Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den första berör världens orättvisor. Är det rimligt att världen ska vara delad i en rik och en fattig del? Kan vi godta att klyftan bara växer mellan de två världarna och att 40 000 barn dör av svält varje dygn när världen producerar mer mat per individ än någonsin? Klarar världen av att rättvist försörja den snabbt ökande befolkningen? Den andra frågan handlar om krig och fred. Kommer människorna äntligen att lära sig att lösa konflikter på fredlig väg? Ska vi befrias från kärnvapenhot eller kommer förutsättningarna för liv att förstöras genom ett kärnvapenkrig? Den tredje frågan gäller resursslöseri och miljöförstöring. Vi skadar vår luft och vårt vatten medan öknarna växer och regnskogarnas yta minskar. Varför förstör vi människor vår egen livsmiljö? Utvecklingen har gått framåt på en del håll i den fattiga delen av världen. Trots detta har klyftan mellan de rika och fattiga länderna vuxit. Människorna i de fattiga länderna ser den växande klyftan mellan det rika nord och det fattiga syd. De ser hur ojämnt och orättvist världens tillgångar är fördelade. De ser lyx och överflöd i de rika länderna och inga större förhoppningar för framtiden i sina egna länder. Folkmängden växer snabbast i de fattiga länderna och människorna där kommer knappast att acceptera denna orättvisa fördelning hur länge som helst. Hur har det blivit så här?
RIKA OCH FATTIGA År 1945 var stora delar av Europas, Sovjetunionens och Japans industrier förstörda. USA hade ett mycket stort ekonomiskt övertag, eftersom amerikanska företag tillverkade omkring hälften av världens industrivaror. Sedan dess har mängder av industrier byggts. Samtidigt har världsproduktionen ökat enormt, vilket minskat USA:s andel till en femtedel. USA är ett i-land (industriland)och nästan alla i-länder finns i den norra delen av världen. Under tiden har alla kolonier blivit självständiga stater och därför har antalet länder i världen ökat från cirka 50 stycken år 1945 till omkring 190 i dag. De flesta länder som blivit självständiga är fattiga. Många av dem är u-länder. Ordet u-land kan betyda utvecklingsland. Gemensamt för u-länder är bland annat att: en mycket stor del av befolkningen lever av jordbruk inkomsterna är mycket små läskunnigheten låg barnadödligheten stor ATT SKAPA FRED Under andra världskriget stred både USA och Sovjetunionen mot Tyskland. Men när de vunnit kriget var det också slut på vänskapen. Ett kallt krig började mellan USA och Sovjet. Det kalla kriget var en period av ständig misstro och ständiga konflikter mellan dessa länder. Sovjetunionen tyckte att USA strävade efter makt och kontroll över stora delar av världen och USA tyckte att Sovjetunionen var ute efter att sprida sitt kommunistiska system. Det kalla kriget ledde till en våldsam kapprustning. USA och Sovjetunionen stod för ungefär två tredjedelar av världens militära utgifter. I slutet av 1980-talet ändrades dock förhållandena mellan dessa två supermakter och ett visst samförstånd växte fram. En stor försvarsorganisation, NATO bildades och en nedrustning påbörjades. Men trots denna nedrustning finns det fortfarande tiotusentals kärnvapen kvar i världen. Det har hållits flera konferenser som kämpar för demokrati, militär nedrustning, fred och ökad frihet.
ATT HUSHÅLLA MED VÅR JORD De flesta människor strävar efter att få bättre materiella villkor. I de fattigaste länderna förstörs stora markområden när den snabbt växande befolkningen försöker skaffa inkomster. Jorden odlas mer intensivt och större arealer utnyttjas än tidigare. Boskapshjordarna har vuxit och boskapen betar för hårt över stora områden. Buskar och träd huggs ner till bränsle och häftiga regn kan spola bort jorden. I i- länderna ökar välfärden och konsumtionen genom industriell produktion. Det leder till att många viktiga råvaror förbrukas och, förutsatt att inga nya fynd görs, blir de svåra att få tag på med stigande pris som följd. Livsnödvändiga naturresurser som jord, luft och vatten skadas. Skadorna har aldrig tidigare varit så omfattande som nu och vi vet inte de slutliga följderna, för vi har inget facit att titta i. Det har ju aldrig funnits en industrialism och en konsumtion av den omfattning som finns i dag. I de rika länderna pekar vi ofta på att det är den snabba folkökningen i den fattigare delen av världen som skapar problem för framtiden. En del säger till och med att jordens naturresurser inte är tillräckliga för att alla invånare på jorden ska kunna leva och ha tillräckligt med mat, kläder och en lämplig bostad. U-länderna försvarar sig med att säga att det är i i-länderna som slöseriet med jordens resurser pågår och ger ett exempel: I-länderna har endast 20 procent av folkmängden men förbrukar 80 procent av världens energi, träprodukter och stål. Det är den höga levnadsstandarden med bilar, uppvärmda bostäder, tvättmaskiner, kyl- och frysskåp, tv- och videoapparater m.m. som förbrukar naturresurser både när de tillverkas och används. Miljöförstöring Så länge människan levde av jakt och fiske påverkades inte vår natur nämnvärt. Inte heller som boskapskötare och jordbrukare tillfogade människan naturen några större skador.
Folkmängden var betydligt mindre och jordbruksmetoderna enklare. Det var i och med industrialismen och den snabba befolkningstillväxten som följde med den, som naturen tog skada. Till en början trodde man att luften och vattnen skulle klara av allt avfall. Men industriproduktionen har ökat mer än 50 gånger de senaste hundra åren, världens befolkning har fyrdubblats och vår levnadsstandard har blivit allt mer resurskrävande. Det var först på 1960-talet som ett miljömedvetande började växa fram. Världens länder har hållit flera konferenser och ingått många överenskommelser mot miljöförstöring. Tyvärr har detta ännu inte förbättrat miljön. Vatten och mark försuras av nedfall främst i Europa och Nordamerika så att skogen och fiskarna dör Gifter sprids i jordbruk och från fabriker och transporter Regnskogarnas areal minskar Öknarna växer på grund av överbetning och jordbruksdrift i känsliga områden Soptippar växer till berg kring städerna. Det är vår konsumtion som skapar problem Ozonlagret hotas på många håll. Det är framförallt utsläppen av freon som skadar ozonlagret Förstärkning av växthuseffekten kan ändra vårt klimat. Detta är främst orsakat av människans utsläpp av koldioxid, metan och freoner. Många växt- och djurarter hotas av utrotning. Trots att det finns många problem, betyder det inte att det inte går att lösa. Alla kan göra sitt och handla på global, regional och lokal nivå. I varje kommun ska det finnas en miljöplan som varje medborgare har rätt att vara med och påverka. Vad kan du göra?
Uppgifter att kunna till på fredag! Inlämning på löspapper. 1. Vilka tre globala utmaningar står världen inför. Förklara vilka de är? 2. Varför finns det fattiga och rika länder? Finns det någon förklaring? 3. Vad är skillnaden på ett I-land och ett U-land? 4. Vad var det kalla kriget? 5. Vad heter försvarsorganisation som bildades efter kalla kriget? 6. Berätta om jordens miljö. Vilka problem och vilka lösningar kan du se nu och i framtiden? Skriv en mening där följande begrepp ska ingå och passar in. Ett begrepp/mening a) Växthuseffekten b) Vetorätt c) Ökenspridning d) Ozonlager