Social- och hälsovårdsverket Hälsoinspektionen TILLSYNSPLAN FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDET

Social- och hälsovårdsverket Hälsoinspektionen TILLSYNSPLAN FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDET 2015-2019

Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 1 2. Mål FÖR TILLSYNEN ÖVER MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDET... 1 3. RESURSER... 2 3.1 Personresurser... 2 3.2 Ekonomiska resurser... 3 4. ARBETSTIDSBEHOVET... 4 5. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN... 5 5.1 Tyngdpunktsområden åren 2015-2019... 6 6. FORTBILDNING AV PERSONALEN... 6 7. AVGIFTER FÖR TILLSYN... 7 8. KVALITETSSYSTEM... 7 9. LABORATORIEANALYSER... 8 10. KOMMUNIKATION OCH KUNDBETJÄNING... 8 11. BEREDSKAP INFÖR EXCEPTIONELLA SITUATIONER... 9 11.1 Utredning av vattenburna- och matförgiftningsepidemier... 9 12. UTVÄRDERING AV TILLSYNSPLANEN... 11 13. GODKÄNNANDE AV TILLSYNSPLANEN OCH DESS UTVÄRDERING... 12 Bilagor: Bilaga 1 Plan för livsmedelstillsyn 2015-2019 Bilaga 2 Plan för hälsoskyddstillsyn 2015-2019 Bilaga 3 Plan för konsumentsäkerhetstillsyn 2015-2019 Bilaga 4 Plan för tobakstillsyn 2015-2019

1(12) 1. INLEDNING Föreskrifter om program för tillsyn över miljö- och hälsoskyddet finns i Statsrådets förordning om riksomfattande tillsynsprogram för miljö- och hälsoskyddet (78/2011). Förpliktelsen att utforma tillsynsprogram ingår även i följande lagar: Livsmedelslagen (23/2006) Hälsoskyddslagen (763/1994) Konsumentsäkerhetslagen (920/2011) Tobakslagen (693/1976) Veterinärvårdslagen (765/2009) Innehållet i denna tillsynsplan följer det gemensamma riksomfattande programmet för tillsynen över miljö- och hälsoskyddet för åren 2015 2019 samt de sektorvisa gemensamma tillsynsprogrammen. Tillsynsplanen uppdateras årligen. I denna plan ingår de sektorvisa planerna för livsmedels-, hälsoskydds-, konsumentsäkerhets- och tobakstillsyn. En separat tillsynsplan uppgörs för djurens hälsa och välfärd. Eftersom lagarna inom miljö- och hälsoskyddet saknar detaljerade bestämmelser om genomförandet av tillsynen styrs tillsynen i kommunerna av riksomfattande tillsynsprogram. Lokala särdrag påverkar tillsynen på kommunnivå via riskbedömningen. Kommunen ska upprätta en plan för regelbunden tillsyn över miljö- och hälsoskyddet inom sitt verksamhetsområde. Kommunen kan upprätta planen för ett eller flera år. Kommunens tillsynsplan ska ses över och behandlas i ett kommunalt kollegialt organ vid behov, men minst vart tredje år. För att de politiska beslutsfattarna skall hållas informerade om tillsynens uppgifter, projekt och resurser kommer reviderade och uppdaterade tillsynsplaner årligen att tas till övervakningssektionen inom Social- och hälsovårdsverket i Jakobstad för godkännande. Uppdateringar och tilläggsuppgifter behandlas på personalmöten och chefen för miljöhälsovård ansvarar för att uppdateringarna görs i planerna. Information om att tillsynsplaner för år 2015 bereds har funnits på Social- och hälsovårdsverkets hemsida. Inga kommentarer inkom inom utsatt tid. 2. MÅL FÖR TILLSYNEN ÖVER MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDET Miljöhälsovården är ett eget resultatområde inom Social- och hälsovårdsverket i Jakobstad. Samarbetsområdet omfattar förutom staden Jakobstad, som fungerar som värdkommun, även Pedersöre, Larsmo och Nykarleby. Målet med miljöhälsovårdens arbete är att främja och övervaka livsmiljöns och individens hälsa och säkerhet samt djurens hälsa och välbefinnande. Avsikten är att säkerställa en högklassig tillsyn över miljö- och hälsoskyddet genom en planmässig tillsyn med tillräckliga resurser.

2(12) Genom tillsynen säkerställs iakttagandet av lagarna om miljö- och hälsoskydd genom rådgivning för verksamhetsutövare och konsumenter, handledning och utbildning, inspektioner, provtagningar, utlåtanden och beredskap för exceptionella situationer. Tillsynsmyndigheten ska också följa upp att aktören eliminerar missförhållanden. Efter behov använder tillsynsmyndigheten administrativa tvångsmedel för att avhjälpa missförhållandena. Genom en välfungerande miljöhälsovård kan epidemier undvikas/minimeras samt användandet av hälsovårdens tjänster minskas. Även många kroniska sjukdomar kan förhindras ifall man åtgärdar problem i tid, t.ex. problem med inomhusluften. Tillsynsplanen är ett verktyg inom den förebyggande övervakningen. I tillsynsplanen definieras de planerade inspektioner och provtagningar som skall utföras under året. I tillsynsplanen framkommer även tillsynsbehovet enligt det riksomfattande tillsynsprogrammet, där bl.a. inspektionsfrekvenser och tidsåtgång för olika typer av objekt anges. För varje delområde inom den förebyggande tillsynen, d.v.s. delområden för livsmedel, hälsoskydd, tobak och konsumentsäkerhet finns även skilda målsättningar och tyngdpunktsområden beskrivna i bilagorna. 3. RESURSER 3.1 Personresurser Inom miljöhälsovården finns de tjänster som är listade i nedanstående tabell. I den förebyggande (planerade) och akuta (oplanerade) tillsynen deltar både hälsoinspektörer, chefen för miljöhälsovård, hygienikerveterinären samt veterinärerna i olika omfattning. Den 1.1.2015 är tjänsterna besatta enligt tabellen. Person och tjänstebeteckning Kompetens (utbildning, resurser) Arbetsuppgifter Marit Björkstrand Chef för miljöhälsovården Annika Långbacka Hygienikerveterinär Liisa Haavisto Mia Hautala FK, kemi 187 dagsverken hälsoinspektion (33 dv veterinärvård) VML 50%: 90 dagsverken hälsoinspektion (20 dv veterinärvård) Hälsotekniker 220 dagsverken hälsoinspektion Miljöingenjör 220 dagsverken hälsoinspektion 176 dv vid 80% arbetstid Chef för miljöhälsovården Livsmedelstillsyn Primärproduktion Anläggningar för animaliska livsmedel Djurskydd Livsmedelstillsyn Anläggningar för animaliska livsmedel Konsumentsäkerhetstillsyn Hälsoskyddstillsyn Tobakstillsyn Nikotinpreparatstillsyn Övrigt* Livsmedelstillsyn Anläggningar för animaliska livsmedel Hälsoskyddstillsyn Tobakstillsyn Nikotinpreparatstillsyn Övrigt*

3(12) Fredrik Ollus Susanne Jankens Gunilla Skog (tjänstledig) Vikarie: Karita Nynäs T.f. hälsoinspektör Leif Karlström - 60% Biträdande arbetarskyddschef 40% Miljöingenjör 220 dagsverken hälsoinspektion Byggnadsingenjör 220 dagsverken hälsoinspektion 176 dv vid 80% arbetstid Miljöingenjör (220 dagsverken hälsoinspektion) 80 % - 176 dv 132 dagsverken hälsoinspektion Livsmedelstillsyn Konsumentsäkerhetstillsyn Hälsoskyddstillsyn Tobakstillsyn Nikotinpreparatstillsyn Övrigt* Livsmedelstillsyn Anläggningar för animaliska livsmedel Tobakstillsyn Nikotinpreparatstillsyn Hälsoskyddstillsyn Övrigt* Hälsoskyddstillsyn Konsumentsäkerhetstillsyn Övrigt* Hälsoskyddstillsyn Tobakstillsyn Nikotinpreparatstillsyn Övrigt* Vikarie till 21.6.15: Annika Porthin T.f. hälsoinspektör Karin Alatalo Byråsekreterare Malena Flink (50%) Marica Iiskola (50%) Susanne Granbäck Henrik Storgård 80% - 84 dv (till 21.6.15) (176 dv - besatt hela året) Merkonom 187 dagsverken hälsoinspektion (33 dv veterinärvård) Stadsveterinär Jakobstad Kommunalveterinär Pedersöre Stadsveterinär Nykarleby Kanslistuppgifter Veterinärvård Djurskydd Primärproduktion Veterinärvård Djurskydd Primärproduktion Veterinärvård Djurskydd Primärproduktion Mikael Nylund Tillsynsveterinär Övervakning av djurskyddslagen samt lagen om djursjukdomar Tabell 1. Personresurser och arbetsfördelning 1.1.2015 *Övrigt= olika slags rådgivning och palaver, utveckling av verksamheten, skolning m.m. I början av år 2015 kommer endast två av de sex hälsoinspektörstjänsterna att vara besatta till 100 % och de fyra övriga tjänsterna besatta enbart 60 80 % p.g.a. personliga önskemål om deltidsarbete. Det är svårt att få tag i behöriga vikarier för hälsoinspektörerna men i början av år 2015 är dock 5,8 av de 6,0 hälsoinspektörstjänsterna besatta. Även en del av hygienikerveterinärens och tillsynsveterinärens tjänster är obesatta. Personalsituationen är inte helt tillfredsställande men ändå bättre än tidigare år. 3.2 Ekonomiska resurser Enligt den godkända budgeten för år 2015 uppgår miljöhälsovårdens verksamhetskostnader totalt till 989.808 (hälsoinspektionen 497.276 och veterinärvården

4(12) 492.532 ) varav personalkostnadernas andel är 741.398 (75% av den totala budgeten). För 2015 har hälsoinspektionens avgiftsintäkter budgeterats till 43 000. 4. ARBETSTIDSBEHOVET Arbetstidsbehovet har räknats ut i tabell 2. Under dagsverken enligt rekommendationer och egen riskbedömning finns tillsynsbehovet uträknat enligt centralmyndigheternas anvisningar med beaktande av den egna riskbedömningen. Beräkningarna finns i bilagorna till de sektorvisa planerna. Under planerade dagsverken 2015 finns de dagsverken som vi enligt tillgängliga resurser uppskattar att vi kan utföra under år 2015. Tillsynsområde Antal verksamhetstyper Dagsverken enligt rekommendationer och egen riskbedömning Planerade dagsverken 2015 Livsmedelstillsyn 1312 245 enligt: planenlig tillsyn 423 154 provtagningar 18 5 oplanerad tillsyn 80 86 Hälsoskyddstillsyn 332 enligt: planenlig tillsyn 364 115 65 provtagningar 76 77 oplanerad tillsyn 208 180 190 Konsumentsäkerhetsti 30 enligt: llsyn planenlig tillsyn 167 40 16 provtagningar 0 0 oplanerad tillsyn 85 28 14 Tobakstillsyn 13 enligt: planenlig tillsyn 69 17 10 provtagningar 0 0 oplanerad tillsyn 269 3 3 Interna palavrar och 80 övrigt TOTALT 2474 st 980 dv 700 dv Tabell 2. Objektantal och resursbehov I dagsverken för planenlig tillsyn ingår det som planerats för 2015 enligt de sektorvisa bilagorna. Även dagsverken för provtagningar är till största delen de planerade provtagningar som finns i nämnda bilagor. I dagsverken för den oplanerade tillsynen ingår t.ex. oförutsedda inspektioner, utlåtanden, beslut/handläggningar, information till kunder och kommuninvånare. Dagsverken för oplanerad tillsyn har uppskattats utgående från förverkligade år 2014.

5(12) Inom hälsoinspektionen finns år 2015 enligt uppskattning totalt 1740 dagsverken till förfogande under förutsättning att hälsoinspektörsvikarier finns tillgängliga i samma utsträckning som i tabell 1. Det har tidigare konstaterats via arbetstidsuppföljningar, att ungefär 40 % av hälsoinspektionens arbetstid åtgår till bokförd tillsyn. Över bokförd arbetstid (införd i dataprogrammet) uppgörs i regel skriftligt dokument/rapport/pm. Resterande arbetstid används till utbildning, information och rådgivning till kunder, olika palavrar och möten samt administrativa uppgifter. Av denna anledning finns 696 dagsverken (1740 * 0,4) tillgängliga för tillsyn. För tillsyn enligt centralmyndigheternas rekommendationer med beaktande av den egna riskbedömningen uppskattas behovet till 980 dagsverken. Det fattas då 280 dagsverken för tillsyn. Därför kan vi redan nu se att de tillgängliga resurserna inte räcker till för en heltäckande tillsyn enligt en riskbaserad behovsprövning och därför har vi gjort en prioritering hur tillsynen utförs med tillgängliga resurser. I tabellen ovan under planerade dagsverken 2015 har prioriteringen beaktats. Utgående från denna planering uppgörs sedan hälsoinspektörernas personliga arbetsplaner för år 2015, där både planenliga inspektioner, tyngdpunktsområden och oplanerad tillsyn beaktas. Det är dock omöjligt att på förhand göra en heltäckande plan p.g.a. faktorer som inte kan förutses, t.ex. utredning av matförgiftnings- eller vattenburna epidemier och problem med inomhusluft vid skola/daghem upptar mycket arbetstid. Även under år 2015 kommer mycket tid att åtgå till upprätthållande och införande av uppgifter i de centrala datasystemen. Miljö- och hälsoskyddets centraliserade datasystem KUTI/YHTI och VYHA erätter blanketterna för informationsinsamling som tidigare användes vid de centrala ämbetsverken. I det riksomfattande tillsynsprogrammet för 2015-2019 poängteras att kommunerna ska vara förberedda på att datasystemarbetet påverkar tillsynsenheternas verksamhet under tillsynsprogramperioden. Vid arbets- och näringsministeriet pågår en projekthelhet vars mål är att sammanställa de elektroniska ärendehanteringstjänsterna, som är avsedda för företag, så att de blir lättillgängliga. För konverteringen av miljö- och hälsoskyddets tillstånds- och anmälningsärenden har det så kallade YLLI-projektet grundats. Målet är elektroniska ärendehanteringstjänster för miljö- och hälsoskyddet. 5. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN Tyngdpunktsområdena beskrivs i huvudsak i de enskilda sektorvisa planerna. I denna del av planen beskrivs tyngdpunktsområden som gäller hela tillsynen. Tyngdpunktsområden gäller främst förbättringar av interna processer och förfaranden samt utvecklingsprojekt av tillsynen. Med hjälp av tyngdpunktsområden strävar vi till att effektivera tillsynen och göra den mera riskbaserad och heltäckande.

6(12) 5.1 Tyngdpunktsområden åren 2015-2019 Miljöhälsovårdens tema för åren 2015-19 är tillsynens genomslagskraft, enligt det riksomfattande programmet. Detta skall främjas genom att verkställa följande mål: 1. Säkerställa att tillsynen är riskbaserad och effektivt fokuserad 2. Främja tillsynens avgiftsbelagdhet 3. Utveckla och tillämpa datasystemen 4. Säkerställa tillsynens synlighet Hälsoinspektionen vill sträva till dessa mål genom att: 1. Förbättra och vidareutveckla riskkartläggningen av våra objekt så att resurserna kan användas på ett effektivt sätt. Under år 2015 kommer Eviras och Valviras riskkartläggningsblanketter att testas. Även en klarare arbetsfördelning och specialisering kan bidra till detta. Tillsyn i anslutning till besvärsfall/klagomål prioriteras dock framom den planmässiga tillsynen. 2. I regel är tillsyn i enlighet med den kommunala tillsynsplanen avgiftsbelagd. De avgifter som debiteras täcker dock inte alla kostnader som tillsynen ger upphov till. Taxan uppgörs så att de avgifter som uppbärs motsvarar den insats som vidtagits. 3. Enligt bestämmelser från Evira, Valvira och Tukes ska kommunen lämna objekts- och tillsynsuppgifterna elektroniskt genom KUTI/YHTI-systemet till de register som finns för detta ändamål. Uppgifterna ska matas in i systemen i enlighet med KUTI- och YHTI-klassificeringarna. Det krävs ännu en del arbetstimmar för att få alla våra objekt klassificerade enligt dessa system. 4. För att utveckla tillsynens synlighet krävs en planmässig, regelbunden och mångsidig kommunikation. Vi försöker använda många olika kanaler i kommunikationen, t.ex. Social- och hälsovårdsverkets webb- samt facebooksida. Sammanfattningar över tillsynsprojekt som genomförts samt andra aktuella ärenden och aktuell information sprids via lokaltidningar och radio. 6. FORTBILDNING AV PERSONALEN En effektiv tillsyn över miljö- och hälsoskyddet kräver att personalens kompetens säkerställs. En väsentlig del av verksamhetsutvecklingen är specialiseringen bland tjänsteinnehavare inom samarbetsområdet. Enligt 5 i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) ska en kommun eller samkommun för ett sjukvårdsdistrikt se till att hälso- och sjukvårdspersonalen i tillräcklig utsträckning deltar i fortbildning inom hälso- och sjukvård. Denna bestämmelse gäller även miljö- och hälsoskyddspersonalen. I det riksomfattande programmet för tillsynen över miljöoch hälsoskyddet 2015-2019 fastslås att 8 utbildningsdagar per person och år vore ett bra mål för miljöhälsovårdens personal.

7(12) Personalen deltar årligen i aktuell fortbildning. För att personalen skall kunna delta i fortbildning finns budgetmedel reserverade. År 2014 skars dock budgetmedlen ned i budgeten med 5,5 %, vilket påverkar möjligheterna att delta i skolningar. För år 2015 finns 6.800 (535 /tjänsteinnehavare) budgeterat för utbildning, det är samma summa som för år 2014. Denna summa räcker inte till för 8 utbildningsdagar. Den utbildning som ordnas av centralmyndigheterna är ofta kostnadsfri för kommunerna men eftersom de flesta kursdagar hålls i Helsingfors så uppstår ändå kostnader för resa och ev. övernattning. Via videokontakt i Vasa eller Karleby har det varit möjligt att följa med allt fler och fler utbildningsdagar, vilket avsevärt minskar på utgifterna och möjliggör att flere personer kan delta. Personalen har själv möjlighet att föreslå vilka kurser de har behov av. Den som deltagit i en kurs berättar sedan om den på hälsoinspektionens veckopalaver. På detta sätt kan även de personer som inte deltagit i kursen tillgodogöra sig kursens innehåll. 7. AVGIFTER FÖR TILLSYN I regel är tillsynen i enlighet med den kommunala tillsynsplanen avgiftsbelagd. De avgifter som kommunen debiterar för tillsynen täcker inte alla kostnader som tillsynen ger upphov till. Tillsynsavgifterna borde användas för att säkerställa resurserna för miljö- och hälsoskyddet. Principen för avgiftsbelagdheten är att de avgifter som uppbärs för tillsynen ska motsvara de verkliga kostnaderna som tillsynen förorsakar kommunen. I budgeten ska dessutom medel reserveras för överraskande situationer, till exempel för eventuella fall av epidemier som sprids genom livsmedel eller vatten eller för utredning av besvärsfall, rådgivning, information osv. För dessa kan kommunen inte uppbära en avgift. För de inspektioner som utförs enligt tillsynsplanerna uppbärs en avgift enligt den godkända taxan. Timavgiftens storlek grundar sig på de verkliga totalkostnader som utförandet av tillsynen medför. Även inspektioner i anslutning till tillsynsprojekt kan vara avgiftsbelagda ifall de ingår i tillsynsplanen. Också upprepade inspektioner är i regel avgiftsbelagda samt ex. godkännande/handläggning av ett nytt objekt. Taxan uppdateras årligen på basen av föregående års verkliga utgifter. För år 2015 har uppskattats att 43.000 fås in i avgiftsintäkter. 8. KVALITETSSYSTEM Hälsoinspektionen har ett kvalitetssystem som omfattar hela verksamhetsområdet. Den nuvarande kvalitetshandboken godkändes av övervakningssektionen (15.12.2011 33).

8(12) Hälsoinspektionens kvalitetspolicy: Kvalitetssystemets uppgift är att garantera en jämlik, professionell och opartisk tillsyn. Kvalitetssystemets syfte är också att effektivera verksamheten. Grundpelaren för god kvalitet är yrkeskunnig personal, som är insatt i och förstår vikten av kvalitetssäkringsarbete. Hälsoinspektionen anser att planeringen av tillsyn, kundmöten och dokumentation är centrala element i verksamheten. Tillsynsplaneringen omfattar uppgörande av gemensamma och personliga tillsynsplaner för tillsynens tyngdpunktsområden. I planeringen beaktas de nationella tillsynsprogrammen. Planerna skall vara lättförståeliga och uppdateras årligen. Kundmöten omfattar inspektioner, palavrar och rådgivning. Kunderna skall bemötas sakligt, professionellt och objektivt. Dokumentationen omfattar rapportskrivning, inskrivning av prestationer i dataprogrammet och rapportering till centralmyndigheter. Kvalitetssystemet bygger på principen om ständig förbättring genom interna och externa revisioner. 9. LABORATORIEANALYSER De myndighetsprov som tas bör alltid analyseras i ett ackrediterat laboratorium. För tillfället anlitas främst SeiLab i Seinäjoki. En upphandling av myndighetsundersökningar som gäller vatten- och livsmedelsanalyser gjordes under hösten 2014. Även under åren 2015-2016 kommer SeiLab att anlitas för dessa undersökningar. 10. KOMMUNIKATION OCH KUNDBETJÄNING Syftet med miljö- och hälsoskyddets kommunikation är att på förhand informera om tyngdpunkterna och målen i tillsynen, öka verksamhetens transparens genom att publicera tillsynsresultat och öka miljö- och hälsoskyddets synlighet. Med aktiv information i exceptionella situationer säkerställs distributionen av information som är viktig med tanke på säkerheten och hälsan. Kommunikationen kan vara både intern och extern. Den externa kommunikationens delområden är ex. kundbetjäning, information och skolning som ges åt olika kundgrupper. Kommunikationen riktas till olika objektgrupper, såsom kommuninvånare, verksamhetsidkare, andra myndigheter och övriga kunder. Både den interna och externa kommunikationen ska vara öppen och fungerande. Miljöhälsovården har därför uppgjort en kommunikationsplan. Planen omfattar intern information, kundbetjäning och -rådgivning, massmedia, hemsidan, föreläsningar, informationstillfällen, kommunikation vid exceptionella situationer och beredskapsförhållanden. Den nuvarande kommunikationsplanen har godkänts av övervakningssektionen (4.6.2013/ 21).

9(12) Miljöhälsovården strävar till att ge god och jämlik betjäning åt alla kunder. Enligt hälsoinspektionens kvalitetssystem skall inspektionsrapporter skickas ut inom 10 arbetsdagar, anmälningar behandlas inom 14 dagar och beslut ges inom 60 arbetsdagar. 11. BEREDSKAP INFÖR EXCEPTIONELLA SITUATIONER I en del av lagarna om miljö- och hälsoskyddet och de centrala ämbetsverkens anvisningar finns förpliktelse att sammanställa en plan om beredskapen inför exceptionella situationer. För miljöhälsovården finns en beredskapsplan för exceptionella situationer. I den nuvarande beredskapsplanen, som godkänts av övervakningssektionen (4.6.2013/ 20), beskrivs handlingsförfarandet vid: - förorening av hushållsvatten och badvatten - livsmedelsburna epidemier - oyckor förorsakade av konsumtionsvara eller konsumenttjänst - störningar i informationssystemet och dataskydd - kemiska olyckor - veterinärmedicinska risker och epidemier - strålningsfara - övriga riskfaktorer; terrordåd Situationer där hälsofara kan uppstå kan uppdagas t.ex. genom: - RASFF (Rapid Alert System for Food and Feed) meddelanden - Eviras meddelande - undersökningsresultat av myndighetstillsyn - företagarnas egenkontroll - konsumentklagomål - till följd av olyckor eller nära ögat situationer vid utförande av konsumenttjänster Instruktion gällande hälsofarosituationer: 1. bedömning av situationens allvar 2. beslut om åtgärder och ansvarspersoner 3. informering av berörda parter 4. dokumentation av situationen och åtgärder som vidtagits till följd av dem i dataprogrammet Tarkastaja och objektmapp. 11.1 Utredning av vattenburna- och matförgiftningsepidemier Vid misstanke om vattenburen epidemi (både dricksvatten och simvatten) eller matförgiftningsepidemi skall en utredning av fallet göras utan dröjsmål.

10(12) Instruktioner för internt förfarande vid utredning av matförgiftningsfall har uppgjorts (finns i beredskapsmappen). För utredningen finns inga separat budgeterade medel, det finns inte heller något tak för utredningskostnader. Medel för utredningar tas från budgeterade medel för laboratorieundersökningar, 2.100 för år 2015. För utredningsarbete av en misstänkt matförgiftning eller vattenburen epidemi har en arbetsgrupp tillsatts inom samarbetsområdet (tabell 3). Ordinarie Ersättare Kimmo Kuisma Ansvarig läkare för smittosamma sjukdomar Chatrine Norrbacka Hygienskötare Marit Björkstrand Chef för miljöhälsovården Annika Långbacka Hygienikerveterinär Liisa Haavisto Markku Kaksonen VD Jakobstads Vatten Tabell 3. Personer i matförgiftningsgruppen Jorma Rantanen Överläkare Gun Klingenberg Hälsovårdare Leif Karlström Henrik Storgård, Stadsveterinär Susanne Granbäck, Kommunalveterinär Susanne Jankens Ben Ingman Driftschef VA, Nykarleby Kraftverk Följande centrala uppgifter ingår i utredningsförfarandet: 1. En snabb inledning av utredningsarbetet inom alla olika delområden (inspektioner, analys av prover, epidemiologisk undersökning) 2. Anmälan, av ansvarig läkare för smittosamma sjukdomar, görs om misstänkta fall till datasystemet RYMY för registrering av matförgiftningsepidemier 3. Säkra att alla utredningar som krävs för utredning av epidemin görs 4. Säkra koordineringen av åtgärder för att få epidemin under kontroll 5. Säkra informationsbytet mellan myndigheterna som utför olika undersökningar och andra instanser 6. Kontakt till andra myndigheter vid behov 7. Informering om epidemin till berörda 8. Slutsatser gällande orsaken och källan till epidemin 9. Utredningsanmälan och rapport enligt modell till RYMY (görs av hälsoinspektionen) Informationsansvaret fördelas enligt följande: Läkare för smittosamma sjukdomar (Kimmo Kuisma inom gamla Malmska området och Jorma Rantanen i Nykarleby) ansvarar för informationen vad gäller insjuknade människor, behandling samt provtagningar av dessa.

11(12) Chef för miljöhälsovården ansvarar för informationen om misstänkta livsmedel eller vatten samt analysresultat av dessa. Chef för respektive vattenverk ansvarar för informationen om vattenrening samt -teknik. 12. UTVÄRDERING AV TILLSYNSPLANEN Hälsoinspektionen följer internt upp förverkligandet av planen i samband med interna revisioner av kvalitetssystemet och delårsrapporter. Tillsynsplanens förverkligande utvärderas enligt Statsrådets förordning om kommunala tillsynsplaner för miljö- och hälsoskyddet (665/2006). Utvärderingen baseras på statistik från tillsynen. Resultatet av utvärderingen utnyttjas i planeringen av verksamheten. Utvärderingen görs enligt tabell 4, som tagits ur det gemensamma riksomfattande programmet för tillsynen. Utvärderingsobjekt Omfattningen av den planerade verksamheten och inspektionerna Antal inspektioner och prover (i förhållande till tillsynsplanen) Intäkter från tillsynen och allokeringen av dessa Resurser och samarbetsområdets Granskning och utredning omfattningen av tillsynen inom samtliga sektorer med hänsyn även till indelningen av denna i olika delar enligt ett eventuellt samarbetsområde genomförandet av tillsynen över de riksomfattande och de egna lokala tyngdpunkterna den tid som lagts ned på olika typer av inspektioner och objekt jämfört med den planerade tidsanvändningen antal missförhållanden som dykt upp under diskussionerna och deras karaktär samt de kommunala myndigheternas åtgärder för att avhjälpa dessa missförhållanden och bidra till att omständigheterna är på den nivå som förutsätts i bestämmelserna antal genomförda inspektioner enligt typ av tillsynsobjekt prover och analyser enligt typ av tillsynsobjekt deltagande i tillsynsprojekt avgiftsintäkter som kumuleras från tillsynen enligt sektor allokering av intäkterna från tillsynen, information om huruvida intäkterna har allokerats för att utveckla tillsynen över miljö- och hälsoskyddet tillräckligheten av resurserna i förhållande till det legislativa kravet, tillsynsbehovet och den

12(12) effektivitet Utvecklingsbehov inom verksamheten Eventuella inspektioner av verksamheten (Utvärderings- och handledningsbesök) planerade verksamheten utredning av hur mycket resurser som har använts för de på förhand planerade tillsynsuppgifterna och hur mycket för de övriga uppgifterna en specifikation av hur personalresurserna allokeras för tillsyn i enlighet med olika lagar (VYHA) åtgärder som vidtas för att förbättra situationen under det följande verksamhetsåret god praxis, avvikelser, utvecklingsobjekt och korrigerande åtgärder (VYHA) Tabell 4. Utvärdering av genomförandet av den lokala tillsynen 13. GODKÄNNANDE AV TILLSYNSPLANEN OCH DESS UTVÄRDERING Miljöhälsovårdens tillsynsplan och dess utvärdering godkänns av övervakningssektionen och delges Social- och hälsovårdsnämnden. Budgeten och taxan godkänns av Social- och hälsovårdsnämnden.