Vård efter behov - eller?

Västra Götalandsregionen Vänersborg 2010-09-10 Vård efter behov - eller? Att säga en sak och göra en annan. Granskning av moderat sjukvårdspolitik och dess effekter

2 (14) Innehållsförteckning Vård efter behov en självklarhet?... 3 Privata vårdförsäkringar ska det vara nödvändigt?... 3 Privatisering av sjukvården? Självklart!... 5 Stockholm det moderata experimentet... 6 Moderaterna i Västra Götalandsregionen... 9 Slutsats...12

3 (14) Vård efter behov en självklarhet? I en debattartikel i Ny Tid anklagar Johnny Magnusson (M) regionstyrelsens ordförande Gert-Inge Andersson (S) för att ljuga när han säger att moderaterna inte står för en sjukvårdspolitik där behovet sätts främst. Moderaterna vill, precis som socialdemokraterna och samtliga andra partier i riksdagen och regionfullmäktige, att sjukvården ska vara gemensamt finansierad via skatten, och tillgänglig för alla på lika villkor. Och det vet Gert-Inge Andersson, eftersom han rimligen läst vårt förslag till budget i Regionfullmäktige, där kapitlet om hälso- och sjukvård inleds med just detta konstaterande. 1 Sjukvård ska ges efter behov, säger Magnusson, och den ska finansieras gemensamt. Så varför oroa sig? Alla tycks vara överens om grunden för sjukvården nämligen att behov är avgörande för vilken sjukvård man får inte plånbokens storlek. Den här rapporten visar att det finns anledning att oroa sig. Moderaterna säger en sak men gör en helt annan. I Västra Götalandsregionen har de inte kunnat genomföra sin politik då de sitter i opposition. Men både nationellt och kommunalt har de aktivt genomfört åtgärder som sätter behovsprincipen ur spel. Den här rapporten har till syfte att visa att moderaterna säger en sak och gör annan. Det är viktigt att väljarna får veta att partierna inte alls står för samma idé om sjukvården trots att vallöften ofta är lika. I grunden handlar det om att samhället ska erbjuda en vård i världsklass för alla inte bara för dem som har råd. Vi socialdemokrater motsätter oss en utveckling där patienter allt mer ses som en vara på en marknad istället för en människa med behov av vård. Privata vårdförsäkringar ska det vara nödvändigt? Den grundläggande förutsättningen för att vård ska ges efter behov är offentlig finansiering av vården. Det är en princip som moderaterna säger sig vara för. I det moderata budgetförslaget för Västra Götalandsregionen 2011 skriver de att Hälsooch sjukvården skall vara gemensamt finansierad via skatten och tillgänglig för alla på lika villkor. 2 Men om finansieringen ska ske via skatt. Varför är det då så angeläget att öka antalet personer som har en privat vårdförsäkring? I det moderatstyrda Uddevalla erbjuder kommunen sina anställda att teckna privat vårdförsäkring. I Göteborg har de motionerat om att göra detsamma. Jonas Ransgård (M) motiverar det hela i en debattartikel: 1 NyTid nr 31 17 augusti 2010 2 Moderaternas Budgetförslag Västra Götalandsregionen 2011 s.5

4 (14) Skulle man råka ut för något som kräver operation eller behandling av en specialist träder försäkringen in. Detta skulle dels innebära en trygghet för den enskilde att veta att man snabbt kunde få tillgång till vård och härigenom slapp långa väntetider, dels skulle det avlasta den offentliga sjukvården. 3 Den försäkrade får med andra ord gå före i en eventuell vårdkö. Den med större behov får finna sig i att vänta längre. För det är trots allt oftast samma läkare som genomför operationen. Antalet med en privat vårdförsäkring har i det närmaste fördubblats sedan den moderatledda regeringen tillträdde 2006. 4 Idag har 400 000 personer en privat vårdförsäkring. Det är en utveckling som moderaterna aktivt har drivit fram. Figur 1 Antal sjukvårdsförsäkringar 2000-2009 (Försäkringsförbundet) 400000 360000 350000 300000 250000 218000 200000 150000 100000 50000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 På nationell nivå har den moderatledda regeringen infört ett antal nya lagar som öppnar vården för privat finansiering. Vad är då problemet med privata vårdförsäkringar? Är det inte bra att mer resurser går till sjukvård. Problemet är att privat finansiering sätter principen av vård efter behov ur spel. Dubbla väntrum byggs upp där väntetiden förlängs för dem som inte är försäkrade då de som har privata pengar får gå före. Vid tecknande av en vårdförsäkring görs en hälsodeklaration. Den enskildes hälsoläge avgör dels nivån på försäkringspremien men också om personen ifråga över huvud taget är aktuell att teckna en vårdförsäkring. Pensionärer och personer med sjukdomshistoria får betala en högre premie eller får stå utan försäkring. De med 3 GT 29 mars 2010 4 Försäkringsförbundet

5 (14) mest behov prioriteras inte först. Det är ännu ett slag från moderaterna mot pensionärer och sjuka. (LOV) fri etablering och tilläggstjänster Lagen om valfrihetssystem (LOV) infördes delvis för att vårdval skulle finnas som modell för primärvården i hela landet. Det innebär bland annat rätt för vårdföretagen att etablera sig var de vill utan att behöva ta hänsyn till var de stora behoven finns. Det är rimligt att ha möjlighet att styra etableringar till områden där de största vårdbehoven finns. Den moderatledda regeringen tycks istället tycka att etableringar ska ske där de stora pengarna finns. I Västra Götalandsregionen inkluderar ersättningssystemet vårdtyngd och sociala faktorer. Det löser delvis problemet med etableringar bara där lönsamma patienter finns. LOV innebär också att privata utförare har rätt att ge extra tilläggstjänster mot avgift. Risken är uppenbar att det blir en drivkraft till att dra ned på den offentligt finansierade servicen och det blir plånboken, inte behoven, som avgör. Det handlar i realiteten handlar om att skapa en grundläggande miniminivå med skattefinansierad sjukvård som alla har rätt till. Den som har råd skall sedan kunna köpa sig mer, bättre eller snabbare vård genom att betala ur egen ficka. Startlagen två väntrum istället för inget Bland det första den moderatledda regeringen gjorde efter maktövertagandet 2006 var att lagstifta om att göra det möjligt att sälja ut Universitetsjukhus och tillåta vård av försäkringspatienter på offentligt finansierade sjukvårdsverksamheter. Det innebär att patienter som har vårdförsäkring har en kö in i sjukvården och de som inte har försäkring har en annan. Men det är samma sjukvårdspersonal som ska genomföra sjukvården. Istället för att arbeta bort köerna inom sjukvården låter man oförsäkrade patienter vänta längre. De som har störst behov av vård får inte vård först. Det är de som har extra finansiering med sig som får vård först. Privatisering av sjukvården? Självklart! Som följd av den så kallade startlagen föreslår borgerliga företrädare utförsäljning av ett stort antal sjukhus runt om i landet. En snabb genomgång av läget i Sveriges olika landsting ger följande bild: Blekinge Moderaterna vill privatisera Karlshamns lasarett Stockholm Den moderatledda alliansen planerar att sälja ut Danderyds Sjukhus Västmanland

6 (14) Förslag på att lägga ut mer verksamhet entreprenad. På tur står upphandling av specialisttandvård, käkkirurgi och kvinnokliniken i Köping. Bergslagssjukhuset i Fagersta bedrivs redan på entreprenad. Västerbotten Den moderatledda alliansen planerar att privatisera Lycksele lasarett Uppsala Moderaterna driver förslag om att stycka upp Akademiska sjukhuset och sälja ut delar av verksamheten. Östergötland Det moderatledda landstinget har privatiserat all opererande verksamhet vid lasarettet i Motala. Skåne Flera borgerliga företrädare driver att sjukhusen i Hässleholm och Ängelholm ska säljas. Örebro län Flera borgerliga företrädare har föreslagit att sjukhusen i Lindesberg eller Karlskoga ska helt eller delvis privatiseras. Sänkta skatter = mindre pengar till vården Sjukvården är till största del finansierad genom landstingsskatten. Men genom utjämningssystem och generella statsbidrag tillskjuts Västra Götalandsregionen nästan 8 miljarder kronor från staten. 5 De 100 miljarder som den moderatledda regeringen har sänkt skatterna med under mandatperioden har finansierats med tidigare budgetöverskott, hårdare regler inom sjukförsäkringen och försämrad a-kassa. De möjligheterna finns inte kvar. Kommande skattesänkningar kommer att drabba välfärden bland annat genom mindre pengar till sjukvård. För att inte behöva minska ned antalet anställda inom sjukvården krävs därmed annan finansiering. Den moderatledda regeringens lösning är privata försäkringspengar. Det sker alltså en medveten neddragning av den offentliga finansieringen för att skapa ett behov av ökad privat finansiering. Stockholm det moderata experimentet Eftersom moderaterna inte har kunnat bedriva sin politik i Västra Götalandsregionen sedan 2000, så får vi titta på vad moderaterna har gjort i andra landsting. I Stockholms län finns det två exempel på den Moderata sjukvårdspolitiken som sticker ut. Det ena är Vårdval Stockholm som är en tydlig kontrast till VG- 5 Budget för Västra Götalandsregionen 2011

7 (14) primärvård här i Västra Götalandsregionen. Det andra är synen på utförsäljning av sjukvårdande verksamhet. Vårdval Stockholm Är det verkligen rätt att lämna över en så central del av vår välfärd som sjukvården utgör till en marknad som tillåts styra på marknadens villkor vilket speciellt är fallet med vårdval Stockholm? 6 Den frågan ställer läkaren Jan Halldin i en debattartikel i Läkartidningen Han föreslår tre åtgärder för att få ordning på primärvården i Stockholm: Vårdbehov och inte vård-efterfrågan bör styra. Ersättningssystemet bör till största delen bygga på kapitationsersättning. Vårdcentraler i utsatta områden måste tilldelas mer pengar. Det är tre tydliga punkter som skiljer Vårdval Stockholm mot VG-primärvård här i Västra Götaland. Så vad har då skett. Illija Batlan beskriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet att det är den mest välbeställda delen av befolkningen som har fått bättre vård på grund av Vårdval Stockholm. Vårdcentraler i kommuner och stadsdelar där den rikaste fjärdedelen av Stockholms invånare bor, har under den gångna mandatperioden fått ett resurstillskott på 265 miljoner kronor eller 7,7 procent. Resten av stockholmarna är förlorare och största förlorarna är medelklassen. Mottagningar i medelklassområden har förlorat 206 miljoner kronor vilket motsvarar 6 procent av intäkterna. Resurser har alltså omfördelats från områden med medelinkomsttagare till områden med höginkomsttagare. 7 En genomgång av Vårdval Stockholms effekter har visat att vårdcentraler i utsatta områden i genomsnitt förlorat 3,2 mkr och fyra anställda. Besök till läkare ökade, men på bekostnad av besök till sjuksköterska, distriktssköterska och undersköterska. Telefonkontakterna mellan vårdpersonal och patienter har minskat drastiskt när vårdcentralerna tvingas kalla in patienterna till fysiska besök för att få in pengar. I mer välbärgade områden fanns inte samma mönster. Det är alltså ett faktum att vårdcentralerna i socioekonomiskt utsatta områden förlorat. Det intressanta är att detta inte beror på färre antal listade patienter eller ett minskat antal besök. Antalet patienter i socioekonomiskt utsatta områden är i stort sett oförändrat och läkarbesöken fler, men resurserna för att tillhandhålla vård till dessa patienter har minskat dramatiskt. Nedskärningarna där är politiskt skapade genom ett ersättningssystem som inte tar hänsyn till vårdbehov. 6 Läkartidningen 18 januari 2010 7 SVD 23 augusti 2010

8 (14) Utförsäljning av vårdverksamheter Det moderatstyrda Stockholms läns landsting är också ett exempel på att privatiseringar ska ske till varje pris. Där slumpas offentligt ägda vårdcentraler bort till privata intressen till underpriser. Det är ett sanslöst slöseri med skattebetalarnas tillgångar. Tabell 1 Utförsäljning och vinstuttag av vårdverksamheter SLL 8 Mottagning Försäljningspris Vinst (utslaget på ett första helår) 5 vinstmultipel (värdet av vårdcentralerna på öppen marknad) Serafen husläkarmottgning 690 00 2 250 000 11 230 000 St Eriks vårdcentral 1 380 000 210 000 1 070 000 Huvudsta vårdcentral 500 000 1 060 000 5 310 000 Vaxholms vårdcentral 830 000 530 000 2 650 000 Vallentunadoktorn 290 000 380 000 1 920 000 Totalt 3 680 000 4 430 000 22 170 000 Skattebetalarnas förlust 18 480 000 I Stockholms län har vårdcentraler slumpats ut till vrakpriser, det vill säga sålts till kraftigt underpris utan konkurrens. Serafens husläkarmottagning hade efter bara några månaders verksamhet i privat regi tjänat in hela köpesumman i ren vinst. Sammanlagt har skattebetalarna fått 3,7 miljoner kronor för de fem vårdcentralerna. På ett enda räkenskapsår har samma verksamheter gått med 4,4 miljoner kronor i vinst. För att räkna ut försäljningspris brukar man i det privata näringslivet använda sig av en vinstmultipel. Det är en multiplicering av ett räkenskapsårs vinst. Vilken vinstmultipel man använder är avhängigt av vilken bransch man arbetar i, vilka risker som finns etc. Lågt räknat kan man använda vinstmultipel fem för att få fram det absolut lägsta affärsmässiga priset för de avknoppade verksamheterna. Då borde Serafens husläkarmottagning ha sålts för drygt 11 miljoner kronor istället för de 694 500 kronor som den såldes för. Huvudsta vårdcentral borde ha sålts för omkring fem och en halv miljon istället för 495 000 kronor. Stockholms läns skattebetalare har förlorat minst 18,5 miljoner kronor på den ideologiskt betingade utförsäljningen av vårdcentraler i landstinget. Gräddfiler i vården Våren 2008 tog den borgerliga majoriteten i SLL beslut om att tillåta försäkringspatienter på akutsjukhusen. I och med detta beslut öppnades upp för två 8 Socialdemokraterna Stockholm läns landsting

9 (14) parallella ingångar till sjukhusen: en gräddfil för de välbeställda och en annan för vanliga inkomsttagare. Den 6 maj 2009 öppnade Arrhythmia Center Stockholm på Södersjukhuset. Kliniken ägs till största delen av företaget Global Health Partners och vänder sig till patienter som drabbats av störningar i hjärtats rytm. För de stockholmare som inte har 150 000 att lägga på en medicinsk behandling är väntetiden 6-8 mån. För de som har råd att betala är det röda mattan direkt in i operationssalen. För dem som inte har råd förlängs köerna eftersom det är samma läkare som utför operationen. Detta är det systemskifte som moderaterna steg för steg vill införa, på vårdområde efter vårdområde, i landsting efter landsting. Istället för att arbeta bort köerna skapar man två olika. Moderaterna i Västra Götalandsregionen Moderaterna styrde Västra Götalandsregionen under åren 1998 till 2000. Då införde man till exempel ett konkurrenskansli som betalades med skattemedel för att öka de privata inslagen i vården. Offentliga pengar skulle med andra ord bekosta en privatisering. När Socialdemokraterna tillsammans med Folkpartiet och Centerpartiet tog över makten togs konkurrenskansliet bort. Moderaterna i Västra Götalandsregionen har under åren tonat ned sin iver att öka andelen privata inslag i vården. Bland annat har man slutat att kräva ständiga skattesänkningar och accepterat den nuvarande nivån. Men går man genom deras budgetförslag för 2011 så finns det tydliga idéer om fortsatt privatisering av vården. Systemskiftet inom vården döljs bakom ord som utmaningsrätt och patientval. Utmaningsrätt En innovation som man vill använda sig av är något man kallar för utmaningsrätt. Västra Götalandsregionen skall också införa en så kallad utmaningsrätt, vilket innebär att vårdgivare i alternativ drift skal ha rätt att utmana regionen på driften av en särskild verksamhet. Västra Götalandsregionen skall då antingen lägga ut verksamheten på upphandling eller ta fram ett vårdvalssystem för verksamheten, eller motivera varför verksamheten skall finnas kvar i egen regi. 9 Innebörden är den att om personal inom en verksamhet vill ta över verksamheten så ska de få göra det. De skriver inte bara om utmaningsrätt det ska också vara möjligt att avknoppa verksamheter. För att ytterligare öka mångfalden och konkurrensen bör bland annat personal i offentligt drivna vårdcentraler ges möjlighet att genom öppna processer få knoppa av sin verksamhet. 10 9 Moderaternas förslag till Budget i Västra Götalandsregionen 2011, s13 10 s8

10 (14) I moderaternas värld är privatiseringar en fråga i sig. Patienternas behov av högkvalitativ sjukvård är inte viktig. Det viktiga är att till varje pris se till att verksamheterna privatiseras. Patientval Genom att införa vad moderaterna kallar för patientval inom all sjukvårdsverksamhet skapar man ett ersättningssystem som är direkt överförbart till försäkringsbolagen. All sjukvårdsverksamhet prissätts och pengen följer patienten. Det är grunden för ett försäkringsbaserat sjukvårdssystem. De skriver i sin budget att Visionen / / är mer av patientvald vård istället för politikerstyrning. 11 De skriver också att deras mål är att hela hälso- och sjukvården på sikt skall finansieras genom en modell som är patientstyrd. 12 Genom att göra de förändringarna möjliggör man privat försäkringsfinansiering parallellt med offentlig finansiering. Utförsäljning av sjukhus och vårdverksamheter Moderaterna i Västra Götalandsregionen har varit försiktiga med att peka ut vilka verksamheter de vill privatisera. Att det vill privatisera framstår allt mer tydligt. I deras budgetförslag för 2011 skriver de i försiktiga ordalag om att en viktig uppgift för Västra Götalandsregionen är att skapa förutsättningar för konkurrens utifrån kvalitet mellan vårdgivare. 13 Är det återigen dags att privatisera verksamhet med hjälp av offentliga medel? Misstanken styrks när de skriver att det är det av yttersta vikt att den politiska ledningen inte bara accepterar mångfald och konkurrens utan också uppmuntrar och skapar möjligheter för detta 14. I budgetförslaget heter det inte längre konkurrenskansli. Nu ska istället ett utvecklingskansli skapas med uppdrag att bland annat ge stöd till personalen att skapa egna företag inom vården. 15 Moderaterna i Västra Götalandsregionen öppnar för offentliga upphandlingar av innehållet och verksamheterna i våra sjukhus. Det skulle innebära att regionens offentligt finansierade vårdverksamheter överlämnas till privata vårdföretag i syfte att skapa vårdgallerior där vårdsambanden slås sönder och där privata försäkringspatienter och människor med stora vårdbehov ställs i olika köer utifrån betalningsförmåga. Moderaternas förstanamn i Norra Älvsborg Martin Andreasson uttalade sig i en diskussion om NU-sjukvården den 2 september att Moderaternas vill se upphandling av verksamheterna på Uddevalla sjukhus. 16 Det är en utveckling som oroar då sambanden mellan vården inom sjukvården riskerar att slås sönder och vinstintresset 11 Moderaternas budgetförslag I Västra Götalandsregionen 2011 s3 12 s5 13,s4 14 s5 15 s23 16 RUS-debatt, Bohusläns Museum, Uddevalla 2 september.

11 (14) privata verksamheter tillåts för första gången ta över verksamheterna på ett helt sjukhus med som bedriver både specialiserad länssjukvård och akut sjukvård. Moderaternas förstanamn i Skaraborg, Gunilla Levén skriver i Västgöta-tidningar den 8 september att: Om någon vill ta över och utveckla någon vårdverksamhet i Skaraborg är vi inte främmande för att pröva om detta innebär en utvecklad sjukvård jämfört med idag Vi vill inte förbjuda vårdverksamheter som vill utöka sin kapacitet att också ta emot försäkringspatienter om det till exempel innebär att man räddar kvar vårdverksamhet på mindre orter Vilken vårdverksamhet som avses, vilka mindre orter som avses, vad utvecklad sjukvård är och för vem framgår inte av Gunilla Levéns svar. Men det visar tydligt att de vill föra en politik där principen om att den med störst sjukvårdsbehov ska få vård först, sätts ur spel.

12 (14) Slutsats Att vården ska finansieras solidariskt och ges efter behov, är en klassisk socialdemokratisk paroll som svenska folket ställer sig bakom. Johnny Magnusson och moderaterna vet att det är så och använder sig därför av klassiskt socialdemokratiska värdeord. Problemet är att moderaterna säger en sak och gör en annan. I Uddevalla kommun har man till exempel drivit genom att de kommunanställda ska erbjudas privata vårdförsäkringar. Samma sak har man föreslagit i ett flertal andra kommuner, exempelvis i Göteborg. Samtidigt har man tagit bort lagstiftning som innebar att offentligt finansierad vårdverksamhet inte får ta mot privatfinansierade patienter. Det innebär att försäkringspatienter går före i operationskön. Patienter behandlas som en vara på en marknad - vissa är mer värdefulla än andra. Det är inte vård efter behov och långt ifrån den sjukvårdsmodell som vi socialdemokrater står bakom. Den politik som moderaterna för i Stockholms läns landsting visar vad som sker när moderaterna får bestämma villkoren för sjukvårdspolitiken. I Västra Götalandsregionen har en annan politik förts där resurser fördelas efter behov, köerna till vården har kortats och ersättningar inom primärvården riktas till de patienter som har störst behov. Valfrihet är bra. Men valfriheten ska vara för patienten, inte för företagen. Det är patienterna som ska välja vårdcentral inte vårdcentralen som väljer patienten. Utveckla våra sjukhus i Västra Götalandsregionen Socialdemokraterna vill fortsätta utvecklingen för alla de 18 sjukhus som finns i Västra Götalandsregionen. Det gäller såväl Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, våra länssjukhus och våra akutsjukhus samt våra närsjukhus. Socialdemokreterna i Västra Götalandsregionen har under perioden 2000-2009 investerat över 12,7 miljarder 17 i nya vårdfastigheter och medicinsk-teknisk apparatur. Det är en utveckling vi avser att fortsätta. Fram till 2016 planeras investering på ytterligare 17 miljarder kronor 18. Det ger oss vårdlokaler av världsklass och sänder en stark signal till medarbetare och invånare att vi tror på Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård även i framtiden. Skapa lugn och ro för vårdens medarbetare Moderaternas iver att lämna över regionens vårdverksamheter till privata vårdföretag kommer skapar oro, inte bara bland patienter och invånare, utan också bland medarbetare och personal. Införande av en ny primärvårdsmodell VG Primärvård innebar för Västra Götalandsregionen omfattande kostnader för omställning av personal och 17 Bokslut Västra Götalandsregionen 2000-2009 18 Investeringsplanering Västra Götalandsregionen t.o.m. 2016

13 (14) vårdlokaler. Hur mycket moderaternas förslag att införa utmaningsrätt av regionens vårdverksamheter kommer att kosta är man inte beredd att diskutera. Det som krävs från de politiska partierna är tydliga besked om att alla regionens sjukhus ska fortsätta att utvecklas, regionen ska fortsätta att investera i vård och vårdlokaler i världsklass och att inga sjukhus, lasarett eller närsjukhus ska säljas, läggas ut på entreprenad eller styckas upp till olika privata vårdföretag i vårdgallerior.

Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen Regionstyrelsen 462 80 Vänersborg Besök: Residenset, Torget Vänersborg T: 0521-275700 http://www.socialdemokraterna.se/vastsverige