GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL OCH FÖRETAG Nummer 3 2005 en tidning för och om Lycksele Drömmen blev sann... sid 17 Svansele Produktion och Contractor Bygg en affär vid rätt tidpun sid 12-13 En tidning med information om det som händer i vår kommun, om utbildning, samhällsservice, nä rings liv och annat som är vik tigt för oss Lyckselebor. Johan Skyttes en idéskola för mångfald sid 11
Rätt eller fel i rapporteringen? Metropolen Lycksele är en tidning för och om Lyck se le, om samhällsservicen och nä rings li vet i kommunen. Den trycks i 9.000 ex em plar och dist ri bu e ras till samt li ga hus håll och ar bets plat ser i kom mu nen. Produktion: Zacrison Information AB, Lycksele Ansvarig utgivare: Valter Gustafsson Texter: Valter Gus tafs son, Zacrison Information AB, Jennie-Lie Kjörnsberg, Lycksele kommun, Johnny Svensson, Lyanfonden, Gunilla Sjögren m fl Sättning/layout: Zacrison Information AB Tryck: Nya Tryck e ri et, Lycksele Foto: Valter Gustafsson Johnny Svensson Gunilla Sjögren (omslagsfoto) Jennie-Lie Kjörnsberg m fl. Får idrotten på elitnivå för stort utrymme i media? Det är läge att ställa den frågan. Jag har inget emot idrott och dess utövare. Det jag vänder mig emot är det sätt utövarna används på för att fylla TV-rutan och tidningarnas sportsidor. Deras privatliv verkar mera intressant än idrottsprestationerna. Slog på TV:n härom kvällen för att få de senaste resultaten från idrottsvärlden. Men, icke. Istället blev jag informerad om hur en lagledare inom speedway funderade och tänkte inför kommande bataljer (reportrarnas frågor handlar numera ofta och gärna om känslor), vem som fått sina senor uttänjda och vilka lirare som var till försäljning - inte en siffra, mål eller poäng redovisades!! Reportrarnas frågor når ibland riktiga lågvattenmärken. Som när Zlatan fi ck micken uppstucken i nian och frågan: Vad skulle du ställa för fråga till dig själv? Va?? Ja, vad skulle han svara på det? Enligt Zlatans ansiktsuttryck möjligen - vad gör jag här? Min refl ektion var - vad gjorde den reporten där? Han borde ha bytts ut redan före matchstart. Än värre kan det bli i snacket efter matcherna. Det där målet i 37:minuten visas från minst fem olika kameravinklar direkt efter fullträffen, tre gånger i halvtidspausen och fyra gånger ytterligare i sammandraget. Trots det får ändå matchhjälten uppmaningen från en något upphetsad reporter: Berätta om målet! Hallå! Trodde han att vi sov, att sändningen avbrutits eller att han själv arbetade vid Sveriges Radio? Tänk tanken att sportreportrarnas - i mitt tycke ovidkommande frågor - skulle smitta av sig på andra i deras bransch, exempelvis inom den politiska rapporteringen. - Hur tänkte och kände du Pär Nuder när du beslutade att höja skatterna för de redan lågavlönade, samtidigt som din egen löneförhöjning klubbades igenom? Men, vänta nu förresten. Den frågan känns faktiskt inte alls ovidkommande. Ursäkta Jihde, Ekwall och ni andra. Ni är nog lite av föregångare, trots allt. Red. www.alltomlycksele.se Hör av dig, så berättar vi mera. Zacrison Information AB, Håkan Axelsson tel: 0950-121 52 Har du frågor eller tips till METROPOLEN LYCK SE LE? Kontakta Zacrison Information AB, Telefon 0950-100 80 E-post: info@zacrison.se www.zacrison.se
DENNA SIDA ÄR ANNONS Vi vill att Lycksele skall fortsätta att utvecklas Den låsning som uppstått genom kommunallagen och överklaganden av kommunala beslut vad gäller möjligheten att bygga olika lokaler i Lycksele kan få stora och allvarliga konsekvenser för framtiden. Kommer vi att tvingas tacka nej till nyetableringar och begränsa befintliga företags möjligheter att utvecklas i kommunen eller finns det någon lösning på problematiken? Välkommen till frukostmötet, fredagen den 30 september kl 07.30 på Duvan, för kreativa diskussioner i ämnet. Ingen anmälan krävs och naturligtvis bjuder vi på frukosten. Konkurrensutsättning av offentlig verksamhet Reservera redan nu tid i din almanacka för vårt frukostmöte den 28 oktober. Då kommer vi att tillsammans med berörda tjänstemän och politiker diskutera näringslivets syn och kommunens ambition att lägga ut verksamhet på entreprenad. Något som vi ser viktigt för näringslivet, för effektiviseringen av kommunens organisation och för det omtalade näringslivsklimatet. Kommunalrådet Lilly Bäcklund och kommunens IT-Chef Pierre Sandström presenterade kommunens tankar för utbyggnaden av bredband där kommunen gräver ner fibern och tar en aktiv del i själva driften av nätet med bl a egen kommunikationsutrustning och via en upphandlad operatör, Riverman. I den efterföljande diskussionen uttryckte många farhågor inför de planerade förändringarna eftersom nästan alla närvarande mer eller mindre är beroende av den nya tekniken och varje driftstopp får stora konsekvenser för den dagliga verksamheten. Företagen är nöjda med den tjänst och support som idag tillhandahålls av det lokala företaget Brinet AB. Hur en ny policy och en ny operatör kan påverka oss som företagare och kommer det i dag fungerande systemet försämras i fråga om tillgänglighet, service, säkerhet samt funktionen av idag befintliga speciallösningar diskuterades. Höstfesten Höstfesten den 19 november, är ett annat viktigt datum att notera! I år kommer Företagarnas höstfest att hålla till på Medborgarhuset med sedvanlig middag, underhållning, bingo och utdelning av priser till årets företagare. För anmälan och information, kontakta Roger Broberg, Nya Tryckeriet, tel 383 00 Kort rapport från frukostmötet den 12 maj Till frukostmötet den 12 maj kom 35 engagerade och debattsugna deltagare som helt och hållet kom att handla om utbyggnaden av bredbandsnätet i Lycksele. Per Andersson ordförande i Företagarna Lycksele I samarbete med www.lokaldelen.se 3
INFORMATION FRÅN LYCKSELE KOMMUN kommun Fem som satt Lycksele på fi lmkartan... Ann Holmgren studerar för närvarande film vid Norska Filmhögskolan i Lillehammer. Hon är utbildad fotograf, men har alltmer övergått till film. Maison är den hittills mest uppmärksammade av hennes filmer. Den handlar om en ung flickas försök att nå sin slutna mamma och vann Corvos-priset på Sámi Film Festival i Kautokeino, Norge. Hennes nya film Toleransens gränser hade premiär på Umeå filmfestival i mitten av september. Filmfestival i Lycksele har blivit lite av tradition. VAFF, Västerbottens allmänna filmfestival, har vid två tillfällen förlagts till Lycksele - 2002 och 2004, båda gångerna som ett samarbete mellan Lycksele kommun, Film i Västerbotten, Studiefrämjandet och Medborgarhuset. I år firar VAFF 10-årsjubileum och Film i Västerbotten vill därför att VAFF ska genomföras i Umeå. - Det här betyder att vi inte kan räkna med samma stöd från Film i Västerbotten för höstens arrangemang, men naturligtvis ska vi ha en filmfestival, säger Bo-Anders Johansson på samhällsbyggnadsförvaltningen. Kända namn Årets program innehåller flera spännande punkter. Besökarna till MB kommer bl a att få se produktioner från lyckselefilmare som gjort sig kända i branschen. Vi har många sådana. Exempel är; Erik Vallsten, svensk ungdomsmästare i amatörfilm 1999 som nu studerar på Dramatiska Institutets fotolinje. Per Hanefjord, vinnare i en rad filmfestivaler med filmen En god dag och som nu går Dramatiska Institutets regilinje, Ann Holmgren som vunnit filmpris på samiska filmfestivaler och för tillfället studerar på Norska Filmhögskolan, samt Jörgen Bodesand, flitig filmare för TV4. EFTERLYSNING!!! Publikpriset och workshops Intresset för film är som sagt mycket stort i Lycksele med många eldsjälar - framförallt bland lärarna i våra skolor - som driver på utvecklingen. Resultatet har blivit massor av filmer som allmänheten sällan får se. Det ska festivalen ändra på, menar Bo-Anders. Han uppmanar även andra - som gör film på fritiden - att visa upp sina alster på festivalen och samtidigt tävla om publikpriset. Workshops blir det också. Under festivalen kan alla som någon gång drömt om att få lära sig filmskapandets konst chans att prova på hantverket. Anders uppmanar alla filmintresserade att hålla ögon och öron öppna för kommande annonsering runt festivalprogrammet som i skrivande stund inte är klart i detalj. Hela Sveriges Filmfestival Det stora målet för 2007 - då Lycksele fyller 400 år - är enligt Bo-Anders att då få stå som värd för arrangemanget Hela Sveriges Filmfestival, en riksomfattande festival som hållits i bl a Jokkmokk (2 ggr) och Storuman. I år är det Vännäs tur att lyfta fram film och filmupplevelser genom visningar, seminarier och diskussioner. - Chanserna är goda och vi kommer naturligtvis att jobba hårt för att få arrangemanget hit till Lycksele under jubileumsåret, säger Bo-Anders Johansson. Lycksele producerar hela tiden nya filmförmågor. Dessutom finns Lyckselebor ofta med när det händer något särskilt. Vi kommer till exempel att under Filmfestivalen visa Stig Åkessons berömda film från JAS-kraschen. Har du själv en film som du vill visa under Filmfestivalen, eller har du tips på filmer med anknytning till Lycksele som det skulle vara intressant att visa? Kontakta: Studiefrämjandet, Maria Dahlström, Tel: 0950-145 60 maria.dahlstrom@sfr.se Erik Vallsten har sedan tonåren gjort sig känd, inte bara i länet utan också på riksnivå, som en talang utöver det vanliga. Det sägs att han haft en plats vikt för sig på Dramatiska Institutet flera år innan han verkligen började där. Erik har vunnit flera priser på festivaler för flyhänta och intelligenta filmer. Erik tilldelades också 2005 års stipendium ur Anders Sandrews Stiftelse. Per Hanefjord har tidigare gått Kalix folkhögskolas filmlinje och gjort succé runt om i världen med sin förra kortfilm Barn leker ute. Per Hanefjord har börjat på Dramatiska Institutets regilinje i höst. Hans kortfilm En god dag har vunnit priser på festivaler i Göteborg, Odense och Kroatien. Han har även deltagit i Utbildningsradions TV-serie Garagefilm. Jörgen Bodesand. Flitig filmare som varit inblandad i en mängd TV-produktioner, bl a rest världen runt med När & Fjärran (1997-2004). Jörgen har just avslutat inspelningen av en dokumentärserie om humor, Dokument Humor, med Henrik Schyffert som inneburit besök hos bl a John Cleese i hans hem i Kalifornien och hos Conan O Brien i New York. Jonas Frick. Den 22 december 2001 avled filmregissören Jonas Frick i New York, endast 39 år gammal. Hans liv blev inte långt men hans samlade produktion av film var redan betydande. En långfilm som Strul, TV-filmer som G - som i Gemutredningen och Glasmästarna, mängder av rockvideos och hundratals reklamfilmer i Sverige och utomlands hade visat bredden i hans artistiska begåvning. Sina första trevande insatser som filmare gjorde han redan under skoltiden i Lycksele. På allmän begäran visar Lycksele Filmfestival Sista Skriket från hans gymnasietid när han engagerade hela Lycksele i filminspelningen. 4
INFORMATION FRÅN LYCKSELE KOMMUN Ann Erik Per Jörgen Jonas Metropolen frågar... Ulf Öhlund, nyanställd turism- och arrangemangssamordnare och koordinator för Lyckseles 400-års jubileum 2007. Vad är bakgrunden till jubileet? År 1607 blev Lyckseles första kyrka färdig. Samma år utsåg Karl IX också Lycksele till marknadsplats för handel mellan samer och birkarlarna. Både kyrkan och marknadsplatsen låg på Öhn dvs nuvarande Gammplatsen. Under jubileumsåret vill vi lyfta fram Lyckseles historia och därigenom bidra till att göra Lyckseleborna medvetna och stolta över sitt ursprung. Under jubileumsåret vill vi också marknadsföra Lyckseles starka sidor - dels som en attraktiv plats att bo, jobba och bedriva företag i men också Lycksels som mötesplats och turistiskt besöksmål året om. Hur kommer vi Lyckselebor att märka av firandet? Under hela året kommer en mängd olika arrangmang och aktiviteter att genomföras med anknytning till jubileet. Målsättningen är att de flesta Lyckselebor ska hitta något som passar just dem samt att det ska bidra till att locka hit ännu fler turister. Ännu finns inget färdigt program för jubileumsåret men vi jobbar med tre olika inriktningar: 1) Högtidliga arrangemang vid nyår, speciella jubileumsdagar samt offentliga symbolhandlingar av olika slag. Vi har bl.a. tänkt bjuda in kungafamiljen och sametinget till Lycksele. kommun 2) Speciella aktiviteter och arrangmang för att Levandegöra Lyckseles historia och ursrpung. Här kommer mycket att hända på Gammplatsen men vi hoppas också på ett stort engagemang från byarna. Vi hoppas också kunna ge ut en särskild jubileumsbok om Lyckseles historia. 3) Breda profilarrangemang inom olika temaområden som nöjen, idrott och kultur. Här vill vi stödja och stimulera föreningar, företag, organisationer och eldsjälar som vill genomföra olika arrangemang och aktiviter som vi kan koppla ihop med jubileumsfirandet. Vad händer just nu? Viktigast just nu är marknadsföra jubileumsåret gentemot Lyckseleborna, föreningslivet och företagarna i synnerhet. Vi marknadsför oss också utanför Lycksele för att locka till oss fler besökare och lyfta fram Lyckseles fördelar som mötesplats i olika sammanhang år 2007. Nu närmast kommer jag att delta vid Stockholmsmässan Lycksele för lönsamma affärer. Vi arbetar också kontinuerligt med att fylla programmet för jubileumsåret med olika arrangmang och aktiviteter. Här vill vi ha fler idéer och förslag samt engagemang och medverkan från Lycksleborna. Vill gärna slå ett slag för vår hemsida som vi nyligen dragit igång: www.lycksele400.se. Där kan alla som vill lämna förslag, synpunkter och få information om firandet allt eftersom programmet fylls på. Vad har du arbetat med tidigare? Innan jag flyttade till Lycksele jobbade jag sju år vid Luleå kommuns näringslivskontor med besöksnäringsfrågor, landsbygdsutveckling och EU-frågor/projekt. Dessförinnan jobbade jag 18 år inom Luleås barnomsorg som områdeschef, föreståndare och förskollärare. Hur trivs du i Lycksele? Har bott här i sex månader nu och jag trivs jättebra. Haft förmånen att träffa så många trevliga och engagerade människor som tagit väl hand om mej både i jobbet och privat. Och så finns ju allt jag behöver så nära - stadens utbud av nöjen, handel och kultur- och fritidsaktiviteter men också lugnet, stillheten och det naturen bjuder. Tidigare pendlade jag till 13 mil om dagen mellan bostaden i Älvsbyn och jobbet i Luleå. Nu tar jag cykeln till jobbet. Kan det bli bättre? 5
INFORMATION FRÅN LYCKSELE KOMMUN kommun Lyckseles dricksvatten billigast i länet Vattentäkten vid Gammplatsen och grabbarna som förser oss lyckselebor med dricksvatten. Fr.v: Sören Wikström, Mats Lövgren, Urban Israelsson, Martin Söderström, Thomas Grenbäck, Michael Johansson, Leif Broberg och Lage Rönnmark. På bilden saknas Ulf Renström och Jörgen Lundmark (Kristineberg) Vi svenskar lever i ett land med nära nog obegränsade tillgångar på färskt, gott dricksvatten. Det gör att vi - jämfört med många andra länder - kan kosta på oss att slösa med råvaran. Enhetschefen Lage Rönnmark och hans mannar på Samhällsbyggnadsförvaltningen ser till att mängden och kvaliteten på Lyckseles dricksvatten är den förväntade, ett arbete som pågår dygnet runt, årets alla dagar. Lyckseles dricksvatten produceras i 22 större och mindre vattenverk runt om i kommunen. Det största - nere i Hamn - förser tätorten, Hedlunda, Tannsele och Lugnet ( ca 9000 invånare) med dricksvatten, medan det minsta ( i byn Brännfors, Vormsele) servar endast två hushåll. Ledningsnätet i tätorten har en längd av ca 15-16 mil, gissar Lage Rönnmark. Bra råvara 1966/67 öppnades vattentäkten på Gammplatsen och ersatte de tidigare brunnarna nedanför Stenbergska Vårdcentralen, strax intill där nu vattenverket ligger. Vattnet från vattentäktens brunnar pumpas till vattenverkets lågreservoar där kalcinerad soda tillsätts för att höja PH-värdet till rätt nivå. Sodasilon rymmer 35 ton soda, tillräckligt för att täcka behovet under ca 8 månader. När detta är gjort, pumpas vattnet ut på nätet. Men innan dess har det passerat ett UV-filter, en extra säkerhetsåtgärd under vissa tider på året för att ta bort eventuella bakterier. Alternativet är att klorera vattnet. Det har man utrustning för, men klor avger lukt, något som konsumenterna ogillar. Dessutom är råvaran så bra att klorering inte är nödvändig, menar Lage Rönnmark. När nätet är fyllt går överskottet till högreservoaren - vattentornet på Norräng - som rymmer ca 3000 kbm, vilket motsvarar dygnsbehovet inom tätorten. Väl tilltagna säkerhetsåtgärder Driftsäkerheten, d v s att vattnet når abonnenterna, är en mycket viktig del. Pumparna som för ut vattnet i ledningsnätet är tre till antalet, men bara en nyttjas i den löpande driften. De två övriga är reserver. Två reservkraftverk finns att tillgå om strömmen går - ett stationärt och ett mobilt. Det senare kan användas även vid andra tillfällen, exempelvis om en skola eller ett dagis skulle bli utan ström. Sju mätstationer håller koll på flödet i systemet och kan ge indikationer på eventuella läckor i ledningsnätet. Markförhållandena är enligt Lage mycket goda och antalet läckor är därför relativt få - ca 10 stycken per år. Dessa lagas av den egna personalen. Vid renovering används den sk Re-linetekniken, d v s ett plaströr av något mindre dimension dras och skjuts in i det befintliga röret. Plaströret är i 12- meters längder och fogas samman med en speciell svetsteknik. Sedan man började använda tekniken i mitten av 80-talet har ca 2 mil rör reparerats på det här sättet. Risken att vattnet missfärgas exempelvis på grund av manganutfällningar har man eliminerat genom att syresätta grundvattenbrunnarna vid vattentäkten på Gammplatsen. Täkten fyller väl behovet av råvatten, men trots detta finns planer på att hitta en lika väl fungerande reservtäkt. 6
INFORMATION FRÅN LYCKSELE KOMMUN Lägst pris i länet Vintern och våren är naturligt perioder med flest driftstörningar, främst på grund av frysta ledningar. Att vattnet fryser när temperaturen går upp mot 0-strecket kan verka paradoxalt, men det beror på att kylan då slår ner i marken och göra att ledningarna fryser. Problemen drabbar relativt få abonnenter, menar Lage, främt beroende på att servicepersonalen är ute i god tid och cirkulerar vattnet i ledningssystemet med jämna mellanrum. Var frysningarna sker har man bokfört genom åren. Abonnenterna får även en påminnelse att ställa på kranarna under perioder när frysrisken ökar. Tipset att låta kranarna rinna är ingen ekonomisk fråga eftersom lyckseleborna inte betalar för mängden vatten man förbrukar. Kostnaden består av ett fast pris - 3 125 kronor per år för ett 1-familjshus - det lägsta i länet. Tävlar om kvaliteten När detta skrivs är Lage och mannarna i förberedelserna inför tävlingen Sveriges Godaste Kranvatten 2005, arrangerad av föreningen Svenskt Vatten. Skulle man bli etta eller två i den kommande regionfinalen i Luleå, så väntar riksfinalen i Blå Hallen i Stockholm i mitten av november. Det man bedömer är bl a nätets kvalitet, hur vattnet bereds och kanske viktigast - hur vattnet smakar. - Vi har en erkänt god råvara, ett väl fungerande nät och mycket duktig personal. Chanserna att vi går vidare är stora, säger Lage. När du läser detta vet vi hur det gått för Lyckseles dricksvatten. kommun Driftrummet vid vattentäkten. I förgrunden det stationära reservkraftaggregat som sätts in vid eventuella strömavbrott. Den stora grå behållaren i mitten innehåller den kompressor som syresätter grundvattenbrunnarna för att undvika utfällningar av mangan i råvattnet innan detta pumpas vidare till... Fakta Normalförbrukning/pers/dygn: Mat och dryck:...10 liter Disk:...40 liter WC-spolning:...40 liter Tvätt:...30 liter Personlig hygien:...70 liter Övrig användning:...10 liter Summa:...200 liter....vattenverket. Här tillsätts soda innan vattnet pumpas vidare ut på ledningsnätet..... Tillgången på vatten: Sverige: 20 000 kbm/person och år USA: 10 000 kbm/person och år Egypten: 1 000 kbm/person och år (Definieras som kronisk vattenbrist) I Sverige används endast 0,5% av den teoretiska mängden dricksvatten. Källa: Svenskt Vatten.... och hit till Vattentornet på Norräng. En gigantisk plåtcylinder som rymmer ca 3000 kbm. 7
INFORMATION FRÅN LYCKSELE KOMMUN Text och foto: Jennie-Lie Kjörnsberg kommun Carola trivs som personlig assistent För fem år sedan hade Carola Wahlberg ingen aning om vad det innebar att jobba som personlig assistent. Men hon lärde sig snabbt och upptäckte att hon trivdes med yrket. Jag lär mig hela tiden, både praktiska saker och hur människor fungerar, säger hon. När Carola, 29 år, började jobba som personlig assistent i Lycksele kommun visste hon inte hur yrket var. Därför var hon väldigt observant och lyhörd under inskolningen och tog intryck av hur de mer erfarna assistenterna arbetade. Carolas livserfarenhet och känsla för vad som passar sig i olika situationer underlättade. Nära relation Som personlig assistent kommer man väldigt nära brukaren personen man hjälper. Egentligen, tycker Carola, är hon inte bara personlig assistent utan också lite av kurator, arbetsterapeut, psykolog, sjukgymnast, familjemedlem eller kompis. Det är väldigt givande men kan ibland bli påfrestande. Om brukaren mår dåligt, finns risk för att assistenten får ta emot en del frustration eller irritation. Som personlig assistent går det aldrig att vara bossig man är i någon annans 8 hem och ska underlätta den personens liv, så obefogad kritik kan man låta passera. Men det är viktigt att man aldrig accepterar rena personangrepp eller något som går emot ens principer, säger Carola, som har lärt sig att inte ta åt sig. Viktigt att prata Personlig assistent är ett jobb som kräver att man är bra på att samarbeta och lyssna på den man ska hjälpa. Kommunikationen är det mest grundläggande, enligt Carola. Relationen mellan assistenten och brukaren är speciell eftersom den ena personen är mer utlämnad och hjälpberoende än den andra, så Carola har märkt att det underlättar om hon berättar lite om sig själv och delar med sig av glimtar ur sitt privatliv. Men jag är noga med distansen och umgås aldrig med brukaren privat. Det är en balansgång, säger Carola. Väldigt givande jobb Det är ganska fritt att arbeta som personlig assistent, även om det är mycket ensamarbete. Carola lagar inte bara mat och hjälper till med hygien utan har även följt med sin brukare på utflykter och längre resor. Jag tycker att det är ett väldigt givande jobb. Man får lära sig mycket om andra människor men även om sig själv. Framför allt blir man väldigt ödmjuk och tacksam över att man själv är frisk, säger hon. Trots att Carola trivs mycket bra som assistent, har hon ändå slutat. Ända sedan jag var liten har veterinärassistent varit mitt drömyrke. Så nu ska jag utbilda mig på högskola, säger hon. Till sin efterträdare och alla andra som vill arbeta som personlig assistent säger Carola Wahlberg: Det är viktigt att tänka på att visa respekt, ha tålamod och vara flexibel och anpassningsbar. Fakta: personlig assistans Behov i riket: cirka 14 000 personer Behov i Lycksele: 17 personer Antal personliga assistenter i riket: cirka 50 000 Antal personliga assistenter i Lycksele: 52 Ingångslön i Lycksele: 15 200 kronor/månad Snittlön i Lycksele: cirka 17 500 kronor/månad Källa: Socialförvaltningen, Lse kommun
INFORMATION FRÅN LYCKSELE KOMMUN Utmaningar och ständiga förbättringar Nyheter i kommunens centrala organisation kommun När personlig assistent blev ett yrke år 1994, var det ingen som visste riktigt vad assistenterna skulle göra. I dag är det tydligare vad som ingår i jobbet och vad som inte gör det. Att vara assistent handlar om att ge assistans till brukaren i olika livssituationer. Arbetsuppgifterna är helt individanpassade. En kvinna som hade haft hemtjänst länge sade att byta till personlig assistent var som att byta från cykel till Rolls Royce, säger Lena Backlund, områdeschef med ansvar för personliga assistenter. Arbetsuppgifterna varierar också beroende på varför brukaren behöver hjälp. En person med enbart ett kroppsligt funktionshinder har vissa rutiner men kan också agera på impuls. En del personer med hjärnskada, däremot, behöver ett strikt schema där de dagliga rutinerna måste följas i minsta detalj. Känslig arbetssituation Det kan vara svårt att ha en arbetsplats som samtidigt är någon annans hem. Huvudregeln är att assistenten bara ska hjälpa till med aktiviteter där brukaren själv deltar inte sköta hushållet för hela familjen. I dag finns mer kunskap än förr som hjälper till att dra gränserna. Dessutom gör försäkringskassan en bedömning av hur många timmar som brukaren har behov av. Lycksele kommun och brukaren gör sedan en så detaljerad arbetsbeskrivning som möjligt. Ibland behövs en detaljerad handlingsplan för att hjälpa assistenten avgöra kniviga situationer. Kanske har du hört att Lycksele kommun ändrar i förvaltningsorganisationen? Det är särskilt ledningen och administrationen som förändras. Målet med förändringarna är att erbjuda bättre service till lägre kostnader bland annat genom att effektivisera administrationen och stärka ledningen. Personalen på förskolor, äldreboenden eller i andra verksamheter berörs inte så mycket av omorganisationen. De största förändringarna sker centralt. Staben ska arbeta långsiktigt Strategiska frågor om framtiden och vilka inriktningar kommunen ska arbeta i diskuteras på tjänstemannanivå i staben, som är kommunchef Per-Eric Magnussons närmaste medarbetare. Staben ska syssla med: näringslivsutveckling, strategiska arbetsmarknadsfrågor, IT/ GIS samt personalstrategiska frågor, upphandling och konkurrensutveckling, internationella frågor samt strategisk analys och planering, marknadsföring samt intern och extern information, ekonomi/controlling. Administratörerna på ett ställe Lycksele kommun samlar alla som arbetar med kommunövergripande administration i en avdelning: uppdragskontoret. Uppdragskontoret ska serva förvaltningarna med administrativa tjänster, så att personalen i förvaltningarna kan koncentrera sig på själva verksamheten. Hittar du inte numret till den du söker på kommunen, ring 166 00! Vår växelpersonal hjälper dig att komma rätt. Vill du veta mer? På www.lycksele.se kan du läsa senaste nytt! Framtidsyrke i Lycksele Efterfrågan på personliga assistenter ser ut att öka. Enligt Gunnar Genberg, områdeschef med ansvar för personliga assistenter, får allt fler Lyckselebor i åldern 55 60 år stroke och behöver personlig assistans. Gunnar och Lena tror även att yrkesstatusen kommer att öka, eftersom det i dag finns personlig assistent-utbildning på högskolenivå. Samarbetet med arbetsförmedlingen betyder också mycket. Arbetssökande får utbildning, praktik och introduktionsmöten med brukarna och vet vad jobbet innebär innan de börjar. Där personkemin mellan assistenten och brukaren verkligen stämmer, där jobbar människor kvar, säger Lena Backlund. 9
INFORMATION FRÅN LYCKSELE KOMMUN kommun Har du frågor om bredbandssatsningen i Lycksele kommun? Tag kontakt med Rolf Eriksson, Lycksele kommun, 0950-167 33, 070-555 67 33 eller via e-post: rolf.eriksson@lycksele.se Stort intresse för kommunens bredbandssatsning På Jonsta har 27 av områdets 31 fastighetsägare valt att ansluta sig till bredbandsnätet. Enligt Ronny Johansson (längst t.v.) bör den egna arbetsinsatsen vara avklarad på två helger plus några kvällspass. Utbyggnaden av bredbandsnätet inom kommunen fortsätter. Fram till i våras har byarnas anslutning prioriterats och på försommaren togs beslutet att påbörja utbyggnaden inom tätorten, ett projekt som sträcker sig över åren 2005, 2006 och 2007. Viljan att ansluta sig har varit god ute i byarna, meddelar projektledare Rolf Eriksson. Procenttalet ligger mellan 35-97%. Intresset är stort även i tätorten. I den enkätundersökning som genomfördes förra hösten sade sig 40% av alla fastighetsägare vara villiga att ansluta sig. Från starten på försommaren har ett 10-tal bostadsområden kommit igång med att gräva kabeldiken, dra rör och kabel och återfylla dikena i väntan på fibersvetsning och slutmonteringar. Öppet nät Grundtanken med bredbandssatsningen är att skapa ett öppet nät av hög kvalitete där varje kund själv ska kunna välja tjänsteleverantör medan kommunen och upphandlad operatör sköter nätets drift och underhåll. Operatören heter Rivermen och har etablerat lokalkontor i Lycksele. Rivermen sköter liknande nät på ett flertal 10 platser i Sverige, bl a Storuman. Fördelen för en operatör - tjänsteleverantör att leverera tjänster i ett öppet nät, är att man inte har en hög startkostnad utan kan nå många presumtiva kunder på en gång utan att investera i egen utrustning. Utbyggnaden under 2005 sker inom ramen för det så kallade TVÅAN-projektet som finansieras av Statens Bredbandssatsning, EU, Länsstyrelsen, Landstinget och kommunen. Pengarna används till att bygga stomnätet och anslutningspunkter (noder) till de olika områdena (kvarteren). Till dessa kan sedan var och en av fastigheterna ansluta sig. Anslutningsavgiften ligger idag - om man gör en del av arbetet själv - på 3 000 kronor (inkl. moms) för ett enfamiljshus och 6 300 kronor (exkl. moms) för flerfamiljshus, plus 300 kronor för varje lägenhet. En relativt låg avgift jämfört med många andra kommuner, anser Rolf. Det finns också ett alternativ där flerfamiljshus och industrihus ansluts utan egen arbetsinsats. Då är anslutningsavgiften 15 000 kronor + 300 kronor/lägenhet eller lokal (exkl. moms). Viktigt att påpeka är att fastighetsägaren sedan inte betalar något mer förrän han eller hon börjar använda anslutningen - det vill säga - har ett aktivt abonnemang mot någon leverantör av tjänster till fastigheten. Man kan med andra ord ansluta fastigheten nu och börja surfa senare. Anvisningar som stöd Hur organiseras då den egna insatsen? Det vanligaste är att fastighetsägarna inom ett område utser en arbetsledare eller arbetsgrupp som leder arbetet. Till sin hjälp har den ett kompendium med anvisningar som beskriver hur arbetet ska utföras, vad man bör tänka på, osv. Kompendiet innehåller även mallar för avtal, ritningar som beskriver stomnätets sträckning och förslag på kabeldikenas sträckning - förslag som givetvis kan ändras när väl arbetet sätter igång, tillägger Rolf. Kommunen och det projekt som pågår håller med allt ingående material. När sedan grävningen och kabeldragningen fram till fastigheterna är gjord, sker fibersvetsning i brunnar och noder samt montering av anslutningsdosa i fastigheten. Samtidigt sker inmätning av de rör som grävts ner för att på ett säkert sätt kunna visa ut dessa i framtiden. De här momenten utförs av en av kommunen utsedd entreprenör. Kostnaden för eventuell hyra av grävmaskin och storleken på den egna arbetsinsatsen minskar naturligtvis ju fler i ett område som går samman. Det är viktigt att komma ihåg när man pejlar intresset i området, menar Rolf.
INFORMATION FRÅN LYCKSELE KOMMUN kommun Johan Skyttes skola har som enda skolan norr om Gävle utsetts till idéskola. Johan Skyttes är en skola med mångfald på både personal och elever säger skolans rektorer Anita Johansson (till vänster) och Turid Wang- Bendiksen. Johan Skyttes en idéskola för mångfald Johan Skyttes skola utsågs förra hösten till en idéskola. Det känns fantastiskt roligt att vi fi ck vara med och att man anser att vi gör bra saker för våra elever, säger rektor Turid Wang- Bendiksen. År 2004 fyllde Johan Skyttes 80 år. Samma år utsåg Myndigheten för skolutveckling, Johan Skyttes till en idéskola. Idéskola kan man bli om man har idéer om hur man ska ta tillvara och dra nytta av mångfalden bland eleverna för att utveckla skolan. Vi har en mångfald avseende elever och lärare. Arbetslagen består av lärare, personliga assistenter och resurslärare och vi samarbetar utifrån en gemensam lokal arbetsplan, säger Anita Johansson, rektor på Johan Skyttes skola. På skolan finns 167 barn och elever i förskola, grundskola, särskola och skolbarnomsorg. Ett flertal av barnen och eleverna vid Johan Skyttes har en icke-svensk bakgrund. Under hösten 2004 hade en fjärdedel av barnen anknytning till annat land. Enda skolan Johan Skyttes skola är den enda skolan norr om Gävle bland 20 skolor i Sverige som har blivit utvald till idéskola fram till hösten 2006. Meningen är att vi ska inspirera andra och ge idéer om hur man kan jobba framgångsrikt med mångfaldsfrågor, säger Turid Wang-Bendiksen. Urvalet har gjorts utifrån fyra kriterier där skolorna fått beskriva sitt arbete när det gäller helhetssyn på lärande, relationer mellan barn och personal och barn sinsemellan, samverkan mellan föräldrar och samhälle samt språk och kommunikation.det innebär bland annat att de har åtagit sig att i olika sammanhang sprida sina erfarenheter och kunskaper, bland annat genom att ta emot studiebesök, svara på frågor och presentera sin verksamhet på myndighetens webbplats. Studiebesöken ska vara väl förbereda. Den skola som besöker oss ska ha en plan med vad de vill med studiebesöket, berättar Anita Johansson. För sitt arbete får skolan ett ekonomiskt stöd på 50.000 kronor per år. Att vara kamratstödjare är både ansvarsfullt och roligt tycker Elin Olofsson och Simon Fjellner. Friends Pengarna har bland annat används till att utbilda kamratstödjare. Målsättningen är att motverka kränkningar och mobbning på skolan, säger Anita Johansson. Två av kamratstödjarna är Simon Fjellner och Elin Olofsson som går i klass 6. Vi går runt på rasterna och är bra kompisar. Om vi ser att någon är utanför frågar vi om de vill vara med, vi är snälla mot dem, säger Elin Olofsson. Bakom kamratstödjarna finns en trygghetsgrupp bestående av ett antal vuxna på skolan som ska stödja dem. Om det blir jobbigt i någon situation kan vi vända oss till en vuxen. Vi är inte alltid friends, ibland är vi bara vanliga kamrater också, berättar Simon Fjellner. Temaarbete En ny aktivitet är tema som är schemalagt varje måndag. Då möts alla elever från grundskolan och särskolan i olika gruppkonstellationer och arbetar med olika teman under läsåret. Det kan handla om allt från naturstudier till jul förr i tiden. Syftet med temaarbete är att använda allas kunskaper, olikheter och förmågor till en vidareutveckling av varje individs lärande. Nytt för i år är även att skolan utifrån ett omfattande perspektiv erbjuder samtliga elever på skolan, elevens val i gemensamma grupper. Under två år kommer Johan Skyttes att vara en idéskola. Fler förskolor och skolor får möjlighet att ansluta sig då nya perioder löper från och med 2005 och 2006. Från våren 2005 deltar cirka 40 förskolor och skolor men Johan Skyttes är fortfarande den enda idéskolan ovanför Dalälven. 11
DENNA SIDA ÄR ANNONS Svansele Produktion och Contractor Bygg en affär vid rätt tidpunkt För ca ett år sedan satt Anders Jonsson på Svansele Produktion i Lycksele och Johan Grahn på Contractor i Skellefteå med samma tanke i huvudet; Hur gå vidare med sina byggföretag? Det var mer eller mindre tillfälligheter som förde samman entreprenörerna. Mötet resulterade i diskussioner som ledde till ett samgående med tydliga vinster för bägge parter. Anders Jonsson blev ägare till Svansele Produktion AB för fem år sedan. Ambitionen var att driva företaget under fem år, sedan skulle verksamheten utvärderas. Den föresatsen höll han fast vid. Att företagets personalstyrka nära nog fördubblats under de fem åren var inget som hindrade Anders att ta en ordentlig funderare över framtiden för sitt byggföretag. Fördubblad kapacitet Bakgrundsbilden för Johan Grahn och hans kompanjon Jonas Westermark, var i stort sett identisk med Anders. Också de förvärvade sitt företag - Contractor Bygg i Skellefteå AB - för fem år sedan. Idag har Contractor 30 anställda och en omsättning på ca 40 mkr. Johans och Jonas ambitioner har varit att hitta nya bygguppdrag utanför Skellefteåregionen. I slutet av 2004 var detaljerna för ett samgående klara, och runt årsskiftet gjordes affären upp. - Beslutet att gå samman var helt rätt och kom vid en passande tidpunkt. Mycket talar för att byggandet nu kommer att ta fart även i inlandet. Tillsammans har vi resurser att möta den uppgången. Det nära samarbetet gör också att vår personal kan känna sig tryggare. Tillsammans vågar vi nu ta på oss större objekt med vetskapen om att personal och kompetens finns tillgänglig, när så behövs, säger Anders. Anders återkommer ofta till personalen och deras betydelse för företaget. Det är deras kunnande och lojalitet som gjort Svansele till vad det är idag, anser han. Känner marknaden Även Johan Grahn ser stora vinster i samgåendet. - Svansele Produktion är ett välskött och seriöst satsande byggföretag och ett mycket passande komplement till Contractor. Om vi är ett rent entreprenadföretag inom trä, betong och mureri, så bidrar Svansele å sin sida med egna resurser inom exempelvis måleri- och svetsarbeten. Samordningsfördelarna är uppenbara Tre byggare som ser stora fördelar i samgåendet mellan sina byggföretag. Fr. v: Johan Grahn, Anders Jonsson och Jonas Westermark. och det faktum att vi tillsammans kommer att ha 80-90 anställda och omsätta ungefär lika många miljoner, ger oss naturligtvis ett helt annat utgångsläge på inköpssidan. Vi känner våra marknader väl, och för min egen del tror jag mycket på inlandet. Det är mycket på gång, och vi ska vara med när det tåget går. Dessutom känner vi att kemin fungerar mycket bra. Det är minst lika viktigt. Bra koll på läget Vad som är på gång i inlandet har Anders bra koll på. Det har resulterat bl a i uppdraget att återuppbygga Dorocell-fabriken i Dorotea och renovera badhuset i samma kommun. Sedan händer det mycket runt Polarvagnen som förhoppningsvis innebär mera byggjobb för Svansele i Dorotea, hoppas han. En annan stor enskild uppdragsgivare är Strömma som äger fjällanläggningar i bl a Tärnaby och Hemavan. Mängden uppdrag för aktivitetsbolaget - samt uppdrag åt Storumans kommun - har gjort att Svansele numera har en filial med 5 anställda i Tärnaby/Hemavan-området. Även byggplanerna vid Kungsbacken, nedanför Hemavans Högfjällshotell, är högintressanta för Svansele och Contractor, ett byggprojekt med 40-talet hus inrymmande upp emot 1500-2000 lägenheter. Fortsatt god beredskap Något namnbyte för Svansele Produktion, är inte aktuellt, säger Anders. Genom att behålla det gamla namnet vill han markera hur viktigt det är att företagets lokala engagemang består, att företagets kunder kan känna sig lugna med vetskapen om att servicen och beredskapen kommer att vara densamma, även framgent. - Lyckseleföretagen har stor del i våra framgångar. Här finns ett förtroende som vi kommer att förvalta på bästa sätt, lovar Anders. Hotell Lappland, Ansia Camping, Hedlunda Industri, Texor, Assa Industri och merpaten av ortens fastighetsbolag, tillhör de som anlitat Svansele för större och mindre ny- och ombyggnationer. Få permitteringar i sikte Vintern är alltid spännande, oavsett om byggföretaget är beläget i inlandet eller vid kusten, som i Contractors fall. Årstiden brukar ofta betyda personalpermitteringar, oundvikligt om byggstarterna uteblir. Den kommande vintersäsongen ser enligt Anders ut att bli ett undantag med få permitteringar i sikte. - Just nu ser vi ut att ha fullt upp fram till jul. Vad som händer sedan vet vi inte, sådan är byggbranschen. Men, med tanke på vad som verkar vara på gång runt om i vår omgivning ser det onekligen ljust ut, säger en nöjd Anders Jonsson. 12
DENNA SIDA ÄR ANNONS Jyskhuset vid E12:ans södra infart...... Ansias nya konferensanläggning...... Hotell Lapplands utbyggnad...... och tillbyggnad av garage och verkstad på Lycksele flygplats. 13
DENNA SIDA ÄR ANNONS Nya ansikten inom Svenska Kyrkan i Lycksele De är nya på sina jobb, tre nyckelpersoner inom Svenska Kyrkan i Lycksele. Anders Holmbom, Hans-Olof Dahlberg och Christina Hultdin är personer som är engagerade i sina jobb och med en målsättning att skapa goda arbetsplatser 14 Hans-Olof Dahlberg, 51 år har tidigare bott i Kristineberg. Nu bor han med frun i Lycksele och jobbar som kyrkvaktmästare. Christina Hultdin, 43 år och kommer från Rikleå, med man och tre barn. Nyutbildad präst med Forsdalakyrkan som hemkyrka. Höstdagen är varm och solig när vi samlas på S:t Mikaelsgården. Stämningen är glad och avslappnad bland arbetskamraterna som inte känt varandra särskilt länge. För alla är nya på sina jobb och ser med spänning på framtiden. Anders Holmbom kommer från Kåge och har jobbat som präst i närmare 20 år. Jag blev kristen rätt sent, fram tills 26 års ålder var jag ateist. Samtidigt var jag less på det liv jag levde. När en kompis som blivit kristen frågade om jag ville följa med på en nyårsnattvard följde jag med, berättar Anders Holmbom. Den gudstjänsten kom att förändra hans liv. När jag satt där och lyssnade på musiken som jag tyckte var helt underbar, fick jag en andlig upplevelse som inte går att förklara. Men den var så stark att jag nästan tyckte det var otäckt, berättar han. Sedan dess har han varit kristen och så småningom utbildat sig till präst. Ett jobb som han stortrivs med. Prästjobbet är en helhet, någonting man alltid bär med sig. Att få möta alla människor och få vara delaktig genom hela livet, genom dop, konfirmation, bröllop och begravning är privilegium, säger Anders. Han säger sig ha ett speciellt hjärta för tonåringar. Jag känner igen mig i dem och beundrar deras kraft. Brytningstiden mellan tonåring och vuxen kan vara otroligt jobbig och därför behöver vi vuxna peppa och uppmuntra dem, säger han. Nyutbildad Christina Hultdin är inte bara ny på sitt jobb, den 19 juni blev hon färdigutbildad präst. Det känns fantastiskt att äntligen vara klar och få göra det jag vill göra. Det har varit en lång väg hit, säger hon. Christina är uppvuxen i Rikleå utanför Bygdeå. 1990 flyttade hon till Lycksele och jobbade på socialförvaltningen. Efter några år lämnade hon Lycksele för Umeå där hon jobbade med missbruksvård. Att bli präst har länge funnits i hennes tankar och 1999 började hon plugga på allvar. Jag har varit kristen i hela mitt liv men inte aktivt i övre tonåren. Att bli präst är inget jag velat utan Gud kallade mig till det. Vi har bråkat och brottats i många år innan vi blev överens, men nu känns det fantastiskt spännande, säger hon. Samtidigt som hon läste till präst jobbade hon extra för att få ekonomin att gå runt. Det har varit jobbigt och som jag har kämpat. Sista året läste jag i Uppsala medan familjen bodde i Lycksele men nu är jag äntligen här, säger hon. Anders Holmbom är 53 år och kommer från Kåge. Flyttade med sin fru till Lycksele i augusti och kommer att jobba som präst i Norrängskyrkan och Lycksele församling i stort. Arbetslös I juni började Hans-Olof Dahlberg jobbet som kyrkvaktmästare och fastighetsingenjör. Ett jobb som är helt nytt för honom. Hans-Olof har i hela sitt yrkesliv jobbat som byggnadsingenjör med en snickarutbildning i botten. Men under 2003 blev han arbetslös vilket innebar en stor omställning för honom. Jag ströjobbade lite men fick ingen fast tjänst och mycket blev annorlunda efter att ha jobbat på samma företag imer än 20 år. Men i vår såg jag annonsen om en kyrkvaktmästare. Jag sökte tjänsten och fick den till min stora glädje, säger han. Att jobba i en kyrklig miljö är helt nytt för honom. Jag har inte varit speciellt mycket i kyrkan tidigare men jag tycker det är otroligt stimulerande, säger han. Mycket av jobbet är gammal rutin för Hans-Olof, jobbet på fastighetssidan och snickardelen kan han sen tidigare. Men kyrkojobbet har varit en helt ny erfarenhet, både lärorikt och känslosamt. Att jobba i kyrkan och delta på dop och begravningar är helt nytt för mig. Jag har levt tillräckligt länge för att vara med om detta privat, men man blir ändå rätt berörd av det, säger han.
DENNA SIDA ÄR ANNONS André har hela Sverige som sin arbetsplats Säljjobbet är en otrolig utmaning och det bästa är kontakten med kunderna och när man får ett avslut på affärer som man lagt ner mycket tid på, säger André Sandström. Sedan i februari jobbar han som säljare i Sverige åt det norskägda företaget Nordic Comfort Products. Det var i december 2004 som Gun-Karin Karlsson från Västerbottens Handelskammare reste till Mo i Rana genom projektet Gränsöverskridande företagsutveckling. Hennes projekt går ut på att stärka och nybilda företag mellan Norge och Sverige. Norge blickar mot Sverige eftersom vi är med i EU och de innebär frihandel med varor inom EU säger Gun-Karin Karlsson. Under en träff med näringslivet i Mo i Rana fick Gun-Karin en förfrågan från Nordic Comfort Products (NCP) om ett säljkontor i Sverige. De hade tidigare haft ett säljkontor i Kristianstad men när den säljaren slutade stod företaget utan säljare i Sverige. Gun- Karin fick i uppdrag att söka en säljare i Västerbotten. Tanken föll nästan direkt på André Sandström. Han är den person som detta företag behöver. Han har bra utbildning och kunskap, dessutom har han möbelbranschen i ryggmärgen berättar Gun-Karin Karlsson. Snabb start Under trettondagshelgen anordnades en träff i Lycksele mellan Jarle Gullesen chef för NCP och André Sandström. Mötet blev lyckat och sedan gick det fort. Det blev en hel del planering under januari och i februari öppnades kontoret i Lycksele och nu är André företagets ansikte utåt i Sverige. Det känns väldigt roligt, säljyrket och att jobba med människor innebär alltid utmaningar säger André. Kontorsjobbet innebär mycket tid i telefon och vid datorn. Dagarna André är ute och reser ser betydligt annorlunda ut då han planerar dagen efter hur kunderna kan ta emot honom. Jag har ju ett stort ansvar och när jag tog över fanns redan ett inarbetat kundnät så min huvuduppgift är att serva återförsäljarna samt att vidareutveckla återförsäljarnätet. Jag jobbar i huvudsak i Sverige men blickar även mot övriga Europa, säger André. Svensk marknad Vi är väldigt nöjd med samarbetet och vi har en stor tro på den svenska marknaden och att satsningen i Lycksele kommer att ge goda resultat på sikt, säger Jarle Gullesen, VD för NCP. En orsak till att vi valde Lycksele var att det är kort avstånd till fabriken i Norge och vi har stor tro på att André kommer att göra ett bra jobb för oss på den svenska marknaden, fortsätter Jarle Gullesen. Säljkontoret finns idag i Länsförsäkringars lokaler bredvid torget. Att kontoret hamnade i Lycksele tycker Gun-Karin Karlsson är väldigt lyckat. Jag är väldigt glad att det blev Lycksele för det var ju inte självklart. Lycksele kommuns satsning i projektet Gränsöverskridande företagsutveckling genererar pengar tillbaka och ger arbetstillfällen till regionen. Det sätter också Lycksele på Sverigekartan eftersom många av återförsäljarna finns söderut, säger Gun-Karin Karlsson. När André Sandström inte är ute och reser fi nns han på säljkontoret som fi nns i Länsförsäkringars lokaler vid Torget Nordic Comfort Products (NCP) gör möbler som passar för alla typer av offentliga miljöer, som skolmöbler och paus- och konferensmöbler. Möblerna kan finnas på allt från skolor, restauranger, universitet och konferensanläggningar till byastugor. Snygga, funktionella möbler med 5 års garanti, utan att tumma på kvalitén är ledordet för företaget. Huvudbolaget finns i Norge, men företaget har också ett säljkontor i Danmark samt ett i Sverige. I Sverige har NCP ett 100-tal återförsäljare, de flesta finns inom kontorsoch inredningsbutiker. Två av de största är Kinnarps och Koneo. Tack vare projektet Gränsöverskridande företagsutveckling kunde Nordic Comfort Product öppna sitt säljkontor i Lycksele. Det sätter Lycksele på Sverigekartan eftersom många av återförsäljarna fi nns söderut, säger Gun-Karin Karlsson från Västerbottens Handelskammare. André Sandström till vänster. 15
DENNA SIDA ÄR ANNONS REVISION SKATTERÅDGIVNING EKONOMISKA KONSULTATIONER BREDBAND från 175:-/mån Fast IP-telefoni från 75:-/mån Lokal bredbandsleverantör i Lycksele Läs mer på www.brinet.se eller ring 0950-10630 0950-345 01 070-341 05 97 Skolgatan 11, 921 31 Lycksele Fax 0950-386 44 Lösning och vinnare av m-kryzzet, nr 2/05 Ett stort grattis till vinnarna av förra m-kryzzet. En ny utmaning hittar du på sidan 20. Vinnare blev: 1:a pris, 5 trisslotter Oven Lindmark, Lycksele 2-5:e pris, 2 trisslotter vardera: Britt Johansson, Lycksele Inga-Britt Björnler Ernehall, Lycksele Per Ekman, Ånäset Kerstin Andersson, Lycksele Priserna kommer med posten! 16
DENNA SIDA ÄR ANNONS Drömmen som blev sann för Linnea Snart har ett år gått sedan Hotell Lappland Spa invigdes i Hotell Lapplands lokaler. Ett roligt och omtumlande år för ägaren Linnea Vestman. Vi har fått enormt många positiva reaktioner från både Lyckselebor och hotellgäster från Sverige och andra länder. Många är förvånade att vi har ett så stort utbud av behandlingar, säger Linnea. Nu sänker sig höstmörkret över oss. I vardagsstressen är det viktigt att få några timmar för sig själv med avslappning och lugn och ro. På Hotell Lappland Spa kan du muntra upp dig med en välgörande spa-upplevelse. Spa är inte bara att bada i ett badkar. Det är att tillgodose våra mänskliga behov av beröring, rörelse, vila och näring. Miljön och de små detaljerna är också viktigt på ett spa, berättar Linnea. Hon är i botten sjuksköterska och har jobbat inom vården i 25 år. 1982 öppnade hon vid sidan om vårdjobbet, Naturmedicinska praktiken, inom komplementär medicin. Jag hade patienter med olika typer av skador och jobbade bland annat med akupunktur och kiropraktik, berättar Linnea År 2000 slutade Linnea inom vården och i samband med detta startade hon företaget Studio hälsa och skönhet på Hotell Lappland. En dröm har gått i uppfyllelse. Jag har alltid velat kunna kombinera hälsa och skönhet under samma tak. Att kunna jobba både med dem som är sjuka men också att hålla de friska, friska, säger Linnea. En dröm Då var det här med spa ganska nytt men det fanns ett ökande behov, säger Linnea. Under 2003 började planeringen att bygga en ny spaanläggning på Hotell Lappland där Linneas verksamhet skulle ingå. Den 28 november i fjol invigdes Hotell Lappland Spa. En dröm har gått i uppfyllelse. Jag har alltid velat kunna kombinera hälsa och skönhet under samma tak. Att kunna jobba både med dem som är sjuka men också att hålla de friska, friska. Jag tror I vardagsstressen är det viktigt att få några timmar med avslappning och lugn och ro. nämligen att lite flärd kan göra att vi känner oss friskare, säger Linnea. I samband med flytten byttes också företagsnamnet om till Hotell Lappland Spa. Nu finns de i samma lokaler som hotellets bastu- och badanläggning. Vi står för de olika behandlingarna och hotellet driver badanläggningen, kombinationen har blivit väldigt lyckad och många sitter kvar här och njuter efter att ha fått en behandling, säger Linnea. I dag har företaget 13 anställda personer. Chokladmassage Hotell Lappland Spa erbjuder många olika behandlingar för både kropp och själ. Här finns kroppsbehandlingar, kurbad, floating och ansiktsbehandlingar. Det finns också en mängd olika massager, de nya för i år är chokladmassage och stenmassage. Chokladmassagen passar den som vill frossa i choklad utan att gå upp i vikt. Denna helkroppsmassage ges med varm chokladolja och luktar inte bara gott utan är också avslappnande, näringsrik och gör dig på gott humör, säger Linnea. Både män och kvinnor får behandlingar på Hotell Lappland Spa. _ Det har blivit mer och mer vanligt med ansikts- och kroppsbehandlingar även för män och vi erbjuder även spapaket för män, berättar Linnea. Under våren har man även haft grupper i babysim och babymassage. _ Intresset har varit jättestort. Vi hade tre grupper som träffades här och vi planerar att fortsätta i höst, eventuellt med en spalunch så att mammorna kan äta och koppla av, säger Linnea. Lappland Spa erbjuder många olika behandlingar för både kroppen och själen. Bland annat en rad olika ansiktsbehandlingar för både kvinnor och män. Spashop Hotell Lappland Spa har också sin egen spashop där de bland annat säljer produkterna som används vid behandlingarna. Vi använder genomgående rena produkter, bland annat produkter utan mineralolja. Vi har också lite annorlunda saker till exempel presentgrejer till vettiga priser. Vi har böcker om hälsa, avslappningsmusik och presentgrejer, säger Linnea Vestman. Hotell Lappland Spa finns inte bara på hotellet utan jobbar också ute på företag där de ger massage till de anställda. 17
DENNA SIDA ÄR ANNONS Från byggföretag till fastighetsbolag Franklins firar 40 år Jag trivs så bra att bo här. Det är centralt, nära till allting men inte mitt i ändå. Vi har en trevlig atmosfär. Det säger Greta Blomqvist som är en av Franklin Fastigheters 600 hyresgäster i Lycksele. Franklin Fastigheter är ett familjeföretag som har byggt och förvaltat lägenheter och lokaler sedan 1965, berättar Calle Franklin, vd för företaget. Kontorspersonalen Från vänster: Marie Lejdstrand Calle Franklin Anders Lenner Ingegerd Franklin Ann-Sofi Enström Hamngatan 58 byggdes först som ett äldreboende, i dag är det ett av Franklins populäraste hyreshus. 18
DENNA SIDA ÄR ANNONS En farbror till min pappa Björn registrerade företaget 1959. Björn och hans bror Tage startade sedan upp på allvar 1965 som Byggnadsfirman Franklin AB. Under många år jobbade man enbart som byggföretag och byggde allt från sågverk till villor. Under perioder när det fanns lite byggjobb valde företaget att bygga egna fastigheter och det lade grunden till fastighetsbolaget, berättar Calle Franklin. På 80-talet hade verksamheten med fastigheter blivit så stor att bolaget delades upp i ett fastighetsbolag och ett byggbolag ( Lappmarksbyggen). För ett tiotal år sedan köptes Lappmarksbyggen upp av personalen och sedan dess har familjen Franklin jobbat enbart med fastigheter. I dag driver Calle företaget tillsammans med sina föräldrar Ulla och Björn och systern Eva-Lotta. Företaget har under åren vuxit och förvaltar i dag fastigheter även i Nordmaling, Stockholm, Umeå, Vindeln och Vännäs. Centrala lägenheter Franklin Fastigheter erbjuder alla typer av lägenheter, från små studentrum till sexor. Våra lägenheter ligger centralt på de orter där vi finns. Samtidigt försöker vi ha billiga hyror och i dagsläget har vi en hyresnivå som är lägre än andra bolag, säger Calle Franklin. Personalstyrkan på 14 personer i Lycksele består av vaktmästare, snickare, målare och kontorsarbetare. Livslängden för en fastighet är mellan 60-100 år och det är mycket som skall underhållas och repareras. Vi försöker att göra så mycket vi kan av arbetet själva, dels för kostnaden men också för att kunna ge snabb och bra service, säger Calle Franklin. Kvarteret Nomaden som byggdes 1992 är företagets nyaste hus och fungerar i dag som äldreboende. Det har blivit ett lyckat samarbete mellan Franklin Fastigheter och äldreomsorgen. Jag har bott här i sju år sedan min man gick bort och jag trivs så bra, säger en av hyresgästerna Greta Blomqvist. Mikael Granström jobbar som vaktmästare och gör allt från kakelsättning, kranbyte till att byta plattor på spisen. Jag har ett omväxlande jobb, säger han. Vaktmästare Mikael Granström har en daglig kontakt med hyresgästerna. Här samtalar han med Greta Blomqvist. Centralt Hon bor i en stor och ljus tvåa med utsikt över stan. Det är centralt, nära till allting men inte mitt i ändå. Vi har en trevlig atmosfär, jag känner grannarna och umgås med en del av dem. I sommar har jag tillbringat många soliga dagar ute på gården där personalen som jobbar här anordnar trevliga aktiviteter, säger Greta Blomqvist Den här dagen har hon besök av Mikael Granström, vaktmästare sedan fem och ett halvt år. Som vaktmästare gäller det att vara flexibel i sina arbetsuppgifter. Jag har ett omväxlande jobb och är lite allt i allo. Jag gör allt från kakelsättning, kranbyte till att byta plattor på spisen. Ibland vill hyresgästerna bara prata lite, säger Mikael Granström. Franklins Fastigheter förvaltar drygt 600 lägenheter i Lycksele och är Lycksele största privata fastighetsförvaltare. Marknaden har blivit så bra i Lycksele under de senaste åren. I dagsläget står nästan inga lägenheter tomma, säger Calle Franklin. Tannbergsskolan, gruvnäringen och universitetet lockar folk, liksom att Lycksele tagit emot flyktingar under de senaste åren. En annan orsak är att Lycksele Bostäder för något år sedan plockade bort cirka 100 lägenheter. En del såldes till norrmän och andra omvandlades till specialbostäder. Det känns så roligt att det har vänt. För fem, sex år sedan såg det nattsvart ut och vi pratade om att riva lägenheter. Vilken tur att vi inte gjorde det, säger Calle Franklin. Unikt erbjudande Sedan en tid tillbaka erbjuder företaget alla hyresgäster en förmån som blivit mycket omtyckt. För 400:- per natt kan man hyra en fullt möblerad och utrustad trerumslägenhet med sängplatser för sex personer. Det är jättepopulärt. När man får hem barn eller barnbarn kan det bli trångt och då har det här varit ett bra alternativ. Vi har haft sommargäster från Umeå och andra ställen och under Motorveckan lånade Pharaohs lägenheten åt sina gäster, säger Calle Franklin. Äldreboendet Nomaden är det senaste bygget som Franklin Fastigheter står bakom i Lycksele. 19
DENNA SIDA ÄR ANNONS Lös kryzzet och vinn trisslotter. 1:a pris 5 trisslotter, 2-5:e pris 2 trisslotter var. Skicka in ditt kryzz till Zacrison Information AB, Storgatan 38, 921 31 Lycksele - senast 15 nov. 2005. Kom ihåg att fylla i namn och adress. Priserna kommer med posten. Namn... Adress... Postadress... 20