Trafikmätningar i GigaSunet våren 2003.

Relevanta dokument
Trafikmätningar i. våren Börje Josefsson

Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2018

Bilaga 1 Utvärderade utbildningar/examina som erhållit omdömet mycket hög kvalitet

Lärosätenas indirekta kostnader

behörighetsinformation på NyAwebben

Lärosätenas indirekta kostnader. SUHF-statistiken 2017

Lärosätenas indirekta kostnader

Lärosätenas indirekta kostnader

Övergång till forskarutbildning bland examinerade vid olika lärosäten

TrefPunkt Örebro oktober 2005

Disciplinärenden 2005 vid högskolor och universitet med statligt huvudmannaskap och tre av de större enskilda utbildningsanordnarna

Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014:

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet

VFU konferens Workshop 2 Onsdag den 26 oktober 2016 kl

Underlag för kvalitetsbaserad resurstilldelning

Rapport 2008:41 R. Granskning av utbildningarna inom religionsvetenskap och teologi. Bilaga 3. Nationell bild

EU och Högskolan i Halmstad. Thorsteinn Rögnvaldsson

Skillnader i kursklassificering spelar en liten roll för lärosätenas möjligheter att nå sina takbelopp

& ANALYS STATISTIK. Fler studenter men oförändrad forskningsvolym

Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009

TrefPunkt Karlshamn april 2005

Kursklassificering av sjuksköterskeutbildningar

Medeltal: Median: 2148

Svensk högskolekod. SCBkod. Erasmuskod. Lärosäte Fr.o.m. T.o.m. Statliga högskolor

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2007

Svensk högskolekod. SCBkod. Erasmuskod. Lärosäte Fr.o.m. T.o.m. Statliga högskolor

Onni Tengner

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)

Sökande till programutbildningar som vänder sig till nybörjare VT2007 Sorterat efter utbildningsområde

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Sammanställning av beslut från disciplinnämnder och domar i disciplinärenden från för valtningsdomstolar 20 01

Sökande till samtliga programutbildningar VT2006 Sorterat efter lärosäte

Sökande till programutbildningar som vänder sig till nybörjare VT2006 Sorterat efter utbildningsområde

Antagna till till programutbildningar som vänder sig till nybörjare HT2006, urval 1 Sorterat efter utbildningsområde

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2008

Svensk författningssamling

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor

Marie Kahlroth Analysavdelningen. Statistisk analys /7

Antagna till till programutbildningar som vänder sig till nybörjare HT2007, urval 1 Sorterat efter utbildningsområde

Antagna till till programutbildningar som vänder sig till nybörjare HT2007, urval 2 Sorterat efter utbildningsområde

Svensk författningssamling

Blivande akademiker har rätt till jämförbar information och bättre vägledning till arbetslivet

ANALYS AV ÅRSREDOVISNINGAR 2016

Antagna till till programutbildningar som vänder sig till nybörjare VT2007, urval 2 Sorterat efter utbildningsområde

Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet

Lärosätenas indirekta kostnader. SUHF-statistiken 2011

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Antagna till till programutbildningar som vänder sig till nybörjare VT2007, urval 1 Sorterat efter utbildningsområde

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU

Inspel till forskningspropositionen från lärosäten, finansiärer och några andra

Disciplinärenden 2009 vid högskolor och universitet

Antagna till samtliga programutbildningar VT2006, urval 1 Sorterat efter lärosäte

Antagna till till programutbildningar som vänder sig till nybörjare VT2006, urval 1 Sorterat efter utbildningsområde

Antagna till till programutbildningar som vänder sig till nybörjare VT2006, urval 2 Sorterat efter utbildningsområde

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Avhandling: Tillämpning av

SUHF-modellen. Dialogseminarium Ann-Kristin Mattsson

Beslut om MFS-stipendier 2009 per lärosäte och institution Beviljat 2009

Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor

Rapport 2009:15 R. Disciplinärenden 2008 vid högskolor och universitet

SUNETs verksamhetsplan 2014

Svensk författningssamling

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Sökande till samtliga programutbildningar VT2007 Sorterat efter lärosäte

Öppen tillgång till forskningsdata Forskarsamhället i förändring

Basåret inom högskolan: situationen våren Regeringsuppdrag Reg.nr

Protokoll fört vid styrelsesammanträdets E-möte den 28 september 2011.

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Protokoll fört vid styrelsesammanträdet (E-möte) den 12 juni 2012.

förslag till ändrade föreskrifter om torkning med mikrovågor

Universities in Sweden

Vilka problem och möjligheter står våra utbildningsdatabaser inför i och med övergången till nya Ladok?

Kursutbud Lärarlyftet II

Antagna till till programutbildningar som vänder sig till nybörjare HT2006, urval 2 Sorterat efter utbildningsområde

Fler studenter och större överskott än någonsin tidigare

Det anpassade högskoleprovet provet för dig som har dyslexi

Totalt antal sökande vårterminen 2002 sorterade efter utbildning

Sammanfattning fördelningsunderlag för 2011 Medelcitering index

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Välkommen till dialogmöte 11 november 2016

Kontaktpersoner & kontaktuppgifter vid lärosäten Digital Tentamen, 2015:

Matchning och attraktionskraft i Örebro län

Förändring. Bibl andel av högskolans kostnader

SCORECARD: SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Anmälningskod totalt. Lärosäte

SVERIGES UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLEFÖRBUND STADGAR MEDLEMSFÖRTECKNING

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Sökande till programutbildningar som vänder sig till nybörjare HT2006 Sorterat efter utbildningsområde

NÄR-VAR-HUR Vecka

Antalet examina ökar men för få är inriktade mot förskola

Protokoll fört vid styrelsesammanträdet den 14 juni 2011 vid Vetenskapsrådet, Stockholm.

Redovisningsrådet. Dagens punkter

Transkript:

Trafikmätningar i GigaSunet våren 2003. Inledning Under flera års tid har det pågått diskussioner på olika plan om vilken sorts datatrafik som går i s nät. Det fanns ingen samordnad mätning tillgänglig som kunde svara på den frågan. s styrelse beslöt därför att dels genomföra en enkätundersökning bland anställda och studenter och dels genomföra en trafikmätning för att försöka finna svar på frågan. Denna rapport behandlar denna trafikmätning. Bakgrund om Internettrafik Datorer på Internet har var och en ett unikt IP-nummer. IP-numren grupperas ihop och märks som tillhörande ett Autonomuos System [AS]. Varje Internetoperatör har ett (eller ett fåtal) sådana AS tilldelade som sina. Trafik till en viss dator styrs ute på Internet av dess IP-nummer. När trafiken kommer fram till den datorn avgör portnumret i datapaketet vilken tjänst (program etc.) som är mottagare av trafiken. Datapaketen är även märkta med avsändarens IP-nummer och port (nummer mellan 1 och 65535). Många tjänster har tilldelade portnummer från organisationen IANA (Internet Assigned Numbers Authority), till exempel: 25 = SMTP (E-post), eller 80 = HTTP (Webtrafik). Dock så har långt ifrån alla portnummer tilldelade namn. Notera också att dessa tilldelade nummer och namn endast är rekommendationer - det finns inget som tvingar HTTP att gå på port 80. Det är t.ex. ganska vanligt att lägga inofficiella webbservrar på andra portnummer än 80, t.ex. 8080. Detta gör det mycket svårt att på något enkelt och entydigt sätt bara ut portnumret identifiera vilken trafiktyp det är frågan om. Mätning i GigaSunet Vi bad högskolorna och universiteten om hjälp med datainsamlandet (det är ju deras trafik). Under perioden 14-28 maj 2003 samlade vi in information om var 1000:e datapaket från de deltagande organisationerna. Insamlingen skedde till en central server. Av mättekniska skäl begränsade vi oss till utgående trafik från varje organisation. Vi klassificerade sedan AS-numren/Internetoperatörerna till geografiska regioner (,,, och Nordamerika). Ha i åtanke att vissa stora operatörer finns i flera länder, dvs. en exakt geografisk bestämning är i vissa fall svår att göra. För varje högskola/universitet så har vi sedan plottat geografisk region för de.30 mest frekventerade (beräknat på volym) AS-numren. Gemensamt för alla högskolor var att oväntat mycket av trafiken stannar inom anslutna organisationer och inom landet. Bland de destinationer som hade mer än 100 Mbyte data under 2 veckor (motsvarande en medeltrafik av > 0,6 kbit/sek) så var ¾ av trafikvolymen inom.

Mätresultat, geografiska regioner Omfattar bara utgående trafik från respektive högskola. totalt ste destinationså 4% kor 17% 37% 4% 38% I detta diagram är endast de 100 vanligaste destinationsoperatörerna medtagna, klassificerade på geografiskt område. Destinationer med mindre än 100 Mbyte data under testperioden som var två veckor (medeltrafik på mindre än 0,6 kbit/sek) är ej med här. De nästkommande diagrammen visar exempel på den geografiska fördelningen för några olika universitet/högskolor. Klassificeringen på geografisk region är gjord på de 30 mest frekventerade (baserat på volym) destinations-operatörerna. Fältet Ospec visar de operatörer som ligger utanför dessa 30 vanligaste. Några stickprov visar att det inte finns någon anledning att tro att dessa geografiskt fördelas på annat sätt än de 30 vanligaste.

Trafikvolym - Geografisk fördelning - liten högskola 1 16% 6% Europ a 16% 48 % Trafikvolym - Geografisk fördelning - medelstort universitet 8% Ospec. 3 1 % 4 Europ a 14% Norde n 7%

Trafikvolym - Geografisk fördelning Stort universitet 3 43% 7% 16% Mätresultat portfördelning De nästkommande diagrammen visar exempel på portfördelningen för några olika universitet/högskolor samt för som helhet (summering av högskolornas trafik). Dom 10 mest frekventerade portarna är medtagna. I regel så är det de som använts mer än av. Fältet visar de portar som ligger utanför dessa 10 vanligaste. Eftersom det finns 65.535 möjliga portar så är spridningen inom -fältet potentiellt mycket stor! Även här är det endast är utgående trafik från högskolorna som är med.

Trafikvolym - Portfördelning totalt 8% nntp 6% innosys s 8 nntp innosys s Trafikvolym - Portfördelning Liten högskola 1 5% smtp 4% mimer 4% Dynamic ms-streaming sti-envision 68% smtp mimer Dynamic ms-streaming sti-envision

Trafikvolym - Portfördelning Medelstort universitet nntp 25% 6% innosys s Direct Direct connect connect 67% nntp innosys s Trafikvolym - Portfördelning Stort universitet ssh flex-lm Ej def. xdtp smtp kar2ouche blackjack 89% ssh flex-lm xdtp smtp kar2ouche blackjack

Kommentarer till mätningarna. Vi kan konstatera att det är mycket svårt att dra några exakta slutsatser av denna typ av mätningar. Speciellt gäller detta mätningen på portfördelning, eftersom fördelningen av portnummer på Internet är så oreglerad. När det gäller geografisk fördelning så är resultaten så pass tydliga att en del slutsatser kan dras, med relativt stor säkerhet. För att få närmare kännedom om trafiktyper så måste antagligen själva datainnehållet i paketen studeras, och detta har inte utrustning eller resurser till idag. Kommentar - Portfördelning Helt klart är att (tydlig) användning av fildelning varierar rätt mycket. Alltifrån uppemot hälften av trafiken (HTU, MH), till väldigt lite (LU, VXU). För som helhet är åtminstone 10 % av trafiken fildelning, antagligen mer, men det kan inte utläsas med säkerhet ur mätresultaten. Kommentar - Geografisk fördelning Oväntat mycket av trafiken stannar inom -anslutna organisationer och inom landet. Bland de destinationer som hade mer än 100 Mbyte data under 2 veckor (0,6 kbit/sek) så var ¾ av trafikvolymen inom. Övriga observationer Inga tydliga, genomgående, samband mellan organisationer med mycket studentbostäder och stor andel fildelningstrafik kan ses. Exempel HHS, KI relativt stor andel fildelning, få (inga?) studentbostäder. LTU, LU, GU, Chalmers jämförelsevis liten andel, mycket studentbostäder. Stort tack till Håkan Gustafsson på UMDAC för hjälp med analysprogrammen! Börje Josefsson

Bilaga 1 Deltagande organisationer Data från följande organisationer har erhållits. I något fall var datat inte fullständigt. BTH Blekinge tekniska högskola Chalmers tekniska högskola DU Högskolan Dalarna HB Högskolan i Borås GU Göteborgs universitet HiG Högskolan i Gävle HGO Högskolan på Gotland HH Högskolan i Halmstad HHS Handelshögskolan, Stockholm HiK Högskolan i Kalmar HJ Högskolan i Jönköping HKR Högskolan i Kristianstad IRF Institutet för rymdfysik KaU Karlstads universitet KI Karolinska institutet LHS Lärarhögskolan i Stockholm LiU Linköpings universitet LTU Luleå tekniska universitet LU Lunds universitet MDH Mälardalens högskola MH Mitthögskolan ORU Örebro universitet UmU Umeå universitet UU Uppsala universitet VxU Växjö universitet Notera att FTP-arkivet (avsiktligt) inte är med! Stort tack till de deltagande organisationerna! Bilaga 2 Data för samtliga organisationer I bifogade Excel-fil finns data och diagram för alla de organisationer som deltog i mätningarna, samt för som helhet.