ANVISNING FÖR IFYLLANDE AV BLANKETT ARA3b Allmänt Kommunens bostadsmarknadsutredning (ARA3b) ska skickas till ARA senast 8.12.2016 med en elektronisk blankett via webbplatsen Suomi.fi: www.suomi.fi/suomifi/arbetsrum/etjanster_for_myndigheter/ Blanketten söks med numret ARA3b. Inloggning sker med användarnamn, som är kommunkod (tre numren) och med lösenord. Kommunkod finns på sidan av Statistikcentralen: http://www.tilastokeskus.fi/meta/luokitukset/kunta/001-2016/index.html ARA skickas lösenord till kommuner på veckan 44. Saknade eller förlorade användarnamn och lösenord kan fråga om pekka.pelvas@ara.fi, puh. 029 525 0861 hannu.ahola@ara.fi, puh. 029 525 0855. Insamling, sparande och skickande av uppgifter till Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) Vid insamlingen av bostadsmarknadsinformation kan kommunerna använda den Excelblankett som finns på ARA:s webbsidor: http://www.ara.fi/fi- FI/Ajankohtaista. Excelblanketten underlättar insamlingen av uppgifter från många olika aktörer men uppgifterna måste sammanställas och flyttas till nätblanketten innan de skickas till ARA. det går att spara även halvfärdiga eller bristfälliga uppgifter på nätblanketten genom att mellanspara. kommunens bostadsuppgifter 2015. Länk till fjolårets blankett finns på applikationens startsida. I den slutliga versionen som sänds till ARA måste de obligatoriska fälten ha sparats. Även nollorna ska fyllas i. Om det saknas uppgifter eller om de är motstridiga flyttas ifyllaren till den bristfälliga eller felaktiga uppgiften. Uppgifterna på nätblanketten som ska sändas till ARA kan kompletteras och korrigeras fram till förfallodagen. På blanketten Kommunens bostadsmarknadsutredning efterfrågas både genomsnittliga uppgifter vid tidpunkten 15.11.2016 och ackumulerade uppgifter för hela år 2016. Datum för genomsnittsuppgifterna kan också vara slutet av oktober eller november om det underlättar insamlingen av uppgifter. Trots att det ännu inte finns exakta uppgifter om resten av året ombes kommunen uppskatta uppgifterna för hela 2016. 1
Preciseringar och mer information Med ARA-hyresbostäder avses hyresbostäder som är underställda begränsningar och byggda med aravalån eller räntestöd. ARA-hyresbostäder indelas i normala bostäder och i bostäder för grupper med särskilda behov. Normala ARA-bostäder är bostäder som kan hyras ut till vem som helst. ARA-bostäder för grupper med särskilda behov är avsedda för vissa målgrupper som studerande, personer med funktionsnedsättning eller äldre. ARA-bostäder som är befriade eller har befriats från begränsningar tas inte med i beräkningen. 1. HUSHÅLL SOM SÖKER ARA-HYRESBOSTÄDER 15.11.2016 I beräkningen tas med alla ansökningar som är i kraft 15.11.2016, som gäller offentligt sökbara ARA-hyresbostäder belägna inom kommunen, oberoende av ägare. Vanliga ARA-hyresbostäder och bostäder för äldre och andra specialgrupper räknas med, dock inte studentbostäder. I punkt 1.1 ska överlappningen av sökande till bostäder som bjuds ut av olika uthyrare strykas på basis av en uppskattning, om det inte finns exakta uppgifter. I punkt 1.2 frågas separat efter den uppskattade eller undersökta andelen överlappning. När det gäller strukturen bland de sökande efterfrågas antalet olika stora hushåll. Därutöver efterfrågas andelen unga hushåll där huvudsökanden är under 25 år och antalet hushåll som är i synnerligen akut behov av bostad. Den senare kategorin omfattar bland annat bostadslösa, personer som utan egen förskyllan tvingats flytta ur sin bostad enligt myndighetsbeslut och synnerligen trångbodda hushåll. En ny fråga som kommer upp är att kommunerna ombes uppge antalet hushåll med invandrarbakgrund bland dem som sökt och fått en ARA-bostad. Finns det ingen exakt siffra tillgänglig kan ifyllaren ge en uppskattning av antalet. Med invandrarbakgrund avses hushåll vars huvudsakliga sökande har ett medborgarskap som inte är finskt eller vars modersmål är något annat än finska eller svenska. 2. HUSHÅLL SOM FÅTT ARA-HYRESBOSTAD När det gäller hushåll som fått en ARA-hyresbostad efterfrågas antalet för hela 2016 enligt samma indelning som de genomsnittsuppgifter som efterfrågas i punkt 1.1. 3. ARA-HYRESBOSTÄDER SOM HAR KUNNAT SÖKAS Antalet ARA-hyresbostäder som under hela år 2016 varit lediga att sökas ska omfatta både befriade bostäder ur det gamla beståndet och nya, färdigställda bostäder. Antalet nya bostäder efterfrågas separat. 2
4. BOSTÄDERNAS NYTTJANDEGRAD För antalet bostäder anges antalet vanliga ARA-hyresbostäder som ägs av kommunen eller kommunala bolag (15.11.2016), eller det senast angivna antalet för bostadsbeståndet. Nyttjandegraden (%) för bostäderna fastslås genom att jämföra intäkterna för hyror och vattenavgifter för de uthyrda bostäderna med de budgeterade intäkterna för hyror och vatten för alla hyresbostäder. Om nyttjandegraden uppföljs månatligen får man nyttjandegraden för hela räkenskapsperioden genom att summera den månadsvis och dela resultatet med 12. Vid beräkningen av nyttjandegraden beaktas inte "reserveringar för tomgång" som eventuellt budgeterats för hyresintäkterna. 5. OMSÄTTNINGEN PÅ BOENDE I beräkningen beaktas endast vanliga ARA-hyresbostäder som ägs av kommunen eller kommunala bolag. Omsättningen på boende (%) fås genom att sätta antalet uppsägningar (hyres- förhållanden som upphört) i relation till bostadsbeståndet. Om omsättningen uppföljs månatligen fås omsättningsprocenten för hela räkenskapsperioden genom att summera de månatliga omsättningsprocentsatserna och dela summan med 12. 6. TOMMA BOSTÄDER I beräkningen tas med alla ARA-hyresbostäder belägna inom kommunen, oberoende av ägare. Förutom vanliga ARA-hyresbostäder räknas också bostäder för äldre och andra specialgrupper med, dock inte studentbostäder. Bostäder som står tomma på grund av ombyggnad tas inte med i beräkningen. I punkt 6.2 anges koncentrationer av tomma bostäder och den vanligaste anledningen till att bostäderna står tomma. I punkt 6.4 uppges ARA-bostäder som hyrts ut till flyktingar (inklusive kvotflyktingar) som fått kommunplats. I den öppna frågan ställs frågan om vilken inverkan asylsökande som fått uppehållstillstånd under 2016 har haft på kommunens bostadsmarknad (ny fråga). 7. KOMMUNAL ÖVERVAKNING AV VAL AV HYRESGÄSTER Övervakningen av valet av hyresgäster ankommer på kommunen. Angående övervakningen frågas om dess förverkligande (7.1) samt när kommunen har tagit beslut om övervakningen (7.2). 12. BOSTADSLÖSA Uppgifter om bostadslösa fås från flera olika källor, bl.a. bostadsväsendets register över hyresbostadssökande, socialväsendets klientregister och tjänsteleverantörernas klientregister. För att säkerställa uppgifternas tillförlitlighet är det viktigt att använda befolkningsregistret och andra register som baserar sig på personbeteckningar som hjälp. 3
Enligt personuppgiftslagen (523/1999, 14 16 ) är det möjligt att i utredningsoch forskningsarbete som utförs av myndigheter utnyttja personuppgifter (personbeteckning). ARA har kontaktat dataombudsmannen angående tolkningen av detta med tanke på uppgifter om bostadslösa. - I befolkningsregistret kan man kontrollera om en person är bostadslös (t.ex. poste restante-adress eller någon anstalt). Att använda registeruppgifter är nödvändigt i synnerhet vid kontroll av uppgifter om hyresbostadssökande då sökanden uppger sig vara bostadslös. Genom korskörning av olika register (t.ex. bostadsväsendets register över sökande och socialväsendets klientregister) säkerställer man att det inte förekommer överlappningar i uppgifterna om bostadslösa. - En kontroll av registeruppgifter ger vanligen inte information om eventuell långtidsbostadslöshet, eftersom det hänger nära samman med en bedömning av vård- och hjälpbehov. I punkt 12.1 efterfrågas separat antalet långtidsbostadslösa 1 av enskilda bostadslösa. Med långtidsbostadslös avses en bostadslös person som har ett socialt eller hälsoproblem som avsevärt försvårar boendet, såsom skuldproblem, missbruksproblem eller psykiska problem, och vars bostadslöshet har dragit ut eller hotar dra ut på tiden på grund av att vanliga bostadslösningar och lämpliga stödtjänster saknas. Bostadslösheten är långvarig då den har varat minst ett år eller då personen upprepade gånger har varit bostadslös under de tre senaste åren. När det gäller långtidsbostadslöshet är behovet av hjälp och vård det viktiga, hur länge den har varat är en sekundär faktor. 12.1. Enskilda bostadslösa vid tidpunkten för förfrågan 15.11.2016 Till kategorin ute, i trappuppgångar, i s.k. skyddshärbärgen o.s.v. räknas personer utan stadigvarande bostad som vistas i tillfälligt skydd och rör sig från plats till plats. Till kategorin bor i hem för bostadslösa eller i härbärgen i brist på bostad räknas personer som är inkvarterade i boenden som t.ex. härbärgen eller personer som mot en daglig betalningsförbindelse, oftast från socialväsendet, bor på t.ex. ett resandehem. Till dem som i brist på bostad bor i serviceenheter som vårdhem, rehabiliteringsenheter, på sjukhus eller andra anstalter på grund av brist på bostad räknas personer som bor i ett serviceboende för drogmissbrukare, på olika vårdinrättningar, skyddshem o.s.v. Separata bostäder som hör till boendeservicen räknas inte med här. Personer som bor också tillfälligt i sådana bostäder betraktas inte som bostadslösa. 1 Mer information om definitionen och statistikföringen av långtidsbostadslöshet finns i ARAs webbpublikation: Sari Pitkänen, Utredning av definitionen och statistikföringen av långtidsbostadslöshet, Rapport från Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet 2 2010, se http://www.ara.fi/fi- FI/ARAtietopankki/ARAn_julkaisut/ARAn_raportteja_julkaisusarja/Selvitys_pitkaaikaisasunnottomuu den_maar%281365%29 4
Som bostadslösa betraktas inte personer som bor i serviceenheter som vårdhem och som - bor där permanent på grund av vård och som inte söker andra boendelösningar - har ingått ett hyresavtal med vårdhemmet i fråga och med en annan boendeenhet av anstaltstyp. Däremot betraktas en person som bostadslös som bor i en serviceenhet av typ vårdhem och som har ansökt om en hyresbostad. I motsats till tidigare år finns gruppen frigivna fångar inte som separat fråga. 2 Till dem som tillfälligt bor hos släktingar och bekanta på grund av att de saknar bostad räknas personer som enligt kommunens uppgifter eller enligt uppskattning bor tillfälligt hos släktingar eller bekanta eller flyttar från den ena till den andra och inte har en stadigvarande bostad. Till denna grupp räknas inte unga som bor hos sina föräldrar. Det kan antas att största delen av personer i kategorin "som tillfälligt bor hos släktingar och bekanta" är sådana vars boende kan ordnas inom ramen för den allmänna bostadsfördelningen ur det normala hyresbostadsbeståndet. - Personer inom kategorin "som tillfälligt bor hos släktingar och bekanta" bör i första hand betraktas som långtidsbostadslösa enligt klientskap inom socialväsendet, varvid man på basis av servicebehovet kan dra slutsatser om kriterierna för långtidsbostadslöshet uppfylls. - Kategoriseringen kan också basera sig på andra "starka bevis" på långtidsbostadslöshet, t.ex. kännedom om personens tidigare boende/bostadslöshet. - Tjänsteleverantörernas klientregister kan också innehålla uppgifter om sådana långtidsbostadslösa som får pension och därför inte är klienter vid stadens socialväsende. (De kan även vara unga eller personer med missbruksproblem eller psykiska problem.) Vad gäller strukturen för enskilda bostadslösa efterfrågas andelen kvinnor, unga (under 25 år), personer med invandrarbakgrund och finska romer. Med invandrarbakgrund avses alla enskilda bostadslösa som inte är finska medborgare eller vars modersmål är något annat än finska eller svenska. Invandrarstatus kan kontrolleras i befolkningsregistret på basis av modersmål och födelseort. Som finska romer räknas inte romer från annat håll, t.ex. romer som kommit till Finland från Rumänien. 12.2 Bostadslösa familjer vid tidpunkten för förfrågan 15.11.2016 Till kategorin familjer eller par som i brist på bostad bor åtskilda eller tillfälligt inkvarterade räknas en familj eller ett par som p.g.a. brist på gemensam bostad är särboende eller bor i en tillfällig inkvartering som ett resandehem, på hotell eller hos släktingar eller bekanta. Som bostadslösa familjer betraktas också familjer som bor i första- och skyddshem samt i krisbostäder. Här efterfrågas också antalet vuxna och barn som hör till familjen. 2 Det är svårt att få uppgifter om bostadslösheten bland frigivna fångar p.g.a. av bl.a. dataskyddsfrågor. Brottspåföljdsmyndigheten har statistik om fångarnas bostadslöshet, men det är inte möjligt att använda denna statistik som kommunspecifikt tvärsnittsmaterial. 5
12.3 Antalet bostadslösa som genom kommunens bostads- och socialväsende har fått bostad år 2016 Varje enskild bostadslös person eller bostadslös familj som under året fått bostad räknas med bara en gång. Trots att det ännu inte finns exakta uppgifter om resten av året ombes kommunen uppskatta uppgifterna för hela 2016. Placering i bostadshärbärgen, skyddshem, familjevård eller på vårdanstalter räknas inte med. För de ensamma bostadslösa som har fått bostad efterfrågas antalet långtidsbostadslösa särskilt. När det gäller familjer som fått bostad frågas nu också som i punkt 12.2 efter antalet vuxna och barn som hör till familjen. 12.5 Åtgärder för att minska bostadslösheten I punkt 12.5 kan man fritt formulerat berätta vilka åtgärder som vidtagits i kommunen för att minska bostadslösheten, och vilka orsaker har påverkat förändringar i bostadslösheten. Dessa svar kan användas i en rapport om bostadslöshet som utarbetas utgående från utredningen. 6