmedia facklitteratur 38 299 35 039 33 720-0,12 Det procentuellt största tappet är faktaböcker för barn. Den största enskilda anledningen till det är att biblioteket skärpte reglerna för lärarkort, det vill säga de regler som gäller när lärare lånar böcker till skolan. Det har länge inte varit tillåtet för lärare att låna faktaböcker till skolan (Då det är skolans/skolbibliotekets ansvar). Naturligtvis är det tillåtet för eleverna själva att låna fakta böcker till skolarbeten eller av annat intresse. Anledningen till att vi stramade upp reglerna var att biblioteket hade väldigt svårt att få tillbaka böcker från flera skolor och när man tittade på vem som hade lånat var det i flera fall lärare som inte hade arbetat på skolan på flera år, man hade helt enkelt använt ett personligt lärarkort som klassens eller lärarlagets gemmensamma. Per låntagares kön 2014 2015 2016 Förändring 2 år 2014-2016 (prognos) Kvinna 113 642 107 013 102 483-0,10 Man 40 625 38 200 36 728-0,10
Odefinierat 41 387 38 340 43 269 0,05 Förändringen är jämnt fördelad mellan könen. Odefinierat i det här fallet handlar oftast om olika typer av institutionskort. Per låntagarkategori (urval) 2014 2015 2016 Förändring 2 år 2014-2016 (prognos) Förskola 30 622 25 885 26 595-0,13 Lärarkort 9 797 9 756 13 374 0,37 Privatperson, ej personal 147 288 141 448 136 010-0,08 151 744 145 930 141 184-0,07 Bibliotek 64 85 76 0,18 Här syns vidare att skolan inte lånar färre böcker utan väger upp den minskade inlåningen av faktaböcker med en ökad inlåning av skönlitteratur. Per låntagares ålder 2014 2015 2016 Förändring 2 år 2014-2016 (prognos) 00--06 989 1 274 810-0,18 07--09 8 405 8 860 7 291-0,13 10--12 7 313 9 894 11 562 0,58 13--15 3 426 3 511 3 992 0,17 16--18 3 575 3 424 3 794 0,06 19--24 5 213 3 474 4 655-0,11 25--34 20 973 17 251 18 633-0,11 35--44 39 078 35 385 33 238-0,15 45--54 17 655 15 071 16 121-0,09 55--64 14 030 11 617 10 900-0,22 65--74 20 921 19 579 17 917-0,14 75-10 331 10 753 10 843 0,05 Okänd ålder 43 745 38 244 42 723-0,02 Glädjande utveckling i åldrarna 10-18 som beror på särskilda satsningar vi kunnat göra för den målgruppen med stöd av kulturrådet. Över de flesta åldersgrupper ser 2016 ut att bli en ökning med några tydliga undantag. I åldrarna 35-44 fortsätter minskningen, en del av den minskningen kan förklarars med att det nu finns funktionella kommersiella lösningar för strömmande ljudböcker, e- böcker, film och musik. Detta finns ju tillgängligt för alla åldersgrupper men 35-44 åringar är generellt teknikpositiva och föredrar bekväma tillgängliga lösningar i en stressig vardag. En annan stor grupp där utlåningen fortsätter minska enligt prognoserna är 55-64 och 65-74. Det är också dessa grupper som oftast nämner en otrygg miljö i Messingen samt indragen kollektiv trafik som anledningar till att de lånar mindre. Biblioteket har också styrt om resurser till prioriterade målgrupper, vilket lämnar mindre resurser kvar till alla andra. Per objektkod 2014 2015 2016 Förändring 2 år 2014-2016 (prognos)
Musik-CD 1 671 1 237 1 021-0,39 CD-ROM, DVD-ROM 254 233 220-0,13 Kombinerat material 3 308 3 044 3 112-0,06 Ljudböcker 10 431 9 650 7 758-0,26 Noter 376 260 247-0,34 Talböcker 2 433 1 935 1 767-0,27 Böcker och tidskrifter 171 824 161 319 165 428-0,04 DVD-film 5 187 5 742 5 437 0,05 Per språk 2014 2015 2016 Förändring 2 år 2014-2016 (prognos) Afrikaans 6 Albanska 7 23 21 1,99 Arabiska 469 446 835 0,78 Armeniska 14 Bengali 7 2-0,67 Bosniska 1 1 Bulgariska 2 1 5 1,33 Danska 12 5-0,61 Engelska 6 631 6 049 5 884-0,11 Esperanto 2 Estniska 2-1,00 Etiopiska språk 3 6 71 22,64 Finska 3 610 2 869 2 836-0,21 Franska 169 218 228 0,35 Georgiska 9 Grekiska 30 4 22-0,26 Hebreiska 4 Isländska 1 Italienska 4 9 5 0,16 Japanska 7 Kinesiska 149 102 123-0,17 Koreanska 31 Kroatiska 1 Kurdiska 304 177 243-0,20 Latin 1 Lettiska 1 3 2,49 Litauiska 24 19 60 1,52 Mongoliska språk 3 8 219 71,87 Nederländska 2 37 Norska 14 34 8-0,42 Panjabi 2 Pashto 6 15 Persiska 1 049 739 1 474 0,41 Polska 237 149 153-0,35 Portugisiska 7 4 2-0,67
Romani 1 Rumänska 29 17 20-0,32 Ryska 251 278 479 0,91 Serbokroatiska 56 60 86 0,54 Singalesiska 1 2-1,00 Slovenska 3 Somali 31 48 43 0,39 Spanska 532 518 430-0,19 Svenska 173 357 163 289 163 866-0,05 Swahili 2 Syriska 8 1 1-0,85 Tagalog 5 2 23 3,65 Thailändska 169 162 92-0,46 Tigrinja 45 61 73 0,63 Tornedalsfinska 1 Turkiska 248 159 184-0,26 Tyska 174 145 148-0,15 Ukrainska 8 9 Ungerska 7 1-1,00 Urdu 54 51 92 0,70 Vietnamesiska 16 2 Per språk, grupperat 2014 2015 2016 Förändring 2 år 2014-2016 (prognos) Svenska 173 357 163 289 163 866-0,05 Engelska 6 631 6 049 5 884-0,11 Övriga språk 7 713 6 365 8 120 0,05
Medieplan Bibliotekets medier är skattefinansierade och till för alla som bor i kommunen. Mediebeståndet ska motsvara kommuninvånarnas behov och fungera i enlighet med kommunala och statliga mål för verksamheten. Medieplanen är ett instrument för att åstadkomma detta. Den ska ligga till grund för ett medvetet och kontinuerligt arbete med mediebeståndet både med beaktande av dagsläget och på sikt. I medieplansarbetet undersöks och analyserars bibliotekets bestånd ner minsta avdelningsnivå. Hela medieplanen kommer bli över hundra sidor men för att förmedla en bild följer här ansnittet om mångspråk. Medieplan för mångspråk Beståndet av mångspråk riktar sig till de som talar andra språk än svenska, hit inkluderas grupperna invandrare och nationella minoriteter, både barn och vuxna. Mångspråk sammanställning (alla språk förutom svenska och engelska) Barn och ungdom 4 448 3 005 1 443 14 Vuxna 2 325 1 692 633 152 Total 6 773 4 697 2 076 166 Depositioner 184 129 55 7 Fjärrlån 127 83 44 94 Barn och ungdom 3 082 1 676 480 154 Vuxna 2 951 927 248 359 Total 6 033 2 603 728 513 Depositioner 85 122 - - Fjärrlån 0 82 0 0 Barn och ungdom 1,4 54% 16% 5% Vuxna 0,8 31% 8% 12% Total 1,1 43% 12% 9% Depositioner 2,2 144% - - Prioriterade språkgrupper Biblioteket följer kontinuerligt upp statistik kring vilka länder kommunens invånare är födda i. De största grupperna är invånare födda i Finland (3198 personer 2015), följt av invånare födda i Iran. Antalet invånare födda i Finland har minskat de senaste tre åren med cirka 130 personer, däremot har antalet iranskfödda ökat med ett hundratal personer.
Medier på finska och persiska har högre utlåningsgrad än det andra sammanställda för mångspråk. Vi strävar efter att erbjuda ett mångsidigt och aktuellt bestånd på finska och persiska. Inköp på dessa språk prioriteras. Inköp och omvärldsbevakning Bibliotekspersonalen har språkkompetens på finska och persiska. Vi bevakar utgivningen på finska via finska medier och beställer medierna på AdLibris. Författare som skriver på finska prioriteras framför översatt litteratur. Litteratur på persiska köper vi främst på plats hos bokhandlarna Ferdosi och Kitab-i-Arzan, vilket förkortar i vissa fall leveranstiden samt ökar utbudet. Bevakningen görs via BTJ. Författare som skriver på persiska prioriteras framför översatt litteratur. På barnavdelningen köps de mest populära böckerna i finsk och persisk översättning, exempelvis böcker av Jeff Kinney och Martin Widmark, samt barnboksklassiker av Astrid Lindgren. Barnböcker översatta från svenska används som språkträning och köps därför in till barnavdelningen. De 15 största nationaliteterna i kommunen framgår av tabellen nedan. 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2015 2014 2013 Asylsökande I kommunen bor vid årsskiftet 2015/2016 433 personer som är asylsökande. Detta är en ökning från årsskiftet 2014/2015 när det bodde 168 asylsökande i kommunen. I tabellen nedan kan du se de 15 nationaliteter som ökat mest i antalet personer från 2014 till 2015. I denna tabell syns dock inte de som inte har svenskt personnummer. En hel del nyanlända som rör sig i kommunen syns inte i statistiken. Ökningen märks i biblioteket i och med att medier efterfrågas på de aktuella flyktingspråken arabiska, dari, persiska, somali, tigrinska och urdu. Medier på avdelningen F lånas märkbart mer än resten av mångspråksbeståndet. Därför köper vi in fler exemplar av samma titel till avdelningen F på de största flyktingspråken.
2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2015 2014 Tabellen läses så att nationaliteten längst till vänster har ökat mest. Mål på kort sikt När det gäller finska efterfrågas nyutkomna medier av låntagarna medan böcker i magasinet förblir nästan orörda. Bibliotekets mål är att öka aktivitetsgraden genom gallring. Biblioteket har haft 96% aktivitetsgrad på depositioner på mongoliska och fortsätter att bygga upp ett eget bestånd. Övriga språk som ska förstärkas inom ett halvår är dari, polska, spanska och urdu för barn och dari, polska och spanska för vuxna. Detta följer låntagarnas önskemål som kom fram i undersökningen Nöjd kund index (NKI) 2015. I den framfördes enstaka önskemål om fler inköp på finska (4 personer), franska (1 person), polska (1 person), spanska (1 person) och urdu (1 person). Mål på lång sikt På lång sikt planerar vi på vuxenavdelningen att flytta mångspråk ihop med språkkurser och lexikon på avdelningen F med förhoppningen att utlåningsgraden per språk ökar. Mångspråk behöver också en synligare plats i rummet eftersom målgruppen inte alltid frågar personalen på grund av språkbarriären. Önskvärt vore även att placera tidskrifterna på mångspråk i böckernas omedelbara närhet. På barnavdelningen finns det en långsiktig plan att genom ökad verksamhet öka utlåningen. Språk med särställning Inom mångspråksbeståndet har vi språk med särställning. Dessa språk har fler än 50 olika medier sammanlagt på både barn- och vuxenavdelningen. Språken det gäller är arabiska, finska, franska, kurdiska, persiska, polska, ryska, serbokroatiska (bosniska, kroatiska och serbiska), somaliska, spanska, thailändska, tigrinska, turkiska, tyska och urdu. Av dessa språk anses 11 stycken (arabiska, bosniska, kroatiska, persiska, polska, ryska, serbiska, somaliska, spanska, thai och turkiska) av Internationella biblioteket vara så pass stora och etablerade på den svenska marknaden att Internationella biblioteket endast kompletterar med enstaka lån och ämnesbeställningar. Här nedan kommer kommentarer om det som är specifikt för språken. De lång- och kortsiktiga målen som nämns tidigare i dokumentet är våra huvudmål. Arabiska *Hsg
Barn och ungdom 488 348 140 4 Vuxna 164 125 39 16 Total 652 473 179 21 Fjärrlån 7 3 4 3 Barn och ungdom 288 189 54 17 Vuxna 229 64 25 35 Total 519 253 79 52 Fjärrlån 0 3 0 0 Barn och ungdom 1,7 66% 19% 6% Vuxna 0,7 28% 11% 15% Total 1,3 49% 15% 10% Depositioner 0 0 - - Den arabisktalande gruppen i kommunen är stor men inte särskilt frekventa låntagare. Det som främst köps in på barnavdelningen är parallellspråkiga bilderböcker och roligare enklare kapitelböcker. De ungdomsböcker som köpts in rör inte alls på sig och detta kan bero på deras stora omfång samt en kulturell skillnad. Det vi har köpt in är flera populära västerländska ungdomsböcker medan det har uppdagats att det i de arabisktalande länderna är vanligare med poesi som nöjesläsning. De poesiböckerna vi har på vuxenavdelningen rör dock inte alls på sig. Finska *Hub Barn och ungdom 1 845 1 172 673 4 Bilderböcker 1 133 751 382 2 ufhub kapitelböcker 391 235 156 0 Barn-CD och CD-bok 60 40 20 0 ughub 112 60 52 2 uhub 79 34 45 0 Fakta barn 42 26 16 0 Vuxna 693 528 165 18 Vuxna magasin 5 5 0 0 Vuxna skönlitt. tryckt 578 458 120 14 Vuxna facklitt. tryckt 59 29 30 2
Vuxna facklitt. F 34 16 18 1 Vuxna ljudböcker 28 24 4 1 Total 2 955 1 911 1 044 46 Fjärrlån 24 13 11 18 Barn och ungdom 939 595 45 91 Bilderböcker 339 296 11 32 ufhub kapitelböcker 226 149 4 30 Barn-CD & Cd-bok 50 33 2 1 ughub 89 43 16 11 uhub 108 33 2 15 Fakta - barn 78 15 2 1 Vuxna 1 084 321 66 89 Vuxna magasin 168 5 1 1 Vuxna skönlitt.tryckt 872 271 33 78 Vuxna facklitt. tryckt 122 20 16 8 Vuxna facklitt. F 24 9 5 4 Vuxna ljudböcker 41 18 9 0 Total 2 139 1 055 111 382 Fjärrlån 0 13 0 0 Barn och ungdom 2,0 63% 5% 10% Bilderböcker 3,3 87% 3% 9% ufhub kapitelböcker 1,7 66% 2% 13% Barn-CD & CD-bok 1,2 66% 4% 2% ughub 1,3 48% 18% 12% uhub 0,7 31% 2% 14% Fakta - barn 0,5 19% 3% 1% Vuxna 0,6 30% 6% 8% Vuxna magasin 0,0 3% 1% 1% Vuxna skönlitt. tryckt 0,7 31% 4% 9% Vuxna facklitt. tryckt 0,5 16% 13% 7% Vuxna facklitt. F 1,4 38% 21% 17% Vuxna ljudböcker 0,7 44% 22% 0% Total 1,4 49% 5% 18%
Depositioner - - - - Finska är det absolut största språket vi har inom mångspråk. Som tidigare går att läsa är det vår största grupp invandrare och vi har även flera som aktivt nyttjar beståndet som är andra och tredje generationens finsktalande. Även den finskspråkiga skolan och förskolan hjälper till med att få upp siffrorna i statistiken. På barnavdelningen har vi tack vare ett stort bidrag uppdaterat och förnyat beståndet avsevärt 2014 till 2016. Framöver håller vi utkik efter nya böcker av populära författare och ämnen, och kompletterar med enstaka titlar på inköpsförslag. Franska *Hj Barn och ungdom 124 92 32 0 Vuxna 85 57 28 2 Total 209 149 60 2 Fjärrlån 3 2 1 2 Barn och ungdom 137 62 53 2 Vuxna 131 34 4 22 Total 268 96 57 24 Fjärrlån 0 2 0 0 Barn och ungdom 0,9 45% 39% 1% Vuxna 0,6 26% 3% 17% Total 0,8 36% 21% 9% Depositioner 0 0 - - Barnavdelningen satsade sommaren 2015 på enklare kapitelböcker, en satsning som gått hem. Under våren 2016 fick vi en stor gåva med bilderböcker på franska som även de uppskattas av låntagarna. Ett stort problem för de franska bilderböckerna är att de är hopträngda med tyska och engelska och därmed försvinner in i en viss oreda som är svåröverskådlig. Mer plats har inte kunnat skapas genom gallring i och med att alla bilderböcker har nyttjats de senaste två åren alternativt är nytt i beståndet. Kurdiska *Hqcc
Barn och ungdom 197 128 69 4 Vuxna 31 20 11 4 Total 207 137 70 4 Barn och ungdom 166 82 21 4 Vuxna 100 14 4 1 Total 261 91 23 5 Barn och ungdom 1,2 49% 13% 2% Vuxna 0,3 14% 4% 1% Total 0,8 35% 9% 2% Depositioner 0 0 - - Den kurdiskspråkiga befolkningen är svår att kartlägga och få grepp om. Detta beroende på att befolkningen kommer från flera olika länder där även andra språk talas. Samt för att vårt bestånd består av flera olika skriftspråk som vi i statistiken inte kan särskilja. Det som oftast frågas efter är barnböcker på sorani medan den som kommer ut på marknaden oftast är på kurmandji. En idé som kanske blir verklighet i ett långt perspektiv är att dela upp kurdiska med olika signum som finns på avdelning F. Persiska *Hqca Barn och ungdom 482 348 134 2 Vuxna inkl F 413 296 117 7 F 186 142 44 36 Total 1 055 757 298 103 Fjärrlån 29 18 11 18 Barn och ungdom 297 190 40 10 Vuxna inkl F 361 155 48 119 F 36 29 9 7 Total 678 367 95 130
Fjärrlån 0 17 0 0 Barn och ungdom 1,6 64% 13% 3% Vuxna inkl F 1,1 43% 13% 33% F 5,2 81% 25% 19% Total 1,6 54% 14% 19% Depositioner 0 0 - - Persiska är som tidigare nämnts ett av våra större språk. På barnavdelningen är det framförallt bilderböckerna som lånas mycket. Bilderböckernas aktivitetsgrad är 82 % och nyttjandegraden är 2,2 detta beror till stor del på de många nyanlända som lånar våra parallellspråkiga böcker samt tvillingpaketen. Polska *Hmc Barn och ungdom 117 87 30 0 Vuxna 38 26 12 0 Total 155 113 42 0 Barn och ungdom 87 54 11 3 Vuxna 47 17 4 1 Total 134 71 15 4 Barn och ungdom 1,3 62% 13% 3% Vuxna 0,8 36% 9% 2% Total 1,2 53% 11% 3% Depositioner 0 0 - - Den polska befolkningen är stor i förhållande till vad vi har i medier. Här behövs det både långsiktigt och kortsiktigt köpas in böcker för att fylla behoven.
Ryska *Hma Barn och ungdom 190 109 81 0 Vuxna 192 109 83 4 Total 379 217 162 4 Depositioner 6 3 3 0 Barn och ungdom 96 60 13 1 Vuxna 136 67 10 25 Total 231 126 23 26 Depositioner 0 3 0 8 Barn och ungdom 2,0 63% 14% 1% Vuxna 1,4 49% 7% 18% Total 1,6 55% 10% 11% Depositioner - - - - Det ryska beståndet behöver fyllas på långsiktigt, beståndet nyttjas väl av idoga låntagare. Serbokroatiska *Hmf Barn och ungdom 59 52 7 0 Vuxna 8 7 1 0 Total 67 59 8 0 Barn och ungdom 74 31 15 3 Vuxna 40 6 3 4 Total 114 37 18 7
Barn och ungdom 0,8 42% 20% 4% Vuxna 0,2 15% 8% 10% Total 0,6 32% 16% 6% Depositioner 0 0 - - De serbokroatiska böckerna är sedan sommaren 2016 uppdelade på bosniska, kroatiska och serbiska på både barn- och vuxenavdelningen. Uppdelningen är gjort i hopp om att det ska bli enklare för låntagarna framöver. På vuxenavdelningen står böckerna i signumordning medan de på barn står i alfabetiskordning och därmed vitt skilda från varandra. Uppdelningen har gjort att vi kan få en överblick över vad vi har på vilka språk. På barnavdelningen har vi främst böcker på kroatiska medan befolkningen främst är bosnisktalande. Långsiktigt behöver detta bestånd anpassas till låntagarna. Somali *Htca Barn och ungdom 14 11 3 0 Vuxna 38 30 8 1 Total 52 41 11 1 Barn och ungdom 43 8 13 2 Vuxna 31 15 5 0 Total 74 23 18 2 Barn och ungdom 0,3 19% 30% 5% Vuxna 1,2 48% 16% 0% Total 0,7 31% 24% 3% Depositioner 0 0 - - Det somaliska beståndet sticker ut genom att ha fler medier och utlån på vuxenavdelningen jämfört med barnavdelningen. Detta beror troligtvis på att den somaliska befolkningen ökat de senaste åren och då framförallt med ungdomar och unga vuxna. Spanska *Hk
Barn och ungdom 341 248 93 3 Vuxna 166 128 38 2 Total 507 376 131 5 Fjärrlån 6 4 2 3 Barn och ungdom 222 126 25 3 Vuxna 221 89 8 25 Total 443 215 33 28 Fjärrlån 0 4 0 0 Barn och ungdom 1,5 57% 11% 1% Vuxna 0,8 40% 4% 11% Total 1,1 49% 7% 6% Depositioner 0 0 - - Den spansktalande befolkningen i Upplands Väsby är främst från Syd- och Latinamerika, något som inte syns i vårt bestånd. Både lång- och kortsiktigt behövs en bredd på våra inköpskanaler för att täcka detta behov. Flera olika låntagare har kommenterat behovet av spansklitteratur som inte är europeisk. Thai *Hvba Barn och ungdom 85 48 37 0 Vuxna 30 18 12 0 Total 107 63 44 0 Depositioner 2 2 0 0 Barn och ungdom 71 36 16 1 Vuxna 12 6 4 0 Total 81 41 20 1 Depositioner 0 2 0 10
Barn och ungdom 1,2 51% 23% 1% Vuxna 2,5 50% 33% 0% Total 1,3 51% 25% 1% Depositioner - - - - Den thailändska språkgruppen i kommunen består till stor del av kvinnor i åldrarna 40-64 år. Utökad kontakt med thailändska kulturföreningen skulle kunna öka kännedom om målgruppens biblioteksbehov. Tigrinja/Tigrinska *Hsic Barn och ungdom 10 10 0 0 Vuxna 41 38 3 13 Vuxna avd. F 37 34 3 13 Total 51 48 3 13 Depositioner 5 5 0 0 Fjärrlån 6 6 0 6 Barn och ungdom 43 7 16 0 Vuxna 19 13 14 0 Vuxna avd. F 9 10 5 0 Total 62 20 30 0 Depositioner 3 4 0 12 Fjärrlån 0 6 0 0 Barn och ungdom 0,2 16% 37% 0% Vuxna 2,2 68% 74% 0% Vuxna avd. F 4,1 111% 56% 0% Total 0,8 32% 48% 0% Depositioner 1,7 133% 0% - Den tigrinsktalande gruppen består främst av ungdomar och unga vuxna. Det finns därmed inte stort utvecklingsbehov på barnavdelningen men desto större på vuxenavdelningen. Turkiska *Hutt
Barn och ungdom 141 104 37 0 Vuxna 18 14 4 1 Total 159 118 41 1 Fjärrlån 17 14 3 13 Barn och ungdom 146 70 21 8 Vuxna 79 12 3 19 Total 225 82 24 27 Depositioner 2 0 0 0 Fjärrlån 0 13 0 0 Barn och ungdom 1,0 48% 14% 5% Vuxna 0,2 15% 4% 24% Total 0,7 36% 11% 12% Depositioner 0,0 0% 0% 0% På barnavdelningen är det främst bilderböcker och enklare kapitelböcker som lånas. På vuxenavdelningen fjärrlånar vi in speciella önskemål till låntagare. Tyska *Hf Barn och ungdom 103 69 34 0 Vuxna 25 15 10 0 Total 128 84 44 0 Fjärrlån 10 5 5 6 Barn och ungdom 86 49 12 3 Vuxna 90 12 0 4 Total 176 61 12 7 Fjärrlån 0 6 0 0 Barn och ungdom 1,2 57% 14% 3%
Vuxna 0,3 13% 0% 4% Total 0,7 35% 7% 4% Depositioner - - - - Det som har frågats efter på tyska är småbarnsböcker, något vi inte har mycket av. Det är svårt att få plats med fler böcker i bilderbokstrågen. Urdu *Hpdb Barn och ungdom 22 17 5 0 Vuxna 0 0 0 0 Total 22 17 5 0 Depositioner 20 13 7 0 Fjärrlån 3 3 0 5 Barn och ungdom 47 15 5 0 Vuxna 3 0 3 0 Total 50 15 8 0 Depositioner 7 18 0 15 Fjärrlån 0 3 0 0 Barn och ungdom 0,5 32% 11% 0% Vuxna 0,0 0% 100% 0% Total 0,4 30% 16% 0% Depositioner 2,9 257% - - Den urdutalande befolkningen består mest av småbarnsfamiljer. De nationella minoritetsspråken Barn och ungdom 0 0 0 0 Vuxna 2 2 0 0 Total 2 2 0 0
Barn och ungdom 43 0 1 0 Vuxna 15 2 1 0 Total 58 2 2 0 Barn och ungdom 0,0 0% 2% 0% Vuxna 0,1 13% 7% 0% Total 0,0 3% 3% 0% Depositioner - - - - Av de nationella minoritetsspråken har finskan lyfts ur denna sammanställning för att få en tydligare bild på vad vi har på de andra minoritetsspråken. De språk som inkluderas i denna sammanställning är jiddisch, meänkieli, romani samt samiska. Ytterst lite lånas på den fyra minoritetsspråken. Nya böcker kommer nästintill endast via Kulturrådets distributionsstöd, enstaka inköp har gjorts tidigare år. En kartläggning av intresseorganisationer skulle behövas för eventuellt vidare samarbete. Mindre språk På de mindre språken har vi ett bestånd på färre än 50 böcker per språk. De mindre språken är albanska, amhariska/amarinja, armeniska, bengali, danska, dari, estniska, kinesiska, italienska, lettiska, litauiska, mongoliska, norska, panjabi, pashto, rumänska, singalesiska, slovenska, syriska språk, tagalog, tjeckiska, ungerska. En del av dessa språk, främst på barnavdelningen, har tillkommit genom gåvor. Dessa språk ses framförallt som marknadsföring. Lån från Internationella biblioteket har ökat tack vare dessa gåvor. Under 2015 och 2016 har vi lånat in böcker från Internationella biblioteket på följande språk som vi inte har i vårt bestånd: azerbadjanska, baluchi, bulgariska, georgiska, koreanska, lao, nederländska, portugisiska, twi, ukrainska och vietnamesiska. På grund av den stora efterfrågan har vi valt att börja på eget bestånd på grekiska (barnavd.) samt mongoliska (både barn- och vuxenavd.) Barn och ungdom 170 105 65 1 Vuxna 115 92 23 5 Total 285 197 88 6
Depositioner 119 82 37 7 Fjärrlån 22 15 7 20 Barn och ungdom 223 69 83 5 Vuxna 139 46 17 3 Total 360 115 100 8 Depositioner 52 73 0 235 Fjärrlån 0 15 0 0 Barn och ungdom 0,8 31% 37% 2% Vuxna 0,8 33% 12% 2% Total 0,8 32% 28% 2% Depositioner 2,3 140% - - Antalet böcker på de mindre språken framgår av tabellen nedan. Hit inkluderas även avdelning F som höjer det totala antalet. Språk Barnavdelningen Vuxenavdelningen Totalt Depositioner/Fjärrlån Albanska 8 6 14 41 Amhariska 3 8 11 22 Armeniska 36 1 37 0 Bengali 12 1 13 1 Danska 15 43 58 0 Dari 17 12 29 7 Estniska 2 4 6 0 Italienska 2 13 15 0 Kinesiska 51 9 60 1 Lettiska 1 3 4 35 Litauiska 13 1 14 9 Mongoliska 16 11 27 30 Norska 12 28 40 12
Panjabi 4 0 4 0 Pashto 10 4 14 0 Rumänska 8 3 11 30 Singalesiska 4 0 4 0 Slovenska 2 0 2 0 Syriska språk 12 2 14 0 Tagalog 11 0 11 0 Tjeckiska 1 3 4 0 Ungerska 2 5 7 1
Nöjd kundindex Biblioteket gör årligen en kundundersökning NKI där utvecklingen går att följa i flera frågor som berör utlåningen. Fråga 4: Vad är ditt ärende på biblioteket idag? 2015 2016
2015 var ett historiskt dåligt år för ärendet låna skönlitteratur. Träffa vänner som 2014 var noll procents ärende till biblioteket är i 2015 och 2016 5% respektive 4 % ärende. Kopiera (där utskrifter och skanning också ingår) har dubblats från 2014 till 2016. Studera/arbeta har gått från 10% 2014 till 21% och 20% de följande åren. När det gäller Annat så fortsätter lämna tillbaka vara det största svaret men har gått från att stå för cirka 25% av Annat till 9% av annat. Plats 2 (föredrag/evenemang) och 3 (Fördriva tiden) inom Annat ser också lika ut genom åren, men ökar båda på bekostnad av lämna tillbaka. Besökarnas ärende håller på och ändras. Personalens upplevelse av vilka frågor de får i informationsdisken bekräftar denna ändring. Det är fler frågor av medborgarkontorskaraktär och fler personer som besöker biblioteket utan att låna något. Detta kan delvis förklaras med den satsning som gjort på bland annat evenemang för att göra biblioteket till en attraktiv mötesplats. Det största klagomålen har alltid varit För litet bibliotek/för litet utbud och För hög ljudnivå/för stökigt. Den sistnämnda har ökat från 5 för två år sen till 14 i fjol för att i år visa topp (eller kanske skulle man säga botten) noteringen i år med 23. Det är tydligt att vi har en stor utmaning tillsammans med övriga verksamheter i Messingen att arbeta med här. Det är också tydligt att besökarna har fortsatt nöjda med biblioteket och framförallt personalen: NKI total 2016: 80,3 NKI total 2015: 83,3 NKI total 2014: 84,0 NKI total 2013: 81,7 NKI total 2012: 77,1
Fritidsvaneundersökningen Vintern 2016 genomfördes en kultur- och fritidsvaneundersökning i Upplands Väsby kommun via enkäter till ett representativt urval av invånare i åldern 10-74 år. Kultur- och fritidsvaneundersökningen ska ses som ett kommunalt planerings- och utvärderingsinstrument och ingå som en del i de strategiska uppföljnings- och utvärderingsverktyg som kontinuerligt används. Inom kultur- och fritidssektorn är alla innevånare tänkbara kunder, medan endast en del är det. Den intressantaste frågan för biblioteket framåt är vad de svarande inte gjort men själva uppger att de har ett mycket stort intresse för. Här svarar 18% av alla Låna på biblioteket. I det åldersspann där vi ser de största minskningar av utlån är siffran 17% för åldern 26-49 och i åldersspannet 50-74 uppger 25% att de inte lånat på biblioteket trots mycket stort intresse.