Verksamheten. år 2004

Verksamheten år 2004

Innehåll Bakgrund... 3 Organisation och ledning... 3 Individuell rådgivning och lantbrukarkurser... 4 Greppa besöker Jan Alwén... 5 Kursverksamhet för rådgivare m fl... 6 Hur upplever du arbetet med Greppa Näringen?... 7 Greppa Näringens hemsida... 8 Marknadsföring och information... 9 Faktasammanställning och övriga projekt... 12 Utvärdering och uppföljning... 12 Greppa besöker Lennart Nilsson... 13 Förbrukade medel under år 2004...15 Greppa Näringen 2005 Text Stina Olofsson, Jordbruksverket Text reportage och rådgivare Marina Tell Foto Erik Karlsson, Jönsson Bilder AB samt Börje Försäter (sid 13) Layout Colloco Grafisk Form Tryck Prinfo Team Offset & Media 2 Greppa Näringen 2004 Tio snabba fakta om Greppa Näringen år 2004 Under år 2004 användes ca 36 miljoner till projektet Greppa Näringen. Vid utgången av året var 5 335 lantbrukare anmälda till Greppa Näringens rådgivning, varav 560 lantbrukare anmält sig som enbart intresserade av rådgivning om våtmarker. De lantbrukare som är med i Greppa Näringen brukar i medeltal 100 ha åker. Under året 2004 genomfördes 5 460 individuella rådgivningar och 48 kurser för lantbrukare (studiecirklar och dagkurser). Drygt 200 rådgivare från 40 organisationer från Skåne, Halland, Blekinge, Västra Götalands, Kalmar och Gotlands län utförde rådgivningsbesöken. 17 kurser för rådgivare ordnades under år 2004. Hemsidan, www.greppa.nu, hade i medeltal 190 besökare per dag under året. Greppa Näringens miljönyheter hade 1 200 prenumeranter vid utgången av 2004. I maj 2004 besöktes projektet av riksdagens miljöoch jordbruksutskott. En katalog med Goda råd och värdefulla idéer från Greppa Näringen skickades till mer än 100 000 lantbrukare.

Markus och Gösta Hansson på Helgedal utanför Knislinge i Skåne medverkade i Greppa Näringens Goda Råd katalog. Det goda exemplet från Helgedal var noggrann användning av kväve i enlighet med riktlinjer. Bakgrund I Sverige pågår verksamhet inom olika sektorer för att uppnå de delmiljömål som samhället satt upp. År 1988 beslutade Sveriges riksdag om ett särskilt åtgärdsprogram för minskat kväveläckage från jordbruket. Åtgärdsprogrammet genomförs med hjälp av lagstiftning, ekonomisk styrning, rådgivning och information samt försök- och utvecklingsverksamhet. För att ytterligare förstärka miljörådgivningen i de mest miljökänsliga områdena med intensivt jordbruk startade år 2001 i Skåne, Halland och Blekinge projektet Greppa Näringen med rådgivning kring åtgärder för att minska växtnäringsläckaget (kväve och fosfor). Projektet utvidgades inför 2003 till att även omfatta Gotlands, Kalmar och Västra Götalands län och även hantering av bekämpningsmedel. De miljömål som projektet arbetar mot är framförallt Ingen övergödning och Giftfri miljö. Av KULM-medlen (kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet) på 160 miljoner kronor för år 2004 användes 32 miljoner för Greppa Näringen. Anslaget delfinansieras av EU, men huvudparten av finansieringen sker via statsbudgeten. Under 2004 användes därutöver 4 miljoner av LRF-medel (återförda miljöskatter) för verksamhet inom Greppa Näringen. Målgrupp för rådgivningen är i första hand lantbrukare på företag med mer än 25 djurenheter eller 50 hektar åker. Organisation och ledning Projektledning Projektet leds av en projektledare som är anställd av Jordbruksverket och en projektgrupp bestående av representanter för länsstyrelserna, Jordbruksverket och LRF. En person ansvarar för information och marknadsföring. Projektgruppen hade under året 11 möten varav de flesta som telefonmöten. Gruppen arbetade med att förbereda och genomföra rådgivarutbildningar, utforma rådgivningsmoduler, planera rådgivningens omfattning, initiera och driva olika informations- och marknadsföringsprojekt och föreslå budget inför år 2005 och för kommande år. En beredningsgrupp förberedde ärendena inför projektgruppens möten. Styrgrupp Projektets styrgrupp hade fem möten under året. Styrgruppen består av representanter för Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och en representant för lantbruksföretagen. Gruppen behandlade under året främst rådgivningens inriktning, informationsplanering, hemsidans innehåll, uppföljning av projektets miljöeffekter, integrering av växtskyddsfrågor i projektet, samt budget inför år 2005. Referensgrupp I Greppa Näringen finns en referensgrupp. Syftet med gruppen är att företag och organisationer inom lantbrukssektorn ska kunna följa projektet genom att projektledningen presenterar verksamheten och ger projektledningen återkoppling. Referensgruppen hade inte något möte under året. Arbetsgrupper Under året har flera arbetsgrupper sammanträtt mer eller mindre regelbundet. En grupp arbetade under året med att ta fram material till gårdar med odling av potatis och grönsaker. En annan arbetsgrupp undersökte ett beslutstöd för åtgärder mot fosforförluster. 3 Greppa Näringen 2004

Individuell rådgivning och lantbrukarkurser I samband med anmälan väljer lantbrukaren vilken organisation han/hon i första hand vill ska utföra det första startbesöket. Vid årsskiftet hade totalt 4 775 lantbrukare anmält sig för återkommande rådgivning och 560 enbart för rådgivning om våtmarker, vilket var något fler än målet för året. Individuell rådgivning Totalt utfördes 5 460 rådgivningar inom Greppa Näringen. Drygt hälften av rådgivningarna (54%) utfördes i Skåne, 20 procent i Västra Götaland, 12 procent i Halland, 10 procent i Kalmar, två procent i Blekinge och två procent i Gotlands län. Drygt hälften av rådgivningarna gällde startbesök eller växtnäringsbalanser. Målet totalt för de sex länen nåddes relativt väl när det gällde antalet rådgivningar, medan antalet lantbrukare som fick rådgivning var färre än planerat. Av dem som fick rådgivning under 2004 (3 440 st) fick lite fler än hälften två besök och resten ett besök (i medeltal 1,6 besök per gård). Utöver startbesök och växtnäringsbalanser gavs råd om strategier för gödsling på många gårdar (840). Rådgivning om hur utfodringen till mjölkkor och ungdjur kan anpassas bättre till djurens behov av kväve och fosfor, var också omfattande (600 rådgivningar). Drygt 320 rådgivningar gällde förutsättningarna för anläggning av våtmarker och 220 rådgivningar minskad markpackning, för att nå bättre vatteninfiltration och växtnäringsutnyttjande. 185 rådgivningar gällde hantering av bekämpningsmedel, 140 utformning av djurstallar för att undvika ammoniakförluster. 125 rådgivningsbesök gjordes för att miljöanpassa utfodringen av svin. Under året påbörjades rådgivning för att minska risken för fosforförluster, 90 rådgivningar gjordes. De rådgivare som arbetade med den individuella rådgivningen kom från ett 40-tal organisationer. Drygt 200 personer var verksamma som rådgivare inom projektet. I medeltal utförde varje rådgivare ca 25 rådgivningar, men i praktiken utförde 24 rådgivare en tredjedel av samtliga rådgivningar. Kurser för lantbrukare Intresset var fortfarande relativt stort för de studiecirklar med expertmedverkan för vilka ett studiematerial tagits fram inom projektet, 31 cirklar med totalt 310 deltagare genomfördes. Dessutom ordnades 17 grundkurser med totalt 480 deltagare. Greppa Näringen deltog även vid en del fältaktiviteter, t ex Borgeby fältdagar i Skåne. Antal individuella rådgivningsbesök år 2004 Skåne Halland Blekinge Västra Kalmar Gotland Totalt Götaland Startbesök 409 78 17 230 102 23 859 Grundläggande växtnäringsbalans 237 111 25 361 135 19 888 Upprepad växtnäringsbalans 1 151 18 5 7 1 2 1 184 Kvävestrategi 182 47 4 146 31 17 427 Grovfoderodling 135 66 10 89 104 19 423 Fosforstrategi 69 6 0 16 0 0 91 Markpackning 176 20 5 16 0 0 217 Säkert växtskydd - hantering 143 4 7 25 5 0 184 Våtmarksplanering 155 77 1 68 12 10 323 Stallmiljö och yttre miljö 5 21 10 5 5 0 46 Byggplanering 37 29 0 19 7 0 92 Kontroll av foderstat, mjölkkor 85 53 6 75 60 5 284 Kontroll av foderstat, övrig nöt 83 68 12 38 59 1 261 Endags utfodringskontroll, nöt 20 21 2 5 3 2 53 Utfodringskontroll, smågris 35 10 4 7 3 0 59 Utfodringskontroll, slaktsvin 35 15 2 10 4 0 66 Totalt 2 957 643 110 1 117 532 98 5 457 4 Greppa Näringen 2004

greppa besöker Man är noggrannare med att anpassa givorna med växtnäring. Det bästa med Greppa Näringen är att det bidrar till att utvecklingen inom lantbruket går åt rätt håll. Det tycker Jan Alwén på Thorsjö Gård i Skåne. Han brukar 470 hektar, odlar i huvudsak spannmål och har varit med i Greppa Näringen sedan projektet startade. Man tänker till, ser över näringssituationen och är noggrannare med att anpassa givorna med växtnäring, säger han. Jan Alwén har bland annat dragit ned på kvävegödslingen av sina åkrar. Andra åtgärder på Thorsjö gård är reducerad jordbearbetning och införandet av mer fånggrödor. Jag provar plogfritt, säger Jan Alwén, och berättar också att kombisådd har tillämpats sedan 1990. Numera finns det även fånggrödor på en så stor areal som möjligt. Det beror ju på växtföljden förstås. Ska man så vete på hösten så går det inte, men annars stoppar jag in fånggrödor, mest rajgräs och rödsvingel, så mycket jag kan. Enligt EU-reglerna för ersättning av fånggröda ska utsädet utgöras av vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter, vilket Jan Alwén beklagar. Jag skulle önska att det vore okej med senap. Det binder ju mycket kväve och behöver inte sprutas bort eftersom det vissnar på egen hand över vintern. Men det är tyvärr inte tillåtet. Totalt är det fånggrödor på närmare 180 hektar på Thorsjö gård. Det är bra på flera sätt, inte bara för näringsupptaget. Vi har haft några svåra regn under senare år, några riktiga skyfall. Då har det varit bra att ha lite växtrester på åkrarna annars rinner jorden bort nerför backarna. Spannmålsandelen på Thorsjö gård är stor, cirka 310 hektar, men växtföljden har blivit mer varierad. I år blir det höstraps, lin och eventuellt ärter också, berättar Jan Alwén. Sockerbetsarealen är ungefär 40 hektar. Tyvärr har vi inte mer sockerbetor och det är lite synd för det är en bra gröda när det gäller till exempel näringsupptaget, säger han. Någon stallgödsel används i stort sett inte alls. Vi har inga djur och nu var det längesedan vi spred stallgödsel från någon granngård. Utöver åkerarealen finns det lite skog och betesmarker som hör till gården. Men de betas av inhyrda djur, mest hästar, säger Jan Alwén. För två år sedan gjorde han, inspirerad av Greppa Näringen, en ny markkartering med EM38 som grund på gården. Jag upptäckte att det fanns brister i marken som jag inte var medveten om. Med hjälp av GPS-utrustning kommer resultatet av markkarteringen bland annat att leda till en ännu mer noggrann gödsling framöver. Med hänsyn till mina markvärden kommer jag med hjälp av GPS-systemet att kunna sprida kalium, fosfor och kalk endast på de punkter där behovet finns, säger Jan Alwén, som ser fram emot att börja använda den nya tekniken.

Hur upplever du arbetet med Greppa Näringen? Birgitta Gunnarsson Hushållningssällskapet Kristianstad Hans Hedström Hushållningssällskapet Blekinge Greppa Näringen symboliserar den stora förändring som har skett inom lantbruket på senare år. Förändringen innefattar en ökad förståelse för hur växtnäringen rör sig i marken och vilken betydelse lantbrukets brukningsåtgärder har för växtnäringens transporter och rörelse i marken. I början var intresset för Greppa Näringen svalt här i Blekinge, men nu har det ökat. Det känns roligt. Den stora skillnaden mot förr är den förbättrade användningen av stallgödsel. Man fördelar gödseln på större arealer och räknar noggrannare på dess värde. Man har också blivit väldigt medveten om vikten av att bruka ned stallgödseln snabbt och är mån om att spara växtnäring i alla steg. Det är ett trevligt sätt att komma ut till gårdar som annars inte är nedlusade med rådgivning. De gårdar vi vanligtvis är ute på har ju fått all rådgivning på längden och tvären flera gånger. Via Greppa hamnar man på nya ställen där det ofta finns mycket att tipsa om. Jag jobbar mest med mjölk och vall. En åtgärd kan handla om byte av mineralfoder. Många kan också tjäna på att använda mer egen spannmål och mindre färdigfoder. Det går ofta att föreslå nya foderstater, foderstater som är billigare för lantbrukaren och bättre för miljön. Det är ett tidsbegränsat projekt, men jag hoppas att de som jag får kontakt med via Greppa stannar och vill ha mer rådgivning framöver. Kursverksamhet för rådgivare m fl Under året genomfördes ett antal fortbildningskurser för rådgivare. Huvudsyftet med kurserna var att förbereda rådgivarna för arbetet med de olika rådgivningsmodulerna. Under hösten 2004 genomfördes en introduktionskurs med 18 deltagare. Genomgången introduktionskurs är ett formellt krav för dem som vill arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen. Det totala antalet deltagare på kurserna vid sidan av introduktionskurserna var 154 st. Fortbildningskurser inom Greppa Näringen under år 2004 Inför kurssäsongen fick rådgivarna fylla i en webbenkät och framföra sina önskemål om kursformer och innehåll. Avståndet mellan projektets rådgivare ökar i och med att projektet utvidgas till fler län och det kan vara svårt att samla alla rådgivare på en plats vid samma tillfälle. Under året testades därför olika former av kursarrangemang. En av kurserna genomfördes som videokonferens, två som distanskurser och några dokumenterades på CD så att intresserade kan ta del av föreläsningar och presentationsbilder i efterhand. Fortbildningskurser för rådgivare år 2004 Eftersom halva tiden med Greppa Näringen under innevarande period 2001-2006 inom Miljö- och landsbygdsprogrammet (LBU) passerats, ordnades en Halvtidskonferens som inledning på 2004 års mest intensiva rådgivningsperiod. Syftet var att ta reda på rådgivarnas synpunkter på rådgivningsmodulerna och arbetet inom projektet i stort och att presentera resultat från Greppa Näringens databas. Tanken med konferensen var också att spegla omvärldens miljöarbete när det gäller växtnäringsfrågorna. Konferensen genomfördes 1-2 september. De flesta av projektets mest aktiva rådgivare deltog, 120 st och ett 15-tal från andra kategorier. Rådgivarkurser Målgrupp Antal Omfattning Antal kurser dagar deltagare Introduktionskurs alla rådgivare 1 2 18 Fosforstrategi växtodlingsrådgivare 1 1 18 Fosfor i utfodringen till nötkreatur husdjursrådgivare 1 1 8 Kväve- och fosforstrategi och växtskydd i potatis växtodlingsrådgivare 1 2 24 Kvävestrategi i växtodlingen växtodlingsrådgivare 1 2 15 Miljöbalken och jordbruket rådgivare, tjänstemän, LRF företrädare 1 1 21 Miljöekonomi i mjölk/köttproduktionen husdjurs-, ekonomirådgivare 1 1 8 STANK - grundkurs växtodlings-, husdjursrådgivare 2 distans 8 Säkert växtskydd - hantering växtodlingsrådgivare 1 2 14 Tolkning av växtnäringsbalanser alla rådgivare 1 1 10 Utfodring för växtodlare växtodlingsrådgivare 1 1 16 Växtnäringsutnyttjandet vid grovfoderodling växtodlings-, husdjursrådgivare 1 2 12 Summa 13 17 172 6 Greppa Näringen 2004

Hur upplever du arbetet med Greppa Näringen? Kristina Hansson Södra Älvsborgs Husdjur Det är mycket stimulerande och skapar många nya kontakter. Det är kul att genom Greppa Näringen komma ut till bönder som man annars inte, i sin vanliga rådgivning, får kontakt med. Jag arbetar både med mjölk- och köttgårdar. Vi diskuterar val av kraftfoder och grovfodrets kvalitet. Diskussionen med lantbrukaren kan resultera i byte av kraftfoder och förändrade rutiner på gården. Det kan till exempel leda till att man flyttar skördetidpunkter för vallen. Många mindre köttgårdar har mycket att vinna på förbättrad grovfoderhantering. Blir grovfodrets kvalitet bättre kan kraftfoderförbrukningen minska och gårdens ekonomi bli bättre. Även miljön blir då bättre på sikt. Claes Mononen Söderslättkonsult Det praktiska arbetet är stimulerande, speciellt när man får kontakt med lantbrukare som nappar på ens idéer. Jag jobbar mest med växtodlingsgårdar. Rådgivningen är inriktad på minskad och förbättrad gödsling. Det handlar också om att förändra gödslingbeteendet och ibland om att göra andra grödval. Vissa odlar kvarnvete och lägger 240 kilo kväve per hektar när de istället kan odla möllevete eller spritvete till bränneriet i Åhus och få lika stora skördar med bara 170 kilo kväve. Jag har fått många att upphöra med förrådsgödsling av fosfor och kalium på hösten som ofta görs av gammal vana här i Skåne. De har också slutat spetsa gödselgivorna med 10-30 kilo extrakväve. Katarina Berlin Rådgivare, Hushållningssällskapet Sjuhärad Lantbrukarna verkar tycka att det är positivt. Det gör att det är kul att komma ut som rådgivare. Det är bra att Greppa Näringen är frivilligt. Lantbrukarna får själva välja om de vill gå med eller inte. Det är också bra att rådgivningen är individuell och inte allmänt hållen. Lantbrukarna uppskattar att man sätter sig in just i hans eller hennes gård. Ibland är det frustrerande när både man själv och lantbrukaren vet vad som kunde göras för att förbättra växtnäringsutnyttjandet men ekonomin sätter stopp för det. Det kan handla om behov av större gödselbehållare eller bättre gödselspridare. Lättare att åtgärda är sådant som att en del gårdar köper in för mycket fosfor. Stefan Nypelius LRF Konsult Gotland Vi på LRF Konsult upplever kanske inte ett så jättestarkt intresset här på Gotland ännu, men det finns en stor potential inom Greppa Näringen. Projektet utgör en bra plattform för att ta upp lantbrukets stora strategiska frågor. För vår del har Greppaarbetet hittills fungerat mycket som ett slags komplement till vår vanliga rådgivning på LRF Konsult. De lantbrukare som har intresserat sig för Greppa Näringen så här långt är kanske mest de som redan är vana att diskutera miljökonsekvenser, lantbrukets brukningsmetoder och liknande frågor i andra sammanhang. Man kan väl också passa på att säga att det adminstrativa arbetet inom Greppa Näringen är relativt betungande. John Strand Hushållningssällskapet Halland Nyttan med Greppa Näringen är väldigt stor. Jag jobbar med våtmarksmodulen och det är mycket positivt att komma ut till markägarna och resonera, diskutera och informera på plats. Intresset är väldigt stort. Jag tror inte att det enbart handlar om miljöfördelar, det vill säga att man minskar transporten av näringsämnen till havet och ökar den biologiska mångfalden i landskapet, när man anlägger en våtmark. Det finns också många andra konkreta fördelar för markägaren. Våtmarken innebär möjlighet till bevattning vid behov, ökade möjligheter till jakt och fiske, rekreation och skridskoisar till barnen på vintern. Det uppskattar många och gör våtmarken än mer attraktiv. 7 Greppa Näringen 2004 7 Greppa Näringen 2004

Greppa Näringens hemsida Greppa Näringens webbplats www.greppa.nu förser rådgivare, lantbrukare, och andra intresserade med ett kunskapsunderlag inom projektets verksamhetsområde. Webbplatsen är en del av projektets marknadsföring och fungerar som kontaktlänk mellan lantbrukare och rådgivare och hade under året 68 000 besökare. Publik hemsida (blå sidor) På startsidan presenterades varje månad en av de lantbrukare på vars gård ett gårdsreportage hade gjorts till katalogen Goda råd och värdefulla idéer, och den viktiga miljöåtgärd som lantbrukaren gjort på sin gård. Förstasidan besöktes av 68 000 besökare under året, dvs i genomsnitt 186 besök per dag. De mest utnyttjade delarna av hemsidan var enligt besöksstatistiken hemsidans nyheter, växtnäringsbalans och uppslagsbok. Fakta om växtnäring och miljö Uppslagsboken och Regelboken En uppslagsbok på hemsidan ger faktabakgrund till de åtgärder som föreslås inom Greppa Näringens verksamhetsområde. Även internationell utblick görs. Enligt planeringen skulle den vid årsskiftet 2004/05 vara helt utbyggd med bilder, men fortfarande fattas flera kapitel och mycket återstår att göra när det gäller att infoga bilder. Regelboken beskriver miljölagstiftningen kring hantering av växtnäring och bekämpningsmedel, med många länkar till lagtexter, förordningar och föreskrifter. Interaktiva tjänster- Stallgödselportal och Växtnäringsbalans Reglerna för spridning av stallgödsel skiljer mellan olika delar av Sverige. För att underlätta för lantbrukarna att hålla reda på respektive områdes regler illustrerades dessa i bilder på stallgödselportalen. Här finns också en mötesplats för den som är intresserad av att sälja eller köpa stallgödsel. Värdet av stallgödseln relateras till vilken transportkostnad som kan betala spridningen. Att annonsera på mötesplatsen är kostnadsfritt. Än så länge har denna funktion endast marknadsförts i mindre grad och utnyttjandet av denna funktion är än så länge begränsad. Årliga växtnäringsbalanser beräknas och sparas på Internet via hemsidan. Under året skapades en möjlighet att lägga in egna produkter vid sidan av standardprodukter och en förbättrad modell för beräkning av kvävefixering infogades i Greppa Näringens webbplats, www.greppa.nu, hade ca 68 000 besök under år 2004. Stallgödselportalen är en av de tjänster som tillhandahålls på webbplatsen. programmet. 1 300 personer hade vid årsskiftet 2004/05 fått lösenord och behörighet att upprätta växtnäringsbalanser och 310 beräkningar var registrerade. Kontaktlänk mellan lantbrukare och rådgivare Lantbrukaren kan anmäla sig via hemsidan och hitta vilka organisationer och rådgivare som utför rådgivning inom projektet. På hemsidan fanns under år 2004, 37 organisationer och 188 rådgivare representerade. Ökningen av medlemsantalet i Greppa Näringen kan följas i en medlems-termometer. Fortlöpande illustreras även medlemsantalet länsvis i en kartbild. Information-, Nyheter, Aktuell, Pressrum och Bildarkiv Sammanlagt publicerades 76 kortare notiser och artiklar under året. De skrevs av projektets informationsansvarige tillsammans med ett antal personer med varierande fackkompetens. Nyheterna gällde miljötillståndet i hav och sjöar, miljölagstiftningen inom Greppa Näringens sakområde och miljöaspekter på odling och djurproduktion. Vid årsskiftet prenumererade ca 1 200 på nyheterna. I genomsnitt lästes varje nyhet av 275 personer. Ett Praktiska råd om kvävegödsling av vallar publicerades på hemsidan och de råd som varit utlagda tidigare år reviderades och trycktes i en numrerad serie. Ett pressmeddelande gavs ut under året och återfanns på hemsidan samma dag under rubriken Pressrum. 8 Greppa Näringen 2004

Rådgivarnas hemsida (röda sidor), www.greppa.nu/adm De röda sidorna är avsedda för rådgivarna inom projektet. Från denna sida når rådgivarna det administrativa systemet där all rådgivning registreras. På sidan hämtar rådgivarna underlagsmaterial som behövs till rådgivningen. De kan också skriva ut exempel på rådgivarbrev som skickas till lantbrukarna efter besöken, information om rådgivarkurser samt kursdokumentation. Rådgivarmeddelanden Under året publicerades 29 rådgivarmeddelanden med information om nyheter inom rådgivningen. Så snart ett nytt meddelande är utlagt får rådgivarna ett mail om detta. Vid årsskiftet fanns 254 prenumeranter på dessa meddelanden. Utbildning Under rubriken utbildning presenteras kommande rådgivarkurser samt dokumentation från både rådgivar- och lantbrukarkurser. Det administrativa systemet Det administrativa systemet som nås på röda sidorna har flera syften nämligen att: underlätta rådgivarnas arbete med dokumentation och rapportering av rådgivningarna och länsstyrelsernas vidare handläggning av detta, sammanställa data från startbesöken där lantbrukarna anger vilken rådgivning de önskar få utförd, vilket underlättar planeringen inom projektet, samla in data från utförd rådgivning så att referensvärden kan sammanställas från rådgivningarna, samla in data från rådgivningen för uppföljning och utvärdering. Under året har ett antal rapporter som underlättar rådgivningsföretagens och länsstyrelsernas planering av rådgivningen inom Greppa Näringen tagits fram. Marknadsföring och information Informationen inom projektet fyller minst två syften, dels att göra projektet känt och få fler lantbrukare att vilja vara med som medlemmar och dels att informera om projektets budskap. Gemensam information Greppa Näringens budskap, dvs åtgärder för att minska läckage av växtnäring och bekämpningsmedel från lantbruket, vill vi kommunicera både med Greppa Näringens rådgivningsmedlemmar och med alla andra lantbrukare som kan tänkas påverka miljön. Katalogen Goda råd och värdefulla idéer från Greppa Näringen om 36 sidor färdigställdes och distribuerades som planerat i februari 2004 som en bilaga till tidningen LAND lantbruk i 110 000 exemplar. Dessutom trycktes en överupplaga på 10 000 exemplar för att användas vid andra tillfällen, t ex Borgeby fältdagar och Lantbruksutställningen på Elmia. Målsättningen för året uppnåddes, dvs att samtliga anmälda lantbrukare skulle ha nåtts av två nyhetsbrev, varav det ena även skulle distribueras till samtliga prenumeranter av tidningen LAND lantbruk. Det första numret av nyhetsbrevet sändes ut till medlemmarna i juli och det andra distribuerades med LAND i slutet av oktober månad. Annonsering i lantbrukspress, gjordes i begränsad omfattning. Information direkt till lantbrukare via de länsvisa informationsprojekten på möten och dylikt bedömdes fortfarande vara det mest effektiva för att få lantbrukare intresserade av rådgivning. Fältdagar och andra tillfällen då lantbrukare träffas utnyttjades för påverkan, liksom telefonkontakter och utskick av vykort. Aktiviteter riktade till övriga kategorier (tredje målgruppen) Den 14 maj besökte riksdagens miljö- och jordbruksutskott Skåne och Greppa Näringen. Utskottet hade bjudits in för att ta del av projektets arbete med att nå de nya miljömålen. Under förmiddagen gjordes en rundvandring på en gård utanför Höganäs på Kullahalvön, vars brukare är med i Greppa Näringen. Gården har mjölkproduktion och man odlar vall, majs och grönsaker. På gården demonstrerades hur en växtnäringsbalans beräknas, hur kornas foderstat påverkar miljömålen och hur åtgärder i växtodlingen kan minska växtnäringsförlusterna. Studiebesök gjordes även vid en nyanlagd våtmark invid gården. Under eftermiddagen genomfördes ett seminarium om jordbruket och miljömålen. Utskottets ordförande, vice ordförande och tio andra ledamöter deltog. Informationsmaterial Samtliga informationsskrifter som framställts och tryckts presenteras på Greppa Näringens hemsida 9 Greppa Näringen 2004

under www.greppa.nu/lagret och Beställ trycksaker. Ofta kan de skrivas ut i form av pdf. Marknadsföringsmaterial Marknadsföringsmaterial som framställts under året presenteras på Greppa Näringens hemsida under www.greppa.nu/lagret och Beställ profilmaterial. Ytterligare 1000 startpaket togs fram under året, vilka delades ut till de lantbrukare som anmälde sig till projektet. Startpaketet bestod av en pärm med projektets logotyp på innehållande diverse information om projektet. Fäst i pärmen fanns en miniräknare, en penna och ett post-it block med Greppa Näringens logotyp. Pärmarna delades ut av de rådgivare som besökte lantbrukarna i samband med startbesöket eller i några fall i samband med lantbrukaraktiviteter. Vykort producerades som rådgivare kan sända ut till lantbrukare där man meddelar när man beräknar utföra första besöket. Profilmaterial, bl a pennor med Greppa Näringens logotyp delades ut på mässor, fältdagar och fortbildningskurser. Annonser och artiklar Eftersom medlemstillströmningen skedde i förväntad lagom takt bedömdes inte annonsering behövas i lika stor omfattning som under projektets första år. Totalt fyra annonser var införda i tidningarna Land Lantbruk, Jordbruksaktuellt och Agrifack. Endast några artiklar skrevs om projektet i fackpressen under året. Under 2004 togs det fram följande trycksaker: Goda Råd från Greppa Näringen, 120 000 ex Årsredovisning 2003, 500 ex Greppa Näringen Nytt, 2 nr, sammanlagt 137 000 ex Praktiska Råd, nr 1, 3-6, sammanlagt 8 000 ex Rådgivning i Greppa Näringen, 1 000 ex Kväveutnyttjande i potatis- och grönsaksodlingen, 1000 ex Pressmeddelande De pressmeddelande som gavs ut under året presenteras på Greppa Näringens hemsida under pressrum. Ett pressmeddelande presenterades i samband med att en pressträff ordnades av marknadsföringsprojektet i Skåne samtidigt på tre gårdar som anlagt våtmarker. Mässor och informationsmöten Greppa Näringens projektledning m fl medverkade på Borgeby fältdagar i juni som anordnades av Hushållningssällskapet Malmöhus, med en informationsmonter i samarbete med informationsprojektet i Skåne. Tolv viktiga åtgärder presenterade på skärmar och ekonomin i åtgärderna diskuterades. Katalogen Goda råd och värdefulla idéer delades ut och 150 av monterbesökarna fyllde i en miljömålsdeklaration och kunde samtidigt vinna en vistelse på landsbygdshotell under en helg. Fältdagarna hade totalt 4500 besökare. Greppa Näringen hade även en monter under lantbruksutställningen på Elmia i Jönköping i oktober. Flera rådgivare medverkade i montern tillsammans med projektledningen. I montern delades informationsmaterial ut och man kunde prova på att värdera sin stallgödsel på Greppa Näringens hemsida och göra en växtnäringsbalans direkt via dator. Det var även möjligt att anmäla sig till projektet. Temat med värdering av stallgödsel gick igen i den demonstration av maskiner för stallgödselspridning och kemisk bekämpning som ägde rum utanför mässhallarna och som genomfördes vid två tillfällen varje dag under mässan. Demonstrationerna var ett Kulm-arrangemang och ordnades av Maskinkonsulentgruppen och i samarbete med Jordbruksverkets regionala rådgivare och Greppa Näringen. 10 Greppa Näringen 2004

Information i länen Den 14 maj 2004 kom riksdagens miljö- och jordbruksutskott på besök på gården Ingelsträde utanför Höganäs på Kullahalvön. Syftet med besöket var att visa att det pågår ett aktivt och seriöst arbete i jordbruket för att nå miljmålen. Blekinge Hushållningssällskapet medverkade på LRF:s framtidsdag på Ronneby brunn. Greppa Näringen presenterades vid ett seminarium under dagen och med en utställning. I övrigt marknadsfördes projektet på möten och kurser och liknande sammanhang då lantbrukare var samlade. Skåne LRF Skåne genomförde med hjälp av tre rådgivare ett projekt för att marknadsföra Greppa Näringen i Skåne. Under året skrevs nio nyhetsbrev och dessa mailades ut till ett trettiotal olika aktörer/intressenter under året. LRF:s lokalavdelningar kontaktades via brev och erbjöds besök och information om projektet. Brevutskick och en telemarketingkampanj samt ett mindre antal informationsträffar genomfördes i områden som utsetts i samarbete med länsstyrelsen. Vid Borgeby fältdagar i juni medverkade projektet med en monter. Projektet med ambassadörsgårdar fortsatte under året. Nio gårdar var engagerade. Flera av ambassadörerna deltog vid lunchen och den diskussion som fördes under eftermiddagen den 14 maj då Greppa Näringen tog emot riksdagens miljö- och jordbruksutskott. Några av ambassadörerna informerade också i montern vid Borgeby fältdagar. Den första juli genomfördes pressträffar om Greppa Näringen och projektets våtmarksrådgivning på tre olika platser i Skåne. Lokaltidningar, TT, och lokala radio och TV stationer uppmärksammade aktiviteten. Kalmar län Under året sammanträdde en referensgrupp för Greppa Näringen med representanter för rådgivningsföretagen och LRF vid några tillfällen, då bl a behovet av marknadsföring diskuterades. Eftersom anmälan av nya medlemmar till projektet varit så omfattande i samband med de studiecirklar som genomförts, bedömdes det inte behövas någon organiserad marknadsföring under året. Vissa av rådgivningsföretagen förde en mer aktiv värvningskampanj med hjälp av egna informationskanaler. Västra Götalands län Under 2004 beviljades LRF i Västra Götaland medel för marknadsföring av Greppa Näringen. LRF arbetade tillsammans med en länsgrupp med företrädare för Hushållningssällskapen, Husdjursföreningarna och Länsstyrelsen. Marknadsföringen koncentrerades på att få med större djurföretag i Greppa Näringen. Under året kontaktades lantbrukare på gårdar med fler 200 de i hela länet och med 100-200 de i de nitratkänsliga områdena för att få dessa att gå med i projektet. Ansträngningarna för att nå större djurföretag fortsätter under 2005. LRF:s lokalavdelningar fick information om Greppa Näringen samt broschyrer och anmälningsblanketter. Medverkan skedde tillsammans med länsstyrelsen med en monter vid SM i plöjning i Marks kommun den 9-10 oktober. De fem ambassadörsgårdar som är utsedda i länet träffades under våren för information och strategidiskussion om sina roller i projektet. Dessutom genomfördes under hösten en studieresa till Halland med ambassadörsgårdarna för bl a erfarenhetsutbyte. 11 Greppa Näringen 2004

Hur upplever du arbetet med Greppa Näringen? Sofi Öhlund Kalmar-Tjust Husdjur Jag tycker att det är särskilt stimulerande och kul att komma ut till de gårdar som inte ingår i vår vanliga rådgivning. Det känns också mycket bra att arbetet förhoppningsvis leder till positiva effekter på miljön och sparar pengar för bonden. Många av mina besök kan medföra minskad överutfodring och en effektivisering av utfodringen på gården. Det kan handla om att lägga om foderrutinerna och att utnyttja fodret bättre. I vissa fall blir det också fråga om direkta foderbyten. Jag gör nog ett 50-tal Greppabesök om året. De mest givande besöken är de där lantbrukaren är intresserad och vill diskutera. Då kan både jag och lantbrukaren ta till oss ideér och tips. Faktasammanställningar och övriga projekt Ett av projektets viktigaste mål är att förse lantbrukarna med verktyg så att de kan tillämpa de miljöåtgärder som förs fram som effektiva. Kompetensuppbyggnad såväl bland rådgivare som bland lantbrukare utgör en viktig del av projektet. Med anledning av detta genomfördes ett antal delprojekt. Under 2003 startades ett projekt riktat till maskinstationer för att öka precisionen i stallgödselanvändningen med att ett antal maskinstationer i Skåne, Halland och Blekinge försågs med en utrustning för snabbanalys av kväve. Maskinförarna utbildades under 2004 och sände i gengäld in värden på kväveinnehållet i olika stallgödselslag. Ett projekt kallat Färdplan potatis påbörjades under året och beräknas fortsätta även under 2005. Syftet är att tillsammans med odlarna hitta former för kväve- och fosforeffektiv potatisodling. Odling av potatis bedrivs ofta i läckagekänsliga områden och EU:s nya ramdirektiv för vatten kan komma att påverka förutsättningarna för odling. Tanken är att odlarna genom egna initiativ ska kunna bli mer förberedda på eventuella kommande restriktioner och finna sätt att odla med mindre näringsförluster än idag. Under 2004 ordnades tre halvdagar med fortbildning av ledande branschföreträdare och en välbesökt fortbildningskurs för odlare i december. En informationsskrift om miljöarbete vid potatisodling togs fram. Finansiering skedde delvis med hjälp av odlarorganisationerna. Hans Bjuringer Länsstyrelsen Halland Jag tycker att det innefattar ganska mycket administration. Samtidigt är det roligt att man inom Greppa håller fanan högt och satsar stort. Det mesta fungerar mycket bra, men allting kan alltid bli bättre. Jag efterlyser lite mer tankesmedjor inom Greppa där man utbyter erfarenheter med rådgivare i andra län som arbetar med samma saker som en själv. Det är positivt för oss att få diskutera just det praktiska arbetet med varandra. Mitt Greppaarbete handlar om miljönyttan med våtmarker. På exempelvis stora svingårdar är det en verklig miljöinsats att anlägga en våtmark. Den fungerar som näringsfälla och kan också om den är tillräckligt stor skapa ett rikt fågelliv. Utvärdering och uppföljning Enkätundersökning Under mars-april 2004 ställdes frågor till 1000 lantbrukare av NUI i företagets årliga undersökning Svenskt Lantbruk. Undersökningen representerar samtliga bönder i Sverige. Totalt besvarade 649 lantbrukare undersökningen, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 72 procent. Syftet med de frågor som Greppa Näringen hade med i undersökningen var att utvärdera i vilken utsträckning massutskicket av katalogen God Råd och värdefulla idéer kan tänkas leda till beteendeförändringar på gårdarna. En av de frågor som ställdes var om man kände till projektet Greppa Näringen. Nästan två tredjedelar av lantbrukarna (63%) svarade att de antingen hade hört talas om projektet, kände till syftet med det utan att vara medlemmar, eller var medlemmar. Med tanke på att undersökningen omfattade många lantbrukare som inte var verksamma i län där Greppa Näringen pågick, bör detta kunna anses vara en tillfredsställande andel. I Götalands södra slättoch mellanbygder kände 9 av 10 lantbrukare till projektet. Den andra frågan som ställdes var om lantbrukarna kände igen skriften Goda råd och värdefulla idéer som var bilaga till tidningen Land en månad tidigare. De som inte kom ihåg att de fått skriften var framförallt lantbrukare på kreaturslösa gårdar med en åkerareal understigande 20 ha och som inte 12 Greppa Näringen 2004 Forts sid 14

greppa besöker Den största vinsten med Greppa Näringen är nog att medvetenheten har ökat. Den mest konkreta åtgärden som Lennart Nilsson, Bohls gård i Halland, har vidtagit till följd av Greppa Näringen är bygget av en 3,4 hektar stor våtmark. Huvudsyftet med att anlägga en våtmark på gården var att minska näringsläckaget till närliggande vattendrag. Det är svårdränerat här så det kändes som en god tanke att försöka samla upp dräneringsvattnet från åkrarna på det här viset, säger Lennart Nilsson. Tack vare våtmarken binds mer kväve upp och slammet lägger sig på botten. Avrinningsvattnet till Ätran blir mycket renare, säger han. Dessutom passar våtmarken in på ett naturligt sätt i åkerlandskapet. Den ser precis ut som en sjö som alltid har legat här. Ingen kan se att den är anlagd förra året, säger Lennart Nilsson. Han är nöjd, men påpekar att det inte är gratis att anlägga en våtmark. Hade inte pengarna från EU till detta funnits, så hade det nog inte kunnat genomföras, säger han. Lennart Nilsson driver Bohls gård sedan 1972 tillsammans med sin hustru Kristina Nilsson. De har 1 450 slaktsvinsplatser och sedan ett par år tillbaka även ett suggstall. Vi tar emot 48 suggor var åttonde vecka, säger Lennart Nilsson. Gården är satellitbesättning i en suggpool. Det är ett slags leasingsystem där suggor hyrs ut till satelliterna under grisningen och digivningsperioden för att sedan återvända till navet moderbesättningen som ombesörjer inseminering/betäckning och skötsel av suggorna under dräktigheten. Lennart Nilsson odlar 140 hektar åker, mest potatis och spannmål. Eftersom åkerarealen inte räcker till för den stallgödsel som grisarna producerar har han mellangårdsavtal med spridningskontrakt på andra gårdar. Totalt innebär det att han utöver den egna arealen har tillgång till ytterligare 80 hektar åker för spridning av gårdens stallgödsel. Så förhöll det sig även innan han gick med i Greppa Näringen. Egentligen har jag inte gjort några stora förändringar när det gäller gödselhanteringen, säger han. Inte heller mängden inköpt växtnäring till gården har påverkats så mycket. Det kanske inte är så stora saker som har hänt här, förutom anläggningen av våtmarken förstås. Men visst sprider jag mindre gödsel på hösten och mer under växtodlingssäsongen jämfört med tidigare. Han tillstår även att han har blivit ännu mer medveten om vilken miljöpåverkan olika aktiviteter har. Den största vinsten med Greppa Näringen är nog att medvetenheten har ökat, säger han. Samtidigt tycker Lennart Nilsson att ett ökat miljömedvetande genomsyrar hela samhället. Det är stor skillnad jämfört med när jag började som bonde på 1970-talet. Greppa Näringen har varit ett bra komplement till de stramare miljölagar som har kommit på senare år, enligt Lennart Nilsson. Han tycker också att Greppa Näringen erbjuder ett bra koncept när det gäller uppföljning av det som görs på gården. Det är ju självklart att vi lantbrukare inte ska gödsla eller spruta mer än vad vi behöver, säger han. Han vill även poängtera att den övriga rådgivningen som han får från bland annat hushållningssällskapet också är baserad på ett miljötänkande. Jag tycker att det sätt jag nu sköter gården på är det bästa, både för min plånbok och för miljön. Det går hand i hand. 13 Greppa Näringen 2004

Per Olsson på Forsby utanför Gamleby i Småland medverkade i Greppa Näringens Goda råd katalog. Det goda exemplet från Forsby var en urinbehållare med bra tak för att minska ammoniakavgången. Vid utgången av året var 5 335 lantbrukare anmälda till Greppa Näringen. Målet var 5 200 anmälda. var medlemmar i LRF. Av de tillfrågade hade 30% läst eller bläddrat i skriften och av dem hade 27% läst mer än en fjärdedel av texten. I södra Götalands slätt- och mellanbygder hade 15% läst allt eller nästan allt, dvs personer som troligen väl känner till Greppa Näringen. En omräkning visar att ca 21 000 lantbrukare hade bläddrat i eller läst skriften och ca 5 600 hade läst mer än en fjärdedel av texten. Antal deltagande lantbrukare 2003 mål 04 5200 4160 2528 5335 Uppgifter om antal anmälda lantbrukare och antal rådgivningar tas fortlöpande fram ur projektets databas. Vid årsskiftet fanns 5 335 anmälningar registrerade för medlemmar som önskade rådgivning inom projektet (varav 560 enbart önskade rådgivning om våtmarker). Det är även möjligt för lantbrukare och andra intresserade att anmäla sig till projektet och enbart utnyttja hemsidans IT-tjänster och få viss allmän information hemsänt. Denna medlemsform är även tänkt för lantbrukare hemmahörande i andra län än de sex Greppa Näringen-länen. Vi årsskiftet hade 188 personer denna form av medlemskap. I samband med att rådgivaren beräknar en växtnäringsbalans tillsammans med lantbrukaren rapporteras vissa gårds- och odlingsfakta in till databasen. Detta gör det möjligt att följa på vilka typer av gårdar som rådgivning utförs. Exempel på vad som anges är i vilken kommun gården är belägen, gårdens åkerareal och driftsinriktning, om gården drivs ekologiskt och antal rådgivningsbesök. Arbetet med att utveckla rapporter ur systemet vilka gör det möjligt att snabbt och fortlöpande få ut uppgifter ur databasen, fortsatte under 2004. Databasen hanteras av behörig person inom Jordbruksverket under sekretess, vilket garanterar att enskilda gårdar och lantbrukares identitet skyddas. Statistik över rådgivningarna En rapport som beskriver gårdarna och Greppa Näringens verksamhet under åren 2001-2003, togs fram under året. Den publicerades i form av en pdf-fil på hemsidan under Medlem/Hur går det/rapport 1. De gårdar vars brukare var anmälda till rådgivning hade vid årsskiftet 04/05 en medelareal om 100 ha åker och 16 ha bete. Rådgivning med beräkning av växtnäringsbalans, genomfördes på ca 2 070 gårdar under 2004. För åren 2001-2004 finns närmare 6 000 växtnäringsbalanser registrerade i databasen. Allteftersom nya balanser läggs in i databasen, ökar värdet av den liksom möjligheten att sammanställa balanser för gårdar uppdelade på regioner, driftsinriktning, etc. På gårdar som fått upprepad rådgivning kan trender i överskottsvärden för näringsämnena per ha följas. Vid årsskiftet 04/05 hade drygt 3 570 lantbrukare fått minst en växtnäringsbalans utförd för gården varav 1 760 hade fått två eller fler balanser utförda. Resultat från växtnäringsbalanser sammanställdes under året. T ex så var medianvärdet för överskott av kväve på växtodlingsgårdar var 46 kg/ha, på gårdar med grisproduktion 99 kg/ha och på mjölkgårdar 140 kg/ha. Motsvarande för fosfor var 2, 8 och 5 kg/ha. När olika gårdar jämförs med varandra är det viktigt att jämförelserna görs för gårdar med likartad produktion. För att kunna jämföra balansberäkningar mellan år på gårdarna och jämföra en enskild gårds balans med gårdar som har motsvarande driftsinriktning, infördes begreppet jämförelsevärde i balansberäkningarna under året. Vid beräkning av jämförelsevärdet tas hänsyn till bl a såld respektive inköpt stallgödsel. Överskottsvärdet kan på så sätt relateras till jämförelsevärdet varje enskilt år och positiva eller negativa trender i miljöarbetet upptäckas även om gårdarnas driftsinriktning förändras över tiden. Exempel på information som kan fås ur databasen är att gårdar med djurproduktion (gårdar >10 djurenheter, de), fanns på 65 procent av gårdarna där växtnäringsbalans utförts. I medeltal fanns på djurgårdar 84 de. Av de gårdar som ingår i databasen, hade 163 gårdar ekologisk produktion på mer än 90 procent av arealen och på 106 gårdar var 90-100 procent av djurhållningen ekologisk. 14 Greppa Näringen 2004

Förbrukade medel under år 2004 Administrativt system 2% Under året ökade omfattningen av den enskilda rådgivningen vid sidan av startbesöken och rådgivning om växtnäringsbalanser betydligt, jämfört med 2003. Det hade dock funnits ekonomiskt utrymme för ytterligare ca 700 rådgivningstillfällen. Mönstret att de flesta rådgivningar utförs i slutet av året och få under första halvåret upprepades även detta år, men en något större andel utfördes under det första halvåret. En bidragande orsak till detta var troligen att flera län lagt in en regel vid upphandlingen av rådgivning som premierade företag som klarade av att utföra en viss andel av årets beting under första halvåret. Kostnad för rådgivning Den individuella rådgivningen upphandlades i stor utsträckning av externa rådgivningsorganisationer men utfördes också till en del av länsstyrelserna själva. I genomsnitt ersattes ett startbesök inom Greppa Näringen med 2 550 kr under 2004 och annan individuell rådgivning med 4 980 kr. Därutöver tillkom de kostnader som länsstyrelsen har för att samordna rådgivningen, ca 5 procent (130 kr för en startmodul och 250 kr för övriga moduler). Procentuell fördelning av det totala anslaget om 35,7 miljoner under år 2004. Hemsida 1% Ledning, utvärdering infomöten 2% Rådgivarkurser 3% Enskild rådgivning 74% Marknadsföring 2% Fakta-, infomaterial 3% Faktasammanställning 2% Länsaktiviteter 6% Lantbrukarkurser 4% Ungefärlig fördelning av medel för olika ändamål i projektet under år 2004 (SEK): Enskild rådgivning: Skåne 14 448 000 Halland 3 496 000 Blekinge 663 000 Västra Götaland 4 647 000 Kalmar 2 624 000 Gotland 447 000 Summa 26 325 000 Studiecirklar och kurser för lantbrukare: Skåne 218 000 Halland 174 000 Blekinge 132 000 Västra Götaland 454 000 Kalmar 444 000 Gotland 60 000 Summa 1 482 000 Länsvis övriga projekt, fältvandringar, nyhetsbrev, marknadsföring, samordning: Skåne 892 000 Halland 367 000 Blekinge 99 000 Västra Götaland 755 000 Kalmar 194 000 Gotland 10 000 Summa 2 317 000 Gemensamma delar: SJV-tjänster Alnarp Administrativt system 300 000 275 000 Hemsida 310 000 100 000 Fakta- infoblad, broschyrer 520 000 130 000 Profilmaterial 320 000 10 000 Annonser 55 000 10 000 Mässmontrar, postrar + deltagande 270 000 70 000 Beställningstjänst 55 000 5 000 Rådgivarutbildningar, cirkelledare 570 000 370 000 Projekt 255 000 50 000 Underlag rådgivningsmoduler 220 000 100 000 Utvärdering och uppföljning 105 000 120 000 Nyheter på hemsidan, praktiska råd 130 000 10 000 Informationsmöten 610 000 70 000 Nyhetsbrev 275 000 20 000 Organisation och ledning 40 000 160 000 Summa 4 035 000 1 500 000 TOTALT 34 159 000 35 659 000 SEK 15 Greppa Näringen 2004

www.greppa.nu