BROTT, OLYCKOR OCH KRISER HANDLINGSPROGRAM trygghet och säkerhet 2012-2014 Kommunfullmäktige 2012-09-25 77
Detta handlingsprogram är framtaget av räddningstjänsten. Underlag i form av riskanalys, sårbarhetsanalys och skyddsanalys har arbetats fram i samverkan med övriga förvaltningar och samverkande parter. Illustrationer: Staffan Nylander 2
INNEHÅLL Övergripande mål... 4 Trygghet och säkerhet i Mullsjö kommun uppnås genom... 4 Bakgrund... 5 Brottsförebyggande arbete... 6 Ungdomskriminalitet... 7 Våldsbrott... 7 Skadegörelse... 8 Stöld och tillgrepp... 9 Organiserad brottslighet... 9 Skydd mot olyckor... 10 Brandsäkerhet... 11 Trafiksäkerhet... 12 Vattensäkerhet... 13 Fallprevention... 13 Suicidprevention... 15 Riskhänsyn i fysisk planering... 15 Operativa insatser... 17 Krishantering... 19 Sårbarhetsreducerande åtgärder... 20 Krisledningsförmåga... 21 Krisstöd... 22 TEXTFÖRKLARING: I dokumentet under särskilda satsningar under mandatperioden anges vilken förvaltning som har huvudansvaret. Förvaltningarna redovisas med förkortningar enl nedan: Ks kommunstyrelsen Ks-tu kommunstyrelsen-tekniska utskottet Ks-rtj kommunstyrelsen-räddningstjänsten Sn socialnämnden Bun barn och utbildningsnämnden Ks-kfu kultur och fritidsutskottet miljö miljönämnden MEMAB Mullsjö Energi & Miljö AB 3
ÖVERGRIPANDE MÅL Utsattheten för brott, olyckor, bränder och samhällskriser ska minska. Den upplevda tryggheten ska därmed öka. Trygghet och säkerhet i Mullsjö kommun uppnås genom: att den enskildes egen förmåga stärks genom utbildning och information ett brett och samordnat förebyggande arbete mot brott, olyckor och kriser att en god förmåga att agera vid inträffade olyckor och kriser upprätthålls samverkan med andra myndigheter, organisationer och näringsliv att tillsyn och kontroll av särskilt farliga verksamheter genomförs ständig förbättring genom uppföljning och analys Trygghet och säkerhet är ord som ofta används tillsammans. Tolkningen av begreppen är många. I det här handlingsprogrammet menas med säkerhet frånvaro av oönskade händelser, skador eller konsekvenser. Med trygghet menas frånvaro av upplevt oro. Trygghet kan alltså uppnås dels genom att den faktiska säkerheten ökar och dels genom att åtgärder vidtas som ökar känslan av trygghet. De flesta brott, olyckor eller yttringar för medborgarnas otygghet får på något sätt efterverkningar i kommunen. En trygg och säker kommun för kvinnor och män, för flickor och pojkar, skulle alltså kunna beskrivas som en kommun där det sker få olyckor, där få brott begås, där kriser hanteras på ett bra sätt för att minimera störningar och där medborgare och politiker har ett säkerhetsmedvetande som i så stor utsträckning som möjligt grundar sig på faktiska förhållanden. En viss del av de olyckor och brott som sker inom en kommuns geografiska område ligger dock helt utanför kommunens möjlighet att påverka. Även den upplevda oron grundar sig till del på förhållanden som kommunen har begränsad möjlighet att påverka. 4
BAKGRUND Mullsjö kommun ska vara trygg och säker att bo, vistas och driva verksamhet i. Ett helhetsgrepp kring frågorna om brottsförebyggande arbete, skydd mot olyckor och krishantering är nödvändigt för att nå framgång i detta. En viktig faktor för arbetet är samverkan med berörda myndigheter, frivilligorganisationer och näringslivet. I dokumentet Trygghet och säkerhet Mullsjö kommun (ks 2008-12-16 174) har kommunen redovisat hur säkerhets- och trygghetsarbete styrs och samordnas. Detta handlingsprogram har syftet att redogöra för vilka framgångsfaktorer och målsättningar som finns för verksamheten. För varje område lyfts viktiga framgångsfaktorer, strategiskt viktiga arbetsuppgifter för kommunen, samt särskilda satsningar under mandatperioden fram. Framgångsfaktorerna utgör samhällets samlade insatser och ansvar. Ansvaret ligger ofta på den enskilde, det vill säga individer, fastighetsägare, verksamhetsutövare och organisationer. Handlingsprogram trygghet och säkerhet med bilagor utgör handlingsprogram för skydd mot olyckor (lag 2003:778 om skydd mot olyckor) handlingsprogram för risk- och sårbarhetsarbete och krishantering (lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap) handlingsplan för samverkan mellan polis och kommun enligt överenskommelse mellan Mullsjö kommun och Polismyndigheten i Jönköpings län. Som underlag för detta handlingsprogram har Riskanalys (ks 2011-08-17 212) samt en sårbarhetsanalys (räddningstjänsten 2011-10-12) och en skyddsanalys (räddningstjänsten 2011-12- 11) upprättats. Riskanalysen bygger på bedömning och bearbetning av lokala och nationella data. Sårbarhets- och skyddsanalysen har sedan med riskanalysen som grund arbetas fram ihop med kommunens förvaltningar. Handlingsprogrammet är framtaget av räddningstjänsten i samverkan med kommunens säkerhetsgrupp (med representation från verksamheter och kommunala bolag och samverkande myndigheter) på uppdrag av kommunledning. Det operativa samordningsarbetet svarar räddningstjänsten för. Till detta övergripande handlingsprogram finns delprogram för de ingående områdena brottsförebyggande arbete, skydd mot olyckor och krishantering, brandskydd, trafiksäkerhet, vattensäkerhet och operativa insatser samt plan för krisledning och policy för krisstödssamordning. Dessa dokument utgör bilagor till handlingsprogrammet. Uppföljning sker genom en årlig verksamhetsberättelse för det samlade arbetet med trygghet och säkerhet samt genom fortlöpande uppföljning och utvärdering inom respektive område. 5
BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETE Kommunens brottsförebyggande arbete omfattar såväl arbete bland barn och ungdomar, fysiska trygghetsåtgärder, åtgärder som fastighetsägare vidtar, arbete på individnivå samt genom kommunens myndighetsutövning (brandtillsyn, serveringstillstånd, bygglov med mera) och bedrivs i nära samverkan med polismyndigheten, näringslivet och olika lokala initiativ. Genom det lokala brottsförebyggande rådet (LBRÅ) säkerställs att de olika aktörernas brottsförebyggande arbete samordnas och utgår från en delad problembild. Även olika lokala brottsförebyggande initiativ finns i kommunen. Mer om brottsförebyggande arbete finns att läsa i Delprogram Handlingsplan polis kommun. 6
Ungdomskriminalitet Att motverka att unga människor hamnar i kriminella miljöer och brottslig verksamheter bör vara en av kommunens mest angelägna brottsförebyggande uppgifter. Inte bara i det kortsiktiga perspektivet att minska typiska ungdomsbrott, utan även för att förhindra en vidare kriminell bana i livet. Ungdomskriminaliteten i kommunen motverkas genom: en meningsfull sysselsättning (skola, arbete och fritid) bland ungdomar insatser vid tidiga tecken på kriminalitet arbetar med gemensamma förhållningssätt mellan olika aktörer i lokal samverkan bedriver en effektiv fritids- och kulturverksamhet samt fältverksamhet arbetar med barns och ungdomars psykiska hälsa, normer och värderingar Våldsbrott Varje år anmäls ca 38 våldsbrott i kommunen. Mörkertalet är dock stort och särskilt när det gäller brott som sker i nära relation. Det våld som inträffar i offentlig miljö drabbar oftast män, medan våld i nära relation oftare drabbar kvinnor. Fler kvinnor och särskilt äldre kvinnor oroar sig för att utsättas för våld. Detta är dock en grupp som statistiskt sett i relativt liten utsträckning drabbas. En kommun med färre våldsbrott uppnås genom: ökad tolerans mellan människor nolltolerans mot våld i hemmen och på skolor minskat missbruk av alkohol och droger en väl synlig polis i samhället genomför trygghetsskapande arbete i kommunens gatubild driver och stödjer verksamheter för våldsutsatta öka uppmärksamheten mot våld i nära relationer (ks, sn) öka uppmärksamheten kring så kallade hatbrott (ks, sn) 7
Skadegörelse Kostnaderna för sanering och reparationer med mera till följd av skadegörelse uppgår till 100.000 kronor årligen i kommunen som geografiskt område. Glaskross, klotter och annan vandalism gör att gatumiljön förfulas och förfaller vilket i sin tur föder ännu mer skadegörelse och annan brottslighet. Kommunen har liksom alla fastighets- och anläggningsägare ett stort ansvar för att motverka skadegörelse på sina anläggningar. Det största arbetet bör dock läggas på att få ungdomar att inte hålla på med skadegörelse. En kommun med mindre skadegörelse uppnås genom: en trivsam och attraktiv närmiljö en meningsfull fritid en väl fungerande polisverksamhet i hela kommunen bedriver ett aktivt arbete i nätverk för att motverka skadegörelse genomför konsekvenssamtal med inblandade efter anlagd brand och skadegörelse polis etablerar kontakt med ungdomarna i kommunen i samverkan med skola, fritidsgård och räddningstjänst organiserar trygghetsvandringar och anlägger centrumspår med syfte att mer vuxna rör sig i tätorten snabbt åtgärda uppkommen skadegörelse och sanera klotter kartlägga de mest drabbade platserna och genomföra åtgärder, exempelvis eventuell kameraövervakning (ks-rtj,ks-tu) genomföra dialog med elever om skadegörelse och dess konsekvenser (bun, ks-rtj) 8
Stöld och tillgrepp Att få sitt hem genomsökt av tjuvar eller att bli rånad innebär ofta en stor kränkning för individen. Stölderna innebär dessutom betydande ekonomiska förluster för samhället och uppgår enligt uppskattningar i riskanalysen till minst 7,7 miljoner kronor varje år i Mullsjö kommun. Särskilt drabbade av stöld och tillgrepp inom näringslivet är handeln En stöldsäkrare kommun uppnås genom: att den enskilde ansvarar för ett bra stöldpreventivt arbete en väl fungerande polisverksamhet i kommunens alla delar att den enskilde och näringslivet hanterar färre kontanter tar initiativ till säkrare kontanthantering samverkar med polis och andra aktörer i olika stöldpreventiva projekt informera och uppmuntra fler bostadsområden i Mullsjö till grannsamverkan (ks) Organiserad brottslighet Den organiserade brottsligheten opererar ofta dolt och det kan vara svårt att upptäcka problemen. Undantaget är väl synliga kriminella mc-gäng. För närvarande finns inga kända indikationer på att ligor från olika gänggrupperingar opererar i och utför brott i Mullsjö kommun. I det nationella brottsförebyggande programmet Allas vårt ansvar (Ds 1996:59) tydliggör regeringen att kommunerna i samverkan med andra myndigheter har en tydlig roll i kampen mot den organiserade brottsligheten. En av de stora riskerna med organiserad brottslighet är nyrekrytering av ungdomar till kriminalitet. En kommun där den organiserade brottsligheten får svårt att operera uppnås genom: insatser för att motverka rekrytering av ungdomar till gänggrupperingar vaksamhet kring gängbildningar och etableringar av kända kriminella grupperingar öka uppmärksamheten mot kriminella organisationers köp eller förhyrning av fastigheter bygger upp en god kunskap hos personal som kan beröras av problematiken inleda en fördjupad samverkan med polismyndigheten (ks) 9
SKYDD MOT OLYCKOR Olyckor och bränder orsakar varje år några dödsfall, ca 60 sjukhusvårdade och drygt 5 miljoner kronor i skadad egendom i kommunens geografiska område. Utöver detta kommer mer omätbara skador på till exempel miljö och kulturhistoria. I jämförelse med lika stora kommuner har kommunen relativt lite registrerade personskador, bland annat till följd av fallolyckor och våldsbrott. 10
Brandsäkerhet Varje år inträffar cirka 15 bränder i kommunen, hälften av dessa i byggnader och hälften i det fria. Av byggnadsbränderna, där bostäder dominerar, är en mindre del utvecklade bränder, det vill säga bränder som lämnat startföremålet. Förutom personskador och dödsfall orsakar bränderna egendomsskador för ca 5 miljoner kronor varje år i kommunens geografiska område. Dessutom kan bränder utvecklas till katastrofala händelser med många omkomna eller med omfattande brandspridning. Brandsäkerhet kan grovt delas in i två huvudspår, dels att arbeta för att bränder inte ska inträffa och dels att minimera skadorna. Mer om kommunens arbete med brandsäkerhet finns att läsa i Delprogram brandförebyggande verksamhet och operativ verksamhet. Brandsäkerhet i kommunen uppnås genom: att den enskilde har god kunskap om och tar ansvar för sin brandsäkerhet att varje bostad har fungerande brandvarnare goda utrymningsmöjligheter fungerande skydd mot brandspridning mellan fastigheter stödjer den enskilde genom utbildning, rådgivning och information uppmuntra till och stödja fler automatiska brandlarm och utrymningslarm verka för fler insatsplaner i speciellt utsatta verksamheter systematiskt arbete mot anlagd brand kontrollerar brandsäkerheten genom tillsyn ansvarar för sotning och brandskyddskontroll av eldstäder stödjer andra myndigheter i frågor om brandsäkerhet inom deras respektive verksamhetsområden ytterligare utveckla brandskyddet hos äldre och funktionsnedsatta, bland annat genom att brandfrågor beaktas i biståndsbedömning (sn, ks-rtj) ytterligare utveckling kring riskbaserad tillsyn och stöd till den enskilde (ks-rtj) att särskilt se över avfallskärls placering och brandbelastning utmed husfasader vid framför allt kommunala verksamheter (ks-rtj) 11
Trafiksäkerhet I kommunen inträffar cirka 15 trafikolyckor med personskador årligen, 2 personer skadas så svårt att de läggs in på sjukhus och någon omkommer varje 2-årsperiod. Det statliga vägnätet dominerar när det gäller dödsolyckor, medan det kommunala vägnätet (inklusive gång- och cykelvägar) dominerar när det handlar om olyckor med svåra personskador. Det ställs allt större krav på att kommunerna bedriver ett systematiskt och effektivt trafiksäkerhetsarbete. Grunden för detta är riksdagens beslut om nollvisionen som det långsiktiga målet för trafiksäkerheten. I kommunens trafiksäkerhetsgrupp som är arenan för att få ett samordnat trafiksäkerhetsarbete ingår representanter från polisen, räddningstjänsten, tekniskas gatuavdelning och NTF. Trafiksäkerhet i kommunen uppnås genom: att alla trafikanter visar hänsyn och respekterar gällande bestämmelser. att alla trafikanter håller hastighetsbegräsningar, använder bilbälte och kör nyktra. att oskyddade trafikanter syns bra i mörker och att cykelhjälm används. att trafikmiljön utformas för att uppnå hög säkerhet. anpassar underhåll och drift av det kommunala vägnätet för att motverka risken för allvarliga olyckor. aktivt arbetar med information och beteendepåverkan, särskilt bland ungdomar. driver ett aktivt analys- och olycksundersökningsarbete i syfte att hitta, och om möjligt åtgärda, återkommande risker i trafiken. i brandskyddsutbildningen informera om bilbrand och vikten av att ha en handbrandsläckare i sin bil. utreda förutsättningar för en mer riskbaserad halkbekämpning (ks-tu) under mandatperioden skall ett lokalt trafiksäkerhetsprogram tas fram (ks) 12
Vattensäkerhet Hur många som förolyckas vid vattenaktivitet varierar mycket från år till år, främst beror det på hur bra sommarvädret har varit. Simkunnighet är kanske den viktigaste faktorn för en god vattensäkerhet. En annan viktig faktor är nykterhet och användande av rätt skyddsutrustning vid vattenaktivitet. Ansvaret för att barn i kommunen har simkunnighet delas mellan kultur- & fritidsverksamheten och barn- och utbildningsverksamheten. I kommunens samlade vattensäkerhetsarbete ingår förutom dessa förvaltningar även räddningstjänsten och frivilligorganisationer. Mer om kommunens arbete med vattensäkerhet finns att läsa i Delprogram vattensäkerhet. Vattensäkerhet i kommunen uppnås genom: att den enskilde använder flytväst vid aktiviteter på vatten att den enskilde kan simma fastighetsägare och verksamhetsutövare ser till att det är god tillgång till livräddningsutrustning vid platser för vattenaktivitet bedriver simundervisning för alla elever så att de kan nå simkunnighetsmålen i läroplanen tillhandahåller flytvästar och säkerhetspaket för is för korttidsuthyrning tillhandahåller och underhåller livräddningsutrustning i hamnar och på kommunala badplatser att förbättra säkerheten i samband med aktiviteter på is (ks-rtj, ks-kfu) 13
Fallprevention Fallolyckor är den enskilt vanligaste olyckstypen som leder till sjukhusvård. Omkring 51 personer vårdas varje år på sjukhus efter fallolyckor. Mest drabbade är äldre i den egna bostaden. Även något dödsfall sker årligen beroende på fallolyckor. I kommunen bedrivs ett fallpreventivt arbete inom äldreomsorgen. Fallsäkerhet i kommunen uppnås genom: en god folkhälsa bland de äldre i befolkningen en inomhus- och utomhusmiljö där fallskador har förebyggts genomför fallpreventiva insatser i särskilda boenden halkbekämpar gångvägar och trottoarer särskilt intensivt vid ishalka utarbeta rutiner för riskbaserad halkbekämpning (ks-tu) utveckla det förebyggande arbetet gällande fallskador för äldre (sn) se över möjligheten att ytterligare utveckla konceptet för äldre att få hjälp med riskfyllda moment i hemmet (sn) 14
Suicidprevention Suicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem där suicid är den vanligaste dödsorsaken i åldergruppen 15 44 år i Sverige. Varje år tar någon person sitt liv i vår kommun medan antalet försök är cirka tio gånger större. World Health Organization (WHO) har satt upp målet att de nuvarande suicidtalen ska minska med minst en tredjedel till år 2020. Suicidprevention bör utgå dels från ett befolkningsperspektiv och dels från ett individperspektiv. En kommun med färre suicid och suicidförsök uppnås genom: att insatser görs som främjar goda livschanser för mindre gynnade grupper. en minskad alkoholkonsumtion i befolkningen och i högriskgrupper för suicid en minskad tillgänglighet till medel och metoder för suicid spridning av kunskap om evidensbaserade metoder för att minska suicid god kunskap om psykisk ohälsa och suicidproblematik i befolkningen utbildning av berörd personal inom olika verksamheter som möter suicidala personer beaktar suicidrisk vid utformning av särskilt utsatta platser i fysisk planering har larmplaner för situationer då någon står i begrepp att ta sitt liv genomför händelseanalyser utveckla rutiner för att tidigt upptäcka psykisk ohälsa hos barn och unga samt i samverkan med andra aktörer öka tillgängligheten till hjälp (sn, bun, ks-kfu) att under mandatperioden ta fram åtgärdsprogram för suicidprevention (ks-rtj) 15
Riskhänsyn i fysisk planering Att ta rimlig hänsyn till olika risker när vi bygger vårt samhälle är givetvis en självklarhet. Krav på riskhänsyn finns bland annat i plan- och bygglagen (1987:10) och som en del i kommunens riskoch sårbarhetsarbete. Översvämningar, ras/skred och stormar är exempel på händelser som har identifieras i kommunens riskanalys. Byggnadsnämndens arbete med översikts- och detaljplaner innehåller hänsyn till risk för olyckor. Räddningstjänsten bevakar riskhänsyn i planfrågor i remissvar till byggnadsnämnden. En kommun där bra riskhänsyn i den fysiska planeringen nås genom: att ny bebyggelse förläggs på platser utan omfattande risker eller att särskilda riskreducerade åtgärder vidtas. ökad kunskap om risker hos planerare, projektörer och entreprenörer att återkommande riskbedömningar och analyser genomförs tar hänsyn till risker i såväl plan- som bygglovsprocessen genomför geotekniska undersökningar särskilt följa Länsstyrelsens arbete med Klimatanalys för Jönköpings län (miljö, ks-tu, ks-rtj) 16
Operativa insatser Trots ett väl fungerande förebyggande arbete kommer det alltid att inträffa händelser då snabb hjälp behövs i form av insatser från samhället (polis, ambulans och räddningstjänst). Kommunens räddningstjänst larmas årligen till ungefär 100 händelser där misstanke om att räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor föreligger. Avtal finns med grannkommuner och flertal myndigheter om räddningstjänstsamverkan. Utöver detta larmas enheter ut vid andra nödlägen som till exempel vid hjärtstopp och sjukvårdlarm. Räddningstjänstens resurser utgör även grunden för den infrastruktur som behövs för att hantera olika typer av kriser i kommunen. Dessutom används resurserna för fler akuta uppdrag utan att ansvaret från andra myndigheter övertas. De resurser som finns tillgängliga för insats utgörs av kommunens egen brandpersonal samt av länets övriga kommuners personal som disponeras gränslöst genom samverkansavtal. I kommunen ska det finnas fem brandpersonal i ständig beredskap. Brandstationen finns i centrala Mullsjö. 17
Förmåga Den enskilde får hjälp från kommunens organisation för räddningsinsats vid olyckor och andra nödlägen. Hjälpen består dels av en första insats som består av en eller flera person, dels en styrkeuppbyggnad i nivåer upp till en samlad insats som består av de taktiska enheter som krävs för att ha förmåga att klara att göra en effektiv insats vid aktuell olycka. Inriktningen av insatsförmågan är att snabbt komma till olycksplatsen med personal för att bryta skadeutvecklingen i den tidiga delen av olycksförloppet. Stora olyckor kräver stor förmåga till samverkan och ledning av räddningsinsatser. Dessa olyckor belastar också kommunen i sin helhet och kräver samverkan med många myndigheter och organisationer. Räddningstjänstens insatsförmåga och yttäckning utgör sedan många år tillbaka i vissa fall förutsättningar för beviljade bygglov. Detta innebär att insatsförmågan inte kan ändras utan att konsekvenserna för befintlig bebyggelse analyseras. I bilagan delprogramet Operativa insatser finns mer detaljerade uppgifter om kommunens resurser, om larmning och ledning, varning av allmänheten, samverkansavtal och räddningstjänst vid höjd beredskap. En kommun med effektiva operativa insatser uppnås genom: att samhällets insatser kompletterar den enskildes förmåga en förmåga att snabbt bygga upp insatsens omfattning beroende på händelse en väl övad förmåga anpassad till aktuella risker samverkan mellan olika hjälpinstanser snabbhet i larmkedjan ger hjälp vid akuta insatser inom i snitt tio minuter ser till att tillräckliga resurser finns för att möta riskbilden inriktar insatserna på att rädda liv, egendom och miljö snabbt kan förmedla hjälpbehov till enheter som kan vara snabbt på plats förmågan till att följa händelser i kommunen i samverkan med andra organisationer utvecklas. (ks-rtj) 18
KRISHANTERING Samhällets krishantering består av att upprätthålla de grundläggande och samhällsviktiga funktionerna även vid en svår påfrestning. Verktygen för detta kan grovt delas in i förebyggande sårbarhetsreducerande åtgärder samt en krishanteringsförmåga när något omfattande väl händer. Målen för samhällets krishantering är att: skydda människors liv och hälsa värna samhällets funktionalitet upprätthålla grundläggande värderingar, demokrati, rättsäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter Kommunen har i dessa frågor såväl ansvar för sina egna sårbarheter och förmåga, men även för att samordna frågorna i kommunens geografiska område. Arbetet med krishantering inom kommunen är tvådelat. Varje förvaltning ansvarar för och driver sitt eget krishanteringsarbete. En kommunövergripande samordningsfunktion fungerar som stöd och svarar för det kommungemensamma krisledningsarbetet såväl i planeringsprocessen som under pågående kris. I det regionala perspektivet samarbetar kommunen med andra kommuner, länsstyrelse, polis, landsting försvarsmakt och övriga myndigheter för att uppnå ett geografiskt områdesperspektiv. Detta görs inom organisationen för det som kallas F-samverkan. Jourhavande räddningschef (enligt avtal med Jönköpings kommun) har en tillika uppgift att utgöra kommunens tjänsteman i beredskap (TIB) och ansvarar för s ledningsorganisation kan nås dygnet runt. 19
Sårbarhetsreducerande åtgärder Att få samhällsviktiga funktioner att fungera även under en pågående kris handlar om kontinuitetsplanering. Ett viktigt led i planeringen är att upptäcka sårbarheter i verksamhet som måste fungera även under svåra förhållanden. Kommunen har därför genomfört en sårbarhetsanalys för verksamheten. I det geografiska området har kommunen deltagit i projekt där samhällsviktiga verksamheter har prioriterats inför en eventuell effektbrist i elnätet. I stora drag kan sägas att verksamheter med behov av el för människors liv och hälsa samt verksamheter viktiga för att upprätthålla samhällets grundläggande funktionalitet har prioriterats. En kommun med minskad sårbarhet uppnås genom: att alla har en grundberedskap för att hantera tillfälliga bortfall av ström, telefoni och vatten att för samhällets grundläggande funktioner identifieras och att åtgärder planeras och vidtas för att säkerställa samhällsviktig verksamhet risk- och sårbarhetsanalys avseende värmebölja (ks-rtj) införskaffa Rakel till kommunal ledningsplats (ks-rtj) åtgärda brister i skalskydd enligt upprättad RSA för dricksvattenförsörjningen (MEMAB) se över reservkraft för värmeförsörjningen (kommunens säkerhetsgrupp) förstärkt nödvattensystem (MEMAB) alternativa driftmiljöer för samhällsviktiga system (ks) utveckling av arbetet med kommunens geografiska områdesansvar (ks-rtj) 20
Krisledningsförmåga Mullsjö kommun aktiverar delar av krisledningsorganisationen några gånger per år, i samband med vädervarningar eller andra mindre händelser som kan utvecklas till kriser. Varje förvaltning ansvarar inom sitt verksamhetsområde och räddningstjänsten har en särskild roll att samordna och bevaka utifrån kommande riskbilder, som till exempel väderhändelser, smittsamma sjukdomar, antagonistiska hot med mera. Vid extraordinära händelser kan kommunens krisledningsnämnd träda i kraft och överta beslutsmandatet för hela kommunens verksamhet. Mer om kommunens krisledning finns i Delprogram Krishantering som utgör bilaga till detta dokument. En kommun med god krisledningsförmåga uppnås genom: att en fungerande omvärldsanalys och larmmottagning ser till att potentiella risker bedöms att den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden också gör det i en krissituation. att under en kris så långt som möjligt bygga på det som gäller som vid normala förhållanden. samordning och att en samlad lägesbild finns i hela organisationen och det geografiska området 21
Krisstöd I Mullsjö kommun finns en krisstödsgrupp, benämnd POSOM (Psykiskt och socialt omhändertagande). Kommunens målsättning med POSOM-gruppen är att förebygga psykisk ohälsa genom att erbjuda och organisera krisstöd i akuta situationer. Kommunen medverkar vid planering och utbildning i samhället för att bygga upp nätverk. I ledningsgruppen för POSOM ingår personal från socialtjänsten, räddningstjänsten och utbildningsförvaltningen. Därutöver finns stödpersoner kopplade till kyrkorna mm. Det finns en lång tradition av nära samverkan vid krisstödssamordning mellan sjukvården (genom PKLgruppen (psykologisk/psykiatrisk katastrofledning)) polisen och kommunen. Formen för samverkan är nätverk vilka även omfattar psykiatriska akutenheten, akutmottagningen, vårdcentraler, ambulanssjukvården, större arbetsgivare, företagshälsovård, kyrkor och samfund med flera. Sammankallande och kontaktperson för kommunens POSOM är jourhavande räddningschef i rollen som TIB. En kommun med bra omhändertagande vid kriser uppnås genom: att drabbade får stöd av anhöriga, skolpersonal, arbetskamrater, arbetsgivare, frivilliga organisationer, trossamfund och vårdinrättningar att arbetsgivare och verksamhetsansvariga i förväg planerar för omhändertagande vid kriser och har etablerade kontakter med företagshälsovård och andra liknande resurser samordnar behov av krisstöd vid omfattande händelser upprättar informations- och stödcentrum samt samverkar med de övriga organisationer som berörs av en svår händelse. 22