Mönster och teman i studentuppsatser om begåvade barn

Mönster och teman i studentuppsatser om begåvade barn av Staffan Harling Texten uppdaterades senast den 2 juni 2011. Innehåll Mönster och teman i studentuppsatser om begåvade barn... 1 Innehåll... 1 1. Introduktion... 1 2. Metod... 1 Kodningskategorier... 2 3. Resultat och diskussion... 3 Var skrivs uppsatserna, av vilka och varför?... 3 Metoder och urval... 4 Myter, åsikter och teman hämtade från externa källor... 4 Åsikter och kategorier hämtade från uppsatserna... 4 Sammanfattning... 5 1. Introduktion Det skrivs inte mycket i Sverige i ämnet begåvade barn, men då och då dyker det upp studentuppsatser, oftast examensarbeten. Någon översikt eller sammanställning av dessa fanns ingenstans att hitta då jag letade, och därför beslöt jag att göra en själv. Syftet med denna text är alltså att undersöka studentuppsatser som handlar om ämnet begåvade barn och deras situation, eller med andra ord att ge en bild av vad som skrivs, var, av vilka och med vilka vetenskapliga metoder. 2. Metod Jag har hämtat uppsatser framförallt via hemsidan www.uppsatser.se, där många (men inte alla) av landets akademiska uppsatser finns samlade i elektronisk form. Jag har sökt på begåvad, begåvade, begåvning samt särbegåvad och särbegåvade. Förutom detta har jag fått tips om några ytterligare uppsatser via Mensa Sveriges forum för begåvade barn (http://gcpforum.mensa.se/) samt genom personliga kontakter. Strävan har inte varit att garantera att jag fått tag på alla aktuella uppsatser utan bara tillräckligt många för att uppfylla syftet att kunna ge en generell uppfattning om vad som skrivs. Urvalet är sannolikt långt ifrån fullständigt och kan ännu inte sägas vara representativt. En grundtanke med denna text är dock att såväl utöka analys som förbättra representativitet genom att uppdatera den allteftersom jag får tillgång till fler uppsatser. Längst upp anges därför när texten uppdaterades senast. Jag kommer att inkludera uppsatser som rör begåvade barn, deras situation i skolan eller någon annanstans, och hur personer (såsom lärare) som arbetar med begåvade barn ser på gruppen. Jag har inkluderat även uppsatser som handlar om begåvning inom ett specifikt ämne, exempelvis matematik. www.staffanharling.se Sida 1 av 5

Texten är inte en metastudie i betydelsen att jag kombinerat resultat från de ingående uppsatserna. Det har istället varit uppsatserna själva jag varit intresserad av att analysera. Arbetssättet har varit kvantitativt där varje uppsats utgjort en datapunkt eller individ. Uppsatserna har kodats utifrån 45 kategorier som utgått framför allt ifrån åsikter om och attityder till begåvade barn. I det har inkluderats vad som ibland omnämns som allmänt spridda myter eller missuppfattningar, åsikter om begåvade barn som grupp och om deras situation. Ett delsyfte med rapporten kan därför sägas vara att också kontrollera i vilken utsträckning sådana så kallade myter förekommer i materialet. Vilka åtgärder som nu faktiskt görs i skolor eller vad lärare eller elever tycker borde göras har dock inte inkluderats. Själva utvecklingen av kategorierna har inte varit speciellt organiserat, utan fungerat framförallt som en hjälp till genomläsning och analys. Kategorier som visat sig meningslösa eller av annan anledning inte gett någon information bidragit till slutresultatet redovisas inte. Jag har valt att koda varje kategori som antingen 1 eller 0, att en åsikt är närvarande eller inte. Detta betyder att även om bara en av exempelvis fem intervjuade uttrycker en åsikt kodas uppsatsen som att åsikten finns representerad. Detta betyder att man inte kan titta på totala antalet intervjuer och säga att de som ingick i denna uppsats tyckte så här, vilket skulle leda till att frekvensen av åsikter skulle bli överskattade. Kodningen och slutsatserna beskriver uppsatserna, och jag har inte varit ute efter att kombinera de data uppsatserna själva bygger på. Kodningskategorier De åsikter/myter/fördomar som kodades inkluderar de nio som nämns av Ellen Winner i hennes bok Gifted children: Myths and Realities (1996): 1. Begåvade är bra på allt 2. Det är skillnad mellan att vara talangfull (ex. inom sport eller musik) och begåvad 3. Alla begåvade barn har hög IQ 4. Begåvning är bara medfött/bara arv 5. Begåvning är bara upptränat/bara miljö 6. Begåvade barn pushas/skapas av sina föräldrar 7. Begåvade barn mår bra/är psykiskt mycket välmående 8. Alla barn är begåvade 9. Begåvade barn blir framstående vuxna Roland S. Persson listar några fördomar på dels sin hemsida 1 och dels i sin bok Annorlunda land (1999): Skicklighet uppstår ur ingenting, det är något man bara har. Vissa kan automatiskt Särbegåvade klarar sig själva och behöver inga särskilda insatser i skolan Att satsa även på särbegåvningar i svenska skola är att skapa en elitskola Genier är galna och skillnaden mellan särbegåvning och sinnessjukdom är liten Begåvade är redan tillräckligt privilegierade Hjälp till begåvade kommer med nödvändighet att gå ut över lågpresterande (och är odemokratiskt) Deborah L. Ruf nämner i sin bok 5 levels of gifted: School Issues and Educational Options (2009) några olika åsikter begåvade barn och deras föräldrar stött på: Uppnådda försprång (exempelvis i läsning) jämnar ut sig efter några år 1 http://hj.se/hlk/forskning/personal/child/roland-s-persson.html www.staffanharling.se Sida 2 av 5

Individer i samma ålder = peers (jämlikar) Sociala färdigheter är viktigare än akademiska/akademisk utveckling Att utmana barnen är att pusha dem för hårt Elev: skolan är inte till för att lära sig saker Elev: Ignorerad av läraren Elev: bestraffad av läraren Från uppsatserna själva togs också ett antal kategorier. Vad som blev kategori och inte är helt mitt eget val, och det går att göra detta på många olika sätt. Lärare som inte stött på något begåvat barn Begåvade barn är (alltid) duktiga inom ett ämne eller område Lärare har/anser sig ha tillräcklig kunskap om begåvade elever Fokus läggs på svaga elever. Särbegåvade får stå tillbaka på grund av tids-/resursbrist. Alla är begåvade på sitt sätt (liknar myt 8 från Winner) Området är tabu/fult att prata om Särbegåvade elever är mer/mycket självgående Särbegåvade har svårt för socialt samspel Särbegåvade har lätt för socialt samspel Särbegåvade ställer kluriga frågor De begåvade tas bra om hand som det är nu Är informanterna helt ärliga/ger de politiskt korrekta svar? Jag lade också till två kategorier som handlar om uppsatserna i sig: Uppsatsen handlar om högpresterande elever snarare än begåvade Uppsatsen handlar enbart om matematik/matematikbegåvning 3. Resultat och diskussion Jag har hittills granskat 37 uppsatser. Urvalsmetoden har inneburit att de ingående uppsatserna har en hel del olika inriktningar och vars individuella resultat därför idealiskt inte bör jämföras utan hänsyn till skillnaderna i definitioner och frågeställningar. Jag håller mig här på en relativt generell nivå i mina slutsatser och strävar efter att ge en bild av vad som skildras i rapporterna och hur det görs. Var skrivs uppsatserna, av vilka och varför? Många uppsatser som hittills inkluderats var av väldigt liknande typ. Det handlade i 34 av 37 fall om examensarbeten från lärarutbildningar från olika delar av landet. Övriga var examensarbeten från specialpedagogutbildning (2) och från psykologprogrammet (1). Självklart är denna fördelning delvis orsakad av sättet att söka uppsatser, och från Uppsala vet jag exempelvis att inga arbeten från institutionen för psykologi finns digitaliserade ännu. Inget lärosäte står för någon speciellt stor del av uppsatserna och totalt 15 olika lärosäten finns representerade. Flest kommer från Malmö högskola och Linköpings universitet med 8 respektive 6 uppsatser. Värt att notera är att flera lärosäten saknas helt, inklusive Uppsala universitet. Detta torde bero på vilka uppsatser som finns tillgängliga på nätet och inte. Det finns inte heller några mönster i att specifika individer går igen som handledare eller granskare av rapporterna, tvärtom är det väldigt sällsynt att ett namn dyker upp mer än en gång. De flesta uppsatser handlade om begåvade barn i allmänhet, och framförallt deras situation i skolan, men det förekom också att uppsatser begränsade sig till att behandla högpresterande elever (5 st.) eller elever begåvade inom ett visst ämne (6 st.). www.staffanharling.se Sida 3 av 5

Metoder och urval 27 av 37 uppsatser använder sig av ett bekvämlighetsurval. Detta är inte så konstigt med tanke på att 35 av uppsatserna (95%) utnyttjar någon form av kvalitativ metod i sin datainsamling. Den i särklass vanligaste typen av datainsamling var intervju, vilket 31 av uppsatserna bygger på. Nästa vanligast var enkät, som förekom i 8 fall. Inslag av någon sorts kvantitativ metod förekommer i endast 6 fall. Myter, åsikter och teman hämtade från externa källor Överlag fanns det som normalt benämns som myter väldigt lite representerade i detta material. Av Winners myter är det endast fyra som dyker upp alls i materialet: 8. Alla barn är begåvade (i 4 uppsatser), samt enstaka fall av 7. Begåvade barn mår bra/är psykiskt mycket välmående, 2. Det är skillnad mellan att vara talangfull (ex. inom sport eller musik) och begåvad och 4. Begåvning är bara medfött/bara arv. Åsikter plockade från Persson lyste med sin frånvaro bortsett från 1 fall av Särbegåvade klarar sig själva och behöver inga särskilda insatser i skolan. Även de hämtade från Ruff saknades i princip helt, men med undantag av de som beskriver åsikter från begåvade elever. Elev: ignorerad av läraren förekommer 5 gånger och Elev: bestraffad av läraren förekommer 3 gånger. Värt att notera var att långt ifrån alla uppsatser intervjuade elever eller gav utrymmer för deras åsikter, och av de 7 som faktiskt gjorde det fanns det bara 2 där dessa åsikter saknades. Sammanfattningsvis finner man i intervjusvaren förvånande få inslag av de myter, fördomar och missuppfattningar som i rapporterna själva då och då beskrivs som vanligt förekommande eller som den dominerande synen. Med andra ord, bilden som flera av uppsatserna ger då de uttalar sig om den allmänna inställningen stämmer inte med den bild man får av de faktiskt intervjuade. Man kan tänka sig flera anledningar till varför data skulle vara förskjutna åt just det hållet. I samtliga fall av intervjuer byggde bekvämlighetsurvalet mer eller mindre på att frivilliga eller intresserade intervjuades. Man kan rimligen anta att den typen av urval resulterar i en mer positiv inställning och en högre grad av intresse för begåvade och deras situation i skolan än om det hade handlat om slumpvis utvalda lärare. Några författare nämner dessutom i sin analys att de misstänker att intervjupersonerna svarat lite väl politiskt korrekt och ifrågasätter i vilken utsträckning deras intervjusvar återspeglar verkligheten. Intervjupersonerna har fått veta ämnet i förväg, i några fall även fått information i förväg, och kan tänkas fundera lite extra då man ska bli citerad i en uppsats. Något som också kan bidra är att individer ibland trots att de gör sitt bästa uppvisar en tydlig skillnad mellan vad man tycker och hur man i praktiken beter sig (ett vanligt exempel är hur skol- och förskolepersonal trots försök till motsatsen behandlar pojkar och flickor olika), och möjligen kan detta också spela in. Man måste dock alltid sätta vilka åsikter som förekommer i förhållande till vad som frågas efter. Det var bara i enstaka fall som de åsikter som används som exempel på myter om begåvade barn explicit frågades om, även om många innehöll generella frågor om hur begåvade barn definieras och uppfattas. Sammantaget kan ifrågasättas i vilken utsträckning dessa rapporter ger någon information om hur spridda dessa myter är överhuvudtaget. Åsikter och kategorier hämtade från uppsatserna Två av kategorierna står ut genom att förekomma klart oftast: Fokus läggs på svaga elever. Särbegåvade får stå tillbaka på grund av tids-/resursbrist (27 uppsatser) och Lärare har/anser sig ha tillräcklig www.staffanharling.se Sida 4 av 5

kunskap om begåvade elever (23 uppsatser). Medan den första var väntad blev det lite av en överraskning för mig att den om lärares kunskap förekom såpass ofta. Detta samtidigt som information om begåvade barn, hur man identifierar dem och vilka behov de har nästan inte förekommer alls på lärarutbildningar. Ingenstans nämns vidareutbildning i ämnet, och ett antal uppsatsförfattare nämner till och med i inledningen till arbetet att de valt ämnet just för att deras utbildning inte gett någon information om denna grupp elever. Jag har varit relativt liberal i min bedömning gällande vilka uppsatser som ska kodas som att uppfylla kategorin om att ha tillräcklig kunskap, och även kodat åsikten som närvarande när jag tyckt den varit tydligt underförstådd snarare än bara rent uttryckligt formulerad. Sammantaget öppnar det dock för tolkningsmöjligheten att det förekommer en kunskapsbrist i kombination med att man inte vet vad man saknar. I ett fall finns åsikten att lärare har tillräckligt med kunskap även hos uppsatsförfattarna. Även detta påverkas dock av alla systematiska felkällor i urval och frågeställning beskrivna ovan. Något mindre förekommande var Begåvade barn är (alltid) duktiga inom ett ämne eller område (14 uppsatser) och Särbegåvade elever är mer/mycket självgående (11 uppsatser). Den senare påminner om, men är inte lika strikt som, Perssons Särbegåvade klarar sig själva och behöver inga särskilda insatser i skolan. Dessa båda är av typen att de mycket väl skulle kunna stämma, men att generalisera till alla särbegåvade eller se det som en del av definitionen av vad det innebär att vara särbegåvad kommer att vålla problem för de barn som inte passar in i mallen. Följande kategorier förekommer 4-6 gånger: Lärare som inte stött på något begåvat barn, Alla är begåvade på sitt sätt, Särbegåvade har svårt för socialt samspel, Särbegåvade har lätt för socialt samspel, Särbegåvade ställer kluriga frågor, De begåvade tas bra om hand som det är nu. De första två punkterna tolkar jag som att beteckna en brist på kunskap om särbegåvade snarare än bara generaliseringar. Sammanfattning Överlag förekom få myter och fördomar om begåvade barn som grupp. Uppsatserna, och då framförallt de som bygger på intervjuer, ger sammantaget en bild av lärare som i de flesta fall gärna skulle ge mer tid åt elever med begåvning men tvingas prioritera elever som har svårt att uppnå gränsen för godkänt. Den individuella anpassningen till varje elev betonas, och lärare förfogar över begränsade resurser i form av både material och tid när det gäller att anpassa undervisningen till varje barns behov. I fallet med begåvade barn i skolan finns det utifrån detta material också skäl att misstänka att bristen på kunskap hos lärare som grupp kan göra det extra svårt för denna grupp att få sina behov tillfredsställda. De intervjuade lärarna tycker dock ofta att de har tillräcklig kunskap om begåvade barn. Denna text är ännu i en tidig fas, och det är osäkert i vilken grad de ingående uppsatserna ger en representativ bild av allt som skrivits i området. www.staffanharling.se Sida 5 av 5