1 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM 2016-09-08 meddelad i Växjö Mål nr M 4512-14 KLAGANDE 1. Inge Lundberg Dalsjö 216 280 20 Bjärnum 2. Catharina Månsson adress som 1. 3. Inge Svensson Dalsjö 218 280 20 Bjärnum 4. Solveig Svensson Dalsjö 208 280 20 Bjärnum Ombud för 1-4: Anders Åkesson Åkaregatan 15 B 281 38 Hässleholm MOTPART 1. Miljönämnden i Hässleholms kommun 281 80 Hässleholm 2. Angelica Nyh Dalsjö 210 280 20 Bjärnum 3. Henrik Persson Adress som 2. ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsens i Skåne län beslut den 19 september 2014 i ärende nr 505-7982-12, se bilaga 1 SAKEN Vedeldning på fastigheten Dalsjö 1:73 i Hässleholms kommun DOMSLUT bifaller endast i så måtto överklagandet, att vedeldning på fastigheten Dalsjö 1:73 förbjuds under tiden från den 15 maj till och med den 15 september varje år. Överklagandet avslås i övrigt. Dok.Id 309775 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 81 Kungsgatan 8 0470-560 100 0470-560 125 måndag fredag 351 03 Växjö E-post: mmd.vaxjo@dom.se 08:00-16:30 -
2 BAKGRUND Den 28 februari 2012 beslutade Miljönämnden i Hässleholms kommun (nämnden) att förelägga Angelica Nyh och Henrik Persson att vidta följande försiktighetsmått vid eldning med ved i befintlig panna. a) Endast torr ved (mindre än 25 % fukthalt) får användas. b) Eldning får maximalt ske två gånger per dag under vinterhalvåret (från och med 1 oktober till 31 mars) och maximalt en gång per dag under sommarhalvåret (från och med 1 april till 30 september). Beslutet överklagades av Solveig Svensson, Inge Svensson, Inge Lundberg och Catharina Månsson (klagandena) till Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsen). Dessa yrkade i första hand att Miljökontoret i Hässleholms kommuns förslag till beslut skulle bifallas och i andra hand att eldning i pannan på Dalsjö 1:73 omgående skulle förbjudas under sommarhalvåret, dels att eldning under vinterhalvåret, från och med nästa eldningssäsong, inte skulle få ske när vindriktningen var sådan att röken skulle gå mot klagandens tomter. Den 19 september 2014 beslutade länsstyrelsen att avslå överklagandet. Klagandena har därefter överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen. YRKANDEN M.M. Klagandena har i första hand yrkat att mark- och miljödomstolen ska återförvisa ärendet till länsstyrelsen för ny handläggning. I andra hand har de yrkat att markoch miljödomstolen ska förbjuda användning för uppvärmningsändamål av befintlig panna på fastigheten Dalsjö 1:73, och att förbudet ska börja gälla tre månader från lagakraftvunnen dom. De har vidare i tredje hand yrkat att eldning i pannan på Dalsjö 1:73 omgående ska förbjudas under sommarhalvåret och att eldning i pannan under vinterhalvåret, fr.o.m. nästa eldningssäsong, inte får ske när vindriktningen är sådan att röken går mot klagandenas fastigheter. Till stöd för sina yrkanden har klagandena anfört i huvudsak följande.
3 Miljönämndens ledamöter var oeniga angående eldningsförbud, fyra ledamöter röstade för miljökontorets förslag, men förvaltningens förslag röstades ner av fem ledamöter. Det visar att det finns en medvetenhet på lokal nivå om de störningar som vedeldningen kan medföra. Länsstyrelsens beslut är baserat på felaktigheter såsom att pannan har omvänd förbränning. Att handhavandet av eldningen gått rätt till är inget bevis för att hälsovådliga utsläpp inte förekommer. Att installationen av en vippventil bör kunna begränsa utsläppen från fastigheten är inget bevis för att utsläppen är så låga att de inte utgör någon hälsopåverkan. Det saknas bevisföring för att de allmänna hänsynsreglerna följs. Alla klaganden får in rök i sina hus om fönstren är öppna. Därutöver vill klagandena, när det gäller olägenhet av röken, särskilt åberopa att det bland dem finns medicinska besvär av röken, detta p.g.a. allergi. Även barns luftvägar är särskilt känsliga för föroreningar. Klaganden hänvisar till den luktdagbok som de fört under tre veckor i oktober 2011. De understryker att det inte är någon annan vedeldare än 1:73 som skapar olägenhet i området. De hänvisar vidare till de bilder och videoklipp på eldning vid fem tillfällen, som de sänt in till nämnden. Skorstensfejarmästaren har numera ändrat sitt förra uttalande och anger numera att pannan inte har omvänd förbränning. Pannan uppfyller inte något av de krav som ställs på en modern panna, t.ex. tre skilda zoner för förgasning av veden, gasförbränning samt överföring av energin från rökgaserna till pannvatten. Då pannan utgörs av en kombipanna är dess förbränningsprestanda en kompromiss mellan optimal förbränning av två helt väsensskilda bränslen såsom eldningsolja och ved. Pannan är över 30 år gammal varför dess miljöprestanda återspeglar de krav som gällde då. Med hänsyn till pannans ålder får den anses vara avskriven för flera år sedan och det finns därmed inget ekonomiskt hinder för utbyte. Av visuella bedömningar och tekniska förutsättningar torde halten i rökgaserna ligga i den övre delen av spannet, dvs. drygt 2 000 mg/kubikmeter. Då utsläppen sker på en låg höjd, nära där människor varaktigt vistas finns det en uppenbar risk för lokala
4 överskridanden av miljökvalitetsnormerna avseende PM 10 och PM 2,5. Klagandena hänvisar till ett utdrag ur en konsekvensanalys av åtgärder och styrmedel för minskade utsläpp från småskalig vedeldning vilken är utförd av Ulrika Lindstedt och Marcus Carlsson Reich vid Enheten för miljöekonomi och hållbar produktion och konsumtion. Vidare hänvisar klagandena till att småskalig vedeldning står för 85 % av partikelutsläppen i kommunen. De hälsoskadliga ämnena kan inte påvisas genom människans syn- eller luktförmåga. Lokalt kan partikelhalterna bli mycket höga. Klagandena hänvisar till de bilagor avseende medicinska grunder som de bifogat till sitt överklagande till länsstyrelsen samt till att det enligt ett förslag till EU-direktiv ska ställas krav på vedpannor för hushåll.. Till överklagandet har bifogats miljökontorets händelseutskrift. Klagandena hänvisar även till vad de tidigare anfört till stöd för sitt överklagande. Skäl för återförvisning Det uttalande från skorstensfejarmästaren som legat till grund för länsstyrelsens beslut har varit felaktigt, varför beslutet byggt på felaktiga uppgifter. Det kan ifrågasättas om det är lämpligt att mark- och miljödomstolen som första instans tar ställning till den nya uppgift som utgörs av den rättelse av skorstensfejarmästaren som ingivits och åberopats. Länsstyrelsens beslut förutsätter att Angelica Nyh och Henrik Persson eldar med torr ved. Det sätt på vilket de därefter hanterat sin ved ger skäl att ifrågasätta om den proveldning som företogs kan ligga till grund för några slutsatser om handhavandet är dåligt. Angelica Nyh och Henrik Persson förvarar sitt vedförråd utomhus, direkt på marken under bar himmel. Veden har tagits in i omgångar och den har mellan leveransen och tillfällena då den tagits in, utsatts för regn i varierande grad. Totalt har nederbörden enligt SMHI varit 349 mm i Bjärnum under perioden 24 september 2014 till 24 januari 2015. Klagandena menar härmed att det inte slutsatser kan dras av proveldningstillfällena som legat till grund för länsstyrelsens beslut, då de utförts med torr ved.
5 Klagandena anför också att ett grovt handläggningsfel förekommit genom att länsstyrelsen inte tagit del av den bevisning som klagandena åberopat. Klagandena sände den 28 augusti 2011 in en skiva med en videoinspelning från fem eldningstillfällen på fastigheten Dalsjö 1:73 till nämnden. Denna bevisning åberopades även i länsstyrelsen. Klagandena har därefter fått uppgifter om att länsstyrelsen inte haft tillgång till denna bevisning vid sin prövning. Då länsstyrelsen inte bedömt bevisningen bör ärendet återförvisas till länsstyrelsen. Angelica Nyh och Henrik Persson har i skrift i målet yrkat att de ska få fortsätta elda i sin befintliga panna utan några restriktioner samt att de inte ska debiteras för de utredningar som gjorts av nämnden. Dessa yrkanden har uppfattats som ett överklagande, vilket har avvisats såsom för sent inkommet genom beslut av länsstyrelsen. De får anses ha bestritt klagandenas talan och har i huvudsak anfört följande. De har skaffat en varmvattenberedare på 110 liter och behöver inte elda alls för varmvatten vilket innebär att de inte eldar på sommarhalvåret och endast 1-2 gånger per dygn, i ca 2-4 h/dygn under vinterhalvåret, under tidig morgon och sen kväll. När de flyttade in i sin fastighet fick de veta att det förekommit klagomål på eldning, men av miljökontoret fick de veta att eldningen inte skulle föranleda några åtgärder. I det första klagomålet mot dem lades störst vikt vid att det skulle komma en stickande mörk rök när de eldade som innebar att deras grannar inte kunde vara ute i sina trädgårdar eller ha fönster öppna. En av deras grannfamiljer som bor 30 meter bort har dock inga problem, vilket de borde ha haft om det var så illa. Angelica Nyh och Henrik Persson var inga experter på eldning när de flyttade in, och har troligtvis begått några misstag, men de har lärt sig hur man eldar mest effektivt och med bästa möjliga förbränning. Vid sotning har det inte funnits någon tjäravlagring i skorstenen, vilket det blir om man pyreldar eller eldar med felaktigt bränsle. Det visar att de lärt sig att elda.
6 De hänvisar till vad de tidigare anfört i sitt överklagande till länsstyrelsen. De har också pratat med den av klagandena som är allergisk, och frågat honom på vilket sätt han anser sig besvärad av deras eldning. Han har uppgett att han aldrig haft besvär med rök från Angelica Nyhs och Henrik Perssons panna sedan de flyttade in. Han har inte haft besvär när han befunnit sig i sin trädgård och känner inte till att rök skulle ha trängt in i hans hus. Angelica Nyh och Henrik Persson hänvisar härvid till den undertecknade skrivelse som de bifogat till sitt yttrande. Angelica Nyhs och Henrik Perssons panna är av äldre modell, men det finns inga förbud mot att elda i äldre pannor så länge de inte ryker, luktar eller avger tjära och sot på ett störande sätt. I klagomålet nämns faran med PM 10 och PM 2,5 och andra partiklar. Det är äldre pannor som saknar ackumulatortankar, och som man måste elda hela dygnet i som ger upphov till mest partiklar. För att de inte ska komma upp i för hög temperatur och börja koka måste man strypa syretillförseln och förbränningen blir då avsevärt sämre. Skorstensfejarmästaren som de pratat med har uppgett att det finns många pannor av denna äldre typ kvar i Bjärnum, och av dem är det säkert många som inte har ackumulatortankar. Nämnden borde därför inte kunna begränsa deras eldning utan att det utfärdas förbud mot alla likvärdiga pannor. De rökgaser och partiklar som klagandena pratar om finns kvar så länge andra äldre pannor finns kvar. Enligt smhi.se kommer en del av de regionala halterna av PM 10 och PM 2,5 från källor utanför Sveriges gränser. Den fuktiga ved klagandena hänvisat till, som Angelica Nyh och Henrik Persson förvara ute, köpte de för att de fick ett bra pris. Delar av veden togs in ganska omgående och har lagrats inomhus i källaren. Innan de eldar med någon ved kontrollerar de den med fuktmätare så att den är tillräckligt torr. De har även en stor avfuktare i källaren vilket gör att veden de tar in torkar fort om den fått regn på sig. Solveig Svensson förklarade vid sina kontakter 2010 och 2011 att hon inte själv var berörd av vedeldningen på Dalsjö 1:73 men att hon kan förstå Catharina Månsson då hon ibland passar deras barn. Senare har klagomålet ändrats och nu menar
7 klagandena att alla inklusive Solveig Svensson inte kan vistas ute. De klagande har också påstått att Angelica Nyh och Henrik Persson eldat den 25 januari 2012 enligt luktdagboken, trots att de inte var hemma då. Trots att Angelica Nyh och Henrik Persson eldade 2 gånger per dygn under tiden då luktdagboken fördes hade Solveig Svensson mycket lite besvär. Angelica Nyh och Henrik Persson har bevisat på alla tänkbara sätt att det inte kommer någon gul/svart stickande rök när de eldar. De har tagit hjälp av sotare som tittat på hur det ser ut i deras skorsten och kontrollerat fuktigheten i deras ved. Trots att väderleken var olämplig under proveldning fanns ingen anmärkning. Angelica Nyh och Henrik Persson hänvisar härvid till det utdrag ur nämndens förslag till beslut som sändes ut för yttrande den 29 juni 2011. Inte heller miljökontorets tjänstemän som var på platsen vid proveldningen kunde se rök av den typ som de klagande påstår uppkommer när de eldar på Dalsjö 1:73. De har filmat hela förloppet när de eldar utan att slå av kameran för att visa hur röken ser ut vid uppstart och hur lång tid det tar innan det endast syns ett värmedaller. Nämnden vidhåller sitt tidigare beslut från den 28 februari 2012, 37. Till stöd för sin inställning har nämnden anfört i huvudsak följande. Nämnden har också efter granskning av inlämnade filmer och efter samtal med skorstensfejarmästare kunnat kontrollera att den aktuella pannan inte har omvänd förbränning. Nämnden hänvisar i tillämpliga delar till utredningar och beskrivningar i miljökontorets tjänsteutlåtande från den 9 februari 2015. Miljökontoret har lämnat över samtliga inkomna filmer till länsstyrelsen. De filmer som klagandena hänvisat till ha kopierats till ett USB-minne som översändes till länsstyrelsen den 16 juli 2014. Länsstyrelsen har i yttrande som inhämtats av domstolen bestritt att något handläggningsfel förekommit därstädes samt upplyst, att det vid länsstyrelsens avgörande fanns tillgängligt bland annat ett yttrande från klagandena av den 29
8 augusti 2011, inklusive USB med insända filmer samt miljökontorets granskning den 30 augusti av insända filmer. DOMSKÄL Återförvisning Av länsstyrelsens yttrande i målet framgår, att den vid ärendets avgörande hade tillgängliga de filmer som klaganden sänt in. finner på grund härav att det inte visats ha förekommit något handläggningsfel ger skäl att återförvisa ärendet till länsstyrelsen. Inte heller det förhållandet att vissa nya uppgifter tillkommit undermålets handläggning vid domstolen såsom skorstensfejarmästarens ändrade uttalande eller att klagandena förvarar sin ved utomhus, direkt på marken, utan att täcka den, är sådana, att tillförandet utgör skäl för återförvisning. Klagandenas yrkande därom ska således avslås. s bedömning i sak Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut. Den centrala frågan i målet är om nämndens föreläggande om försiktighetsåtgärder är tillräckligt för att motverka olägenhet av vedrök från Dalsjö 1:73 eller om ett användningsförbud för befintlig pannanläggning behövs för att undvika olägenhet. Av handlingarna i målet framgår att vedeldningen utgör den huvudsakliga värmekällan i bostaden på fastigheten Dalsjö 1:73. Vedpannan är från år 1980 och är en kombipanna med två ackumulatortankar om vardera 500 liter. Pannan är inte miljögodkänd och har inte omvänd förbränning. Det framgår dock att fastighetsägarna installerat en vippventil för att skorstenen ska vara varmare vid uppstart och även har införskaffat en eldriven varmvattenberedare. Vid en inspektion av skorstenen den 30 maj 2011 genomfördes en proveldning och vid denna framgick att handhavandet av vedeldningen skedde på rätt sätt och att röken som kom ut från skorstenen var vit.
9 har tagit del av de filminspelningar som inlämnats i ärendet avseende rökutveckingen, och kan inte finna att onormalt kraftig rökutveckling förekommer. Några minuter med synlig rök strax efter uppstart av pannan är i stort sett ofrånkomligt oavsett pannkonstruktion och torde inte påverka immissionmedelvärden på dygnsbasis på sätt som klaganden framfört, om pannan i övrigt eldas på det sätt som framkommit vid inspektioner. De klagande har anfört olägenheter med illastickande lukt och intrång av rök genom ventilationer vid främst sydvästlig vind. I överklagandet har framhållits att en av de klagande har särskilda problem med röken p.g.a. dennes allergi mot avgaser. Det får därför i målet anses klarlagt att vedeldningen under vissa omständigheter kan utgöra en olägenhet för människors hälsa i enlighet med 9 kap. 3 miljöbalken. Det bör dock noteras att varje störning inte utgör en olägenhet, det är omfattningen av störningarna som kan medföra en olägenhet i nämnd bemärkelse. På vilket sätt olägenheten ska begränsas eller huruvida den bör förbjudas ska avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Domstolen är därvid väl medveten om de av klagandena påtalade miljöproblemen kring vedeldning i allmänhet och utsläppens betydelse i regional utsläppsstatistik, men det har inte framkommit något specifikt för det förevarande fallet. Faktorer som ska beaktas vid en bedömning är bl.a. spridningsförhållanden såsom avstånd mellan husen, hur länge störningar förekommer och styrkan av desamma, samt förhållandena i övrigt på platsen och handhavandet av pannanläggningen. Själva handhavandet av en vedeldningsanläggning och kunskap om eldningsteknik för att minimera rökbildning är av avgörande betydelse, då även en miljögodkänd panna kan ge stora utsläpp vid felaktig hantering. Med hänsyn till den aktuella vedpannans funktionalitet och, enligt vad som framkommit, möjlighet till relativt låg utnyttjandegrad, samt att utredningen i målet visar att handhavandet av vedeldningsanläggningen har varit korrekt, bedömer domstolen att ett totalförbud mot användning av vedpannan vore alltför ingripande, trots att den troligen inte uppfyller utsläppskriterierna för fastbränslesystem vid ny- eller tillbyggnad, då den inte
10 har modern miljömärkning. I sammanhanget bör även beaktas att de klagande inte bor i direkt närhet till störningskällan utan på avstånd mellan ca 30 och 100 meter från denna, i förhållandevis öppen terräng. Vad som har förelagts av nämnden får därför anses vara skäligt i förhållande till den störningsrisk som föreligger. Klagandenas andrahandsyrkande ska därför inte bifallas. I fråga om klagandenas tredjehandsyrkande gör mark- och miljödomstolen följande ställningstagande. Såvitt avser yrkandet om förbud mot eldning vid viss vindriktning kan konstateras, att ett sådant förbud i praktiken skulle omöjliggöra bibehållandet av fastbränsleanläggningen som ifrågavarande byggnads huvudsakliga värmekälla. Med hänsyn till domstolens ställningstagande i fråga om klagandenas andrahandsyrkande ska därför inte heller tredjehandsyrkandet i denna del bifallas. I fråga om yrkandet om förbud mot eldning sommartid bör emellertid ytterligare beaktas både att de kringboendes exponering för rök ökar, då utomhusvistelsen ökar under den varma årstiden blir mer omfattande, och att anläggningens ägare, som upplyst att de numera inte behöver fastbränsleeldningen för produktion av varmvatten, under samma tid har ett avsevärt minskat behov av att utnyttja anläggningen. Dessa förhållanden kan dock inte bedömas gälla under ett helt halvår, men domstolen finner det skäligt att förordna om eldningsförbud under perioden 15 maj 15 september årligen. Vad de klagande i övrigt anfört föranleder inte ändring i vidare mån än nu sagts. Överklagandet ska därför avslås i återstående delar. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV427) Överklagande senast den 29 september 2016. Carl-Göran Heden Bruno Bjärnborg
11 I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Carl-Göran Heden, ordförande, och tekniska rådet Bruno Bjärnborg. Föredragande har varit beredningsjuristen Nils Dahlström.
Bilaga 1 VÄXJÖ TINGSRÄTT 4:4 INKOM: 2014-11-13 MÅLNR: M 4512-14 AKTBIL: 3
Bilaga 2 ANVISNING FÖR HUR MAN ÖVERKLAGAR DOM I MÅL SOM HAR ÖVER- KLAGATS TILL MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Den som vill överklaga mark- och miljödomstolens dom ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till mark- och miljödomstolen. Överklagandet prövas av Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt. Överklagandet ska ha kommit in till mark- och miljödomstolen inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. För att ett överklagande ska kunna tas upp krävs att Mark- och miljööverdomstolen lämnar prövningstillstånd. Det görs om: 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som markoch miljödomstolen har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om: 1. den dom som överklagas med angivande av mark- och miljödomstolens namn, datum för domen samt målnummer, 2. den ändring av mark- och miljödomstolens dom som klaganden vill få till stånd, 3. grunderna (skälen) för överklagandet, 4. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, samt 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit. Ytterligare upplysningar lämnas av mark- och miljödomstolen. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen. Om prövningstillstånd inte meddelas står mark- och miljödomstolens avgörande fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Mark- och miljööverdomstolen varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. DV 427 Producerat av Domstolsverket 2014-07 www.domstol.se