Planera för egen rekrytering
Innehållsförteckning Inledning (sid 3) Illustration över byggnadsbehov för 462 suggor integrerad produktion (sid. 4-5) Illustration över byggnadsbehov för 462 suggor smågrisproduktion (sid 6-7) Planritningar (sid 8-9) Råd och anvisningar för egen rekrytering med alternerande återkorsning (sid 10) Urval av gyltmödrar Andel gyltkullar som ska grisa in Inmärkning Fodertilldelning Första sortering Andra sortering den viktigaste Slutsortering Danska rekommendationer Internt och externt smittskydd (sid 11-14) Internt smittskydd Externt smittskydd Karantän Utlastning av djur Körvägar till och från samt inom gården Personal och besökare Karenstid Hantering av gyltor för hög livstidsproduktion (sid 15-18) Arbetsinstruktion Hur uppnås ett gott resultat Gyltornas brunst Brunstkontrollen Seminationstidpunkt Tips och råd Sammanfattning (sid 19) Vi som utarbetat denna broschyr är Conny Nyhlin, LRF Konsult Maria Kihlstedt, Konsult Grisproduktion Carl-Johan Ehlorsson, Svenska Djurhälsovården Lena Eliasson Selling, Svenska Djurhälsovården Annika Engquist, Svenska Pig Malin Nordin, Svenska Pig Lotta Pettersson, Svenska Pig Barbro Mattsson, Svenska Pig 2
I nledning Rekryteringsdjuren är besättningens framtid och fodrar speciell uppmärksamhet. Antalet besättningar med alternerande återkorsning som enda rekryteringsmetod ökar. Motiven till egen rekrytering varierar men den främsta orsaken är önskan att sluta besättningen för att minimera risken att få in smittor i besättningen. Inköp av djur är den största riskfaktorn för smittspridning till en besättning. I broschyren har fokus lagts på ett antal frågeställningar gällande egen rekrytering som brukar förekomma i samband med ny eller ombyggnationer. Avsnitten är fristående där platsbehov, logistik, smittskydd och reproduktion behandlas. Målsättningen är en minskad utslagning av suggor i förtid och därmed en ökad livstidsproduktion. Avsikten med denna skrift är att underlätta att planera för egen rekrytering. Här har valts att arbeta med två modellgårdar, en med integrerad produktion och en med smågrisproduktion. Antalet gyltmödrar och inmärkta gyltämnen är valda med viss marginal för att inte riskera tomma suggplatser. 3
Integrerad produktion, flödesschema 2 1 Växande gyltor 3a 3b 3c Obetäckta/ betäckningsfärdiga gyltor 4a 4b 4c 4d 5a 5b 6a 6e 6b 6f 6c 6g 6d 6h Avdelningsbeskrivning 1 Betäckningsavdelning med 5 åldersgrupper obetäckta gyltor 2 Dräktighetsavdelning 3a-c Grisningsavdelning (3 st) 4a-d Tillväxtavdelning (4 st) 5a-b Resursavdelning för underviktiga smågrisar (2 st) 6a-h Slaktgrisavdelning (8 st) 4
Integrerad produktion, beräkning av platsbehov vid egen rekrytering med 462 suggor i produktion Förutsättningar: 11 grupper 5 veckors digivning 42 suggor per grupp 6-7 suggor per grupp väljs ut som moderdjur till den egna rekryteringen. 20 utvalda gyltämnen märks upp per grupp. Dessa fördelas på två boxar och får följas åt genom tillväxt- och slaktgrisleden. När gyltorna är 25-27 veckor gamla görs ytterligare ett urval och 12 av de 20 gyltorna fortsätter som rekryteringsdjur. De flyttas från slaktgrisavdelningen till besättningens betäckningsavdelning. Beroende på den integrerade besättningens smittryck i slaktgrisstallarna, kan det finnas skäl att isolera och slussa in gyltorna från slaktgrisavdelningarna till betäckningsavdelningen. Inslussningen skall ske i en från suggstallet skild karantän. I karantänen ska tillämpas allt in/allt ut. Det kan därför vara lämpligt att flytta in gyltor från flera ålderskategorier vid ett och samma tillfälle. Gyltorna skall isoleras från andra växande grisar och på så sätt ska infektioner som de bär på hinna läka ut. Dessutom undviker gyltorna också att bli nysmittade med olika infektionsämnen. Under perioden fram till betäckning vid 32-36 veckors ålder finns möjlighet för ytterligare urval. Målsättningen är att 9-10 gyltor blir konstaterat dräktiga. Jämfört med en integrerad besättning med inköpta obetäckta gyltor, krävs inga ytterligare boxutrymmen vid egen rekrytering. Skillnaden utgörs av de 20 boxplatserna i respektive slaktgrisavdelning som utnyttjas för den egna rekryteringen i stället för till slaktgrisar. Att utfodra gyltor med slaktgrisfoder efter 50-60 kg levande vikt är olämpligt. Växande gyltor ska utfodras med suggfoder. Det kan eventuellt lösas med dubbla foderslingor i slaktgrisavdelningarna till gyltboxarna. 5
Smågrisproduktion, flödesschema 2 6a 6b 1 Växande gyltor Obetäckta/ betäckningsfärdiga gyltor 3a 3b 3c 4a 4b 4c 4d 5a 5b Avdelningsbeskrivning 1 Betäckningsavdelning med 3 åldersgrupper obetäckta gyltor 2 Dräktighetsavdelning 3a-c Grisningsavdelning (3 st) 4a-d Tillväxtavdelning (4 st) 5a-b Resursavdelning för underviktiga smågrisar (2 st) 6a-b Avdelning för växande gyltor (2 st) 6
Smågrisproduktion, beräkning av platsbehov vid egen rekrytering med 462 suggor i produktion Förutsättningar: 11 grupper 5 veckors digivning 42 suggor per grupp 6-7 suggor per grupp väljs ut som moderdjur till den egna rekryteringen. 20 utvalda gyltämnen märks upp per grupp. Dessa fördelas på två boxar och får följas åt genom tillväxtledet. Efter tillväxtstadiet vid ca 12 veckors ålder, flyttas gyltorna till någon av de två speciella avdelningarna för växande rekryteringsdjur. Dessa rymmer tillsammans 10-12 åldersgrupper. Varje åldersgrupp inhyses i vardera två boxar. De 12 gyltorna flyttas till besättningens betäckningsavdelning vid 30-32 veckors ålder. Därefter finns ytterligare möjlighet för urval. Målsättningen är att 9-10 gyltor blir konstaterat dräktiga. Till skillnad från en helintegrerad besättning krävs för smågrisbesättningen två rekryteringsavdelningar för uppfödning av gyltor. Varje avdelning hyser 5-6 åldersgruppen med 2 boxar per åldersgrupp. När gyltorna är 25-27 veckors gamla görs ett ytterligare urval och 12 av de 20 gyltorna fortsätter som rekryteringsdjur. 7
Integrerad produktion 5a 5b 4a 0 107,20 m 3a 4b 3b 4c 0 Personal och serviceutrymmen 01 Betäckningsavdelning med djupströbädd 3c 4d 2 Dräktighetsavdelning 3 Grisningsavdelning 0 04 Tillväxtavdelning 01 2 5 Resursavdelning Upplägget är baserat på 8 st slaktgrisavdelningar där gyltor hämtats ut vid 25-27 veckors ålder. 44,6 meter 8
Smågris produktion 44,60 meter 5a 0 0 5b 4a Personal och serviceutrymmen 01 3a 4b Betäckningsavdelning med djupströbädd 2 Dräktighetsavdelning 3 59,25 meter 3b 4c Grisningsavdelning 04 Tillväxtavdelning 3c 4d 5 Resursavdelning 12 meter 0 6 Avdelning för växande suggor 01 2 6a 6b 33,80 meter 9 66,05 meter
Råd och anvisningar för egen rekrytering med alternerande återkorsning Urvalsprinciper av moderdjur finns beskrivna i Handbok rekryteringsdjur Gris av Maria Malmström, LRF Konsult Urval av gyltmödrar Gyltmödrar semineras med Lantras eller Yorkshire beroende på faderras (alternerande återkorsning). I modellbesättningarna väljs 15 % av suggruppen till gyltmödrar vilket betyder det 6-7 suggor per grupp. Andel gyltor som ska grisa Antalet gyltor som behöver grisa in beräknas vara minst 22 % av antalet suggor i gruppen. I modellbesättningarna blir det 9-10 gyltor som ska grisa in per suggrupp. Inmärkning Vid inmärkning ska gyltorna ha godkänt antal spenar samt vara av normal storlek. Urval och märkning sker normalt före avvänjning, vid ca 4 veckors ålder. Märk in dubbelt så många gyltor som ska grisa in. Om antalet gyltor kan utjämnas mellan grupperna, beror på intervallet mellan grisningar. I modellbesättningarna blir det ca 20 gyltämnen per grupp. 10 Fodertilldelning Lantmännen rekommenderar fri utfodring av gyltorna fram till ca 40 kg levande vikt. Upp till 25-30 kg går gyltorna tillsammans med övriga smågrisar och får smågrisfoder fram till flyttning. Från 40 kg till betäckning vid 130-140 kg levande vikt utfodras 2-2,5 kg suggfoder (25-32 Mj/dag). Gyltorna ska inte växa för fort, utan vara 220-230 dagar vid betäckning. För att ge gyltor de förutsättningar som behövs för hög livstidproduktion, är det olämpligt att utfodra med slaktsvinsfoder från 50-60 kg kroppsvikt. Var observant på att gyltorna ska vara i bra hull under hela uppfödningstiden. Första sortering När gyltorna lämnar tillväxtstallet sker den första sorteringen. Normalt sorteras 10-12 % bort på grund av någon exteriör avvikelse. Det finns oftast inte något behov av ytterligare sortering i detta skede. Andra sortering den viktigaste Den andra sorteringen sker vid normal slaktvikt eller före tömning av slaktgrisavdelningen. Kontrollera gyltornas utveckling, exteriör och gör en extra kontroll av spenar. I normalfallet behövs en reserv av gyltor, för att få full beläggning i besättningen. Vi rekommenderar att välja 25 % extra gyltor jämfört med behovet. I modellbesättningarna blir det 12 gyltor per grupp. Slutsortering Gyltor som inte visar brunst i tid trots brunstkontroll och stimulering skall slaktas ut. Gyltor som löper om mer än en gång skall också slaktas. Det är viktigt att kunna göra detta då man annars avlar på djur med sämre egenskaper. Danska rekommendationer Generellt i Danmark är den rekommenderade andelen gyltmödrar lägre än den här angivna. I praktiken innebär det att mellan 5-10 % av suggorna i varje grupp utses till gyltmödrar. Behovet av ingrisade gyltor beräknas vara lika stort som de här rekommenderade, dvs. 9-10 gyltor per suggrupp. Andelar som normalt sorteras bort: 30 % sorteras bort mellan 12 och 22 veckors ålder. 10 % sorteras bort mellan 22 veckors ålder och första betäckning. Detta skulle i modellbesättningarna motsvara ett behov av 16 gyltor vid 12 veckors ålder. Danska rekommendationer enligt föredrag av Michael Holm, Dansk Griseproduktion och Bo Vamdal, 3C Agro (2007).
Internt och externt smittskydd Hälsoläget inom svensk grisuppfödning är jämförelsevis gott. Uppfödningen är fri från flera allvarliga virussjukdomar som PRRS (Porcine reproductive and respiratoric disease), AD (Aujeskis disease) och TGE (transmissible gastroenterit). Olika smittämnen ställer olika krav på smittskydd. Typ av smittämne, hur smittsamt det är, hur smittöverföring sker samt smittämnets överlevnad i miljön är faktorer som måste beaktas vid etablering av ett effektivt och bra smittskydd. Konsekvenserna av en smitta blir ofta allvarliga, vanligen i form av produktionsstörningar. Stamping out kan bli aktuellt om det är en för landet ny smittsam sjukdom (t.ex. PRRS) och innebär att gårdens alla smittade och misstänkt smittade djur måste avlivas. Ytterligare och mer detaljerad information finns i broschyren Smittskydd på gårdsnivå, Grisgårdens smittskydd, Svenska Djurhälsovården. Internt smittskydd Grundregeln för en sektionerad grisuppfödning är att alla grisar ska födas upp enligt principen allt in/allt ut. Verkligheten stämmer inte alltid med teorin. Grisar som föds sent i gruppen, grisar som får dåligt med di eller drabbas av sjukdom blir eftersatta och gruppen kan bli ojämn. Erfarenhetsmässigt utgör dessa grisar minst 10 % av gruppen vid avvänjningen. För att hantera detta med bibehållet smittskydd krävs en eller flera restavdelningar. För att effektivt bryta smittvägar och sänka smittrycket i miljön måste en sektionerad omgångsuppfödning kompletteras med tvätt av stallavdelningar mellan varje omgång. Ur en hygienisk synvinkel är det viktigt att stallet är utformat så att skrymslen och vrår undviks. Byggnader, stall och inredningsmaterial skall vara lätta att tvätta och hålla rena. Efter tvätt och desinfektion är det viktigt med upptorkningen. I planering av djurflöde ska en tomtid på 7 dagar eftersträvas. Vid en snabb och effektiv upptorkning kan tomtiden med hänsyn till colibakteriers överlevnad i miljön kortas något. Ett gott smittskydd inom besättningen innebär att djurförflyttningar görs korrekt. Det betyder att djur inte ska drivas genom avdelningar med djur tillhörande en annan omgång eller grupp. Djurflödet ska ske i en riktning, från yngre till äldre. 11
TIPS Bygg restavdelning. Tvätt, desinfektion och upptorkning av stallavdelningar mellan omgångar. Allt in/allt ut ska tillämpas. Placera stallavdelningarna smittskyddsmässigt korrekt. Sköt om de yngsta grisarna först och arbeta uppåt i åldrarna. Ha separata redskap och skor i de olika avdelningarna. Stöveltvätt ska finnas tillgänglig på strategiska platser. Klädbyte och handtvätt ska göras mellan de olika kategorierna grisar. Det ska finnas möjligheter till handtvätt i anslutning till varje avdelning. Externt smittskydd Smitta kan komma in i besättningen på olika sätt som via inköp av grisar, via sperma, transportbilar, personal, besökare, andra djur eller med foder, strömedel och vatten. Vissa smittämnen kan också spridas med vinden t ex virus och mycoplasma. Det är mycket viktigt att smittskyddsbarriärer tillämpas på gårdsnivå. Karantän Syftet med en karantän är att upptäcka eventuell sjukdom hos inköpta djur, avslöja smittbärare och stoppa smittspridning till den egna besättningen. Den tillåter också att inköpta djuren i lugn och ro få ta igen sig efter flyttstressen utan att samtidigt behöva utsättas för ny smitta. Vid egen rekrytering gäller detta för galtar. Karantänen ska vara helt avskild från den övriga besättningen. Den ska ha separat ventilations- och gödselhantering. Ingen direktpassage (t.ex. dörr) får finnas mellan karantänen och den egna besättningen. Vid nybyggnation rekommenderas ett avstånd på minst 100 meter mellan karantän och den övriga besättningen. Djuren i karantänen ska skötas separat vilket innebär separata redskap och att kläd- och skobyte ska ske i anslutning till karantänen. TIPS Bygg karantänen minst 100 m från besättningen I karantänen ska principen allt in/ allt ut tillämpas. Karantänen ska lätt kunna tvättas och desinficeras mellan omgångarna. Vistelsetiden i karantänen ska vara minst tre veckor. Det ska finnas tvättmöjligheter med handdesinfektion i karantänen. 12
Utlastning av djur Syftet är att förhindra smittöverföring från grisar, gödsel och luft i transportbilar till den egna besättningen. För ett optimalt skydd krävs både utlastningssluss och utlastningsrum. För att göra leveransen skonsam för grisarna, rationell för leverantören och transportören samt säker ur smittspridningssynpunkt krävs avskilda eller avskiljbara utlastningsutrymmen som är lätta att rengöra samt att transportören inte får gå in i stallet. Utlastning av djur ska gå till så att ingen direkt eller indirekt kontakt mellan transportbil och besättning sker. Inget luftflöde från bilen in i stallet får ske. Om utlastningen ska ske i omgångar måste det finnas en rimlig möjlighet till luftsluss mellan bil och besättning. En tydlig gräns mellan arbetsytor för transportör respektive gårdens personal måste finnas. Utlastningsutrymmen som varit i kontakt med transportbil ska tvättas och desinficeras omedelbart efter utförd utlastning. En utlastningsvagn kan vara ett bra alternativ. Ur smittskyddssynpunkt är detta mycket fördelaktigt då lastning på bilen kan göras väl avskilt från besättningen. Utlastningsvagnen ska tvättas och desinficeras efter varje utförd lastning. TIPS Ingen kontakt mellan bil och besättning får förekomma. Undvik luftflöde från bil till besättning. Tvätta och desinficera utlastning efter avslutad utlastning. Använd utlastningsvagn. Vägar för transportbilar bör inte korsa besättningens interna vägnät. Kadaver läggs i en tunna som kan tillhandahållas av transportföretaget. Döda smågrisar kan förvaras i frysbox. Körvägar till och från samt inom gården En grundregel är att vägar för gårdens fordon och vägar för utifrån kommande fordon inte ska korsa varandra. Detta för att undvika smittspridning via däck och hjulhus från andra gårdar in i besättningen. De vanligast förekommande transporterna till och från gården är foderleveranser och hämtning av djur. Tillfartsvägarna för dessa leveranser bör alltså placeras i besättningens periferi. Vägarna ska vara lätt framkomliga. Bilarna ska inte behöva köra över eller genom ett gödselbemängt område för att nå utlastningsutrymmet. TIPS Rita ut en situationsplan för att överskådligt se vägarna 13
Personal och besökare För att personal, veterinärer, rådgivare, hantverkare och andra besökare inte ska dra in smitta i besättningen är det viktigt att de kan byta kläder och skor samt tvätta händerna innan de kommer in i besättningen. För att detta ska ske på ett smittskyddsmässigt korrekt sätt ska det finnas en personsluss mellan yttervärld och besättning. STALLET TIPS Stoppskyltar ska finnas på ytterdörrar. På denna ska det finnas telefonnummer till djurägaren eller djurskötaren. Tydlig gräns mellan ren och oren zon. Besättningen ska vid externa besök tillhandahålla rena skyddskläder och skor eller stövlar. DUSCH DUSCH WC WC ENTRÈ Karenstid Med karenstid i detta fall menas den tid som måste förflyta efter kontakt med utländska djur eller djurbesättningar innan kontakt med svenska besättningar får ske. Efter utlandsvistelse gäller en karenstid på 48 timmar. Vid besök i områden med muloch klövsjuka är motsvarande tid fem dygn. För utländska besökare krävs samma karenstider. Vid utländska besök ska besökaren fylla i ett Visitor`s certificate* där de intygar att ingen kontakt med grisar har förekommit inom stipulerad tid. *Finns på:www.svdhv.org 14
Gyltans första år Födelse Avvänjning Flytt till slaktstall alt gyltstall Flytt och galtkontroll 1:a brunst 2:a brunst Dräktighetskoll Dräktighetskoll Ingrisning 12 mån ] ] ] Semin 1 mån 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Hantering av gyltor för hög livstidsproduktion Arbetsinstruktion: Vid flyttning av gyltämnen till slaktgrissavdelning placeras de tillsammans i separata boxar i respektive avdelning. Strikt omgångsuppfödning gäller. Vid ca 5 månaders ålder flyttas gyltorna till betäckningsavdelningen. Här startar brunstkontrollen med galt för att få en tidig könsmognad. Vid en levande vikt på minst 130 till 140 kg och minst en dokumenterad brunst är gyltorna betäckningsklara. För att synkronisera brunsterna kan gyltorna omgrupperas. Det ska det ha gått minst 12 dagar sedan gyltan senast visade brunst. Gyltan utfordras enligt modell fri utfordring (flushing) från och med dag 12 fram till seminering. Noggrann brunstkontroll med galt två gånger dagligen. Några dagar före förväntad tredje brunst flyttas gyltorna in i själva semineringsboxen med brunstbelysning (minst 200 lux). Noggrann brunstkontroll med galt två gånger dagligen. Galten tas fram i galtboxen vid brunstkontroll och seminering. När gruppen är färdigseminerad flyttas den in i en av dräktighetsboxarna. Brunstkontroller utförs efter 3 veckor med galt för att kontrollera eventuella omlöp. Gyltor som löper om flyttas inte, utan semineras i sin grupp. Seminera även dessa med galtkontakt. Dräktighetskontrollera 4 veckor efter seminering. Om det finns plats flyttas tomma gyltor samman med nästa grupp som ska semineras för att få maximal brunststimulering. Högdräktiga gyltor flyttas var annan vecka till grisningsavdelning. 15
Hur uppnås ett gott resultat? För att få ett bra resultat måste kunskaper om brunstsymtomens längd och styrka, ägglossning och djurens sexuella beteende i praktisk grisskötsel kunna utnyttjas! Arbetsrutiner måste planeras på rätt sätt och det finns flera olika bra praktiska lösningar på betäckningsavdelningar. Nedan tas de viktigaste upp gällande brunstsymtomens längd och styrka, ägglossning och djurens sexuella beteende. TÄNK PÅ ATT Suggornas livstidsproduktion påverkas av ingrisningsålder. Omfattande franska studier visar att ingrisning vid cirka 12 månaders ålder ger den bästa livstidsproduktionen. De gyltor som var yngre och äldre vid ingrisning hade ett sämre livstidsresultat mätt som antal producerade smågrisar per suggliv. Gällande riktlinjer är att gyltor vid betäckning ska vara 7 till 8 månader gammal, väga cirka 130 kg och vara yppiga. (18 till 20 mm sidspäck vid ekolodning). undvika framtida problem med sena brunster efter avvänjningen. Tidigt könsmogna gyltor får bra könsfunktion även som suggor. Gyltornas brunst Gyltan måste passera ett antal tröskelvärden för ålder, vikt och mängd kroppsfett innan könsmognaden kan inträffa. Därefter är gyltan känslig för yttre stimuli såsom galtkontakt, säsong och miljöombyte som påverkar tidpunkten för första brunsten. Av dessa är galtkontakten det starkaste stimuli, gyltor som föds upp utan galtkontakt är cirka 30 dagar senare könsmogna än gyltor som föds upp i närvaro av galt. Galten ska flyttas in till gyltorna vid cirka 5 månaders ålder. Det finns studier som visar att en tidigare galtkontakt kan vara negativ och t.o.m. förskjuta könsmognaden. Det finns samband mellan en tidig könsmognad och förmåga att visa brunst efter första avvänjning. Man vet från svenska studier att tidigt könsmogna gyltor har ett kortare intervall mellan avvänjning och brunst som förstagrisare, oavsett vilket brunstnummer som väljs för första betäckning. Det finns även samband för brunstsymtomen. Gyltor med en lång och intensiv förbrunst vid sin första brunst hade en lång och intensiv förbrunst vid brunsten efter första avvänjningen. Slutsatsen är att inte använda gyltor som kommer i brunst sent (sen könsmognad) till avel för att En gylta är könsmogen när den visar sin första brunst och har ägglossning. Normalt omfattar brunstcykeln 21 dagar (18 24). Förbrunstens längd varierar men är i medeltal två till tre dagar och ståbrunstens längd är vanligen två dagar. Förbrunstens längd påverkas av olika faktorer, däremot är ståbrunstens längd mer stabil. Gyltor har längre förbrunst än suggor. Förbrunstens längd påverkas också av brunstnumret, här finns även en skillnad mellan renrasiga gyltor och hybridgyltor. Renrasiga Yorkshire gyltor har en kortare förbrunst från och med andra brunst, hybridgyltor 16
har en kortare förbrunst från och med tredje brunst. Den vanligaste orsaken till bristande brunst hos gyltor är försenad könsmognad. Därför är det viktigt att känna till vad som påverkar könsmognadens inträde hos gyltor. När gyltor släpps ihop i grupper uppstår aggressioner och rangordningslagsmål. Beroende på hur och när grupperingen utförs, inhysningsmiljö, boxstorlek samt gruppens storlek och sammansättning kan grupperingen vara mer eller mindre belastande för djuren. Det är nödvändigt att ta hänsyn till kondition, ålder och vikt när djuren grupperas. Ju mer konkurrenspräglad boxen är, ju viktigare är det att ta hänsyn till detta. Omgruppering kan vara positiv och stimulera brunsten om stressen upplevs som positiv stress. Stressen kan bli negativ om det inte finns flyktvägar i samband med grupperingen. För detta har inhysningssystemet stor betydelse. En box med gemensam utfodring är mer konkurrenspräglad än en box med enskild utfodring. Brunstkontrollen Gyltans brunst syns genom att vulvan blir röd och svullen. Gyltorna blir oftast mer aktiva och rider på varandra men kan även få minskad matlust. Gyltorna kan också precis som suggorna få fladdrande öron och ha typiska brunstmorrningar. Gruppgående gyltor visar oftast mycket tydliga brunstsymtom. Arbetet måste planeras så att de tydliga symtomen avslöjas genom att gyltorna visar ståreflex vid brunstkontroll. Det bästa resultatet fås när varje gylta kan kontrolleras individuellt. Detta kan lösas på olika sätt. Antingen används en speciell semineringsplats med galtkontakt dit gyltorna förs eller så kan galten tas till gyltgruppen i en separat galtbox så att de får trynkontakt. En individuell brunstkontroll är inte alltid praktiskt möjlig i alla system, speciellt när det är stora grupper. Trots detta är det speciellt viktigt att brunstkontrollera lågrankade gyltor individuellt. Ta ut dessa gyltor ur boxen till en speciell semineringsbox. Det är också viktigt att planera galtanvändningen. När gyltorna ska semineras bör galten inte stimulera för många gyltor åt gången. Gyltorna ska semineras medan de har ståreflex. Ståreflexen är en nervös reflex och när den är utlöst tar det en stund innan gyltan kan visa ståreflex igen. Hygienen i samband med seminering är också viktig för ett gott resultat. En förutsättning för omgångsgrisning är att mer eller mindre stora grupper avvänjs samtidigt. Suggorna ska därefter brunstkontrolleras och semineras samtidigt. De djur som är svårast att passa in i grupperna är gyltor och förstagrisare (ungsuggorna). Det är svårt men inte omöjligt att få ett visst antal gyltor att visa brunst samtidigt. Gyltor blir stimulerade att visa brunst av den stress som omgruppering och flyttning innebär. Det starkaste stimuli som utlöser det sexuella beteendet hos djur där handjur lever skilda från hondjuren stora delar av året sker i samband med konfrontationen. Detta utnyttjas i de svenska gruppsystemen för att synkronisera gyltor och suggor. 17
Semineringstidpunkt Gyltors ståbrunst varierar i längd, därför är det säkrast att seminera så fort gyltan visar ståbrunst. Därefter skall hon semineras två gånger om dagen, med minst 10 timmar mellan semineringarna och semineras till dess ståbrunsten är över. Ägglossningen sker i slutet av ståbrunsten (när 2/3 av ståbrunsten är över). Spermierna beräknas överleva 20 till 24 timmar i livmodern och de behöver cirka 4 till 5 timmar i livmodern för att bli befruktningsdugliga. Därför bör semineringen ske 0 till 15 timmar före ägglossningen. Galtens närvaro vid semineringen har även betydelse för spermatransporten i livmoder och äggledare och för själva ägglossningen. Som en huvudregel ska brunstkontrollen ske två gånger per dag. Hur ska då rutinerna för kontroll av omlöp och tomma gyltor ske? Det minsta man kan göra är att gå runt med galt i gångarna. Det är det absolut nödvändigt att ha en väl fungerande dräktighetskontroll. TIPS OCH RÅD Föd upp gyltor med galt från ca 5 månaders ålder. Brunstkontrollera!! Gyltor visar brunst med 3 veckors intervall. Betäck tidigast på andra brunst! Ungsuggor ska ha fri utfodring under den första digivningen. Gruppera om möjligt ungsuggor och lågt rankade suggor för sig vid avvänjning. Gör en noggrann individuell brunstkontroll av varje gylta/sugga, använd galten! Gyltor/suggor ska fodras enskilt i ätbås om möjligt. Gyltor/suggor ska helst inhysas lösgående i halmrika system Det ska finnas reservboxar för att inhysa udda och sjuka gyltor/suggor. Hygienen ska vara god! 18
ammanfattning Gyltorna är besättningens framtid och därför fodrar både tid och kunskap. Många viktiga faktorer ska samverka för att nå ett lyckat resultat. Här behandlas platsbehov, byggnadslösningar, logistik, smittskydd samt reproduktion med målsättning att nå hög livstidsproduktion för besättningens suggor. Byggnadslösningar för att rymma ovan nämnda djur behövs i en anläggning för integrerad produktion: 1 betäckningsavdelning, 2 dräktigshetsavdelningar, 3 grisningsavdelningar, 4 tillväxtavdelningar, 2 resursavdelningar samt 8 slaktgrisavdelningar. Byggnadslösningarna är endast exempel. Vi rekommenderar i första hand att dräktiga suggor bör inhysas på djupströ. Smittskydd består av internt- och externt smittskydd. Logistik beskriver djurflödet i anläggningar. Behovet av ingrisade gyltor måste beräknas noggrant samt urvalskriterierna inverkar naturligtvis på platsbehovet. Urvalet är viktigt för vilka djur som ska bli gyltmödrar och rekryteringsdjur. Välj 15 % av suggruppen till gyltmödrar. Märk in dubbelt så många gyltor som ska grisa in. Vid första sorteringen efter tillväxtperioden, sorteras normalt mellan 10-12 % bort. Vid den andra och viktigaste sorteringen rekommenderas att behålla 25 % extra gyltor jämfört med behovet. Platsbehovet i modellbesättningarna är beräknat med 462 SIP (suggor i produktion), 11 grupper, 42 suggor per grupp och 5 veckors digivning. Grisning sker varannan vecka. Det kan finnas behov av en femte tillväxtavdelning istället för två resursavdelningar. 19 För internt smittskydd är grundregeln en sektionerad produktion där alla grisar föds upp enligt principen allt in/allt ut. All gyltuppfödning ska vara sektionerad och bedrivas omgångsvis! Gyltor kan födas upp i slaktgrisstall under förutsättning att strikt sektionering, strikt omgångsproduktion och bra hygienrutiner tillämpas. Externt smittskydd - smitta kan komma in i besättningen via inköp av grisar, med sperma, transportbilar, personal, besökare, andra djur samt via foder, strömedel och vatten. Reproduktion med bra resultat förutsätter tillämpad kunskap om brunstsymtomens längd och styrka, ägglossning samt gyltors brunstbeteende Det är fullt möjligt att synkronisera gyltor i önskade suggrupper. Praktiska lösningar presenteras hur arbetet med gyltorna kan utföras. Med hänsyn tagit till ovan nämnda faktorer finns presenterat layout på hur olika avdelningar kan placeras i en huskropp. Här rekommenderas att personal- och veterinärrum samt service- och restutrymmen ska finnas i mitten av huskroppen.
www.svenskapig.se Broschyren är framtagen 2008 20