Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane 20160519 (asa.keane@white.se, 08-4022574)
1. VARFÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER? 2. VAD KONKRETA EXEMPEL I STADEN? 3. HUR BÖR VI ARBETA? VILKA ÄR VÅRA UTMANINGAR? 4. SLUTORD 3 juni 2016
3 juni 2016
2016-06-03
1. INGEN FATTIGDOM
White har genomlyst alla målen. Vi kan bidra till förbättringar inom ALLA mål direkt eller indirekt. INDIREKT DIREKT I MINDRE OMFATTNING DIREKT I STOR OMFATTNING
När, var, hur? Global kartläggning av tillståndet i världens ekosystem och deras betydelse för samhälle och ekonomi Cirka 1400 ledande forskare och andra experter från 95 länder Beställd av FN:s generalsekreterare år 2000 Resultat publicerades under 2005-2006 www.millenniumassessment.org
VAD ÄR URBANA EKOSYSTEMTJÄNSTER?
Ekosystemtjänster: Ekosystemens direkta och indirekta bidrag till ma nniskors va lbefinnande. Naturvårdsverket, 2012
EKOSYSTEMTJÄNSTERNA GER OSS INDIREKTA OCH DIREKTA NYTTOR
3 juni 2016
3 juni 2016
3 juni 2016 Kiruna
3 juni 2016
3 juni 2016
3 juni 2016
3 juni 2016 Kiruna
3 juni 2016
Södra Skanstull, Stockholm
3 juni 2016
Strålningstemperatur, dagsmedelvärde Hjorthagen 28 Juli 1994 + 2 C Byggnader Byggnader och vegetation
3 juni 2016
Catskills mountains, New York Satsade 1,5 miljarder dollar på att bevara och restaurera skog och annan natur i Catskills mountains, som renar vatten på naturlig väg.
Catskills mountains, New York Att istället bygga ett reningsverk hade kostat sex gånger mer + 300 miljoner dollar per år i underhåll
Photo credit: Associated Press New Orleans September 2005
source: USGS Försvunna våtmarker I södra Louisiana Every km of wetland reduce wave height by 1 m Wetland/water conversions 1932-present
New Orleans bilden Köpenhamn 31
HUR PÅVERKAR DET VÅRT DAGLIGA ARBETE? 3 juni 2016
2016-02-03 URBANA EKOSYSTEMTJÄNSTER
PROJEKTPARTER COCITY.SE
COCITY.SE
WWW.COCITY.SE
3 juni 2016
3 juni 2016
IDENTIFIERA Vilka ekosystemtjänster BEDÖMA VERKSTÄLLA finns på platsen och vilka saknas?. Identifiera brukare av ekosystemtjänster i området och bjud in till dialog. Ta in expertis vid behov Genomförs gärna i workshop med projektgrupp, exploatör och berörda. Jobba förvaltningsöverskridande 3 juni 2016
3 juni 2016 IDENTIFIERA UNDERLAG BEDÖMA VERKSTÄLLA
IDENTIFIERA BEDÖMA VERKSTÄLLA Detta är avvägningen i planprocessen Jämför områdets nuläge och potential med utvecklingsplanerna. Skapa, skydda, stärka, skippa 3 juni 2016
IDENTIFIERA BEDÖMA VERKSTÄLLA Säkerställa genomförande av vision Bedömningen och värderingen leder till svar som ska implementeras i planhandlingar, avtal och genomförande. 3 juni 2016 Det behöver finnas kunskap om ekosystemens funktion även i förvaltningsledet
UTMANING 1 nytt begrepp i befintlig lagstiftning
Ekosystemtjänster och PBL? 2 kap Allmänna och enskilda intressen 2 Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 och 4 kap. miljöbalken ska tillämpas. från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet.
DETALJPLAN Planbeskrivning - Syftet med planen - Motivera lämplighet Plankarta - Andel infiltrerbar mark - Natur/park/vatten - Marklov för fällande av träd + administrativ bestämmelse om marklov (definiera stamomkrets) - Koppla till skötselplan Processen - Platsbesök - Ekosystemtjänstbedömning - Avvägning fyra S 3 juni 2016
3 juni 2016 Behovsbedömning och MKB
UTMANING 2 ekosystemtjänster rör på sig!
Både produktion och användning av nyttan sker inom området Produktionen sker inom området men tjänsten nyttjas i omgivningen. T ex. avkylande effekt från en park. Produktionen sker utanför området men tjänsten skapar värden för området. T.ex. rening av vatten
UTMANING 3 Mångfunkionalitet kräver många kompetenser!
Från biologisk mångfald till mänsklig välfärd Från TEEB Foundations
UTMANING 4 Många funktioner på samma yta
GRÖNYTOR Grönområden och gröna stråk Naturområden, parker, trädgårdar, kyrkogårdar Grönska i hårdgjorda miljöer Grönska på och intill gata, tog, parkeringar, lekparker, förgårdar Grönska på konstruktioner Gröna tak, ekodukter, pergolor, 3D-grönska, fasadgrönska, lövgångar
BLÅYTOR Vattenytor och vattenstråk Sjöar, insjöar, vikar, dammar, fontäner, kanaler, vikar, bäckar, diken Grönblå ytor och stråk Våtmarker, sumpskog, fuktlövskog, översvämningsängar, strandängar Vattennära ytor och konstruktioner Stränder, bryggor, dagvattenrännor, torgförsänkningar
SLUTORD
Skifte i perspektiv Människans roll och förhållande till naturen Bevara Minska trycket Reglera o styra Värdefråga Utveckla Aktivt sköta Samförvalta Ödesfråga
Illustration: Erik Rosin, baserad på Rockström m.fl. Nature, 2009 Mänsklig välfärd inom planetens gränser Kemiska föroreningar Utsläpp av växthusgaser Havsförsurning Luftpartiklar Ozonskiktet Biologisk mångfald Markanvändning Färskvatten Kväve och fosfor