Seminarium III Miljörätt Mål och krav, genomförande av miljökrav, särskilt om genomförandet av miljökvalitetsnormer. Målet och hänsynsreglerna m.m. I miljöbalkens portalparagraf framgår att miljöbalken skall tillämpas så att en hållbar utveckling, så som den definieras i 1 kap. 1 andra stycket miljöbalken, uppnås. Här framgår dels det övergripande kravet på att människors hälsa och miljön ska skyddas mot skador och olägenheter, och dels några punkter som är särskilt viktiga för att detta ska uppnås. I förarbetena förtydligas att så fort tveksamhet råder om vad som ska beslutas i en viss fråga, så ska man välja det alternativ som mest sannolikt gynnar uthållig utveckling. 1 Definitionen av vad som krävs för en hållbar utveckling i 1 kap. 1 andra stycket miljöbalken är inte är en uttömmande utan exemplifierande beskrivning av vad som krävs för en hållbar utveckling. För att ytterligare klarlägga vad som krävs så har riksdagen fastställt miljömål. 2 Dessa miljömål är idag konkretiserade i 16 miljökvalitetsmål som beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Dessa miljökvalitetsmål har i sin tur brutits ner och konkretiserats i regionala och lokala miljömål. Hur sambandet mellan miljökvalitetsmålen och miljölagstiftningen kan se ut kommer till uttryck i miljööverdomstolens dom den 9 november 2006 i MÖD 2006:53 som alla ska ha läst inför seminariet. Uppgift 1 Sara ska åka och hälsa på sin faster i Göteborg under sin sommarledighet. Först hade hon tänkt åka tåg dit, men eftersom det tar så lång tid och inte heller är billigare, så väljer hon att flyga dit i stället. Omfattas denna situation av miljöbalken? dvs. är någon/några 1 Prop. 1997/98:45, del 2, s. 8 2 A. prop., s. 7-8
Sid 2 (5) av miljöbalkens bestämmelser tillämpliga och finns det i så fall några krav som kan ställas på Sara utifrån dessa regler? Alla basgrupper! Uppgift 2 Jag kommer att välja ut någon av er som mycket kort ska berätta vad Miljööverdomstolens dom den 9 november 2006, MÖD 2006:53, handlade om och vad Miljööverdomstolen kom fram till. Därefter ska alla vara beredda att diskutera om Miljööverdomstolens dom var korrekt (dvs. är förenlig med gällande rätt)? Alla basgrupper! Miljökvalitetsnormerna Den traditionella regleringen på miljöområdet ställer upp krav på miljöhänsyn som sedan aktualiseras vid bedömning av olika enskilda åtgärder och verksamheter. När tillämpningen av kravreglerna sker, t.ex. vid en tillståndsprövning, så kommer detta att påverka vilka utsläpp och andra störningar som den källan tillåts orsaka omgivningen. Reglerna styr på så sätt påverkan från de olika källorna. När olika myndigheter granskar olika verksamheter finns dock en uppenbar risk att ingen har insikt om den totala påverkan som sker när det gäller t.ex. luftkvaliteten inom ett större område. Miljökvalitetsnormer är det verktyg som utarbetats för att försöka få insikt om den totala miljöpåverkan inom ett större område och sedan ställa upp krav för hur pass stor miljöpåverkan av ett visst slag som är acceptabelt inom detta område. Miljökvalitetsnormerna anger vilken kvalitet marken, vattnet, luften eller miljön i övrigt måste ha för att skydda människors hälsa och miljön och avhjälpa skador och olägenheter. Miljökvalitetsnormer tillsammans med regler för att uppnå dessa anses vara nödvändiga för att kunna hantera dagens miljöproblem, där föroreningar och störningar ofta kommer från ett stort antal stora och små verksamheter och åtgärder, med varierande påverkan som ofta är av diffus karaktär. Miljökvalitetsnormer finns t.ex. när det gäller kvaliteten på utomhusluft, omgivningsbuller och vattenmiljön. Reglerna om miljökvalitetsnormer har utretts och förändrats i etapper allt sedan miljöbalken trädde i kraft. De senaste större ändringarna skedde genom lagen (2010:882) om ändring i miljöbalken och trädde i kraft den 1 september 2010.
Sid 3 (5) Scenario Anna bor tillsammans med sin sambo Hendrik och deras tre år gamla dotter Frida i en bostadsrätt i en av förorterna till en av Sveriges större städer, Storstaden. Bostadsområdet ligger nära, ca 500 meter, från Östra strandens industriområde. Familjen flyttade in i bostadsrätten när Frida var drygt ett år gammal, och sedan dess har Frida utvecklat astma. För en dryg månad sedan fick Anna veta av en kollega att luftkvaliteten i vissa delar av Storstaden inte är vad den borde vara och att detta har lett till att många människor utvecklar astma. Samma dag uppmärksammade hon en tidningsartikel där det framgick att det konstaterats vid mätningar att halten av fina partiklar, PM10, i luften vid flertalet tillfällen, sammanlagt 167 dygn per kalenderår, legat på så höga nivåer som 70 till 130 mikrogram per kubikmeter luft per dygn och i genomsnitt 55 mikrogram per kubikmeter luft per år, i den förort där familjens bostad ligger. I samma artikel stod att dessa små partiklar är hälsofarliga då de kan tränga ner i lungornas känsligaste delar och där orsaka skador, direkt eller indirekt, i egenskap av bärare av miljöfarliga ämnen. På kort tid kan exponering av dessa partiklar medföra bland annat andningsbesvär och förändringar i lungfunktionen. På lång sikt kan partiklarna orsaka ökad lungcancerrisk och kroniska effekter på lungfunktionen. Beräkningar i länet har visat att höga partikelhalter i luften är dubbelt så viktig för livslängden som trafikolyckor och att halten av fina partiklar i luften således är en mycket viktig miljöfråga för många svenska tätorter. Anna blir helt matt när hon läst färdigt artikeln. Är det boendemiljön som bidragit till eller kanske ensamt orsakat Fridas astma? Anna och Hendrik diskuterar länge vad de ska göra på kvällen samma dag. Familjen trivs bra i lägenheten och vill helst inte flytta. Borde inte myndigheterna åtgärda detta? Paret vänder sig till er med de frågor som följer nedan. Uppgift 3 Hur den övergripande regleringen av miljökvalitetsnormer ut? Var finns de detaljerade reglerna för denna situation? Är det verkligen tillåtet i Sverige att det inom vissa områden sker utsläpp till luften med fina partiklar, PM10, sammanlagt 167 dygn per kalenderår, på så höga nivåer som 70 till 130 mikrogram per kubikmeter luft per dygn och i genomsnitt 55 mikrogram per kubikmeter luft per år? Basgrupp 1 Uppgift 4 Anna och Hendrik har hört talas om att myndigheterna kan utforma åtgärdsprogram för att komma till rätta med utsläpp av fina partiklar och andra luftföroreningar. Vilken myndighet ansvarar för detta?
Sid 4 (5) Kan Anna och Hendrik tvinga myndigheten att upprätta ett åtgärdsprogram om myndigheten inte gjort detta ännu? M.a.o. kan paret överklaga ett beslut av ansvarig myndighet att inte inleda arbetet med att ta fram åtgärdsprogram? Basgrupp 2 Uppgift 5 Är åtgärdsprogrammen bindande för enskilda? Om svaret är nej, vad innebär detta? M.a.o. vilken miljönytta medför ett åtgärdsprogram? Basgrupp 3 Uppgift 6: Även i centrum av Storstaden ligger halterna av fina partiklar, PM10, utöver det tillåtna. Det pågår just nu en ombyggnad av en sidoväg till en av de större vägarna som går genom centrum. Ombyggnaden av sidovägen syftar till att underlätta för trafiken (särskilt stadsbussarna) att så att trafiken inne i centrum ska minska. Just nu innebär ombyggnaden av sidovägen att utsläppen till luft i än större utsträckning än tidigare överskrider miljökvalitetsnormerna för luft. På sikt kommer dock ombyggnaden sannolikt att innebära att utsläppen till luft minskar. Är ombyggnaden av sidovägen, utifrån det vi vet, förenlig med miljöbalkens hänsynsregler? Basgrupp 4 Uppgift 7 Björkstadens Energi AB (bolaget) vill bygga ut sitt kraftvärmeverk i Björkstaden. Om bolaget får igenom sina planer kommer den nya förbränningsanläggningen att öka bolagets produktion av fjärrvärme i Björkstaden med hela 30 % jämfört med dagens kapacitet. Detta är önskvärt ur ett samhällsperspektiv eftersom fjärrvärmen skapar en välfungerande och förhållandevis miljövänlig uppvärmning av människors hem. Ett problem är dock att bolaget inte kommer att kunna sälja all den fjärrvärme som kommer att kunna produceras i den nya förbränningsanläggningen under hela året, eftersom efterfrågan varierar mellan varmare och kallare perioder. Detta innebär att bolaget under dessa perioder, vilka som regel infaller större delarna av juni till och med augusti månad, planerar att avleda varmt vatten till en närliggande sjö, Visslan. Om bolaget avleder överskottsvärme till Visslan under stora delar av månaderna juni till och med augusti så leder detta till att temperaturen stiger i Visslan. Denna värmetillförsel ökar risken för algblomning i sjön. Detta är särskilt problematiskt eftersom den utrotningshotade fiskarten Skumpan trivs särskilt bra i sjöar som Visslan, då algblomningen kan utgöra ett hot för Skumpan. För att skydda Skumpan har den svenska regeringen beslutat om miljökvalitetsnormer med stöd av 5 kapitlet 2 första stycket 2 miljöbalken.
Sid 5 (5) Miljökvalitetsnormerna anger att i de sjöar där Skumpan förekommer som Visslan bör förhållandena inte försämras så att det påverkar situationen för Skumpan. Ett alternativ till att leda bort varmt vatten till Visslan är att bolaget installerar särskilda kyltorn för att avleda värmen. Detta skulle vara tekniskt genomförbart men kosta väldigt mycket pengar. Kostnaden gör att bolaget sannolikt kommer att avstå från att bygga en ny förbränningsanläggning om detta krav skulle ställas, och kostnaden överskrider den kostnad som normalt uppkommer för kylning för liknade företag i samma bransch. a) Basgrupp 5 ska argumentera för att bolaget ska få bygga ut kraftvärmeverket med de villkor som de önskar (alltså med avledning av varmt vatten till Visslan). b) Basgrupp 6 ska argumentera för att bolaget inte ska få bygga ut kraftvärmeverket med de villkor som de önskar (alltså att bolaget måste använda sig av kyltorn om de vill bygga ut). c) Basgrupp 1 ska sedan välja vilken av basgruppernas resonemang som ni ansluter er till. d) Basgrupp 2 ska sedan förklara hur beslutet skulle ha påverkats om Skumpan skulle ha skyddas av miljökvalitetsnormer beslutade med stöd av MB 5:2 1 stycket 1?