1 (5) Vägledarens Årsrapport 2010 Februari 2010 Ewa Karlsson Vägledare
2 (5) Inledning I Oskarshamns kommun finns, sedan 2006, en tjänst som Vägledare inrättad. Vägledarens arbetsplats finns i Kulturhuset och är organisatoriskt knuten till Socialförvaltningen. Vägledaren är en fristående funktion som inte är kopplad till myndigheten eller verksamheten, detta ger möjlighet att skapa tillit och stärka den enskildes självkänsla och integritet. Arbetet innebär ingen myndighetsutövning. Målgruppen är äldre och funktionshindrade, närstående och olika intresseorganisationer. Syftet med vägledarfunktionen är att öka tillgängligheten till information och underlätta kontakter med olika myndigheter genom att erbjuda en väg in. Uppdraget är att ge råd och stöd, förmedla kontakter, informera och samtala. Den enskilde kan vända sig till Vägledaren anonymt och utan registrering. Vägledaren kan nås via telefon, besök, hembesök, brev och e-post. För att öka tillgängligheten för målgruppen är det viktigt med en central och neutral placering med närhet till kollektivtrafik och möjlighet till parkering, samtidigt som integriteten kan upprätthållas. För att ytterligare öka tillgängligheten och flexibiliteten finns ingen speciell telefontid. Arbetstiden är 07:30 16:00, måndag fredag. Som en del av tjänsten ingår uppsökande verksamhet, där förebyggande hembesök erbjuds alla 75 år och äldre, utan insatser från kommunen, vartannat år. Den uppsökande verksamheten redovisas till socialnämnden i särskild skrivelse. Antalet invånare i Oskarshamns kommun den 31 december 2010 var 26 163 enligt Statistiska centralbyrån. Av dessa var 5 770 personer över 65 år och 1 592 personer över 80 år. De som kontaktar Vägledaren i enskilda ärenden som kräver insatser i form av råd och stöd, är övervägande personer över 80 år och deras anhöriga.
3 (5) Vägledarens arbete 2010 Vägledartjänsten har tagit några år att arbeta in, men återkommande information till olika organisationer, myndigheter, kommunala verksamheter och till de äldre i kommunen, har nu givit resultat när det gäller antalet kontakter. Under 2010 har Vägledaren haft ca 950 kontakter, vilket innebär en ökning med 350 jämfört med 2009. Kontakter har skett via telefon, personliga möten samt brev och e-post. Antalet telefonsamtal har varit 815, hembesök eller besök på kontoret 120, övriga kontakter har skett via brev och e-post. De flesta kontakterna har tagits av den enskilde själv men även anhöriga, föreningar, organisationer och kommunanställd personal har tagit kontakt. Vägledaren har under året medverkat på möten med olika pensionärsorganisationer och föreningar för att informera om Vägledarens arbete. Information har lämnat på olika träffpunkter, har även medverkat i Äldreveckan och Aktivitetsdagen i stadsparken. Vägledaren har deltagit i kommunala pensionärsrådets möten under året. De kontakter som tagits via telefon har handlat mycket om vägledning och råd. Information om vart man ska vända sig i olika ärenden och situationer, har efterfrågats. Frågor har ställts om riktlinjer/rutiner och bestämmelser när det gäller bland annat bostadstillägg, färdtjänst/riksfärdtjänst, Rut-avdrag, parkeringstillstånd, bostadsanpassning, pensioner, god man, skuldsanering, överklagningar, körkortsärenden, patientnämnd etc. Många kontakter har resulterat i praktisk hjälp med att tolka brev och skrivelser från olika myndigheter, hjälp med att fylla i olika blanketter och ansökningar. Agerat mellanhand i kontakt med sjukvård, pensionsmyndighet, rättsinstanser, länsstyrelse, patientnämnd, överförmyndare m. m. Vägledaren har också ombetts att medverka tillsammans med den enskilde vid olika planeringar i hemmet med t.ex. handläggare, enhetschef, färdtjänsthandläggare m fl. Har även ombetts att medverka vid bankärenden som en oberoende lyssnare. Vägledaren används ofta som bollplank i olika frågeställningar, både av närstående och den enskilde.
4 (5) Agerar samtalspartner i känsliga frågor som kan vara svårt att diskutera med närstående eller när närstående saknas eller finns på långt håll. Akuta hembesök har också förekommit, när något oväntat inträffat och oron infinner sig. Många ringer bara för att få prata en stund. Återkommande kontakter har tagits med vägledaren i ca 70 ärenden under året, där intervallerna från varannan dag till mer sällan. Framförda synpunkter Upplevelsen att det ofta kommer två personal hem till den enskilde, kvarstår från förra året och man har svår att förstå varför. Som hemtjänsttagare känner man sig åsidosatt då personalen pratar med varandra och inte med den enskilde. Det man samtidigt framför i denna fråga är kostnaden för kommunen och osäkerhet över vad man själv får betala för. Många har läst i tidningen om besparingar inom äldreomsorgen. Det som handlar om att man först måste prova hemtjänst när man kommer från sjukhuset, innan man eventuellt kan få komma till en korttidsplats, skrämmer många. Man är också orolig över att man inte ska kunna få ett särskilt boende i form av servicelägenhet om man inte först har provat kommunal hemtjänst. Ex. Jag har hört av bekanta att man inte får flytta till en servicelägenhet om man inte har hemtjänst sedan tidigare, men jag har ju hjälp av mina barn i dag. Den oro som började sprida sig förra året, hos de äldre som har privat hjälp, att de inte skulle få ta del av kommunens insatser i samma utsträckning som de som anlitar den kommunala hemtjänsten, fortsätter. De flesta som lämnar synpunkter uppger att de inte vill fylla i Synpunkten, på grund av risk för repressalier. Anhöriga fortsätter att ställa frågor om varför det är så svårt att få anhörigbidrag. De känner att arbetet som anhörigvårdare i bland är tufft, framför allt när den som är sjuk inte vill släppa in någon utomstående i hemmet som avlastar. Samtidigt är det då svårt att komma ifrån för att besöka till exempel anhörigcenter. En ekonomisk ersättning skulle då kännas som en uppmuntran och göra arbetet lättare.
5 (5) En ny aspekt har framkommit när det gäller anhörigbidragen, man ifrågasätter ekonomin i det hela. De funderar över om det inte blir dyrare att låta hemtjänstpersonalen utföra det som anhöriga ställer upp med dygnet runt för en ringa ersättning. Oftast är ett anhörigbidrag den bästa lösningen och ger den största tryggheten för både den enskilde och den anhöriga. Rättsliga prövningar har gjorts vad gäller anhörigbidragen och förvaltningsrätten tar inte ställning till hur kommunen väljer att tillgodose de behov som finns utan bara att. Deras fråga är, har det gått prestige i frågan? Närstående ringer fortfarande och frågar efter telefonnummer till olika verksamheter inom äldreomsorgen. Någon kanske vistas på korttidsplats eller nyligen flyttat till ett särskilt boende och anhöriga vill få kontakt. Telefonnummer finns inte i telefonkatalogen, därför försöker de ringa på de telefonnummer som finns. Helger och kvällar är det dock svårt att få kontakt med någon. Röststyrningen kanske skulle informeras mer om? Argumentet att fler och fler söker telefonnummer via datorn, stämmer inte för målgruppen äldre som oftast inte har någon dator. Sammanfattning Frågor, synpunkter och efterfrågan på praktisk hjälp har varit mycket skiftande under året. Efterfrågan på tjänster, som tidigare var lättillgängliga, efterfrågas mer och mer från Vägledaren. Ett exempel är bankkontorens nedläggningar i ytterområden, dessa kunde tidigare hjälpa till med ifyllande av bankgiro, nu vet man inte vart man ska vända sig. Hemtjänsten hjälper inte till med detta och för att få en God Man krävs att man är sjuk. Ansökan om bostadstillägg är också svårt att få hjälp med, för de som inte kan ta sig till försäkringskassans lokalkontor, som inte ligger centralt. Självdeklarationen ställde till problem för de som var vana att lämna den i brevlådan vid gamla skattekontoret. Nya alternativ att lämna sin deklaration har inte varit lätt för de äldre att ta till sig, möjligheten att lämna via dator är i stort sett omöjlig och alternativet på telefon är inte heller lätt då man måste knappa in flera koder. Detta har märkts på efterfrågan av hjälp med detta.