P5_TA(2003)0467 Turkmenistan och Centralasien Europaparlamentets resolution om Turkmenistan och Centralasien Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan, med beaktande av sin resolution av den 4 september om de mänskliga rättigheterna i världen 2002 och EU:s politik för de mänskliga rättigheterna 1 med beaktande av det partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Turkmenistan som undertecknades i maj 1998 och som ännu inte trätt i kraft samt partnerskaps- och samarbetsavtalen med Kazakstan, Kirgizistan och Uzbekistan, vilka inbegriper en klausul om mänskliga rättigheter, med beaktande av kommissionens strategidokument för Centralasien 2002 2006, med beaktande av EU:s uttalanden i OSSE:s permanenta råd om Turkmenistan av den 19 december 2002, 20 mars 2003 och 3 april 2003, med beaktande av ordförandeskapets uttalanden om Turkmenistan av den 10 december 2002 och 20 januari 2003, med beaktande av resolutionen av den 16 april 2003 från FN:s kommission för mänskliga rättigheter om människorättssituationen i Turkmenistan, med beaktande av Turkmenistans förpliktelser enligt ICCPR, ICESCR, den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning samt andra viktiga överenskommelser om mänskliga rättigheter, och av följande skäl: A. Turkmenistan bryter konsekvent mot alla sina förpliktelser enligt ovannämnda internationella konventioner. B. Människorättssituationen i Turkmenistan, som redan tidigare varit under all kritik, har försämrats dramatiskt den senaste tiden, och mycket tyder på att denna centralasiatiska stat har infört ett av de värsta totalitära systemen i världen. C. Turkmenistan har konsekvent ignorerat sina förpliktelser enligt de viktiga överenskommelser om mänskliga rättigheter som landet anslutit sig till och har systematiskt undvikit att genomföra rekommendationerna i den rapport från mars 2003 1 P5_TA(2003)0375.
som tagits fram av OSCE:s särskilde rapportör för Turkmenistan och i resolutionen från april 2003 från FN:s kommission för mänskliga rättigheter. D. Turkmenistan är alltjämt en enpartistat där de medborgerliga och politiska rättigheterna, bland annat yttrande-, religions-, förenings- och mötesfriheten, är ytterst begränsade och där etniska minoriteter utsätts för en omfattande diskriminering. E. De försämrade sjukvårds- och utbildningssystemen i Turkmenistan har fått till följd att viktiga vetenskaps- och kulturinstitutioner tvingats stänga och att kompetenta och högkvalificerade människor flytt landet. F. Enligt lagen om samvetsfrihet och religiösa organisationer måste religiösa sammanslutningar registrera sig hos regeringen, och eftersom sedan omregistrering blev obligatorisk i början av 1997 har endast två grupper den ryska ortodoxa kyrkan och sunnimuslimerna blivit registrerade, medan alla andra utsätts för kraftig diskriminering. G. Personer som tillhör religiösa grupper som inte är officiellt godkända är förvägrade all offentlig religiös verksamhet och har i flera år tvingats utstå fängelsestraff, utvisning, inre exil, avhysning och trakasserier. H. Det rapporteras om misshandel av politiska fångar som avtjänar långa fängelsestraff efter orättvisa rättegångar, och fångarna saknar tillgång till nödvändig läkarvård. I. Efter ett påstått kuppförsök i november 2002 har myndigheterna genomfört massarresteringar och det finns trovärdiga uppgifter om tortyr och misshandel av regeringskritiker och deras anhöriga. J. Förföljelserna av anhöriga har inbegripit avhysningar, konfiskering av egendom och avskedanden. K. Åtskilliga regimmotståndare har dömts till straff som sträckt sig ända upp till livstids fängelse efter synnerligen orättvisa och farsartade rättegångar utan tillträde för oberoende observatörer, och vissa av fångarna rapporteras ha dött under fängelsevistelsen. L. Halk Maslakhaty (folkrådet) har utfärdat ett dekret där all kritik mot presidenten och hans politik förklaras vara förräderi som bestraffas med upp till livstids fängelse. M. Regeringen har förklarat att Rukhnama, en helig bok som skrivits av presidenten, skall vara den nya andliga vägvisaren, och studiet av denna har blivit obligatoriskt i landets skolor, universitet och statliga organ. Om Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan N. Den förbättrade situationen för de mänskliga rättigheterna i Kazakstan har tagit ett steg tillbaka till följd av mediacensur och rättegångar som inte anses rättvisa enligt OSCE:s normer. O. Respekten för de mänskliga rättigheterna i Kirgizistan har tagit ett steg tillbaka till följd av trakasserier av oppositionsföreträdare, journalister, verksamma inom icke-statliga organisationer och människorättsaktivister.
P. Respekten för de mänskliga rättigheterna i Tadzjikistan har förbättrats under de senaste åren, men begränsningar i yttrande- och samvetsfriheten och de ofta förekommande dödsstraffen visar att det fortfarande krävs många reformer för att landet skall leva upp till bestämmelserna om mänskliga rättigheter i partnerskaps- och samarbetsavtalen med EU. Q. I Uzbekistan görs vissa framsteg vad gäller rättsstatsprincipen och mediers frihet, och många icke-statliga organisationer tillåts verka i landet. Fortfarande kränks emellertid yttrandefriheten och de mänskliga rättigheterna, något som illustrerats och förvärrats av fallet med den uzbekiske journalisten Ruslan Sharipov, som efter en rättegång bakom lyckta dörrar dömdes till fyra års fängelse för påstådd homosexualitet. Om Turkmenistan 1. Europaparlamentet beklagar den försämrade situationen för de mänskliga rättigheterna i Turkmenistan. 2. Europaparlamentet uppmanar Turkmenistans regering att genomföra samtliga rekommendationer i den resolution som antogs i april 2003 vid det 59:e sammanträdet för FN:s kommission för mänskliga rättigheter samt rekommendationerna från OSCE:s rapportör Emmanuel Decaux i dennes rapport från mars 2003. 3. Europaparlamentet uppmanar de turkmenska myndigheterna att respektera Turkmenistans förpliktelser enligt internationell rätt och att upphöra med de attacker och den tortyr och misshandling som dess politiska motståndare utsätts för. 4. Europaparlamentet uppmanar Turkmenistans regering att företa opartiska och grundliga undersökningar av alla rapporter som handlar om att Amanmukhamed Yklymov, A Prokofiev och parlamentets tidigare talman Tagan Khallyev dött under sina fängelsevistelser. 5. Europaparlamentet uppmanar Turkmenistans regering att företa opartiska och grundliga undersökningar av alla påståenden om tortyr och misshandel av fångar, bland annat av landets tidigare utrikesministrar Boris Shikhmudarov och Batyr Berdyev och den tidigare chefen för presidentens administration Yazgeldi Gundogdyev, för att de ansvariga skall ställas inför rätta och offren få full upprättelse. 6. Europaparlamentet uppmanar Turkmenistans regering att omedelbart och villkorslöst frige alla samvetsfångar, bland annat Nikolay Shelekhov och Kurban Zakirov, och den politiske fången Mukhametkuli Aymudarov, som 1995 blev dömd i en orättvis rättegång. 7. Europaparlamentet uppmanar Turkmenistans regering att se till att alla de som dömdes i samband med händelserna den 25 november 2002 och alla andra politiska fångar som dömts genom orättvisa rättegångar skall få sina mål prövade på nytt i rättegångar som uppfyller internationella krav på rättvisa, samt att se till att internationella observatörer beviljas tillträde till dessa rättegångar. 8. Europaparlamentet uppmanar de turkmenska myndigheterna att låta Internationella rödakorskommittén besöka fångarna.
9. Europaparlamentet uppmanar de turkmenska myndigheterna att låta icke-statliga organisationer och företrädare för det civila samhället utöva sin fredliga verksamhet utan att utsättas för trakasserier och förföljelser och att låta dem registrera sig och verka i frihet. 10. Europaparlamentet uppmanar de turkmenska myndigheterna att se till att oberoende observatörer beviljas tillträde till brottmål. 11. Europaparlamentet uppmanar Turkmenistans regering att tillåta att politiska oppositionspartier registrerar sig utan hot om fängelse, kvarhållande eller trakasserier. 12. Europaparlamentet uppmanar Turkmenistans regering att respektera principen om religionsfrihet, att avskaffa alla restriktioner för religiösa minoriteters verksamhet och att upphäva det presidentbeslut som inskränker religiösa gruppers möjlighet att registrera sig. 13. Europaparlamentet uppmanar Turkmenistans regering att snabbt gå i riktning mot demokrati och rättsstatens principer, att hålla demokratiska val under internationella observatörers överinseende och att återinrätta parlamentets legitima makt. 14. Europaparlamentet uppmanar Turkmenistans regering att upphöra med tvångsförflyttningen inom landet, att ta bort bestämmelsen om förbud mot dubbelt medborgarskap ur författningen, att avskaffa visumtvånget vid utlandsresor och att återinföra rätten att studera utomlands. 15. Europaparlamentet uppmanar Turkmenistans regering att slå vakt om rätten till fri rörlighet genom att, bland annat, permanent och omedelbart avskaffa visumtvånget vid utlandsresor och kravet på uppehållstillstånd samt upphöra med sin politik om tvångsförflyttning inom landet. Om Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan 16. Europaparlamentet välkomnar de kazakiska myndigheternas frigivning av fången Mukhtar Ablyazov. 17. Europaparlamentet uppmanar Kazakstans regering att villkorslöst frige de återstående politiska fångarna, bland andra Galymzhan Zhakiyanov, en av grundarna av rörelsen Kazakstans demokratiska val, och Sergei Duvanov, en oberoende journalist. 18. Europaparlamentet kräver att oppositionsledarna Felix Kulov i Kirgizistan och Muhammad Bekjanov i Uzbekistan omedelbart skall friges. 19. Europaparlamentet uppmanar enträget Kazakstans regering att reformera de nationella lagarna om olagligt förtal, som har inskränkt pressfriheten genom att all kritik av regeringsföreträdare omfattas av åtal för förtal. Åtalen leder ofta till dryga böter som tidningarna eller tidskrifterna inte kan betala, varpå de tvingas lägga ner verksamheten. 20. Europaparlamentet uttalar liknande bekymmer, om än i lägre grad, över pressfriheten i Kirgizistan.
21. Europaparlamentet uppmanar Kirgizistans regering att respektera principerna om yttrande- och mötesfrihet och att utfärda ett moratorium för godtyckliga civilmål som regeringsföreträdare driver mot journalister och oberoende medier. 22. Europaparlamentet uppmanar Tadzjikistans regering att respektera yttrandefriheten genom att se till att påtryckningar och hot mot journalister upphör. 23. Europaparlamentet uppmanar Uzbekistans regering att få ett slut på det klimat av förföljelse och skräck som människorättsaktivister lever i, att respektera yttrandefriheten och att omedelbart frige Ruslan Sharipov. 24. Europaparlamentet uppmanar utskottet för utrikesfrågor att inom ramen för sin arbetsgrupp för mänskliga rättigheter undersöka människorättssituationen i länderna i Centralasien: Kazakstan, Kirgizistan, Uzbekistan, Tadzjikistan och Turkmenistan. 25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla och stärka Tacis demokratiprogram för dessa länder, i synnerhet för att främja mediernas frihet och domstolsväsendets oberoende. 26. Europaparlamentet uppmanar rådet att anta en gemensam strategi för de centralasiatiska republikerna för att göra EU:s förbindelser med dessa länder mer effektiva, konsekventa och sammanhållna. 27. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och regeringarna i Turkmenistan, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan.