KALLELSE. Regionstyrelsen Övriga kallade Sven Sunesson (c), Elizabeth Peltola (C), Åke Carlson (C) och Mats Johnsson (M).

KALLELSE Regionstyrelsen 2013-09-25 Regionstyrelsen Regionstyrelsen kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning. Tid: Onsdagen den 25 september 2013 klockan 10.00 14.00 ca Plats: Glasriket, Videum Science Park. PG Vejdes Väg 15, Växjö. OBS! Möjligheter för gruppöverläggningar finns mellan 9.00 10.00 i anslutning till sammanträdeslokalen. Roland Gustbée Ordförande Patric Littorin Sekreterare Delges Kallas Roland Gustbée (m) Carina Bengtsson (c) Monica Haider (s) Suzanne Frank (m) Arne Karlsson (m) Ann-Charlotte Wiesel (m) Lena Karlsson (c) Bengt Germundsson (kd) Gunnar Nordmark (fp) Monica Widnemark (s) Robert Olesen (s) Charlotta Svanberg (s) Anna Fransson (s) Carin Högstedt (v) Peter Skoog Lindman (s) För kännedom Bo Frank (m) Gunnar Elm (c) Mikael Jeansson (s) Mats Johnsson (m) Sonja Emilsson (m) Margareta Schlee (m) Anders Jonsäng (c) Eva Johnsson (kd) Rolf Andersson (fp) Joakim Pohlman (s) Ingemar Almqvist (s) Anne Carlsson (s) Rose-Marie Jönsson Neckö (s) Anders Mårtensson (v) Kjell Jormfeldt (mp) Kallade ersättare Övriga kallade Sven Sunesson (c), Elizabeth Peltola (C), Åke Carlson (C) och Mats Johnsson (M). Tjänstemän Vid förhinder anmäls detta till telefon 0470 77 85 06 eller via e-post: patric.littorin@rfss.se 2

Förteckning över regionstyrelsens ärenden 2013-09-25 Ärende Info/beslut Handling 1. Justering av protokoll (föreslås att Monica Haider utses att jämte ordförande justera protokollet) 2. Fastställande av dagordning./. 3. Rapporter från externa uppdrag Information 4. Aktuella frågor för regional utveckling - Regiondirektören informerar 5. Ekonomi a. Delårsrapport för Regionförbundet södra Småland 2013-06-30 Information Beslut./. b. Ekonomiskt läge projektmedel sep 2013 Information./. 6. Infrastruktur och kommunikation a. Godsstrategi för Skåne remissyttrande Beslut./. b. Inriktningsdokument Trafikförsörjning programmet Skåne remissyttrande c. Nationell plan för transport för transportsystemet 2014-2025 remissyttrande d. Regional transportinfrastrukturplan för Region Skåne 2014-2025 remissyttrande e. Länstransportplan för Region Blekinge 2014-2025 remissyttrande f. Regional transportplan för Jönköpings län 2014-2025 g. Regional infrastrukturplan för Halland 2014-2025 h. Länstransportplan för Kalmar 2014-2025 yttrande i. Utredning och samlad redovisning av Transportmyndigheternas forskning innovationsverksamhet remiss j. Lag om resenärers rättigheterkompletterande bestämmelser yttrande k. Småland-Blekinges remissyttrande över förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Beslut./. Beslut./. Beslut./. Beslut./. Beslut./. Beslut./. Beslut./. Beslut./. Beslut./. Beslut./. 2

7. Förnyelse och dynamik a. Företagsfabriken i Kronoberg AB reviderad bolagsordning b. Operativt program för regionalfonden Småland och öarna 2014-2020 8. Livskraft a. Regional strategi för Biogas i Sydost remissyttrande b. Remiss-Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen 2014-2020 c. Åtgärder för jämlikhet och därmed bättre folkhälsa - motion 9. Kompetensförsörjning a. Högskolestiftelser - en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet remissyttrande Beslut./. Beslut./. Beslut./. Beslut./. Beslut./. Beslut./. b. Kompetensförsörjningsstrategi södra Småland Beslut./. 10. Bildande av regionkommun a. Bildande av regionkommun i Kronobergs län lägesrapport b. Ideell förening för sydsvensk regionbildning lägesrapport 11. Valärende a. Fyllnadsval efter Malin Busch (FP) som ersättare i styrelsen för Reaktor Sydost b. Ideell förening för bildande av sydsvensk region - Val av ledamöter i de politiska styrgrupperna Information Information Beslut./. Beslut./. 12. Anmälningsärenden: a. Arbetsutskottets protokoll 2013-09-11 Information./. b. Trafiknämndens protokoll 2013-09-18 Information./. c. Regiondirektörens delegationsbeslut Information./. d. Delegationsbeslut för färdtjänsten Information./. e. AB Destination Småland styrelseprotokoll 2013-08-21 Information./. f. ERB styrelseprotokoll 2013-09-05 Information./. g. Ideell förening för sydsvensk regiobildning styrelseprotokoll 2013-08-23 Information./. 3

Regionstyrelsen 2013-09-25 Ärende 5 a Delårsrapport 2013-01-01 2013-06-30 Dnr 13/0010 Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår fullmäktige besluta Att godkänna delårsrapport för Regionförbundet södra Småland för perioden 2013-01-01 till och med 2013-06-30 Ärendet Enligt KL 8 kap 20 a ska minst en delårsrapport behandlas av fullmäktige. Revisionsberättelse upprättas efter styrelsens behandling av ärendet. Utfallet för perioden är 17,6 MKR. Prognosen för 2013 är ett utfall på 1,4 MKR vilket är 3,6 MKR bättre än budget. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 197/13 - Delårsrapport 2013-01-01 2013-06-30

REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2013-09-11 5 (30) 197 Delårsrapport för Regionförbundet södra Småland 2013-06-30 Dnr 13/0010 Bakgrund Enligt KL 8 kap 20 a ska minst en delårsrapport behandlas av fullmäktige. Revisionsberättelse upprättas efter styrelsens behandling av ärendet. Utfallet för perioden är 17,6 MKR. Prognosen för 2013 är ett utfall på 1,4 MKR vilket är 3,6 MKR bättre än budget. I den efterföljande diskussionen lyfts frågan om detaljnivån i texternas beskrivningar. Föreslås en redaktionell ändring på s. 7 att ta bort parentesen (vid tillfället kunde ingen ändamålsenlig plats eller lokal tillhandahållas). Beslutsunderlag - Delårsrapport 2013-01-01 2013-06-30 Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen föreslå fullmäktige besluta Att godkänna delårsrapport för Regionförbundet södra Småland för perioden 2013-01-01 till och med 2013-06-30 med föreslagen redaktionell ändring. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

Delårsrapport för perioden 2013-01-01-2013-06-30 Karolina Lilliequist

Förord Det dystra konjunkturläget hösten 2012 har ersatts av ett lite mer positivt läge under första halvåret 2013. Fortfarande är arbetslösheten alldeles för hög och såväl näringsliv som offentlig sektor måste arbeta ständigt för förnyelse och förbättring om vi skall stå oss i den internationella konkurrensen. Regionförbundet södra Småland arbetar för att förbättra förutsättningarna för våra medlemmar och vårt näringsliv att lyckas med det. Den i särklass mest synliga förändringen är starten av den nya busstrafiken med nya fräscha gröna bussar i hela regionen. Det är sannerligen en extreme makeover för länstrafikens busstrafik. Bussarna är fler, snyggare, bekvämare, mer funktionella och erbjuder på alla sätt resenärerna med en bättre service än de gamla gjorde. Samtidigt har hela länstrafiken fått en ansiktslyftning med ny grafisk profil som genomsyrar allt från hemsida till hållplatsskyltar. Den nya busstrafiken kommer att leda till förbättrade kommunikationer och lägre utsläpp av fossil koldioxid. Det stärker både kompetensförsörjningen och klimatarbetet. Ett högprofilprojekt som vi har fått godkänt är Smart Housing Småland, som går ut på att skapa ett innovativt klimat inom husbyggande, vilket skall leda till fler och smartare bostäder byggda i trä och glas. Småland är centrum för såväl Sveriges träindustri som planglasindustri. Med innovativa lösningar på bostadsbyggande kan vi få fart på både export och byggnationen i Sverige! På de följande sidorna kan du läsa mer om alla de satsningar som regionförbundet gör för att bidra till ett livskraftigare södra Småland. Jag vill rikta ett varmt tack till regionförbundets personal som gör mer än man kan förvänta sig. Roland Gustbée Ordförande Regionstyrelsen 1

Vi är osv 2

Innehåll Förord... 1 Politisk organisation... 4 Verksamhetsberättelse... 5 Regionförbundets verksamhet 2013... 5 Övergripande förvaltning och god ekonomisk hushållning... 5 Förvaltning och myndighetsutövning... 5 Kommunikation och regional profilering... 7 Internationellt samarbete... 8 Regionförbundet som arbetsgivare...10 Regionförbundets utmaningar och mål för en hållbar utveckling...11 Kompetens- och arbetskraftsförsörjning...11 Förnyelse och dynamik...13 Infrastruktur och kommunikationer...14 Livskraft...16 Flerårsöversikt...18 Periodens resultat...19 Driftredovisning per verksamhet inklusive interna poster, tkr...21 Investeringsredovisning...22 Pensionsförvaltning...22 Väsentliga personalförhållanden...23 Regionförbundet och bolag...24 Resultaträkning...26 Balansräkning...27 Kassaflödesanalys...28 Noter...29 3

Politisk organisation Medlemmar i regionförbundet är Alvesta, Lessebo, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö och Älmhults kommuner, samt Landstinget Kronoberg. Regionfullmäktige Regionförbundets högsta beslutande organ är regionfullmäktige som består av 45 ledamöter och 45 ersättare. Regionfullmäktige har under första halvåret 2013 sammanträtt vid två tillfällen. Regionstyrelsen Regionstyrelsen ansvarar inför regionfullmäktige för regionförbundets utveckling, ekonomiska ställning och verkställer de uppgifter som framgår i förbundsordningen. Regionstyrelsen har under första halvåret 2013 sammanträtt vid sex tillfällen. Arbetsutskott Regionstyrelsens arbetsutskott består av fem ledamöter och lika många ersättare, som ansvarar för beredning av ärenden till och uppföljning av regionstyrelsens arbete. Arbetsutskottet har under första halvåret 2013 sammanträtt vid åtta tillfällen. Trafiknämnd Trafiknämnden ansvarar för den löpande verksamheten inom länstrafiken. Trafiknämnden består av nio ledamöter och nio ersättare och har under första halvåret 2013 sammanträtt vid fem tillfällen. Klimatkommission och kulturberedning Regionstyrelsen har tillsatt en klimatkommission och en kulturberedning. Klimatkommissionen består av tre ledamöter och utgörs av regionfullmäktiges presidium. Klimatkommissionen har under första halvåret 2013 sammanträtt vid ett1 tillfälle. Kulturberedningen består av fem ledamöter och fem ersättare. Kulturberedningen har under första halvåret 2013 sammanträtt vid tre tillfällen. 4

Verksamhetsberättelse Regionförbundets verksamhet 2013 Övergripande förvaltning och god ekonomisk hushållning Kraven på de stödjande funktionerna och avdelningarna inom regionförbundet har ökat, som en följd av att ett flertal nya medarbetare har anställts och den totala personalstyrkan nu har nått ca 145 medarbetare. För att säkerställa en god kvalitet och effektivitet för regionförbundets verksamhets- och myndighetsutövning har ett flertal rutiner tagits fram och tydliggjorts, bland annat för regionförbundets upphandlingar och representationsregler. Förvaltning och myndighetsutövning PRIORITERADE INSATSER 2013 Inrättande av ett nytt sammanhållet ärendehanteringssystem. Insatsen är påbörjad och ett nytt system väntas vara implementerat under hösten. För alla ärendegrupper ska finnas målsatta handläggningstider och för alla större ärendegrupper ska det finnas beskrivna ärendeprocesser, mallar och checklistor som stöd för handläggning och beslut. Insatsen är delvis genomförd. Handläggningstider för de ärenden som ska behandlas i nämnderna alternativt fullmäktige meddelas när ärendet registreras och skickas vidare till handläggare. Ärendeprocesser för stora ärenden såsom budget & verksamhetsplan, samt RUS (regional utvecklingsstrategi) har tagits fram och ska fastställas av regiondirektörens ledningsgrupp. Därutöver har styrelsen fastställt riktlinjer för besvarande av skrivelser m.m. från allmänheten, innebärande att en ny rutin har inrättats. Genomföra de i regionstyrelsens respektive trafiknämndens internkontrollplaner angivna kontrollmomenten samt vidta eventuella åtgärder. Kontrollmoment genomfördes i juni och augusti och sammanställs inför vidare rapport till respektive nämnd. Utbildningar i ärendehantering har genomförts under våren, starkare samverkan med upphandlingsenheten vid Växjö kommun har införts för att förbättra rutinerna i regionförbundets upphandlingar. Informera om befintliga rutiner och processer inom servicefunktionerna/ administrativa avdelningen för att öka effektiviteten vid regionförbundet. Fokus på information till nyanställda. Inom den administrativa avdelningen har servicefunktionerna förstärkts, mot bakgrund av många nyanställningar inom förbundet. De olika rollerna och vad som servicefunktionerna kan erbjuda för stöd har därmed tydliggjorts internt. Årlig uppföljning ska genomföras kopplat till fullmäktiges beslut den 7 oktober 2011 om att självfinansieringsgraden för kollektivtrafiken totalt ska vara minst 50 %. Självfinansieringsgraden anger andelen trafikintäkter jämfört med trafikkostnaderna. Under första halvåret 2013 var den totala självfinansieringsgraden 60,5 % vilket var i stort sett 5

oförändrat jämfört med bokslut 2012 (60,6 %). Trafikslag Intäkter tkr Kostnader tkr Självfinansieringsgrad Öresundståg 52 043 58 985 88,2 % Växjö stadstrafik 15 781 28 360 55,6 % Krösatåg Nord 4 097 8 719 47,0 % Regiontrafik 40 543 88 258 45,9 % Älmhults stadstrafik 197 886 22,2 % Kompletteringstrafik 73 1 043 7,0 % SUMMA 112 734 186 251 60,5 % Årlig uppföljning ska genomföras kopplat till de finansiella målen I den kommunala redovisningslagen anges att mål för god ekonomisk hushållning skall fastställas. Regionfullmäktige fastställde den 25 maj 2012 budget för 2013 samt mål för 2013 utifrån god ekonomisk hushållning ( 28/12). De finansiella målen och måluppfyllelsen efter första halvåret 2013 redovisas här: - Mål: Regionförbundets olika verksamheter skall bedrivas inom tilldelad budgetram. Måluppfyllelse: Utfallet den 30 juni 2013 är 7,8 MKR bättre än budget. Prognosen för 2013 innebär ett beräknat underskott med 1,4 MKR vilket är 3,6 MKR bättre än budget. - Mål: Nya satsningar och permanentande av projektverksamhet skall vara fullt finansierade och tydligt redovisas vid respektive beslut. Även principerna för kostnadsfördelningen mellan medlemmarna skall redovisas vid respektive beslut. Måluppfyllelse: Klart. Löpande uppföljning. - Mål: Länstrafikens eget kapital får minska till lägst 10 MKR innan återställande ska ske. Måluppfyllelse: Klart. Länstrafikens eget kapital var den 30 juni 2013 sammanlagt 73 MKR. - Mål: Regionförbundets eget kapital (exklusive länstrafiken) får minska till lägst 3 MKR innan återställande ska ske. Måluppfyllelse: Klart. Regionförbundets eget kapital var den 30 juni 2013 sammanlagt 16 MKR. - Mål: Kassalikviditeten (betalningsförmågan på kort sikt) skall vara över 95 %. Med kassalikviditet avses kvoten omsättningstillgångar/kortfristiga skulder. Måluppfyllelse: Klart. Utfallet den 30 juni 2013 var 122 %. - Mål: Soliditeten (betalningsförmågan på lång sikt) skall vara över 8 %. Med soliditet avses kvoten eget kapital/totalt kapital. Måluppfyllelse: Klart. Utfallet den 30 juni 2013 var 27,6 %. 6

Kommunikation och regional profilering PRIORITERADE INSATSER 2013 Stärka dialogen med medlemmarna. Regionförbundet arbetar för att stärka dialogen med medlemmarna, tydliggöra bilden av regionförbundet som regional aktör och lyfta de utvecklingsfrågor som vi arbetar med. Som steg i att stärka medlemsdialogen och tydliggöra bilden av regionförbundet som regional aktör ska tre arrangemang genomföras under 2013: - Tylösandsveckan, ett årligt återkommande nationellt arrangemang av fristående konferenser och möten inom områden som berör offentlig verksamhet. Arrangemanget vänder sig till anställda i offentlig sektor. Tylösandsveckan genomfördes 13-16 maj 2013. Omkring 1 700 personer deltog i 50 kurser och konferenser. Utvärdering av Tylösandsveckan visar på ett positivt resultat för både programinnehåll och ekonomi. - Mötesplats södra Småland, syftar till att för regionförbundets medlemmar och andra intressenter konkretisera och lyfta viktiga frågor för regional utveckling. Mötesplats södra Småland slås samman med Trafikdagarna och genomförs den 5-6 december 2013. - Kansliet ska genomföra en turné till samtliga medlemmar för att informera om regionförbundets verksamhet och stärka dialogen med medlemmarna. I mars genomförde regionförbundet sin medlemsturné, och alla medlemmar utom Alvesta besöktes. - Presidiet ska besöka samtliga medlemmar för att informera om verksamhetens innehåll och diskutera strategiskt viktiga frågor. Under våren har samtliga medlemmar besökts minst en gång. Vid dessa möten har budget 2014 varit det främsta ämnet. Andra frågor som diskuterats är arbetsmarknadsläget, infrastrukturinvesteringar samt nya och pågående projekt. Genomföra en undersökning bland förbundets medlemmar i syfte att ta fram ett nöjd organisationsindex (NOI). Medlemsundersökningen genomfördes under april månad med hjälp av en webbenkät. Undersökningen var en urvalsundersökning riktad till förtroendevalda och tjänstemän hos medlemmarna. 239 respondenter ingick i urvalet och svarsfrekvensen blev 56 %. Undersökningen identifierar styrkor och svagheter med organisationen samt fastställer regionförbundets NOI-värde (nöjd organisationsindex) till 51. NOI-värden under 60 betraktas som låga och utvecklingspotentialen är därmed stor. Utifrån resultatet beslutades att en kompletterande kvalitativ intervjuundersökning skulle genomföras, för att på så sätt ytterligare fördjupa och konkretisera resultatet. Intervjuerna genomfördes med totalt 20 respondenter, som i samband med webbenkäten anmälde intresse att ställa upp på intervju. Undersökningen genomfördes i samarbete med Markör Marknad och Kommunikation AB. Resultatet av undersökningen kommer att presenteras för regionstyrelsen under hösten. 7

Utveckla regionförbundets varumärke och profil Varumärkeshandboken och den grafiska manualen har presenterats och används i organisationen. Arbetet med att revidera regionförbundets webbplats www.rfss.se i linje med den nya grafiska profilen har påbörjats. Arbetet beräknas vara klart under hösten 2013. I arbetet med att utveckla nya arbetsmetoder för pressarbetet har mediaplanering genomförts med alla verksamhetsområden på avdelningen för regional utveckling. Mediaplaneringen är tänkt att resultera i att kommunikatörerna på regionförbundet får en bättre omvärldsbevakning och insyn i vad som händer i verksamheten, vilket underlättar och höjer kvaliteten på pressmeddelanden och andra medieaktiviteter. Det medför även att kommunikatörerna på ett bättre sätt kan stötta projektledare och samordnare i kommunikationsfrågor. Arbetet med mediaplanering behöver ständigt hållas levande och uppdateras och kommer därför fortsätta även under andra halvåret 2013 och framåt. Internationellt samarbete PRIORITERADE INSATSER 2013 Utveckla intern och extern samverkan. Projektkontoret är ett sätt att stärka den interna samverkan mellan internationellt arbete och regionförbundets övriga verksamhet. Formerna för samverkan mellan olika avdelningar varierar, och genom den pågående revideringen av den internationella strategin sätts detta i fokus. Den externa samverkan stärks genom bildandet av ett internationellt nätverk med deltagare från offentliga organisationer i regionen samt ett nätverk för Kinaprojektet. Under året har Regionförbundet södra Småland fortsatt att aktivt vara en del i de internationella nätverk och projekt som vi är medlemmar i. Detta avspeglas bland annat i engagemanget för Euroregion Baltic (ERB), där regionförbundet ansvarar för sekretariatsfunktionen (IPS) och deltar i flera arbetsgrupper t ex. för sammanhållningspolitiken och arbetsmarknadsfrågor på tjänstemannasidan. Den politiska representationen i ERB är mycket god. Två projektansökningar där Euroregion Baltic deltar har lämnats in. Även avseende samarbetet med Tlokwe i Sydafrika har engagemanget från Regionförbundet södra Småland varit högt, trots politisk instabilitet i samarbetskommunen. Två projekt med regionförbundet som huvudman har lämnats in till finansiären ICLD (Internationellt centrum för lokal demokrati) och beviljats. Ytterligare en ansökning förbereds. Ett pågående projekt Youth Programme som projektleds av Linnéuniversitetet stöttas administrativt av regionförbundet. Regionförbundet deltar, inom ramen för Småland Blekinges Brysselkontor, i såväl arbetsgrupper som i chefsgrupp och styrgrupp. Dominerande under våren har varit att diskutera den framtida inriktningen av kontorets verksamhet och organisation, baserat på den uppföljning som lades fram i början av 2013. Andra aktiviteter som genomförts är t.ex. ett studiebesök i Bryssel för arbetsgruppen för kompetensförsörjningsfrågor. EU-kompetens Småland Blekinge är ett projekt som bedrivs i samarbete mellan regionerna och Brysselkontoret. Under våren har avslutande utbildningar och seminarier hållits för såväl politiker som tjänstemän. Två kommuner i södra Småland har haft möjligheten att inom ramen för projektet använda sig av en EU-coach för att utveckla sitt strategiska 8

internationella arbete. Under våren har förberedelser för projektets avslut så som utvärdering och förvaltning av projektresultat varit viktiga uppgifter. Förberedelser och bevakning inför kommande programperiod 2014-2020 i EU. Arbetet med bevakning av kommande programperiod och möjligheter till medfinansiering sker enligt plan och i samarbete med andra aktörer. Regionförbundets internationella strategi skall revideras och arbetet löper enligt plan. 9

Regionförbundet som arbetsgivare Första halvåret har varit intensivt och ett flertal rekryteringar har genomförts. Ett aktivt arbete pågår med att skapa effektiva rutiner för att möta organisationens behov. PRIORITERADE INSATSER 2013 Revidera regionförbundets mångfalds- och jämställdhetsplan. En ny mångfalds- och jämställdhetsplan har arbetats fram och antagits av regionfullmäktige den 22 mars 2013. Följa upp nyckeltal från regionförbundets mångfalds- och jämställdhetsplan. Uppföljning av nyckeltal görs i samband med årsredovisning. Genomföra handlingsplanen för jämställda löner. Prioriterade insatser genomförs enligt plan och ett fortlöpande arbete pågår i samband med löneöversynsarbetet. Kartlägga samtliga inkomna ansökningar på utannonserade tjänster inom regionförbundet med avseende på sökandes kön, ålder och ursprung. Kartläggningen har av tidsskäl ännu inte genomförts. Genomföra medarbetarenkät samt ta fram handlingsplan för eventuella åtgärder. En medarbetarundersökning är genomförd under mars månad. Resultatet är gott med en övergripande nöjdhet i form av ett MMI (motiverad medarbetarindex) på 70, men det finns förbättringsområden och handlingsplaner kommer att utarbetas under hösten för respektive avdelning. I förlängningen kan det även bli aktuellt med gemensamma insatser för hela organisationen. Genomföra två personalmöten under året som ska ha särskilt tema utifrån diskrimineringskriterierna. Frågor beträffande likabehandling fanns med i medarbetarundersökningen och resultatet har redovisats och diskuterats vid respektive avdelnings arbetsplatsträff. Ett föredrag för all personal är inplanerat till hösten. Genomföra översyn och eventuell uppdatering av regionförbundets personalhandbok. Översyn pågår och uppdatering kommer ske under andra halvåret. 10

Regionförbundets utmaningar och mål för en hållbar utveckling Kompetens- och arbetskraftsförsörjning Arbetet med kompetensförsörjningsfrågor och samordning av utbildningsfrågor har stått i fokus hela våren. Det regionala samarbetet ter sig allt mer viktigt för att vår region ska vara konkurrenskraftig och erbjuda attraktiva och bra utbildningar redan från förskola/grundskola. Som ett led i arbetet genomförde chefsnätverket för utbildningsfrågor en studieresa till England i mars. Syftet var att lära av goda exempel och etablera kontakter med skolor i England som nått framgångar med sitt sätt att arbeta med IT i skolan. Arbetet med att revidera samverkansavtalet mellan förskola- och grundskola och BuP (Barn och ungdomspsykiatrin) har påbörjats och delrapporterats under våren. Avtalet breddar samverkan till att gälla fler barn och hela Landstinget Kronoberg. AV-Media Kronoberg har lagt ner mycket arbete för att slutföra PIM, praktisk IT- och mediekompetens, en utbildning utformad av Skolverket. Andra stora satsningar har varit uppdraget för gymnasieskolan Teknikum, Kurser för alla och pedagogiska caféer. AV-Media beviljades 340 000 kr från Internetfonden.se för att genomföra projektet Omvärld.se, en fortsättning på projektet Interaktiv visualisering. En förstudie av Ung innovation, ett projekt för att få ungdomar att intressera sig för programmering, har genomförts. Projektet genomförs i höst tillsammans med IEC (Information Engineering Center)/Linnéuniversitetet och regionala företag. Under våren har den nya mediekatalogen SLI (Svenska Läromedel på Internet) uppdaterats. Utbudet har utökats och katalogen har även fyllts med fler länsresurser som kan användas av länets elever och lärare. Allt fler hämtar sitt utbildningsmaterial via strömmande media istället för att låna en fysisk dvd-kopia. Från och med halvårsskiftet kommer fysiska kopior att levereras per post. 3 825 anställda och förtroendevalda inom offentlig verksamhet har deltagit i de 100 konferenser, möten och studieresor som administrerats av Kurs och konferens under första halvåret 2013. Halvårsresultatet visar en mindre negativ avvikelse mot budget. Deltagarantalet på de öppna utbildningarna har sjunkit gentemot föregående år. Detta härleds till kommunernas ekonomiska situation och ett statligt övertagande av arbetsområden som tidigare varit kommunala. PRIORITERADE INSATSER 2013 Fortsatt utveckling av arbetet i Kompetensplattformen Fokus inom kompetensplattformsarbetet har under våren främst legat på jämställdhet och ungdomars studieval. Rapporten Unga Kronobergares gymnasieval 2013 har publicerats och presenterats i en rad olika forum, däribland på Tylösandsveckan. Kompetensplattformsarbetet har diskuterats på regionstyrelsen vid två tillfällen. En ansökan till Tillväxtverket för processutveckling har påbörjats. Arbetet med att gå från kunskapsunderlag till utbildningsplanering har påbörjats. Utveckla metoder för samverkan internt kring kompetens- och utbildningsfrågor Under våren 2013 möttes AV-Media och Regional utvecklings kompetens- och arbetskraftsförsörjningsgrupp för att gå igenom uppdrag och kompetenser samt göra en strategi för fortsatt samverkan. En arbetsgrupp har bildats och nu förs dialoger internt med 11

ledningen om vilken riktning arbetet ska ta. Implementera samverkansavtalet för Yrkeshögskola Kronoberg Projektledaren har haft möte med alla avtalsparter och arbetar aktivt med avtalet på alla styrgruppsmöten. Nya yrkeshögskoleutbildningar beviljas i januari och fokus under våren har legat på att genomföra marknadsföringinsatser samt att ta fram informationsmaterial till dessa. En heldagskonferens om yrkeshögskolan, som lockade ett hundratal deltagare, har genomförts. Genomföra projekt inom ramen för kompetens- och arbetskraftsförsörjning; Studieoch yrkesvägledning (SYV) i förändring, Plug in, Studentmedarbetare Kronoberg och Integrationssamverkan södra Småland De olika projektsatsningarna löper på enligt plan. Inom SYV-projektet har drygt 100 studieoch yrkesvägledare deltagit i kompetensutvecklingsinsatser samt näringslivs- och rektorsworkshops. Projektledaren deltog på SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) nationella skolriksdag och spred information och uppmanade politiker att se sin viktiga roll i det strategiska arbetet med vägledningsfrågor. Plug in projektet har under våren främst arbetat med att få igång verkstäder i alla kommuner och nu är 7 av 8 kommuner i Kronobergs län aktiva i olika insatser (Alvesta kommun har funnits med i Plug in-arbetet från början men har inte lyckats få igång en aktiv verkstad, beroende på organisatoriska förändringar i kommunen). Projektet har medverkat på ett flertal konferenser och sprider de erfarenheter som hittills har uppnåtts. Studentmedarbetarprojektet har fokuserat på marknadsföring och förankring, såväl ute i kommunerna för att öka kännedomen om konceptet som på universitetet för att nå rätt studenter. Hittills i år har 14 studentmedarbetartjänster utannonserats, flertalet av tjänsterna påbörjas dock inte förrän efter sommaren. Målet för 2013 är minst 15 stycken tjänster vilket innebär att vi ligger väl i fas. Fortsatt arbete med att öka den digitala kompetensen hos länets lärare genom att informera, inspirera och utbilda med avseende på IT i skolan. Arbetet har löpt på som planerat. Under våren har mer än 1 000 lärare och skolledare PIMexaminerats. Aktuella länslicenser som utvärderas just nu är bland andra Creaza.se, Elibu.se och Qnoddarnas värld. Digitala kompetensdagen anordnas i höst i samverkan med Linnéuniversitet. 12

Förnyelse och dynamik Ett par stora ansökningar till Tillväxtverket som rör regionens näringsliv och företagande har varit föremål för beslut under första halvåret 2013. I juni kom beslut avseende Resurscentra för kvinnor. Av de nästan 5 Mkr som regionförbundet ansökt om beviljade Tillväxtverket 1 Mkr. Smålands ansökan om att utveckla innovationsmiljön Smart Housing är en av tre vinnare i Vinnovas stora Vinnväxt-program. Projektet kombinerar på nya sätt glas och trä och skapar mervärden för framtidens smarta byggande och boende. Vinsten betyder att Småland har möjlig finansiering under 10 år för att utveckla företagande, forskning och innovationer inom ramen för Smart Housing. Bakom ansökan står regionförbund, länsstyrelser, universitet, forskningsinstituten SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Glafo (Glasforskningsinstitutet) samt företag i hela Småland. Projektet har en total budget på ca 40 MKr varav Tillväxtverket skjuter till 22 MKr. I den dagliga verksamheten inom området Förnyelse och dynamik har det varit ett händelserikt halvår. Arbetet med den regionala innovationsstrategin har tagit fart ordentligt, cykelledsprojektet Sydostleden har fått mycket bra publicitet i TV och tidningar, projektet TvärdraG har lanserat sin inflyttarkampanj i storstäderna och samarbetet med den kinesiska staden Suzhou har ytterligare utvecklats bl.a. genom besök av företagare och offentliga företrädare från regionen. PRIORITERADE INSATSER 2013 Utveckla det regionala innovationsarbetet Projektet Tillväxt och innovation södra Småland påbörjades under hösten 2012 och fortlöper under första halvåret 2013 enligt plan. Konsultbolaget Tendensor har upphandlats som processledare. Mellan 40-50 möten har genomförts med syftet att få synpunkter på den framtida regionala innovationsstrategin (RIS). Under halvåret har 2 rekvisitioner/lägesrapporter lämnats in till Tillväxtverket med positivt utfall. Ta fram och genomföra handlingsplan för jämställd tillväxt. Handlingsplan för jämställd regional tillväxt antogs den 13 februari 2013. Efter en justering till följd av ansökan för Resurscentrum södra Småland antogs en reviderad version den 12 juni 2013. Aktiviteter genomförs löpande under 2012-2014. Exempel på genomförda aktiviteter: - Kartläggning kring ungdomars attityder i Kronoberg i samband med gymnasievalet fördelat på kön. - Konferens kring studieval kopplat till kön. Genomföra handlingsplan för KKN (kulturella och kreativa näringar). Projektet Re-Think Kunskapsverkstad är halvvägs med fyra träffar genomförda. Diskussion om hur projektet ska kunna implementeras hos ALMI har påbörjats. En uppföljning av alla KKNsatsningar pågår. Ta fram handlingsplan med utgångspunkt i strategin för besöksnäringen. En handlingsplan har tagits fram där ansvarsområden delats upp mellan regionförbundet och Destination Småland AB. Planen kommer att presenteras för styrelsen i Destination Småland samt regionförbundets presidium i augusti. Projektet Sydostleden löper enligt plan. Arbeta för att etablera en regional näringslivsarena samt främja uppkomsten av lokala näringslivsarenor. På näringslivets eget initiativ har en egen projektgrupp bildats inom TvärdraG, vilken ska bestå av 13

två representanter från varje kommuns näringsliv, i syfte att bilda en regional näringslivsarena med starkt lokalt underifrån perspektiv. Svenskt Näringsliv, Företagarna samt Sydsvenska Handelskammaren deltar som adjungerade i projektgruppen. Arbetet med att formera lokala arenor fortskrider enligt plan. Fortsatt utveckling av Kina-samarbetet med fokus på näringslivet. Arbetet fortsätter enligt plan. En handbok för kinesiska företag som är intresserade av att investera i regionen håller på att tas fram. En resa för representanter från näringslivet, Linnéuniversitetet och regionförbundet till Suzhou har genomförts med lyckat resultat t.ex. har ett Växjöbaserat företag ingått partnerskapsavtal med en myndighet i Suzhou och skall genomföra pilottester med sina produkter. Regionförbundet har genomfört två seminarier med information om den kinesiska marknaden och vilket stöd företagen kan få genom regionförbundet samt matchningstillfällen då kinesiska företagare fått möta svenska företagare. Seminarierna har genomförts i samarbete med Vidéum AB och Växjö kommun. En enkät har också riktats mot företag som har intresse av att verka på den kinesiska marknaden. Samtal om ett utbyte mellan Kulturparken Småland och Suzhou museum på kulturområdet med fokus på glaskonst har påbörjats och kommer att fortsätta planeras under hösten. Infrastruktur och kommunikationer Länstrafiken Kronoberg PRIORITERADE INSATSER 2013 Vidareutveckling av Trafikförsörjningsprogrammet (TFP). Styrelsen har beslutat flytta fram tidplanen för fastställande av reviderad TFP till 2014. Planeringen av arbetet har inletts. Lansering av ny busstrafik. Den nya stads- och regiontrafiken startade den 16 juni. Invigningen skedde den 15 juni på ett flertal platser i länet. Ett stort antal besökare med många frågor om den nya trafiken visar på ett stort intresse från allmänheten. Trafikstarten gick bra och med tanke på hur många och stora förändringar som genomfördes vid ett och samma tillfälle, förlöpte trafikstarten förvånansvärt smidigt. Några missförstånd och missade turer blev det, men dessa rättades snabbt upp av berörd entreprenör och Länstrafiken. Nästan alla bussar i linjetrafik har bytts ut. De gamla entreprenörerna har tackats av och de nya har välkomnats och inlett avtalsperioden på ett utmärkt sätt. Fyra av fem planerade snabblinjer i regiontrafiken startades 16 juni och resenärerna har snabbt hittat dessa linjer. Älmhults stadstrafik ändrades 16 juni. Växjö stadstrafik ändras 2 september och förändringarna slutplanerades under våren. De i linjetrafikupphandlingen fastställda kontrollmomenten ska följas upp och redovisas i samband med årsredovisning 2013. Kontrollmomenten kommer att följas upp enligt plan. Genomföra åtgärder utifrån Kvalitetslyftet. Häri ingår följande: - Vidareutveckling av trafikledningen i Alvesta. 14

Trafikledningen är på plats till största delen, utbildning av personalen pågår i form av linje/avtalskännedom. I full drift kommer man att vara när tekniken är på plats i slutet av året. - Teknikupphandlingen slutförs. Teknikupphandlingen är avslutad. Överklagande företag fick inte gehör i kammarrätten. Avtal har tecknats med vinnande leverantör (Peek). Tanken var att installationerna skulle påbörjats under våren för att vara klara till trafikstart i juni. På grund av överklagandet, har detta försenats motsvarande tid. - Inventering av hållplatser slutförs. Inventering av hållplatser har fortgått. När inventeringen är slutförd har vi ett komplett register över de tusentals hållplatser som finns i länet och kan matcha dessa mot kriterierna som beslutats i trafikförsörjningsprogrammet. - Implementering av ny varumärkesplattform. En ny varumärkesplattform har arbetats fram. I den ingår bland annat ny logotyp och nytt grafisk manér för länstrafiken. I februari lanserade länstrafiken sin nya grafiska profil och nya logotyp. Från och med lanseringen är det den nya varumärkesplattformen som gäller som grund för länstrafikens marknads- och kommunikationsarbete. Även de fordon som kör åt länstrafiken har fått en ny grön design. Lansering av nytt regionaltågssystem. Den nya delen av Krösatågsystemet (Hässleholm - Växjö) är nu upphandlad och klar. Arbetet pågår att säkerställa allting inför trafikstarten i december 2013. Likaså fortgår förberedelserna inför trafikstart av Pågatågen (Hässleholm - Markaryd) enligt plan. Fortsatt arbete med att minska kontanthanteringen. Arbetet med minskningen av kontanter ombord på bussarna fortsätter. Efter införandet av kontanttillägg och prisdifferentiering har kontanthaneringens andel sjunkit till runt 10 % jämfört med 78 % innan arbetet med att minska kontanthanteringen startade. Påbörja analys av resenärsunderlaget per busslinje och hållplats med hjälp av GIS (geografiskt informationssystem). Något nytt GIS-verktyg finns ännu inte på regionförbundet. Frågan kommer att diskuteras under hösten centralt på regionförbundet. ÖVRIGT Länstransportplan 2014-2025 Regeringen beslutade i december att tidigarelägga beslut om regionala transportplaner med ett år. Detta innebar att arbetet fick genomföras under stark tidspress under några få månader, februari till maj 2013. Styrelsen beslutade om remissutgåva 12 juni. Slutgiltig version beslutas av regionfullmäktige 13 december. Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Trafikverkets förslag lämnades ut på remiss 14 juni, svar ska lämnas senast 1 oktober. Eventuellt lämnas gemensamt svar helt eller delvis med Småland-Blekinge. 15

Serviceresor - positiv utveckling Den nya avtalsperioden (start den 1 juli 2012) med lägre avtalspriser och införande av omvänd fakturering har inneburit att transportkostnaden per resa första gången har minskat sedan starten av Serviceresor 1998. Prognosen av nettokostnaden för 2013 avseende transporterna totalt sett är en minskning med ca 3,5 mkr jämfört med 2012. Ökad/bättre bemanning i beställningscentralen i kombination med fler fordon har inneburit en tydlig förändring avseende rätt tid d.v.s. att bilen kommer på utsatt tid. Närmare 90 % av resorna har startat inom 10 minuter från utsatt tid jämfört med drygt 75 % tidigare. Livskraft Miljö Klimatbredningen fick under våren styrelsens uppdrag att bereda förslag till strategi för hur regionförbundet ska arbete med klimat- och miljöfrågor. Syftet med strategin är att visa på regionförbundets målsättningar, utvecklingsprocesser och tillvägagångssätt för miljö- och klimatarbetet. Strategin ska ge en samlad bild över de medel och verktyg regionförbundet själva förfogar över när det gäller miljö- och klimatarbetet samt hur dessa ska användas för att nå uppsatta mål. Välfärd En ny avdelning har startats (avdelning för SKL särskilda satsningar) med en ansvarig chef och tre utvecklingsledare med ansvar för frågor som rör socialtjänst, hälso- och sjukvård och ehälsa. Utvecklingsledaren för ehälsa arbetar även nära projektledaren för Digital Agenda. Utöver det arbetar ytterligare fyra utvecklingsledare (1,5 tjänst) med kvalitetsregistren inom ramen för satsningen Bättre liv för sjuka äldre. De är anställda av Växjö kommun och av Landstinget Kronoberg. För närvarande pågår nationella satsningar inom området psykisk ohälsa, placerade barn och unga, föräldrastöd inom missbruk och beroendevården (Kunskap till praktik), bättre liv för sjuka äldre, funktionsnedsättning och ehälsa. Utöver det avslutas försöksverksamheten Lokala team med samordningsansvar för de mest sjuka äldre i Kronobergs län som har pågått sedan 2011. Kultur Med anledning av Kultursamverkansmodellen har nya arbetsuppgifter tillkommit på driftsidan avseende rapportering av kvantitativa och kvalitativa kriterier för statliga medel till regional kulturverksamhet. Rapportering av 2012 års verksamhet har genomförts för första gången av regionförbundet och omfattar professionell teater- dans- och musikverksamhet, museiverksamhet, biblioteksverksamhet, konst- och kulturfrämjande verksamhet, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet och främjande av hemslöjd. Det omfattar delar av landstingets och regionförbundets kulturverksamheter. På projektsidan pågår fem regionala kulturprojekt, 14 kulturpolitiska uppdrag genomförs av externa kulturorganisationer och inom crowdculture.se har 12 projekt stöttats i förprojekteringen varav två har beviljats stöd. Tre av tre ansökningar avseende statliga utvecklingsmedel har beviljats för konst, kulturarv och fria ordet. 16

PRIORITERADE INSATSER 2013 Genomföra prioriterade insatser i Regional kulturplan för Kronobergs län 2012-2014. Utvecklingsarbete löper enligt plan och insatser pågår inom tio av tio prioriterade områden genom projekt, kulturpolitiska uppdrag och i kulturorganisationernas ordinarie verksamheter. Särskilt fokus har legat på arbetet med de fleråriga projekten Kronoberg utvecklar Konstområdet 2012-2014, Kronoberg utvecklar Kulturarvscentrum Småland 2012-2014, Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten 2012-2014 och Kronoberg utvecklar en plattform för det fria ordet 2013-2014. Under våren har två strategiska samtal genomförts; Enprocentregeln i praktiken och "Överenskommelse mellan civila samhällets aktörer och offentlig sektor". Utveckla modell och indikatorer för uppföljning och utvärdering av Regional kulturplan för Kronobergs län 2012-2014 genom att införa och delta i utvecklingen av den nationella kulturdatabasen. Arbetet är påbörjat genom att återrapporteringen av det statliga stödet till regionala kulturverksamheter 2012 bildar nollvärde i den nationella kulturdatabasen. Indikatorer som är kopplade till effektmålen inom kulturområdet är framtagna inom konst- och scenkonstområdet. Se över stödsystemet till civila samhället med fokus på studieförbund. Arbetet har påbörjats genom ett strategiskt samtal med rubriken "Överenskommelse mellan civila samhällets aktörer och offentlig sektor" i Alvesta Folkets hus den 11 april 2013. Det som betonades från civilsamhällets sida var vikten av dialog och önskemål om långsiktighet i framtida överenskommelser. Aktörernas särart och självständighet, principen om armslängds avstånd och tydlighet i överenskommelse vad gäller förväntat resultat och uppföljning, var ytterligare medskick till den fortsatta processen. Tillsammans med övriga ägare implementera genomförd översyn av Energikontorets verksamhet. Uppdraget är slutfört. Föreningen Energikontor Sydost tog beslut om nytt ägardirektiv vid årsstämman den 23 maj 2013. Stämman beslutade även uppdra åt regionförbunden att förtydliga kanslifunktionen för Föreningen Energikontor Sydost i en särskild överenskommelse mellan de tre regionförbunden i Kronoberg, Kalmar och Blekinge. Genomföra prioriterade insatser enligt Klimatkommissionens handlingsplan 2013 utifrån genomförd kartläggning av medlemmarnas strategiska klimat- och energiarbete. Under våren har kartläggning av det strategiska klimat- och energiarbetet slutförts. Syftet är att undersöka hur den regionala nivån kan stödja arbetet och hur regional samverkan mest effektivt utformas för att vi ska nå de regionala klimat- och energimålen. Rapporten utgör ett underlagsmaterial för de arbetsprocesser som påbörjats, t.ex. åtgärdsprogram för klimat- och energiarbetet och handlingsplan för Klimatkommission Kronoberg. Genomföra SKL-finansierade utvecklingssatsningar inom välfärdsområdet i linje med medlemmarnas prioriteringar. För närvarande pågår nationella satsningar inom området psykisk ohälsa, placerade barn och unga, föräldrastöd inom missbruk och beroendevården (Kunskap till praktik), bättre liv för sjuka äldre, funktionsnedsättning och ehälsa. Utöver det avslutas försöksverksamheten Lokala team med samordningsansvar för de mest sjuka äldre i Kronobergs län som har pågått sedan 2011. 17

Flerårsöversikt Regionförbundet totalt Utfall Utfall Utfall 2013-06-30 2012-06-30 2011-06-30 Verksamhetens intäkter 514 344 512 684 506 052 Finansiella intäkter 1 125 1 576 634 Verksamhetens kostnader arbetskraft -42 350-38 454-33 231 Övriga verksamhetskostnader -455 539-459 583-431 856 Periodens resultat 17 580 16 223 41 599 Periodens budget 9 778 7 413 3 900 Budgetavvikelse 7 802 8 810 37 699 Länstrafiken Kronoberg Utfall Utfall Utfall 2013-06-30 2012-06-30 2011-06-30 Verksamhetens intäkter 320 561 310 375 336 178 Finansiella intäkter 395 438 228 Verksamhetens kostnader arbetskraft -16 107-14 821-13 910 Övriga verksamhetskostnader -289 586-287 485-282 342 Periodens resultat 15 263 8 507 40 154 Periodens budget 10 312 6 152 3 509 Budgetavvikelse 4 951 2 355 36 645 Regionförbundets kansli Utfall Utfall Utfall 2013-06 30 2012-06 30 2011-06-30 Verksamhetens intäkter 193 783 202 309 169 874 Finansiella intäkter 730 1 138 406 Verksamhetens kostnader arbetskraft -26 243-23 633-19 321 Övriga verksamhetskostnader -165 953-172 098-149 514 Periodens resultat 2 317 7 716 1 445 Periodens budget -534 1 261 391 Budgetavvikelse 2 851 6 455 1 054 18

Periodens resultat Periodens resultat är följande (belopp i tkr): Regionförbundet Totalt Utfall Budget Avvikelse Budget Prognos 2013-06-30 2013-06-30 2013-06-30 2013-12-31 2013-12-31 Regionförbundet basverksamhet 2 317-534 2 851 0 600 Länstrafiken Kronoberg 15 263 10 312 4 951-5 000-2 000 SUMMA 17 580 9 778 7 802-5 000-1 400 Sammanfattning för all verksamhet: Resultatet per 30 juni 2013 är 17 580 tkr jämfört med budget på 9 778 tkr, en positiv differens med 7 802 tkr. Prognosen för hela år 2013 är ett underskott på 1 400 tkr vilket är 3 600 tkr bättre än budget. Budgetutfallet i prognosen för helåret redovisas nedan. De olika verksamheterna har högre kostnader under andra halvåret, framförallt gäller det länstrafikens verksamhet. Regionförbundets basverksamhet har för perioden ett resultat på 2 317 tkr vilket är 2 851 tkr bättre än budget. Prognosen för hela år 2013 är ett överskott med 600 tkr enligt nedanstående tabell. Regionförbundet basverksamhet Större avvikelser jämfört med budget: Resultatenhet Avvikelse Prognos 2013-06-30 2013-12-31 Kansli 917 500 Kurs & konferens -368-400 Projektmedel 570 0 Driftstöd 435 0 Regional utveckling 618 500 AV-Media 467 0 Övrigt 212 0 SUMMA 2 851 600 Avvikelsen på kansliet beror huvudsakligen på ökade ränteintäkter samt lägre allmänna kostnader. Avvikelsen för kurs och konferens beror huvudsakligen på lägre intäkter än budgeterat för Tylösandsveckan. Avvikelsen för regional utveckling beror i första hand på ökade intäkter för deltagande i projekt. 19

Resultatet för Länstrafiken Kronoberg för perioden är 15 263 tkr, en positiv differens gentemot budget med 4 951 tkr. Prognosen för hela år 2013 är ett underskott med 2 000 tkr vilket är 3 000 tkr bättre än budget enligt nedanstående tabell. Länstrafiken Kronoberg Större avvikelser jämfört med budget: Resultatenhet Avvikelse Prognos 2013-06-30 2013-12-31 Personal 587 0 Regiontrafik -2 090-3 000 Växjö stadstrafik 208-4 000 Krösatåg Nord 591 1 000 Öresundståg 5 418 9 000 Övrigt 237 0 SUMMA 4 951 3 000 Avvikelserna för regiontrafiken och Växjö stadstrafik beror huvudsakligen på ökade kostnader i nya trafikeringsavtal som gäller från den 16 juni. Budget 2013 var upprättad innan trafikupphandlingen var klar. Det positiva resultatet för Krösatåg Nord beror dels på ökat resande och dels på lägre kostnader än budgeterat. Det positiva resultatet för Öresundstågen beror huvudsakligen på en fortsatt resandeökning samt minskade kostnader för ersättningstrafik. Prognosen för hela 2013 är en positiv avvikelse med 9 000 tkr. 20

Driftredovisning per verksamhet inklusive interna poster, tkr Regionförbundets driftverksamhet Utfall Budget Utfall Budgetavvikelse exklusive projekt 2013-06-30 2013-06-30 2012-06-30 2013-06-30 Verksamhetens intäkter 376 506 381 437 367 769-4 931 Finansiella intäkter 1 124 1 100 1 576 24 Verksamhetens kostnader arbetskraft -38 009-39 354-35 389 1 345 Övriga verksamhetskostnader -322 041-333 405-317 733 11 364 Årets resultat totalt 17 580 9 778 16 223 7 802 Fördelat per verksamhet Länstrafiken Kronoberg Verksamhetens intäkter 320 561 324 811 310 375-4 250 Finansiella intäkter 395 600 438-205 Verksamhetens kostnader arbetskraft -16 107-17 281-14 821 1 174 Övriga verksamhetskostnader -289 586-297 818-287 485 8 232 Årets resultat Länstrafiken 15 263 10 312 8 507 4 951 Regionförbundets basverksamhet Verksamhetens intäkter 55 945 56 626 57 394-681 Finansiella intäkter 729 500 1 138 229 Verksamhetens kostnader arbetskraft -21 902-22 073-20 568 171 Övriga verksamhetskostnader -32 455-35 587-30 248 3 132 Årets resultat kansliet 2 317-534 7 716 2 851 I not 17 specificeras budgetavräkning för respektive verksamhet. De olika verksamheterna kommenteras även i respektive verksamhetsberättelse. 21

Investeringsredovisning Investeringar 2013 2013 2012 2013 TKR TKR TKR TKR Utfall Budget Utfall Prognos 2013-06-30 Helår Helår Helår Länstrafiken Kronoberg Kontorsinventarier kansli 0 100 99 100 Serviceresor 0 100 175 100 Biljettmaskiner 1 389 1 000 93 4 649 Trafikinformation, monitorer, realtidssystem 0 300 0 300 Hållplatstoppar 30 2 500 0 1 000 Hållplatsutrop 0 0 0 0 Trafikdatabas, planeringssystem 0 100 0 100 Datautrustning 0 200 105 200 Fordonsdatorer, fordonsutrustning 0 20 000 0 12 038 Fordonsinventarier 73 0 0 73 Delsumma Länstrafiken Kronoberg 1 492 24 300 472 18 560 Regionförbundets kansli Datautrustning kansli 0 300 53 300 Kontorsinventarier 0 200 53 200 Delsumma Regionförbundets kansli 0 500 106 500 TOTALSUMMA NETTOINVESTERINGAR 1 492 24 800 578 19 060 Pensionsförvaltning Regionförbundet har från och med 2010 tecknat en försäkringslösning för all personal. Regionförbundet har under 2013 haft pensionsavtalet KAP-KL, vilket innebär att regionförbundet under 2013 har avsatt 4,5 % av personalens löner som de anställda själva får placera. Denna skuld kommer att betalas in 2014 till Skandikon. Ett nytt pensionsavtal (AKAP-KL) kommer att gälla från och med den 1 januari 2014 för arbetstagare som är födda 1986 eller senare. Regionförbundet har under 2013 avsatt 128 tkr avseende pensionsåtagande för förtroendevalda vars tjänstgöringsgrad överstiger 40 %. Total avsättning den 30 juni 2013 är därmed 782 tkr. Utöver avsättningen finns också en ansvarsförbindelse på 519 tkr, se specifikation i not 16. 22

Väsentliga personalförhållanden Personal 2013-06-30 2012-06-30 Genomsnittligt antal anställda 132,1 115,7 Kvinnor 84,5 74,9 Män 47,6 40,8 Fördelning mellan män och kvinnor i förbundets styrelse Kvinnor 9 9 Män 6 6 Fördelning mellan män och kvinnor i ledning: Kvinnor 5 4 Män 7 7 Löner: (tkr) Regiondirektör och förtroendevalda 1 603 1 600 Övrig personal 28 017 25 402 Sociala avgifter och pensionskostnader 10 282 9 432 Personalens sjukfrånvaro (uttryckt i procent) Total sjukfrånvaro i förhållande 4,17 % 2,94 % till den sammanlagda ordinarie arbetstiden Total sjukfrånvaro exklusive långtidssjukskrivna 2,44 % 1,52 % Andelen av total sjukfrånvaro som har varat 41,52 % 48,30 % i 60 dagar eller mer Sjukfrånvaron för kvinnor i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden för kvinnor 5,41 % 3,89 % Sjukfrånvaron för män i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden för män 1,96 % 1,16 % Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 år och yngre i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden för den åldersgruppen 3,19 % 2,96 % Sjukfrånvaro för åldersgruppen 30-49 år i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden för den åldersgruppen 2,40 % 2,60 % Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år och äldre i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden för den åldersgruppen 6,82 % 3,39 % Andel ej sjukfrånvarande (andel anställda som inte haft någon sjukdag) 52,18 % 59,10 % 23

Regionförbundet och bolag Regionförbundet södra Småland äger och har intressen i ett antal aktiebolag/ekonomiska föreningar. De finansiella anläggningstillgångarna specificeras i not 9. AB Destination Småland Regionförbundet äger sedan den 1 april 2009 bolaget AB Destination Småland. Viktiga uppgifter för bolaget är marknadsföring av varumärket Småland, produktutveckling, kompetenshöjande aktiviteter, samverkan med övriga Smålandslän och stöd till kommunernas arbete med besöksnäringen. Aktierna upptagna till nominellt värde 100 tkr. Sideum Innovation AB Regionförbundet äger sedan den 1 december 2008 bolaget Sideum Innovation AB. Från och med 2010 är bolagets verksamhet integrerad i regionförbundet. Bolaget har därför för närvarande ingen verksamhet. Aktier till ett nominellt värde av 100 tkr, aktierna upptagna till 1 krona i balansräkningen. Almi Företagspartner Kronoberg AB Regionförbundet äger 49 % i bolaget Almi Företagspartner Kronoberg AB. Almis verksamhet handlar till stor del om finansiering, rådgivning, innovation och nyföretagande. Aktier till ett nominellt värde av 490 tkr, aktierna upptagna till 1 krona i balansräkningen. Övriga föreningar/bolag Regionförbundet har dessutom mindre andelar i följande föreningar/bolag: Företagsfabriken i Kronoberg AB (f.d.inkubatorn i Kronoberg AB). Aktierna upptagna till nominellt värde 40 tkr, ägarandel 33,3 %. Öresundståg AB. Aktierna upptagna till nominellt värde 120 tkr, ägarandel 12 %. Bussgods Sverige ekonomisk förening. Medlemsinsats upptagen till nominellt värde 3 tkr, andel av total medlemsinsats 5,5 %. SmartPak Sverige AB. Aktierna upptagna till nominellt värde 14 tkr, ägarandel 14,3 %. AScan ekonomisk förening. Medlemsinsats upptagen till nominellt värde 32 tkr, andel av total medlemsinsats 14,3 %. AB Transitio. Aktierna upptagna till nominellt värde 1 MKR, ägarandel 5 %. Samtrafiken i Sverige AB. Aktierna upptagna till nominellt värde 30 tkr, ägarandel 2,1 %. Kust till Kust AB. Aktierna upptagna till nominellt värde 15 tkr, ägarandel 12,5 %. Medlemskap Regionförbundet är dessutom medlem i följande organisationer: Institutet för regional och lokal demokrati (ID) Medak Networking 24

Kronobergsarkivet Miljöresurs Linné Europakorridoren Baltic Link Stambanan.com Pacta Kronobergs Läns Arkivförbund Föreningen Energikontor Sydost Reaktor Sydost Generator Reglab Winnet Övriga samarbeten ERB Sydsam Småland-Blekinge South Sweden Sydsvensk regionbildning ideell förening 25

Resultaträkning Resultaträkning Not 2013-01-01-2013-06-30 2012-01-01-2012-06-30 Verksamhetens intäkter 2 352 695 369 938 Verksamhetens kostnader 3-478 642-481 352 Avskrivningar 4-3 104-3 419 Verksamhetens nettokostnader -129 051-114 833 Medlemsbidrag 5 145 507 129 509 Finansiella intäkter 6 1 125 1 576 Finansiella kostnader 7-1 -29 Resultat före extraordinära poster 17 580 16 223 Periodens resultat 8 17 580 16 223 26

Balansräkning Balansräkning Not 2013-06-30 2012-06-30 Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier 4 36 782 42 044 Finansiella anläggningstillgångar 9 1 355 455 Summa anläggningstillgångar 38 137 42 499 Omsättningstillgångar Fordringar 10 82 938 86 251 Kortfristiga placeringar 11 119 861 100 000 Kassa och Bank 12 83 560 93 236 Summa omsättningstillgångar 286 359 279 487 Summa tillgångar 324 496 321 986 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital 13 71 859 57 774 Periodens resultat 8 17 580 16 223 Summa eget kapital 89 439 73 997 Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 14 782 91 Skulder Kortfristiga skulder 15 234 275 247 898 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 324 496 321 986 Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser 16 519 Inga 27

Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys Not 2013-01-01-2013-06-30 2012-01-01-2012-06-30 Den löpande verksamheten Periodens resultat 8 17 580 16 223 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Av- och nedskrivningar 4 3 104 3 419 Gjorda avsättningar 14 128 31 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 20 812 19 673 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 10 65 058 47 053 Ökning/minskning kortfristiga skulder 15-16 188 9 836 Kassaflöde från den löpande verksamheten 69 682 76 562 Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar 4-1 492-273 Kassaflöde från investeringsverksamheten -1 492-273 Finansieringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 Periodens kassaflöde 68 190 76 289 Likvida medel vid periodens början 135 231 116 947 Likvida medel vid periodens slut 11, 12 203 421 193 236 28

Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna redovisningsprinciper och eventuella avvikelser Delårsrapporten har upprättats enligt Lag (1997:614) om kommunal redovisningslag (KRL), tillämpliga delar i Kommunallag (1991:900) 8 kap och utfärdade rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Ingen förändring av redovisningsprinciperna har gjorts mellan 2012 och 2013. Delårsrapport skall upprättas respektive år efter sex månaders verksamhet. Delårsrapporten avser perioden 2013-01-01 2013-06-30 med jämförelsesiffror för motsvarande period 2012. Tillämpade redovisningsprinciper Anläggningstillgångar har i balansräkningen tagits upp till anskaffningsvärdet med avdrag för av- och nedskrivningar. Beloppsgräns som gäller vid bokföring på investeringar är ett halvt prisbasbelopp vilket 2013 uppgår till 22 250 kronor. Under detta belopp bokförs hela kostnaden på driften. Avskrivningar enligt plan beräknas på ursprungliga anskaffningsvärden och baseras på tillgångarnas bedömda ekonomiska livslängd enligt följande: Datorer Maskiner Övriga inventarier Tåg 3 år 5 år 5 år 25 år Interna redovisningsprinciper Kapitalkostnader består av linjär avskrivning. Sociala avgifter har bokförts i form av lagstadgade arbetsgivaravgifter. Not 2 Verksamhetens intäkter 2013-01-01-2013-06-30 2012-01-01-2012-06-30 Trafikintäkter 205 276 210 399 Övriga verksamhetsintäkter 147 419 159 539 Summa 352 695 369 938 29

Not 3 Verksamhetens kostnader 2013-01-01-2013-06-30 2012-01-01-2012-06-30 Trafikkostnader 267 994 267 009 Kostnader för arbetskraft 35 519 32 550 Övriga verksamhetskostnader 175 129 181 793 Summa 478 642 481 352 Not 4 Maskiner och inventarier 2013-01-01-2013-06-30 2012-01-01-2012-06-30 Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärden 65 820 66 472 Periodens förändringar -Periodens aktiverade utgifter, Inköp 1 492 273 -Försäljningar och utrangeringar - -406 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 67 312 66 339 Ingående avskrivningar -27 426-21 282 Periodens förändringar -Försäljningar och utrangeringar - 406 -Avskrivningar -3 104-3 419 Utgående ackumulerade avskrivningar -30 530-24 295 Utgående restvärde enligt plan 36 782 42 044 Not 5 Medlemsbidrag 2013-01-01-2013-06-30 2012-01-01-2012-06-30 Medlemsbidrag till Regionförbundet 26 440 25 769 Skatteväxlingsjustering från Landstinget 334 332 Medlemsbidrag till AV-Media 3 693 3 599 Medlemsbidrag till Länstrafiken Kronoberg 115 040 99 809 Summa 145 507 129 509 30

Not 6 Finansiella intäkter 2013-01-01-2013-06-30 2012-01-01-2012-06-30 Räntor 1 125 1 576 Summa 1 125 1 576 Not 7 Finansiella kostnader 2013-01-01-2013-06-30 2012-01-01-2012-06-30 Räntekostnader 1 29 Summa 1 29 Not 8 Periodens resultat 2013-01-01-2013-06-30 2012-01-01-2012-06-30 Periodens resultat enligt resultaträkningen 17 580 16 223 Resultat enligt balanskravet 17 580 16 223 Summa justerat resultat 17 580 16 223 Not 9 Finansiella anläggningstillgångar 2013-01-01-2013-06-30 2012-01-01-2012-06-30 Aktier och andra andelar i dotterbolag 100 100 Övriga aktier och andelar 1 255 355 Summa 1 355 455 31

Not 10 Fordringar 2013-01-01-2013-06-30 2012-01-01-2012-06-30 Kundfordringar 17 127 28 176 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 42 005 34 168 Skattefordringar 11 857 8 574 Interimsfordringar pågående projekt 11 387 13 398 Övriga kortfristiga fordringar 562 1 935 Summa 82 938 86 251 Not 11 Kortfristiga placeringar 2013-01-01-2013-06-30 2012-01-01-2012-06-30 Övriga kortfristiga placeringar 119 861 100 000 Summa 119 861 100 000 Not 12 Kassa och bank 2013-01-01-2013-06-30 2012-01-01-2012-06-30 Kassa 102 38 Bank 83 458 93 198 Summa 83 560 93 236 32

Not 13 Eget kapital 2013-01-01-2013-06-30 2012-01-01-2012-06-30 Eget Kapital Ingående eget kapital 71 859 57 774 Periodens resultat 17 580 16 223 Utgående eget kapital 89 439 73 997 Specifikation Eget kapital: Eget kapital Regionförbundets kansli 16 003 16 323 SUMMA Eget kapital Regionförbundets kansli 16 003 16 323 Eget kapital Länstrafiken Kronoberg: 73 436 57 674 SUMMA Eget kapital Länstrafiken Kronoberg 73 436 57 674 SUMMA Eget kapital Hela Regionförbundet 89 439 73 997 Not 14 Avsättningar för pensioner 2013-01-01-2013-06-30 2012-01-01-2012-06-30 Avsättning pensionsskuld förtroendevalda 782 91 Summa 782 91 Regionförbundet har under 2013 avsatt 128 tkr avseende pensionsåtagande för förtroendevalda vars tjänstgöringsgrad överstiger 40 %. Total avsättning den 30 juni 2013 är därmed 782 tkr. Utöver avsättningen finns också en ansvarsförbindelse på 519 tkr, se specifikation i not 16. 33

Not 15 Kortfristiga skulder 2013-01-01-2013-06-30 2012-01-01-2012-06-30 Leverantörsskulder 22 041 19 224 Skatteskulder 2 633 2 305 Löneskulder inkl semesterlöner 3 723 4 961 Övriga kortfristiga skulder 18 322 Statsbidrag 3 119 1 558 Interimsskulder pågående projekt 85 314 105 448 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 117 427 114 080 Summa 234 275 247 898 Not 16 Ansvarsförbindelser 2013-06-30 2012-06-30 Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulderna eller avsättningarna och som inte heller har täckning i pensionsstiftelses förmögenhet 519-34

Not 17 Budgetavräkning Budgetavräkning inklusive interna poster 2013-01-01 2013-06-30, belopp i tkr Länstrafiken Kronoberg Kostnader Kostnader Intäkter Intäkter Avvikelse Utfall Budget Utfall Budget Förtroendevalda -1 611-1 600 0 0-11 Personalkostnader -10 269-10 856 0 0 587 Teknik + omkostnader -10 466-10 345 95 25-51 Kollektivtrafikmyndighet -350-450 48 0 148 Marknadsföring -3 795-3 845 0 0 50 Utredningsuppdrag -303-500 0 0 197 Regiontrafik -88 258-87 938 40 543 42 313-2 090 Medlemsbidrag 0 0 115 040 115 040 0 Räntor 0 0 395 600-205 Växjö Stadstrafik -28 360-29 250 15 781 16 463 208 Älmhults Stadstrafik -886-705 197 100-84 Abonnerad skolskjuts -55 889-58 225 55 898 58 225 9 Krösatåg Nord -8 719-9 300 4 097 4 087 591 Krösatåg Syd 0 0 0 0 0 Öresundståg -58 985-61 018 52 043 48 658 5 418 Pågatåg 0 0 0 0 0 Kompletteringstrafik -1 043-1 343 73 125 248 Gods -28-25 14 75-64 Serviceresor -35 464-38 250 35 464 38 250 0 Sjukreseadministration -1 268-1 450 1 268 1 450 0 Resultat länstrafiken -305 694-315 100 320 956 325 411 4 951 Regionförbundets basverksamhet Kostnader Kostnader Intäkter Intäkter Avvikelse Utfall Budget Utfall Budget Basverksamhet: Revision -142-150 100 100 8 Förtroendevalda -1 952-2 150 2 150 2 150 198 Kansli -4 314-5 025 796 590 917 Kurs och konferens -3 305-4 208 3 349 4 620-368 Medlemsbidrag 0 0 26 439 26 439 0 Medlemsskap -138-136 0 0-2 Projektmedel -1 692-2 262 2 240 2 240 570 Driftstöd -17 866-18 301 1 019 1 019 435 Regional utveckling -9 338-10 075 3 497 3 616 618 Gemensamma kostnader 0 0 0 0 0 35

Gemensamma personalkostnader -8 534-8 312 8 534 8 312 0 ERB -186-75 45 0-66 Brysselkontor -231-300 0 0 69 AV-Media -5 152-5 179 5 619 5 179 467 Övriga bidrag 0 0 1 381 1 376 5 Färdtjänst (tillstånd) -1 507-1 485 1 507 1 485 0 Resultat basverksamhet -54 357-57 658 56 676 57 126 2 851 Pågående projekt ERB projekt -387-387 - - SKL:s särskilda satsningar -1 553-1 553 - - SFP Småland och öarna -155-155 - - Pågatåg NO södra Småland -33 213-33 213 - - Baltic-Link MOS -9 337-9 337 - - Miljösamverkan -560-560 - - Kunskap till praktik -300-300 - - E-hälsa -3 368-3 368 - - Moment-projektet -5-5 - - BOOK-IT -205-205 - - Redundant Sydnet -3 869-3 869 - - TSS Tågstopp södra stambanan -11 407-11 407 - - Kompetensutv strat tillväxtarbete -194-194 - - Samverkan inom IT-området -976-976 - - Övrig IT/Infrastruktur -942-942 - - Resursnät Sydnet -827-827 - - Klimatkommissionen -39-39 - - TUSS -5 637-5 637 - - Avsiktsförklaring vård och omsorg -466-466 - - OECD -873-873 - - Försöksverksamhet Mest sjuka äldre -7 389-7 389 - - Systematiskt förbättringsarb. äldre -3 778-3 778 - - Långsikt strukturer kunskaps utv -1 167-1 167 - - Kulturplan Kronoberg -36-36 - - Reg utv led soc barn/ungd vård -1 555-1 555 - - Kinasatsning -401-401 - - Framtidens kompetensförsörjning -490-490 - - Sydostleden 2011-2014 -1 970-1 970 - - Utredn kabel Lessebo-Tingsryd -2 288-2 288 - - Mötesspår Räppe EU 2011-2013 -18 964-18 964 - - Främja kvinnors företagande -1 374-1 374 - - Integrationssamverkan i s Småland -361-361 - - TvärdraG -1 999-1 999 - - 36

Marknadsför Klimatkommisionen -54-54 - - SYV i förändring -2 157-2 157 - - Stärkta strukturer särskilda medel -641-641 - - Värdegrundsarbete -124-124 - - Re-think -946-946 - - Byggsamverkan -217-217 - - Föräldraroll missbruk/beroende -415-415 - - Studentmedarbetare -116-116 - - Plug In -554-554 - - Yrkeshögskola Kronoberg -507-507 - - Analysarbete -4 170-4 170 - - Sydafrika LOS 2012-2014 -408-408 - - Sydafrika Youth Leadership -471-471 - - Markaryds station proj del 1-2 177-2 177 - - Tillväxt innovation -781-781 - - Hållb strukt f kunskapsutveckling -1 016-1 016 - - Markaryds station bygg del 2-1 - 1 - - Studentmedarbetare i Kronoberg -139-139 - - RegLab 2013-200 - 200 - - Uppföljning/utvärdering 2013-83 - 83 - - Resurscentrum 2013 -ff -134-134 - - Främja kvinnors företagande 2013-14 -2 108-2 108 - - Framtidens strukturfonder -200-200 - - Reg planering i s Småland-förstudie -200-200 - - Digital agenda -120-120 - - Reg kartläggning klimat-energi -200-200 - - Stöd funktionsnedsättning -970-970 - - MBK för LTP 2014-2025 -120-120 - - Sydafrika LOS 2012-2014 år 2-1 - 1 - - Kollektivtrafik på landsbygd -10-10 - - RUS -7-7 - - Resultat pågående projekt -135 332-135 332 - - Avslutade projekt Strategiska satsningar -300-300 - - Livsstil Kronoberg -142-142 - - Dans i Sydost -72-72 - - Alvesta Resecentrum på G -850-850 - - Besöksnäringen -833-833 - - Funktionsanalys II -150-150 - - Resurscentrum för kvinnor -101-101 - - Kommunstudie genom Simpler -7-7 - - 37

Araby Innovation -50-50 - - Resultat avslutade projekt -2 505-2 505 - - Resultat projekt totalt -137 837-137 837 - - Regionförbundet basverksamhet -192 194-57 658 194 513 57 126 2 851 och projekt HELA REGIONFÖRBUNDET Kostnader Kostnader Intäkter Intäkter Avvikelse Utfall Budget Utfall Budget TOTALSUMMA RESULTAT -497 888-372 758 515 469 382 537 7 802 38

Resultat- och balansräkningen kommer att föreläggas regionfullmäktige för fastställelse. Växjö 2013 09 25 Regionstyrelsen för Regionförbundet södra Småland Roland Gustbée (m), ordförande Carina Bengtsson (c) Monica Haider (s) Suzanne Frank (m) Arne Karlsson (m) Ann-Charlotte Wiesel (m) Lena Karlsson (c) Bengt Germundsson (kd) Gunnar Nordmark (fp) Monica Widnemark (s) Robert Olesen (s) Charlotta Svanberg (s) Anna Fransson (s) Peter Skoog Lindman (s) Carin Högstedt (v) Vår revisionsberättelse beträffande denna delårsrapport har avlämnats 2013 09 25 Elsa Jönsson Carl Geijer Olle Sandahl 39

Regionförbundet södra Småland styrs och finansieras av de åtta kommunerna och landstinget i Kronobergs län. Vi är samverkansorgan, kommunalförbund och regional kollektivtrafikmyndighet. Vår verksamhetsidé är att göra skillnad genom att stärka samarbete och verka för utveckling och hållbar tillväxt i regionen. Vår vision är ett gott liv i södra Småland. www.rfss.se

Regionstyrelsen 2013-09-25 Ärende 5 b Ekonomiskt läge projektmedel inför 2013 (1:1) Dnr 13/0017 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera Ekonomiskt läge projektmedel inför 2013 (1:1) till protokollet. Ärendet Föreslås att styrelsen noterar Ekonomiskt läge projektmedel inför 2013 (1:1) till protokollet. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 199/13 - Ekonomiskt läge projektmedel inför 2013 (1:1)

REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2013-09-11 7 (30) 199 Ekonomiskt läge projektmedel inför 2013 Dnr 13/0017 Bakgrund Föreslås att styrelsen noterar Ekonomiskt läge projektmedel inför 2013 (1:1) till protokollet. Beslutsunderlag - Ekonomiskt läge projektmedel inför 2013 (1:1) Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att notera Ekonomiskt läge projektmedel inför 2013 (1:1) till protokollet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

Ekonomiskt läge projektmedel september 2013 (1:1) -ordinarie anslag (kr) Återstående innan Projekt föreslagna för bifall varav Återstående efter RUP-område beslut varav 2013 2013 beslut varav 2013 Förnyelse och dynamik 308 179 615 001 0 0 308 179 615 001 Kompetens 1 097 173 428 173 1 519 125 0-421 952 428 173 Infrastruktur 800 000 105 000 0 0 800 000 105 000 Livskraft* 1 000 000 300 000 0 0 1 000 000 300 000 SUMMA 3 205 352 1 448 174 1519125 0 1 686 227 1 448 174 Inneliggande projekt för beslut RS 2013-09-11/25 RUP-område Beslutsförslag Varav 2013 Kompetensförsörjningsstrategi södra Småland Kompetens Bifall 1 159 125 kr *Beslut Medel till Framtagande av ny RUS för Kronobergs län 300 000 har tagits på Livskraft.

Regionstyrelsen 2013-09-25 Ärende 6 a Godsstrategi för Skåne - remissyttrande Dnr 13/0221 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att avge yttrande över Godsstrategi för Skåne i enlighet med upprättad handling. Ärendet Region Skåne har till Regionförbundet södra Småland översänt förslag till Godsstrategi för Skåne, remissutgåva 2013-06-12, för eventuella synpunkter. Remisstiden pågår till och med 2013-10-01. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 200/13 - Godsstrategi för Skåne http://www.skane.se/pages/652851/godsstrategi%20remissutg%c3 %a5va.pdf - Förslag till yttrande över Godsstrategi för Skåne

REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2013-09-11 8 (30) 200 Godsstrategi för Skåne - remissyttrande Dnr 13/0221 Bakgrund Region Skåne har till Regionförbundet södra Småland översänt förslag till Godsstrategi för Skåne, remissutgåva 2013-06-12, för eventuella synpunkter. Remisstiden pågår till och med 2013-10-01. Beslutsunderlag - Godsstrategi för Skåne - Förslag till yttrande över Godsstrategi för Skåne Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att avge yttrande över Godsstrategi för Skåne i enlighet med upprättad handling. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

Dnr 13/0221 2013-08-27 Ann Mårtensson Tel: 0470-72 47 69 Remissyttrande - över Godsstrategi för Skåne Ärendet Region Skåne har till Regionförbundet södra Småland översänt förslag till Godsstrategi för Skåne, remissutgåva 2013-06-12, för eventuella synpunkter. Remisstiden pågår till och med 2013-10-01. Bakgrund Region Skåne har utarbetat ett förslag till Godsstrategi för Skåne vilken syftar till att de politiska ambitionerna på kort och lång sikt inom område för infrastruktur, markanvändning och övriga frågeställningar kopplade till regionens godstranporter och regional utveckling ska tydliggöras. I remissen ombeds remissinstanserna att ta ställning till följande: Godsstrategins förslag till inriktning för det regionala utvecklingsarbetet. Den regionala uppgiften i relation till övriga relevanta aktörer avseende regionens långsiktiga utveckling De viktigaste frågeställningarna som bör hanteras i ett regionalt perspektiv Regionförbundets synpunkter Regionförbundet södra Småland ser positivt på Region Skånes förslag till Godsstrategi för Skåne och kan se att inriktningen för det regionala utvecklingsarbetet även är till fördel för södra Smålands framtida utveckling. Som nämns i strategin (s.7) är godsflödena i Skåne starkt koncentrerade till E6 och E4 samt till Södra stambanan. Detta kommer i framtiden att förstärkas ytterligare. Godstransporternas betydelse för regional utveckling går inte nog att understrykas och det är därför viktigt att den 1 (2) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE-351 96 Växjö Telefon: 0470-77 85 00 Fax: 0470-77 89 40 E-post: info@rfss.se www.rfss.se

Dnr 13/0235-1 2013-08-27 fysiska samhällsplaneringen och godsstrategin hänger samman på ett tydligt vis och att dialog förs över regiongränserna. Vidare bör en godstransportstrategi upprättas där hänsyn tas till miljö, boendestruktur, näringsliv och ett hela resan perspektiv där hållbara transportlösningar är i fokus. Detta är något som Regionförbundet södra Småland anser att Region Skånes godsstrategi diskuterar. Växjö den 25 september 2013 REGIONFÖRBUNDET SÖDRA SMÅLAND Roland Gustbée ordförande regionstyrelsen Peter Hogla regiondirektör 2 (2)

Regionstyrelsen 2013-09-25 Ärende 6 b Inriktningsdokument Trafikförsörjningsprogrammet för Skåne 2014 - yttrande Dnr 13/0216 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att avge yttrande över Inriktningsdokument Trafikförsörjningsprogrammet för Skåne 2014, i enlighet med upprättad handling. Ärendet Region Skåne har till Regionförbundet södra Småland översänt inriktningsdokument för det kommande Trafikförsörjningsprogrammet för Skåne 2014 för eventuella synpunkter. Remisstiden pågår till och med 2013-10-01. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 201/13 - Inriktningsdokument Trafikförsörjningsprogrammet för Skåne 2014 http://www.skane.se/pages/652851/1306%20inriktningsdokument%2 0TFP_remissversion.pdf - Inriktningsdokument Trafikförsörjningsprogrammet för Skåne 2014 - yttrande

REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2013-09-11 9 (30) 201 Inriktningsdokument Trafikförsörjningsprogrammet för Skåne - remissyttrande Dnr 13/0216 Bakgrund Region Skåne har till Regionförbundet södra Småland översänt inriktningsdokument för det kommande Trafikförsörjningsprogrammet för Skåne 2014 för eventuella synpunkter. Remisstiden pågår till och med 2013-10-01. Beslutsunderlag - Inriktningsdokument Trafikförsörjningsprogrammet för Skåne 2014 - Inriktningsdokument Trafikförsörjningsprogrammet för Skåne 2014 - yttrande Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att avge yttrande över Inriktningsdokument Trafikförsörjningsprogrammet för Skåne 2014, i enlighet med upprättad handling. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

Dnr 13/0221 2013-08-27 Ann Mårtensson Tel: 0470-72 47 69 Förslag till remissyttrande - Inriktningsdokument Trafikförsörjningsprogrammet för Skåne 2014 Ärendet Region Skåne har till Regionförbundet södra Småland översänt inriktningsdokument för det kommande Trafikförsörjningsprogrammet för Skåne 2014 för eventuella synpunkter. Remisstiden pågår till och med 2013-10-01. Bakgrund Region Skåne har utarbetat ett inriktningsdokument för det kommande Trafikförsörjningsprogrammet för Skåne 2014. I dokumentet finns sammanställt de övergripande resonemang, principer och strategiska val som Region Skåne ser som viktiga ledstänger vad gäller planering och beslut kring kollektivtrafikens fortsatta utveckling i Skåne. I remissen ombeds remissinstanserna att ta ställning till följande: Är detta en inriktning som ni kan ställa er bakom? Regionförbundets synpunkter Regionförbundet södra Småland har tagit del av rubricerad handling och anser att inriktningen för Trafikförsörjningsprogrammet 2014 stämmer väl överens med tidigare samrådsdiskussioner och ser fram emot fortsatt dialog kring kollektivtrafikens utveckling i södra Sverige. 1 (2) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE-351 96 Växjö Telefon: 0470-77 85 00 Fax: 0470-77 89 40 E-post: info@rfss.se www.rfss.se

Dnr 13/0221 2013-08-27 Förslag till beslut Förslaget till beslut är att arbetsutskottet beslutar föreslå styrelsen besluta att lämna yttrande över Inriktningsdokument Trafikförsörjningsprogrammet för Skåne 2014 enligt förslag. Växjö den 11 september 2013 REGIONFÖRBUNDET SÖDRA SMÅLAND Roland Gustbée ordförande regionstyrelsen Peter Hogla regiondirektör 2 (2)

Regionstyrelsen 2013-09-25 Ärende 6 c Trafikverkets remiss av förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr 12/0306 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att avge yttrande över Trafikverkets remiss av förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025, i enlighet med upprättad handling. Ärendet Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att formulera långsiktiga planer för investeringar i transportinfrastrukturen för åren 2014-2025. Trafikverket har nu slutfört sitt uppdrag och inlämnat sitt förslag till Nationell plan till regeringen. I samband med detta överlämnande har planen sänts på remiss och remissvaren på Nationell plan för transportsystemet 2014 2025, skall vara inkomna till Näringsdepartementet i tre exemplar senast den 1 oktober 2013. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 202/13 - Trafikverkets remiss av förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 http://www.trafikverket.se/pagefiles/129095/forslag_till_nationell_plan_for _transportsystemet_2014_2025_remissversion.pdf - Förslag till yttrande över Trafikverkets remiss av förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025

REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2013-09-11 10 (30) 202 Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 - remissyttrande Dnr 12/0306 Bakgrund Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att formulera långsiktiga planer för investeringar i transportinfrastrukturen för åren 2014-2025. Trafikverket har nu slutfört sitt uppdrag och inlämnat sitt förslag till Nationell plan till regeringen. I samband med detta överlämnande har planen sänts på remiss och remissvaren på Nationell plan för transportsystemet 2014 2025, skall vara inkomna till Näringsdepartementet i tre exemplar senast den 1 oktober 2013. Beslutsunderlag - Trafikverkets remiss av förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 - Förslag till yttrande över Trafikverkets remiss av förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att avge yttrande över Trafikverkets remiss av förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025, i enlighet med upprättad handling. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

Dnr 13/000 2013-08-27 Ann Mårtensson Tel: 0470-72 47 69 Trafikverkets remiss av förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Ärendet Trafikverket har till Regionförbundet södra Småland översänt förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025. Regionförbundet södra Småland har beretts möjlighet att avge ett yttrande över förslag till nationell plan. Remisstiden pågår till och med 2013-10-01. Bakgrund Regionförbundet södra Småland är en politiskt styrd organisation som är offentligt finansierad och ägs av länets 8 kommuner och landstinget. Det övergripande uppdraget är att stärka samverkan på regional nivå och kraftfullt verka för utveckling och hållbar tillväxt i regionen. Ledorden ett gott liv i södra Småland ska genomsyra all verksamhet. Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att formulera långsiktiga planer för investeringar i transportinfrastrukturen för åren 2014-2025. Trafikverket har nu slutfört sitt uppdrag och inlämnat sitt förslag till Nationell plan till regeringen. I samband med detta överlämnande har planen sänts på remiss och remissvaren på Nationell plan för transportsystemet 2014 2025, skall vara inkomna till Näringsdepartementet i tre exemplar senast den 1 oktober 2013. Regionförbundets synpunkter Regionförbundet södra Småland har tagit del av rubricerad handling och anser det vara positivt att man nationellt uppmärksammar sydöstra Sverige och det strategiska 1 (4) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE-351 96 Växjö Telefon: 0470-77 85 00 Fax: 0470-77 89 40 E-post: info@rfss.se www.rfss.se

Dnr 13/000 2013-08-27 läget för en ökad utveckling av handel och transporter som sker mot växande ekonomier i Central- och Östeuropa samt Asien. Efterfrågan på person-och godstransporter fortsätter att öka och därmed krävs en förbättrad kvalitet, säkerhet och tillförlitlighet i transportsystemet. Regionförbundet södra Småland ser därför positivt på att planförfattarna har uppmärksammat en del av de infrastrukturbrister som finns i sydöstra Sverige. För Kronobergs län innebär detta investeringar i utbyggnad av E4 förbi Ljungby, mötesstation i Skruv utmed Kust till kustbanan samt investeringar i Österleden i Växjö på RV 25. Vidare finns det objekt med som är viktiga för en ökad kapacitet på både järnväg och vägnät. Detta gäller kapacitetsbrister på RV 25 Norrleden, kapacitetsökning på Kust till kustbanan Alvesta-Kalmar samt åtgärdsvalsstudier angående låg trafiksäkerhet och avsaknad av mittseparering på delar av RV 25. Dock i avseende objektet RV 25 Norrleden är det vår uppfattning att även på- och avfarter liknande Trafikplats Helgevärma måste ingå i namngiven åtgärdsvalstudie. Men för att en utveckling med fokus på smart och hållbar tillväxt för alla ska kunna uppnås fattas fortfarande viktiga infrastruktursatsningar för sydöstra Sverige. I redovisningen av trafikslagsövergripande stråk (se s.84 i förslag till nationell plan) som är viktiga för internationella gods-och persontransporter anser Regionförbundet södra Småland att planupprättaren har förbisett Baltic-Link korridoren mellan Karlskrona och Göteborg. Detta stråk är av yttersta betydelse för gods-och persontransporter regionalt, nationellt och internationellt vilket man även har uppmärksammat på EU nivå. E22 som ingår i TEN-Ts övergripande nätverk är mycket betydelsefull för södra Sveriges utveckling vilket också nämns i Småland-Blekinges gemensamma yttrande. E22 knyter samman städer och hamnar utefter kusten i sydost men har idag begränsad tillgänglighet. Enligt planförslaget kommer väsentliga delar av dessa kvarstå efter planperioden 2025 vilket i hög grad försvårar möjligheten att åstadkomma robusta transportvägar via hamnarna samtidigt som övrig trafik bejakas. Vi vill också peka på betydelsen av RV 25, 27 och Kust till kustbanans i det övergripande transportsystemet genom Baltic-Link, förbindelsen Gdynia-Karlskrona-Växjö-Göteborg. Som nämns i planförslaget saknas det idag en nationell väg som binder ihop sydöstra Sverige med E4 och Västsverige (s.84). Regionförbundet södra Småland anser att Baltic-Link stråket fyller den konstaterade bristen och bidrar till att skapa den saknade förbindelsen. I detta transnationella och mellanregionala transportsystem spelar också objektet Södra-länken runt Växjö en betydande roll vilken inte nämns i 2 (4)

Dnr 13/000 2013-08-27 sammanhanget. Södra- länken skulle bli en viktig avlastning för RV 27 och hela vägnätet. Regionförbundet södra Småland och övriga regionförbund i Småland-Blekinge anser att kapaciteten på järnvägsnätets huvudled i södra Sverige, Södra stambanan, är begränsad och ett snabbväxande problem. Residensstäderna i Småland Blekinge, med universitet och högskolor, ligger utmed anslutande järnvägar. Dessa tvärgående förbindelser är således synnerligen viktiga för hela sydöstra Sverige. För att både lösa nationella problem på Södra stambanan och möjliggöra en nödvändig tätare sammanknytning av residensstäderna, måste dessa anslutande järnvägar förbättras. Vidare bör trafiken västerut utvecklas. Regionförbundet södra Småland är mycket intresserade av genomgående trafik mellan Hässleholm och Halmstad på Markarydsbanan. För att uppnå detta krävs dock infrastruktursatsningar i Hallands län. En satsning på Markarydsbanan i Hallands län skulle kunna bidra till en mycket positiv utveckling för hela södra Sverige. Regionförbundet södra Småland vill här även poängtera vikten av att lyfta in kapacitetsbegränsningen på Kust till kustbanan mellan Alvesta-Växjö som en åtgärdsvalstudie. Det är av stor betydelse för hela södra Sverige att denna brist kommer in i studien kring ökad kapacitet Alvesta-Kalmar och att hela detta stråk ingår i en åtgärdsvalstudie inom föreliggande plan. Kapaciteten Alvesta-Växjö är idag underdimensionerad och eftersom trafiken kommer att öka genom Pågatåg Nordost och övriga kollektivtrafiksatsningar i regionen är det av väsentlig vikt att en åtgärdsvalstudie genomförs i närtid. Vidare anser Regionförbundet södra Småland att det är viktigt att trafikverket får i uppdrag att fortsätta arbetet med att ta bort plankorsningar längs med Södra stambanan. I Kronoberg finns sammanlagt 8 st plankorsningar kvar varav 4 st finns vid allmänna vägar. Regionförbundet södra Småland ställer sig positiva till den nationella planens satsning på cykel där Sydostleden är ett gott exempel. Vi anser dock att den nationella planens satsning på cykel inte står i proportion till de satsningar som görs regionalt och lokalt och hoppas på att den nationella planen tar ett större ansvar för cykelfrågor även utanför Sveriges storstadsregioner. Regionförbundet södra Småland ser positivt på att det under programperioden kommer att införas ett nytt trafikledningssystem, ERTMS, på Södra stambanan. Införandet kommer dock innebära extra kostnader för järnvägstrafiken som regionförbundet bedriver. Vi anser därför att den nationella nivån också måste ta ett ekonomiskt ansvar för den utrustning som tågoperatörerna kommer behöva införa. Detta är en kostnad som annars skattebetalarna i regionen kommer bli belastade av. 3 (4)

Dnr 13/000 2013-08-27 Med anledning av EU kommissionens förslag till direktiv att statligt stöd till flygplatser ska avvecklas med undantag för s. k. SGEI-flygplatser (Services of General Economic Interest) anser Regionförbundet södra Småland att det är viktigt att en svensk definition av SGEI-flygplatser tas fram. Flygplatsernas roll för en positiv regionala utveckling går inte nog att understrykas och för att underlätta för de regionala flygplasternas fortlevnad är det därför viktigt att flygplatserna kan få fortsatt statligt stöd. Växjö den 25 september 2013 REGIONFÖRBUNDET SÖDRA SMÅLAND Roland Gustbée Ordförande regionstyrelsen Peter Hogla regiondirektör 4 (4)

Regionstyrelsen 2013-09-25 Ärende 6 d Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 - yttrande Dnr 13/0227 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att avge yttrande över Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025, i enlighet med upprättad handling. Ärendet Region Skåne har till Regionförbundet södra Småland översänt förslag till Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025. Remisstiden pågår till och med 2013-10-01. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 203/13 - Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 http://www.skane.se/pages/652851/rti-plan%202014-2025%2020130523.pdf - Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 - yttrande

REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2013-09-11 11 (30) 203 Regional transportinfrastrukturplan för Region Skåne 2014-2025 - remissyttrande Dnr 13/0227 Bakgrund Region Skåne har till Regionförbundet södra Småland översänt förslag till Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025. Remisstiden pågår till och med 2013-10-01. Beslutsunderlag - Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 - Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 - yttrande Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att avge yttrande över Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025, i enlighet med upprättad handling. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

Dnr 13/0227 2013-08-27 Ann Mårtensson Tel: 0470-72 47 69 Förslag till yttrande - Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Ärendet Region Skåne har till Regionförbundet södra Småland översänt förslag till Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025. Remisstiden pågår till och med 2013-10-01. Bakgrund Region Skåne har tillsammans med övriga länsplaneupprättare fått i uppdrag av regeringen att formulera långsiktiga planer för investeringar i regional transportinfrastruktur för åren 2014-2025. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 16 december 2013 och förslaget till regional transportplan har nu sänts på remiss. Mot denna bakgrund ombedes nu Regionförbundet södra Småland tillsammans med övriga remissinstanser att inkomma med sina yttranden senast den 1 oktober 2013 till Region Skåne. Regionförbundets synpunkter Regionförbundet södra Småland ser positivt på Regional transportinfrastrukturplan för Skåne och kan se att planen har stor relevans för en framtida förbättring av viktiga gemensamma stråk i Sydsverige både gällande järnväg och vägnät. Vi vill särskilt framhäva väg 23 som är en viktig del av vägnätet för Sydsverige både rörande godstransporter och personbilstrafik. Regionförbundet har också med intresse tagit del av Region Skånes cykelstrategi vilken kan anses vara väl genomarbetad och visar på vikten av att satsa på cykel som transportmedel för att uppnå en hållbar utveckling. 1 (2) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE-351 96 Växjö Telefon: 0470-77 85 00 Fax: 0470-77 89 40 E-post: info@rfss.se www.rfss.se

Dnr 13/0227 2013-08-27 Vidare anser Regionförbundet södra Småland det vara av intresse med en fortsatt fördjupad samverkan kring infrastruktur- och kommunikationsfrågor och finner superbusskonceptet Åhus-Älmhult samt Helsingborg-Markaryd intressant att följa. Förslag till beslut Förslaget till beslut är att arbetsutskottet beslutar föreslå styrelsen besluta att lämna yttrande över Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 enligt upprättad skrivelse. Växjö den 11 september 2013 REGIONFÖRBUNDET SÖDRA SMÅLAND Roland Gustbée ordförande regionstyrelsen Peter Hogla regiondirektör 2 (2)

Regionstyrelsen 2013-09-25 Ärende 6 e Länstransportplan för Blekinge 2014-2025 - yttrande Dnr 13/0230 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att avge yttrande över Länstransportplan för Blekinge 2014-2025, i enlighet med upprättad handling. Ärendet Region Blekinge har till Regionförbundet södra Småland översänt förslag till Länstransportplan för Blekinge län 2014-2025. Remisstiden pågår till och med 2013-10-01. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 204/13 - Länstransportplan för Blekinge 2014-2025 http://www.regionblekinge.se/media/327082/ltp%2020130603_low.pdf - Länstransportplan för Blekinge 2014-2025 - yttrande

REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2013-09-11 12 (30) 204 Länstransportplan för Region Blekinge 2014-2025 - remissyttrande Dnr 13/0230 Bakgrund Region Blekinge har till Regionförbundet södra Småland översänt förslag till Länstransportplan för Blekinge län 2014-2025. Remisstiden pågår till och med 2013-10-01. I den efterföljande diskussionen föreslås en förändring i yttrandet på s. 2 enligt följande: Sydostlänken kan utgöra ett viktigt komplement till Kust-till kust genom att erbjuda en kortare väg till Karlshamns hamn och därmed avlasta södra stambanan. Beslutsunderlag - Länstransportplan för Blekinge 2014-2025 - Länstransportplan för Blekinge 2014-2025 - yttrande Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att avge yttrande över Länstransportplan för Blekinge 2014-2025, i enlighet med upprättad handling med föreslagen förändring enligt ovan. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

Dnr 13/0230 2013-09-27 Ann Mårtensson Tel: 0470-72 47 69 Förslag till remissyttrande - Länstransportplan för Blekinge 2014-2025 Ärendet Region Blekinge har till Regionförbundet södra Småland översänt förslag till Länstransportplan för Blekinge län 2014-2025. Remisstiden pågår till och med 2013-10-01. Bakgrund Region Blekinge har tillsammans med övriga länsplaneupprättare fått i uppdrag av regeringen att formulera långsiktiga planer för investeringar i regional transportinfrastruktur för åren 2014-2025. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 16 december 2013 och förslaget till regional transportplan har nu sänts på remiss. Mot denna bakgrund ombedes nu Regionförbundet södra Småland tillsammans med övriga remissinstanser att inkomma med sina yttranden senast den 1 oktober 2013 till Region Blekinge. Regionförbundets synpunkter Regionförbundet södra Småland anser att Länstransportplanen för Blekinge 2014-2025 på ett tydligt och informativt sätt visar Blekinges framtida transportinfrastruktur och dess påverkan och effekt med hänvisning till ett regionalt, nationellt samt också ett Europeiskt perspektiv. Den fysiska samhällsplaneringen kan anses vara väl integrerad med planens mål och prioriteringar vilka också är viktiga för Kronoberg. Planen är uppdelad i tre insatsområden: Stärka landanslutningarna på väg och järnväg till de centrala hamnarna Karlshamn och Karlskrona. (s.56) 1 (2) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE-351 96 Växjö Telefon: 0470-77 85 00 Fax: 0470-77 89 40 E-post: info@rfss.se www.rfss.se

Dnr 13/0230-1 2013-09-27 Skapa större lokala arbetsmarknadsområden genom att knyta samman länets större orter och omgivande län i funktionella kollektivtrafiksystem. (ibid.) Knyta samman kommuncentra med närliggande orter och skapar sammanhängande pendlingscykelvägar till arbete och utbildning. (ibid.) En satsning på hamnarna i Karlskrona och Karlshamn är ur Regionförbundet södra Smålands synpunkt viktigt. En alltmer ökande handel över Östersjön mot växande ekonomier i Central-och Österopa ökar också betydelsen av hamnarna och vikten av ett mer lättillgängligt och säkert transportsystem. Regionförbundet anser därför att Region Blekinges ambitioner att satsa på E22 och Rv 27, det s.k. Baltic Link stråket, är positivt eftersom det är ett viktigt vägnät för godstransporter. Regionförbundet stödjer också Region Blekinges intentioner att kapacitetshöjande åtgärder måste göras på Kust till kustbanan för att säkerhetsställa ett bra och tidseffektivt järnvägsnät. Regionförbundet södra Småland är av samma åsikt som Region Blekinge att det är viktigt att satsa på utvecklingen av järnvägen både för godsoch persontransporter men att denna satsning främst bör göras på Kust till kustbanan och Södra Stambanan. Sydostlänken kan utgöra ett viktigt komplement till Kust till Kustbanan genom att erbjuda en kortare väg till Karlshamns hamn och därmed avlasta Södra stambanan. Regionförbundets södra Småland finner det mycket positivt att satsningar görs på att skapa större arbetsmarknadsområden för att pendlingsmöjligheterna kan stärkas mellan regionerna. Förslag till beslut Förslaget till beslut är att arbetsutskottet beslutar föreslå styrelsen besluta att lämna yttrande över Länstransportplan för Blekinge 2014-2025 enligt upprättad skrivelse. Växjö den 11 september 2013 REGIONFÖRBUNDET SÖDRA SMÅLAND Roland Gustbée ordförande regionstyrelsen Peter Hogla regiondirektör 2 (2)

Regionstyrelsen 2013-09-25 Ärende 6 f Regional transportplan för Jönköpings län 2014-2025 - yttrande Dnr 13/0235 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att avge yttrande över Regional transportplan för Jönköpings län 2014-2025 i enlighet med upprättad handling. Ärendet Regionförbundet i Jönköpings län har till Regionförbundet södra Småland översänt förslag till Regional transportplan för Jönköpings län 2014-2025. Remisstiden pågår till och med 2013-10-01. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 205/13 - Regional transportplan för Jönköpings län 2014-2025 http://np.netpublicator.com/netpublication/n66344226 - Regional transportplan för Jönköpings län 2014-2025 - yttrande

REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2013-09-11 13 (30) 205 Regional transportplan för Jönköpings län 2014 2025 - remissyttrande Dnr 13/0235 Bakgrund Regionförbundet i Jönköpings län har till Regionförbundet södra Småland översänt förslag till Regional transportplan för Jönköpings län 2014-2025. Remisstiden pågår till och med 2013-10-01. Beslutsunderlag - Regional transportplan för Jönköpings län 2014-2025 - Regional transportplan för Jönköpings län 2014-2025 - yttrande Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att avge yttrande över Regional transportplan för Jönköpings län 2014-2025 i enlighet med upprättad handling. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

Dnr 13/0235 2013-08-27 Ann Mårtensson Tel: 0470-72 47 69 Förslag till remissyttrande- Regional transportplan för Jönköpings län 2014-2025 Ärendet Regionförbundet i Jönköpings län har till Regionförbundet södra Småland översänt förslag till Regional transportplan för Jönköpings län 2014-2025. Remisstiden pågår till och med 2013-10-01. Bakgrund Regionförbundet i Jönköpings län har tillsammans med övriga länsplaneupprättare fått i uppdrag av regeringen att upprätta långsiktiga planer för investeringar i regional transportinfrastruktur för åren 2014-2025. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 16 december 2013 och förslaget till regional transportplan har nu sänts på remiss. Mot denna bakgrund ombedes nu Regionförbundet södra Småland tillsammans med övriga remissinstanser att inkomma med sina yttranden senast den 1 oktober 2013 till Regionförbundet i Jönköpings län. Regionförbundets synpunkter Regionförbundet södra Småland ser positivt på Länstransportplan för Jönköpings län och kan se att planen har stor relevans för en framtida förbättring av viktiga gemensamma stråk i Sydsverige både gällande järnväg och vägnät. Vi vill särskilt framhäva stråk 4, Blekinge/Kalmar Växjö Värnamo/Jönköping Gislaved Borås Göteborg, som viktigt då vi anser att det är av stor betydelse att prioritera för att stärka stråket och bidra till ett starkare vägnät. Vi anser det vara positivt att Regionförbundet Jönköpings län prioriterar åtgärdsvalsstudie för delar av Rv 27. 1 (2) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE-351 96 Växjö Telefon: 0470-77 85 00 Fax: 0470-77 89 40 E-post: info@rfss.se www.rfss.se

Dnr 13/0235 2013-08-27 Förslag till beslut Förslaget till beslut är att arbetsutskottet beslutar föreslå styrelsen besluta att lämna yttrande över Regional transportplan för Jönköpings län 2014-2025 enlig upprättad skrivelse. Växjö den 11 september 2013 REGIONFÖRBUNDET SÖDRA SMÅLAND Roland Gustbée ordförande regionstyrelsen Peter Hogla regiondirektör 2 (2)

Regionstyrelsen 2013-09-25 Ärende 6 g Regional infrastrukturplan för Hallands län 2014-2025 - yttrande Dnr 13/0241 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att avge yttrande över Regional infrastrukturplan för Hallands län 2014-2025, i enlighet med upprättad handling. Ärendet Region Halland har till Regionförbundet södra Småland översänt förslag till Regional infrastrukturplan för Hallands län 2014-2025. Remisstiden pågår till och med 2013-09-19. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 206/13 - Regional infrastrukturplan för Hallands län 2014-2025 http://www.regionhalland.se/utveckling-ochtillvaxt/omrade/infrastruktur/regional-infrastrukturplan-2014-2025/ - Regional infrastrukturplan för Hallands län 2014-2025 - yttrande

REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2013-09-11 14 (30) 206 Regional infrastrukturplan för Hallands län 2014-2025 - remissyttrande Dnr 13/0241 Bakgrund Region Halland har till Regionförbundet södra Småland översänt förslag till Regional infrastrukturplan för Hallands län 2014-2025. Remisstiden pågår till och med 2013-09-19. Beslutsunderlag - Hallands Infrastrukturplan 2014-2025 - Hallands Infrastrukturplan 2014-2025 - yttrande Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att avge yttrande över Hallands Infrastrukturplan 2014-2025, i enlighet med upprättad handling Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

Dnr 13/0241 2013-09-27 Ann Mårtensson Tel: 0470-72 47 69 Förslag till yttrande - Hallands Infrastrukturplan 2014-2025 Ärendet Region Halland har till Regionförbundet södra Småland översänt förslag till Länstransportplan för Blekinge län 2014-2025. Remisstiden pågår till och med 2013-09-19. Bakgrund Region Halland har tillsammans med övriga länsplaneupprättare fått i uppdrag av regeringen att formulera långsiktiga planer för investeringar i regional transportinfrastruktur för åren 2014-2025. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 16 december 2013 och förslaget till regional transportplan har nu sänts på remiss. Mot denna bakgrund ombedes nu Regionförbundet södra Småland tillsammans med övriga remissinstanser att inkomma med sina yttranden senast den 19 september 2013 till Region Halland. Regionförbundets synpunkter Regionförbundet södra Småland har tagit del av Hallands infrastrukturplan 2014-2025. Ur ett regionalt perspektiv är relationen mellan Halland och Kronoberg mycket viktig då en stor del resande sker mellan länen och vidare, Rv 25 är en viktig väg för att vägnätet ska fungera från Kalmar i öst till Halmstad i väst. En stor satsning på järnvägsnätet och pågatågsstationer har de senaste åren möjliggjort att invånarna i Skåne, Kronoberg, Jönköping och Blekinge har fått förhöjd kvalité på sitt resande. De nya pågatågsstationerna kommer inte bara innebära tidseffektivitet och hållbart resande utan också en regional utveckling som sträcker sig i hela södra Sverige. Markarydsbanan är ett exempel på en sådan satsning där Kronoberg och Skåne 1 (2) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE-351 96 Växjö Telefon: 0470-77 85 00 Fax: 0470-77 89 40 E-post: info@rfss.se www.rfss.se

Dnr 13/0241 2013-09-27 gemensamt har valt att investera för den framtida tågtrafiken i syfte att på sikt öka resandet mellan regionerna från Skåne till Halland. Markarydsbanan har stor betydelse för kontakten mellan Halland/Västkustbanan och Nordöstraskåne/Blekinge. En satsning inom den Halländska sidan skulle för Hallands del innebära en utvidgning av arbetsmarknaden mot Markaryd/Hässleholm/Kristianstad och vara positivt för utbytet mellan lärosätena. Regionförbundet södra Småland anser därför att det vore av vikt om Region Halland i sin infrastrukturplan tog tillvara på denna möjlighet att utveckla regionaltågstrafiken och bidra till en hållbar regional utveckling. Förslag till beslut Förslaget till beslut är att arbetsutskottet beslutar föreslå styrelsen besluta att lämna yttrande över Hallands infrastrukturplan 2014-2025 enligt upprättad skrivelse. Växjö den 11 september 2013 REGIONFÖRBUNDET SÖDRA SMÅLAND Roland Gustbée ordförande regionstyrelsen Peter Hogla regiondirektör 2 (2)

Regionstyrelsen 2013-09-25 Ärende 6 h Länstransportplan för Kalmar 2014-2025 - yttrande Dnr 13/0258 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att avge yttrande över Länstransportplan för Kalmar 2014-2025 i enlighet med upprättad handling. Ärendet Regionförbundet i Kalmar län har till Regionförbundet södra Småland översänt förslag till Länstransportplan för Kalmar län 2014-2025. Remisstiden pågår till och med 2013-09-27. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 207/13 - Länstransportplan för Kalmar 2014-2025 http://www.rfkl.se/verksamheter/trafik-infrastruktur/forslag-till-nyregional-transportplan-2014-2025/ - Länstransportplan för Kalmar 2014-2025 - yttrande

REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2013-09-11 15 (30) 207 Länstransportplan för Kalmar län 2014-2025 - remissyttrande Dnr 13/0258 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar län har till Regionförbundet södra Småland översänt förslag till Länstransportplan för Kalmar län 2014-2025. Remisstiden pågår till och med 2013-09-27. Beslutsunderlag - Länstransportplan för Kalmar 2014-2025 - Länstransportplan för Kalmar 2014-2025 - yttrande Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att avge yttrande över Länstransportplan för Kalmar 2014-2025 i enlighet med upprättad handling. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

Dnr 13/0258 2013-08-27 Ann Mårtensson Tel: 0470-72 47 69 Förslag till yttrande- Länstransportplan för Kalmar 2014-2025 Ärendet Regionförbundet i Kalmar län har till Regionförbundet södra Småland översänt förslag till Länstransportplan för Kalmar län 2014-2025. Remisstiden pågår till och med 2013-09-27. Bakgrund Regionförbundet i Kalmar län har tillsammans med övriga länsplaneupprättare fått i uppdrag av regeringen att upprätta långsiktiga planer för investeringar i regional transportinfrastruktur för åren 2014-2025. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 16 december 2013 och förslaget till regional transportplan har nu sänts på remiss. Mot denna bakgrund ombedes nu Regionförbundet södra Småland tillsammans med övriga remissinstanser att inkomma med sina yttranden senast den 27 september 2013 till Regionförbundet i Kalmar län. Regionförbundets synpunkter Regionförbundet södra Småland ser positivt på Länstransportplan för Kalmar län 2014-2025 och anser att prioriteringarna på ett tydligt sätt kan återkopplas till det alltmer viktiga gränsöverskridande samarbetet mellan regionerna. Regionförbundet södra Småland och Regionförbundet i Kalmar län ingår sedan i början av 2013 i ett gemensamt pilotprojekt Linnéstråket som är en del av den nationella satsningen Den attraktiva regionen. Detta projekt är ett bra exempel på hur viktigt det är att knyta samman och utveckla stråket mellan residensstäderna både för väg och järnväg för att på så vis kunna skapa en utökad arbetsmarknadsregion och ge bättre pendlingsmöjligheter för invånarna i båda regionerna. Ett hållbart transportsystem kräver också att satsningar kan synkroniseras för att på så vis uppnå bäst effekt för flest. Regionförbundet södra Småland ser därför positivt på Regionförbundet i Kalmar 1 (2) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE-351 96 Växjö Telefon: 0470-77 85 00 Fax: 0470-77 89 40 E-post: info@rfss.se www.rfss.se

Dnr 13/0154 2013-08-27 läns ambition att prioritera mötesspår i Trekanten på Kust -till kustbanan. Mötesspåren i Skruv och Trekanten är bra exempel på hur gränsöverskridande satsningar kan ge bäst effekt och på så sätt kan höja kapaciteten på transportsystemet. Regionförbundet södra Småland ser positivt på detta samarbete och har inga övriga synpunkter på Länstransportplanen för Kalmar Län 2014-2025. Förslag till beslut Förslaget till beslut är att arbetsutskottet beslutar föreslå styrelsen besluta att lämna yttrande över Länstransportplan för Kalmar län 2014-2025 enligt upprättad skrivelse. Växjö den 11 september 2013 REGIONFÖRBUNDET SÖDRA SMÅLAND Roland Gustbée ordförande regionstyrelsen Peter Hogla regiondirektör 2 (2)

Regionstyrelsen 2013-09-25 Ärende 6 i Utredning och samlad redovisning av Transportmyndigheternas forsknings- och innovationsverksamhet - remissyttrande Dnr 13/0260 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att ej avge yttrande över Utredning och samlad redovisning av Transportmyndigheternas forsknings- och innovationsverksamhet. Ärendet Regionförbundet har beretss möjlighet att avge yttrande över Näringsdepartementets utredning och samlad redovisning av Transportmyndigheternas forskning och innovationsverksamhet. Regionstyrelsen föreslås ej avge yttrande i ärendet. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 208/13 - Utredning och samlad redovisning av Transportmyndigheternas forskning innovationsverksamhet http://publikationswebbutik.vv.se/upload/7136/2013_101_utredning_och_s amlad_redovisning_av_transportmyndigheternas_forsknings_och_innovation sverksamhet.pdf

REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2013-09-11 16 (30) 208 Utredning och samlad redovisning av Transportmyndigheternas forsknings- och innovationsverksamhet - remissyttrande Dnr 13/0260 Bakgrund Regionförbundet har beretts möjlighet att avge yttrande över Näringsdepartementets utredning och samlad redovisning av Transportmyndigheternas forskning och innovationsverksamhet. Regionstyrelsen föreslås ej avge yttrande i ärendet. Beslutsunderlag Utredning och samlad redovisning av Transportmyndigheternas forskning innovationsverksamhet Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att ej avge yttrande över Utredning och samlad redovisning av Transportmyndigheternas forskning och innovationsverksamhet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

Regionstyrelsen 2013-09-25 Ärende 6 j Lag om resenärers rättigheter-kompletterande bestämmelser - yttrande Dnr 13/0238 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att avge yttrande över Lag om resenärers rättigheter-kompletterande bestämmelser DS 2013:44 i enlighet med upprättad handling. Ärendet Regionförbundet södra Småland har av Regeringskansliet/Justitiedepartementet beretts tillfälle att yttra sig över ovan rubricerade ärende. Remissvaren ska skickas till Justitiedepartementet senast den 7 oktober 2013. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 209/13 - Lag om resenärers rättigheter-kompletterande bestämmelser http://www.regeringen.se/content/1/c6/22/04/85/1cb7876e.pdf - Lag om resenärers rättigheter-kompletterande bestämmelser - yttrande

REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2013-09-11 17 (30) 209 Lag om resenärers rättigheter kompletterande bestämmelser - remissyttrande Dnr 13/0238 Bakgrund Regionförbundet södra Småland har av Regeringskansliet/Justitiedepartementet beretts tillfälle att yttra sig över ovan rubricerade ärende. Remissvaren ska skickas till Justitiedepartementet senast den 7 oktober 2013. Beslutsunderlag - Lag om resenärers rättigheter-kompletterande bestämmelser - Lag om resenärers rättigheter-kompletterande bestämmelser - yttrande Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att avge yttrande över Lag om resenärers rättigheter-kompletterande bestämmelser DS 2013:44 i enlighet med upprättad handling. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

Dnr 13/0238 2013-08-27 Ann Mårtensson Tel: 0470-72 47 69 Förslag till remissyttrande Lag om resenärers rättigheter-kompletterande bestämmelser DS 2013:44 Ärendet Regionförbundet södra Småland har av Regeringskansliet/Justitiedepartementet beretts tillfälle att yttra sig över ovan rubricerade ärende. Remissvaren ska i 3 exemplar skickas till Justitiedepartementet senast den 7 oktober 2013. Sammanfattning och huvudsakliga innehåll Promemorian behandlar i huvudsak frågor som rör tre EU-förordningar om resenärsrättigheter: tågpassagerarförordningen, (EG) nr 1371/2007, fartygspassagerarförordningen, (EU) nr 1177/2010, och busspassagerarförordningen, (EU) nr 181/2011. Det lämnas förslag till hur förordningarnas tillämpningsområden bör avgränsas i förhållande till det förslag till lag om resenärers rättigheter i lokal och regional kollektivtrafik som har lämnats av Utredningen om en ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:81). När det gäller förordningarnas tillämpningsområde föreslås en avgränsning som möjliggör att lokal och regional trafik med tåg och buss kan omfattas av en nationell trafikslagsövergripande lagstiftning. Förslaget kompletterar lagförslaget i SOU 2009:81. Den enskilda transportsträckans längd föreslås bli styrande för om transporten ska anses regional eller mer långväga. I princip ska transporter som är kortare än 100 km regleras av den nationella trafikslagsövergripande lagstiftningen medan längre transporter ska regleras av tåg-busspassagerarförordningarna. 1 (2) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE-351 96 Växjö Telefon: 0470-77 85 00 Fax: 0470-77 89 40 E-post: info@rfss.se www.rfss.se

Dnr 13/0238 2013-08-200 Regionförbundets synpunkter Regionförbundet södra Småland har tagit del av rubricerad handling och anser det vara viktigt att det så långt som möjligt finns en samsyn när det gäller transportslagsövergripande regler. Detta för att underlätta hela resan perspektivet för resenären. Regionförbundet södra Småland har för övrigt inga synpunkter på lagförslaget. Växjö den 25 september 2013 REGIONFÖRBUNDET SÖDRA SMÅLAND Roland Gustbée ordförande regionstyrelsen Peter Hogla regiondirektör 2 (2)

Regionstyrelsen 2013-09-25 Ärende 6 k Nationell plan för transportsystemet 2014 2025 - Småland-Blekinges remissyttrande Dnr 12/0306 och 13/0087 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att ställa sig bakom Småland-Blekinges yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2014 2025. Ärendet Regionförbundet södra Småland, Region Blekinge, Regionförbundet i Kalmar län och Regionförbundet Jönköpings län lämnar härmed synpunkter utifrån behovet av att ta vara på och utveckla transportsystemet i sydöstra Sverige. Bifogade handlingar: - Nationell plan för transportsystemet 2014 2025 - Småland-Blekinges remissyttrande

VERSION 2013-08-21 Remissvar diarienummer N2013/2942/TE REV 2013-08-27 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Småland-Blekinges remissyttrande över förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Regionförbundet södra Småland, Region Blekinge, Regionförbundet i Kalmar län och Regionförbundet Jönköpings län lämnar härmed synpunkter utifrån behovet av att ta vara på och utveckla transportsystemet i sydöstra Sverige. Sydöstra Sverige - Strategiskt läge för hela landet Sydöstra Sverige ligger nära, men ändå långt borta. Detta framgår av den nyligen genomförda OECD-rapporten, vilken tydligt visar att sydöstra Sverige har brister i infrastrukturen och att tillgängligheten via väg- oh järnväg till EUs marknader är sämre här än för mer avlägsna regioner. Svenska statens transportplanering har under hela efterkrigstiden haft ett västorienterat perspektiv. Inte heller i modern tid har någon anpassning skett mot utvecklingen i österled. Enligt OECD riskerar Sverige att bromsa utvecklingen i Östersjöregionen genom att negligera transportplaneringen i sydöstra Sverige. Det strategiska läget för en ökad handel över Östersjön, mot växande ekonomier i Central- och Östeuropa samt Asien, är en betydande tillgång för hela landet. Efterfrågan på person- och godstransporter fortsätter att öka i högre grad än vad Kapacitetsutredningens prognoser visade. I Trafikverkets rapport Prognoser för arbetet med nationell transportplan 2014-20+25, publikation 2013:056, framgår också att godsflödet österut i absoluta tal kan komma att överstiga flödet mot Västeuropa redan 2030. Det är glädjande att man nationellt uppmärksammar denna utveckling. Vi anser dock att Trafikverket tydligare måste redogöra för hur man avser förbättra infrastrukturen i sydöstra Sverige för att möta den ökande handeln över Östersjön. Utvidgningen av EU och tillkommande ekonomier har förändrat kartbilden över sydöstra Sveriges utvecklingspotential. Regionförbunden i Småland Blekinge förväntar sig att det av en framsynt transportplan tydligt framgår hur de starka stråken i transportsystemet, Södra stambanan och stamvägarna, ska samverka med de regionala stråken för att möta den utveckling som ökade handelsströmmar i södra Östersjöregionen medför. Planförslaget saknar en strategi för hur sammanlänkningen av Sveriges transportnät i öst- västligriktning, till och från inlandsterminalerna via hamnar i sydost till viktiga transportkorridorer på andra sidan Östersjön ska ske. TEN-Ts nord-sydliga nätverk behöver knytas samman med TEN-Ts öst-västliga stamnätverk (core network). E22 ingår i TEN-Ts övergripande nätverk (comprehensive network) som knyter samman städer och hamnar utefter kusten i sydost. Delar av rv 40 ingår i TEN-Ts stamvägnät (core network) som en länk mellan väst- och ostkust, dock är länken i nuläget ofullständig. E22 och rv 40 har idag begränsad tillgänglighet som enligt planförslaget i väsentliga delar kommer att kvarstå efter planperioden 2025. Detta försvårar i hög grad möjligheten att åstadkomma robusta transportvägar via hamnarna samtidigt som övrig trafik bejakas. Knyt samman residensstäderna i sydöstra Sverige Internationaliseringen, globaliseringen och den demografiska utmaningen utgjorde grunderna i den regionala systemanalys för östra Götaland som antogs 2008. Regionen 1

måste möta obalans i befolkningstillväxten och samtidigt stärka attraktiviteten för en ökad inflyttning. Kapaciteten på järnvägsnätets huvudled i södra Sverige, Södra stambanan, är begränsad och ett växande problem. Residensstäderna i Småland Blekinge, med universitet och högskolor, ligger utmed anslutande järnvägar. Dessa tvärgående förbindelser är således synnerligen viktiga för hela sydöstra Sverige. Betydelsen av dessa tvärgående förbindelser kommer att öka ytterligare när Ostlänken och resterande delar av Götalandsbanan färdigställs. För att både lösa nationella problem på Södra stambanan och möjliggöra en nödvändig tätare sammanknytning av residensstäderna, måste dessa anslutande järnvägar förbättras. Vi vänder oss mot förslaget att öka kapaciteten på järnvägarna genom att utjämna tågens medelhastighet då det skulle sänka hastigheten för flertalet tåg i södra Sverige. Vi har ett gemensamt tågtrafiksystem med snabba regionaltåg, Öresundståg, som fungerar väl inom kollektivtrafikens stomnät. Detta system kommer framöver även att omfatta Jönköpings län. Utvecklingen är mycket gynnsam och kompletteras av lokaltågstrafik med uppehåll vid flera stationer. I Småland Blekinge finns en stark näringslivsstruktur bestående av små och medelstora företag som har alla möjligheter att växa med ett bättre transportsystem. Företagens tillgång till arbetskraft och människors möjligheter att pendla och resa ställer krav på god kollektivtrafik. Det handlar i stor utsträckning om att möjliggöra resor med tåg och buss i det nationella transportsystemet, inte minst är behovet av arbetsresor till storstadsregionerna av betydelse. De stora bristerna i sydöstra Sveriges järnvägsnät ger långa restider och för att klara klimatutmaningarna är en utbyggnad av kollektivtrafiken nödvändig. Delar av järnvägsnätet är dessutom oelektrifierat, vilket innebär större klimatpåverkan med dieseltåg samt att det inte går att skapa rationella trafikupplägg. På grund av bristerna i infrastrukturen är inte kollektivtrafiken konkurrenskraftig gentemot bilen. Bristerna i sydöstra Sveriges järnvägsnät gör flyget särskilt betydelsefullt för resor till och från huvudstaden. Flyget är en viktig del av Sveriges transporsystem och en del av kollektivtrafiken. Med få undantag är all infrastruktur i Sverige offentligt ägd; vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser. Både investeringar och drift av transportinfrastrukturen bekostas till allra största del med offentliga medel. Med anledning av EU-kommissionens förslag att driftbidrag till flygplatser ska fasas ut anser vi det vara en märklig ordning om flygplatser görs till ett undantag. Även flygtrafikens infrastruktur måste styras av principer för samhällsnytta, möjligheter till regional utveckling och tillgänglighet, och därmed likställas med annan infrastruktur. Transporter i balans Hela landet har som mål att bli fossilbränslefritt. Samtidigt svarar transportsystemet för de enskilt största utsläppen av koldioxid. Vi anser att planförslaget går för sakta fram i denna fråga och saknar en beskrivning av hur målet kan uppnås och vilka konsekvenser det får för samhället i övrigt. Det är förståeligt att planförslaget satsar på åtgärder i de tre storstadsområdena. Uteblivna satsningar i övriga delar av landet undergräver emellertid dessa områdens möjligheter att växa och utvecklas. Vi efterlyser en konsekvensbeskrivning över vilka effekter som kan drabba de delar av landet som år efter år får stå tillbaka till förmån för satsningar i storstadsområdena. Koncentrationen till storstadsregionerna orsakar kapacitetsbrister och svårlösta klimateffekter. Dessa kan avhjälpas bland annat genom satsningar på infrastruktur i regioner med lägre befolkningstäthet. Genom ökad tillgänglighet till dessa regioner ökar också näringslivets tillgång till alternativa transportvägar och nya marknader. Regionförbundet södra Småland Region Blekinge Regionförbundet i Kalmar län Regionförbundet Jönköpings län 2

Regionstyrelsen 2013-09-25 Ärende 7 a Företagsfabriken i Kronoberg AB (Inkubatorn i Kronoberg AB) bolagsordning Dnr 12/0080 Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår fullmäktige besluta Att fastställa bolagsordning för Företagsfabriken i Kronoberg AB. Ärendet Inkubatorn i Kronoberg AB ägs av Regionförbundet, Vidéum AB och Linnaeus University Deverlopment AB, med en tredjedel vardera. Bolaget har under 2013 ändrat namn till Företagsfabriken i Kronoberg AB. I samband med den anmälan om namnändring som gjordes till Bolagsverket upptäckte verket ett formellt fel i bolagets bolagsordning, vilket innebär att en reviderad bolagsordning skall antas av ägarna. Bifogade handlingar - Arbetsutskottets protokoll 210/13 - Tjänsteskrivelse. - Förslag till bolagsordning för Företagsfabriken i Kronoberg AB.

REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2013-09-11 18 (30) 210 Företagsfabriken i Kronoberg AB reviderad bolagsordning Dnr 12/0080 Bakgrund Inkubatorn i Kronoberg AB ägs av Regionförbundet, Vidéum AB och Linnaeus University Deverlopment AB, med en tredjedel vardera. Bolaget har under 2013 ändrat namn till Företagsfabriken i Kronoberg AB. I samband med den anmälan om namnändring som gjordes till Bolagsverket upptäckte verket ett formellt fel i bolagets bolagsordning, vilket innebär att en reviderad bolagsordning skall antas av ägarna. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse. - Förslag till bolagsordning för Företagsfabriken i Kronoberg AB. Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen föreslå fullmäktige besluta Att fastställa bolagsordning för Företagsfabriken i Kronoberg AB. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

Dnr 12/0080 2013-08-27 Anders Unger Tel: 0470-724734 Tjänsteskrivelse Företagsfabriken i Kronoberg AB (Inkubatorn i Kronoberg AB) bolagsordning Ärendet Inkubatorn i Kronoberg AB startades 2008 och ägs för närvarande av Regionförbundet, Videum AB och Linnaeus University Development AB, med en tredjedel vardera. Bolagets verksamhet syftar till att stödja utveckling av kunskapsintensiva företag och verksamheter, stimulera uppkomsten och den tidiga utvecklingen av nya akademiska företagsbildningar samt att effektivisera kommersialisering och kunskapsöverföring mellan forskning och företagande. Verksamheten riktar sig till företag med bakgrund i både näringsliv och akademi i hela länet och bolaget ska sträva efter att hitta nya arbetssätt som möjliggör för företag utanför inkubatorns fysiska miljö att verka i sin lokala miljö och ändå inkorporeras i inkubatorns verksamhet. Företag antas oavsett om de har anknytning till universitetet eller inte. När bolaget väljer företag ser man i första hand till affärsidén, tillväxtpotentialen i idén och entreprenörens egenskaper. Bolaget har en styrelse där ägarna finns representerade och regionförbundet har en ordinarie plats, vilken innehas av chefen för regionala utvecklingsavdelningen. Ärendet Bolaget har under 2013 ändrat namn till Företagsfabriken i Kronoberg AB. I samband med den anmälan om namnändring som gjordes till Bolagsverket upptäckte verket ett formellt fel i bolagets bolagsordning. Detta rör skrivningarna om hembudsskyldighet där ett tillägg gjorts, i enlighet med en tidigare regelförändring. Förändringen finns gråmarkerad i bifogad bolagsordning. Förslag till beslut Förslaget är att arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta att fastställa bolagsordning för Företagsfabriken i Kronoberg AB, enligt förslag. Regionförbundet södra Småland Videum Science park SE-351 96 Växjö, Sweden Telefon: 0470-77 85 00 Fax: 0470-77 89 40 E-post: info@rfss.se www.rfss.se 1 (1)

FÖRETAGSFABRIKEN I KRONOBERG AB ORG. NR 556760-8061 BOLAGSORDNING DEN 4 JUNI 2013 1 Firma Bolaget firma är Företagsfabriken i Kronoberg AB. 2 Föremål för bolaget verksamhet Bolaget har till föremål för sin verksamhet att i anslutning till Linneuniversitetet bedriva företagsinkubatorverksamhet och annan därmed förenlig verksamhet. 3 Ändamålet med bolaget verksamhet Ändamålet med bolagets verksamhet är att stötta utvecklignen av kunskapsintensiva och tillväxtorienterade företag och verksamheter samt stötta uppkomsten och kommerisaliseringen av nya akademiska avknoppningar. 4 Aktiekapital Aktiekapitalet skall utgöra lägst 120 000 kronor och högst 480 000 kronor. 5 Antal aktier I bolaget skall finnas lägst 1 200 och högst 4 800 aktier. 6 Styrelse Styrelsen skall bestå av lägst fem och högst sju ledamöter. Styrelsen väljs ett år i taget på ordinarie bolagsstämma (årsstämma) för tiden intill slutet av nästa ordinarie bolagsstämma. 7 Säte Styrelsen skall ha sitt säte i Växjö kommun, Kronobergs län. 1

8 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av bolagsstämman en revisor med suppleant. Revisorn och suppleanten skall vara auktoriserade revisorer. Revisorns och suppleantens uppdrag gäller till slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. 9 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma skall ske genom brev med posten till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 10 Ärenden på årsstämma På årsstämman skall följande ärende förekomma till behandling 1. Stämmans öppnande; 2. Val av ordförande vid stämman; 3. Upprättande och godkännande av röstlängd: 4. Val av en eller två justeringsmän; 5. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad; 6. Godkännande av dagordningen; 7. Framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen; 8. Beslut om a. fastställelse av resultat- och balansräkningen b. dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c. ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören; 9. Fastställande av arvoden åt styrelsen och revisorerna; 10. Val av styrelseledamöter; 11. Val av valberedning; 12. Val av revisor och revisorssuppleant i förekommande fall; 13. Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 11Räkenskapsår Kalenderår skall vara bolagets räkenskapsår. 2

12 Hembudsförbehåll Hembudsskyldighet Har en aktie övergått från en aktieägare till en person, som inte tidigare är aktieägare i bolaget, har i aktieboken införda aktieägare rätt att lösa aktien. Lösningsrätten ska kunna utnyttjas även för ett mindre antal aktier än erbjudandet omfattar. Den nye ägaren av aktien skall snarast efter förvärvet skriftligen anmäla aktieövergången till aktiebolagets styrelse. Anmälan skall innehålla uppgift om den ersättning som har lämnats för aktien och de villkor som den nye ägaren ställer för inlösen. När anmälan om en akties övergång har gjorts skall styrelsen genast anteckna detta i bolagets aktiebok med uppgift om dagen för anmälan. Vidare åligger det styrelsen att se till att varje lösningsberättigad person underrättas om hembudet. Styrelsen skall uppmana de lösningsberättigade att skriftligen framställa lösningsanspråk hos bolaget, senast inom två månader räknat från anmälan hos styrelsen om aktieövergången. Företräde mellan flera lösningsberättigade Anmäler sig fler än en lösningsberättigad, skall samtliga aktier så långt som möjligt fördelas mellan de lösningsberättigade i förhållande till deras tidigare innehav av aktier i bolaget. Återstående aktier fördelas genom lottning av bolagets styrelse eller, om någon lösningsberättigad begär det, av notarius publicus. Lösenbelopp och betalning Har en aktie som är underkastad lösningsrätt överlåtits mot vederlag, skall lösenbeloppet motsvara vederlaget, om inte särskilda skäl föranleder annat. Har aktien överlåtits vederlagsfritt skall priset bestämmas så att det motsvarar det pris som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden. Lösenbeloppet skall erläggas inom en månad från den tidpunkt lösenbeloppet blev bestämt genom överenskommelse mellan parterna eller genom dom. Tvist En tvist om lösningsrätt av aktier eller lösenbeloppets storlek, skall prövas av allmän domstol. Den som har begärt inlösen måste väcka talan inom två månader från den dag då lösningsanspråket framställdes hos bolaget. Rösträtt för aktierna under hembudstiden Överlåtaren har rätt att utöva rösträtten och därmed sammanhängande rättigheter för aktierna under den tid som hembudsförfarandet pågår. Växjö den 4 juni 2013 3

Regionstyrelsen 2013-09-25 Ärende 7 b Strukturfonder 2014-2020 (programskrivning) - Operativt program för regionalfonden Småland och Öarna 2014-2020 Dnr 13/0138 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att godkänna förslag till Operativt program för regionalfonden Småland och öarna 2014-2020. Att ge fortsatt mandat till den politiska styrgruppen att efter ev. synpunkter från regeringskansliets eller kommissionen fatta beslut om nödvändiga förändringar i programdokumentet. Att den politiska styrgruppen ansvarar för återrapportering till styrelsen för eventuella förändringar i dokumentet. Ärendet Regionstyrelsen ska godkänna förslag till Operativt program för regionalfonden Småland och öarna 2014-2020 vid styrelsemöte den 25 september 2013. Regionförbundet i Kalmar län har fått regeringens uppdrag att senast den 30 september 2013 lämna in ett nytt operativt program för regionalfonden 2014-2020. Regionförbundet södra Småland deltar tillsammans med övriga regioner inom Småland och Öarna i arbetet, och programmet ska godkännas av samtliga regionstyrelser innan det lämnas in. Bifogade handlingar - Arbetsutskottets protokoll 211/13 - Operativt program för regionalfonden Småland och Öarna 2014-2020

REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2013-09-11 19 (30) 211 Operativt program för regionalfonden Småland och Öarna 2014-2020 Dnr 13/0138 Bakgrund Regionstyrelsen ska godkänna förslag till Operativt program för regionalfonden Småland och öarna 2014-2020 vid styrelsemöte den 25 september 2013. Regionförbundet i Kalmar län har fått regeringens uppdrag att senast den 30 september 2013 lämna in ett nytt operativt program för regionalfonden 2014-2020. Regionförbundet södra Småland deltar tillsammans med övriga regioner inom Småland och Öarna i arbetet, och programmet ska godkännas av samtliga regionstyrelser innan det lämnas in. Programdokumentet kommer att färdigställas i slutet av september, varför dokumentet i sin helhet kan presenteras först på regionstyrelsen i samband med beslut. På arbetsutskottets sammanträde föredras ärendet muntligen. Vid eventuella synpunker på programmet från regeringskansliet eller kommissionen om justeringar bör den politiska styrgruppen få mandat från samtliga regionstyrelser att fatta beslut om nödvändiga förändringar i programdokumentet. Beslut Arbetsutskottet beslutar Att ställa sig bakom förslag till Operativt program för regionalfonden Småland och öarna 2014-2020, inför slutligt beslut i regionstyrelsen den 25 september. Att ge fortsatt mandat till den politiska styrgruppen att fatta beslut om nödvändiga förändringar i programdokumentet enligt ovan. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

Regionstyrelsen 2013-09-25 Ärende 8 a Förslag till Regional strategi och handlingsplan för biogas i Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Dnr 13/0233 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att avge yttrande över Förslag till Regional strategi och handlingsplan för biogas i Kalmar, Kronoberg och Blekinge län, i enlighet med upprättad handling. Ärendet Regionförbundet södra Småland har beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslag till regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län åtgärder 2013 2017 med utblick till 2020. Biogas Sydost har av Länsstyrelserna i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län fått i uppdrag att ta fram ett förslag till en regional strategi och handlingsplan för biogas. Strategin är avsedd att utgöra ett underlag i länsstyrelsernas miljömålsarbete. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 212/13 - Förslag till Regional strategi och handlingsplan för biogas i Kalmar, Kronoberg och Blekinge län - Yttrande över Regional strategi och handlingsplan för biogas i Kalmar, Kronoberg och Blekinge län, 2013-08-26

REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2013-09-11 20 (30) 212 Regional strategi för Biogas i Sydost - remissyttrande Dnr 13/0233 Bakgrund Regionförbundet södra Småland har beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslag till regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län åtgärder 2013 2017 med utblick till 2020. Biogas Sydost har av Länsstyrelserna i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län fått i uppdrag att ta fram ett förslag till en regional strategi och handlingsplan för biogas. Strategin är avsedd att utgöra ett underlag i länsstyrelsernas miljömålsarbete. Beslutsunderlag - Förslag till Regional strategi och handlingsplan för biogas i Kalmar, Kronoberg och Blekinge län - Yttrande över Regional strategi och handlingsplan för biogas i Kalmar, Kronoberg och Blekinge län, 2013-08-26 Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att avge yttrande över Förslag till Regional strategi och handlingsplan för biogas i Kalmar, Kronoberg och Blekinge län, i enlighet med upprättad handling. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

Dnr 13/0233 2013-08-26 Heidi Samuelsson Tel: 0470-77 86 02 Förslag till yttrande över Regional strategi och handlingsplan för biogas i Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Bakgrund Regionförbundet södra Småland har beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslag till regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län åtgärder 2013 2017 med utblick till 2020. Biogas Sydost har av Länsstyrelserna i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län samt EU fått i uppdrag att ta fram ett förslag till en regional strategi och handlingsplan för biogas. Strategin är avsedd att utgöra ett underlag i länsstyrelsernas miljömålsarbete. I den tillhörande handlingsplanen föreslås åtgärder som är kopplade till de klimat- och miljömål som respektive län satt upp och som bidrar till att de regionala miljömålen för biogas uppnås. Åtgärderna är tidsatta och involverar flera olika aktörer. I de flesta fall finns också en ansvarig föreslagen, vilket Biogas Sydost önskar synpunkter på. Sammanfattning av strategin Biogas Sydost är ett regionalt nätverk som aktivt arbetar för att förbättra förutsättningarna för biogas i Sydöstra Sverige. Biogas Sydost har tagit initiativet till en gemensam strategi och handlingsplan tillsammans med länsstyrelserna i respektive län. Syftet med strategin är att hjälpa regionen att nå sina klimatmål genom att peka på de möjligheter som finns genom lokalt producerad och konsumerad biogas men också på de utmaningar som måste övervinnas om målen ska uppnås. Regionen har olika förutsättningar för biogasproduktion. Strategin visar biogaspotentialen i Sydost utifrån olika delar i processen, från olika substrat till vilka förutsättningar som krävs för att få lönsamhet i produktionens olika delar. I flera avseende handlar det om behov av samverkan olika sätt och olika nivåer för att få lönsamhet i de olika stegen t.ex. samarbete kring rötnings anläggningar och insamling av substrat. För Kronobergs län är målet: 1 (2) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE-351 96 Växjö Telefon: 0470-77 85 00 Fax: 0470-77 89 40 E-post: info@rfss.se www.rfss.se

Dnr 13/0233 2013-08-26 Produktion av förnybart fordonsbränsle t.ex. biogas ska vara minst 30 GWh år 2020 (motsvarar årsförbrukning för ca 2700 bilar). Det ska finnas tankställen för förnybara fordonsbränslen (utöver E85) i alla kommuner i Kronobergs län år 2020. Strategion tar upp mål för produktion och distribution där ansvariga främst är kommuner, Länsstyrelsen, bränslebolag och mackägare. Biogas Sydost önskar synpunkter på följande: - Synpunkter på förslag till ansvarig, aktörer och tidplan - Andra viktiga åtgärder som bör läggas till strategin - Synpunkter på förslag till reviderade mål för Kalmar län - Hur ser ni på möjligheten att anta det slutliga dokumentet i er organisation? Förslag till synpunkter på strategin Regionförbundet södra Småland ser positivt på förslaget till regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Strategin ger en bra bild över situationen idag och vilka hinder och möjligheter som finns för biogas i Sydost. Strategin ger därmed en bra grund för prioriteringar både lokalt och regionalt och visar på att fortsatt samarbete i de tre länen krävs för att stimulera en ökad biogas produktion och konsumtion. Regionförbundet södra Småland omnämns ej direkt som ansvarig eller aktör till några av de åtgärder som tas upp i handlingsplanen. Däremot lyfts den regionala politiken som en viktig aktör för att förankra och sprida biogasstrategin. Klimatkommission Kronoberg kan här utgöra en lämplig arena. Klimatkommissionen har, i detta sammanhang, delat ut Framstegsstämpel till Biogas initiativen i Alvesta och Älmhult vilka omnämns i strategin. Regionförbundet är en nyckelaktör genom Länstrafiken Kronoberg och de satsningar som gjorts på biogas samt genom fortsatt arbete för att nå målet om fossilbränslefri kollektivtrafik 2020. Regionförbundet kommer att stödja biogasstrategin genom sitt arbete i Klimatkommission Kronoberg samt genom de satsningar som fortsatt görs inom kollektivtrafiken för att södra Småland ska karakteriseras av långsiktigt hållbara kommunikationslösningar. Växjö den 25 september 2013 Roland Gustbée Regionstyrelsens ordförande Peter Hogla Regiondirektör 2 (2)

Regional strategi och handlingsplan för biogas i Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Remissupplaga, juni 2013

Rapportnamn: Upplaga: Projektägare: Projektledare: Arbetets genomförande: Finansiering: Framsida: Regional strategi och handlingsplan för biogas i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län Remissversion, juni 2013 Endast publicerad digitalt. Rapporten kan laddas ned på www.biogassydost.se. Energikontor Sydost, Framtidsvägen 10 A, Växjö Hannele Johansson, Energikontor Sydost Strategin har tagits fram av Biogas Sydosts medlemmar. Arbetet medfinansieras av länsstyrelserna i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län samt EU genom Intelligent Energy Europe -projektet Bio-methane Regions Bildmaterial från Carolina Gunnarsson, Regionförbundet i Kalmar län; Västerviks kommun; Växjö kommun och Mårten Ahlm, Biogas Syd

Sammanfattning Biogas Sydost är ett regionalt nätverk som aktivt arbetar för att förbättra förutsättningarna för biogas i Sydöstra Sverige. I oktober 2011 tog Biogas Sydost initiativet till en gemensam biogasstrategi och handlingsplan för hela sydostregionen tillsammans med länsstyrelserna i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Syftet med strategin är att hjälpa regionen att nå sina klimatmål genom att peka på de möjligheter som finns genom lokalt producerad och konsummerad biogas men också på de utmaningar som måste övervinnas om man vill erbjuda den nästan helt fossilbränsleberoende fordonsflottan ett miljövänligt alternativ. Strategin har tagits fram av Biogas Sydosts medlemmar under flera arbetsmöten. Två gånger har regionala representanter bjudits in till seminarier och workshops för att de ska få tillfälle att komma med synpunkter. Under tiden har Biogas Sydost också lämnat synpunkter på de klimat- och miljömål tillika trafikförsörjningsprogram som varit på remiss. De antagna, och i vissa fall, föreslagna nya målen är därför de som åtgärderna syftar till att uppnå. Under arbetets gång har två underlagsrapporter, som visar på en god potential av substrat från såväl gödsel som matafall, tagits fram. Den största potentialen finns utan tvekan inom gödsel. Potentialen är dock mycket ojämnt fördelad inom regionen. För närvarande finns det två intressanta projekt på gång i regionen som bygger på gemensam rötning av gödsel från olika gårdar till biogas som sedan uppgraderas till fordonsgas. Dessa initiativ kommer att få stor betydelse för om fler liknande anläggningar kommer att byggas. Den svenska regeringen har beslutat om att minst 50 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ska år 2018 behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 % så att även energin tas till vara. Detta innebär att rötning och biogasproduktion ska prioriteras framför förbränning och kompostering. När man diskuterar hur mycket matavfall som finns tillgängligt så har det stor betydelse hur stor andel av befolkningen som är ansluten till ett system för insamling av matavfall. Två nya anläggningar har invigts och uppbyggnaden av en tredje påbörjats under tiden arbetet med strategin pågått. Dessa tre anläggningar kommer gemensamt att öka produktionen av uppgraderad biogas från 10 GWh till 65 GWh i våra tre län. Det finns m.a.o. även en god investeringsvilja i regionen. Det som krävs är bl.a. finansiering, långsiktiga avtal som garanterar avsättningen för den producerade gasen för ett pris som täcker produktionskostnaden samt långsiktiga regler och riktlinjer och, inte sällan, politisk vilja. De klimat- och miljömål som regionen antagit öppnar upp för goda möjligheter för biogasen. I alla områden där biogas har etablerats framgångsrikt har bussar och kollektivtrafik varit en nyckel men alla offentligt ägda fordon bildar en lämplig marknad för biogas. Dels går det att fatta politiska beslut som styr mot biogas och dels är de avtal som tecknas i regel ångsiktiga. Med användningen av biogas följer också samhällsekonomiska vinster i form av bättre miljö, ökad bruttoregionalprodukt och fler arbetstillfällen som talar ytterligare för att det är den offentliga sektorn som behövs som motor om vi vill att biogasens ska vara ett reellt alternativ som fordonsbränsle. Till dessa kan sedan läggas alla privata fordon som också kan gå på biogas. Fordonsteknologin är välutvecklad och biogas är ett förnybart fordonsbränsle som vi har tillgång till idag.

English summary Biogas Sydost (Biogas Southeast) is a regional network with the ambition to improve the conditions for bio-methane in the southeast part of Sweden. It is also the advisory board in the IEE Bio-methane Regions project. In October 2011, Biogas Sydost initiated the work with a common bio-methane strategy and action plan for the whole southeast region together with the County Councils in Blekinge, Kalmar and Kronoberg Counties. The aim of the strategy is to help the counties reach their climate targets by pointing out the possibilities with locally produced bio-methane, but also the challenges that has to be overcome if we wish to offer the fossil fuel dependent transport sector a renewable alternative i.e. bio-methane. The strategy has been prepared by the members of Biogas Sydost during several task force meetings. Regional representatives have been invited to attend two seminars with workshops to give their opinion about the work. Biogas Sydost has also been given the possibility to comment the revised climate targets in two of the three counties and, in the third county, Biogas Sydost has suggested that new targets for bio-methane should be proposed. This has now been done and the new targets will be sent for comments together with the regional strategy and action plan. The actions suggested in the present strategy aim therefore to reach these new targets. The work with the strategy started with two studies that showed good potential for bio-methane production from manure as well as house hold and food industry waste. The biggest potential comes from manure even if it is unevenly distributed in the region. Today there are two interesting initiatives going on. In one of them, 18 local farmers, one producer of bio-methane, a globally operating supplier of turnkey plants for biogas and bio-methane industry and an investment company have started a limited company for the cooperative production of bio-methane in a centralized plant. The second one is a company owned by 12 farmers that is still looking for market opportunities in order to be able to start the production. Biogas Sydost has put them in connection with some of the possible business partners. The outcome of these two projects will have a huge impact if similar initiatives will be made. The Swedish Government has decided that 50 % of all household and food industry waste shall be treated biologically from 2018 and that at least 40 % of the energy content shall be captured. This means that the digestion of this waste to biogas and/or bio-methane should be prioritized. During the work with the strategy, two new plants have been inaugurated and the construction of a third one has started. These three plants will together increase the production of bio-methane from 10 GWh or 1 million Nm 3 /yr to 65 GWh or 6,5 million Nm 3 /yr. This means that there are investors interested in bio-methane production in our region. What they need is long-term contracts and rules to take action. In all regions where bio-methane has been introduced successfully as vehicle fuel, the public sector has been the key. The main reason is that it makes it possible to make political decisions for the advantage of bio-methane but also that the procurements of public transports are made with long term contracts often up to ten years. The climate targets now set in the southeast Sweden open up for new bio-methane investments.

Innehåll Regional strategi och handlingsplan för biogas i Kalmar, Kronoberg och Blekinge län... 1 Remissupplaga, juni 2013... 1 1. Inledning... 7 1.1 Metodik... 7 1.2 Organisation... 8 2. Definition av regionen... 9 2.1 Situationen idag... 9 2.2 Regionala mål för biogas... 10 2.2.1 Blekinge län... 10 2.2.2 Kalmar län... 10 2.2.3 Kronobergs län... 12 2.3 Biogaspotentialen i Sydost från olika substrat... 12 2.3.1 Gödsel... 13 2.3.2 Matavfall... 14 2.3.3 Restprodukter från livsmedelsindustrin... 16 2.3.4 Avloppsslam... 17 2.3.5. Nya substrat... 17 2.3.6 Biogaspotential fördelat per län (GWh/år)... 18 3. Marknadspotentialen för biogas... 18 3.1 Kollektivtrafikens behov av biogas... 18 3.1.1 Blekinge län... 18 3.1.2 Kalmar län... 18 3.1.3 Kronobergs län... 19 3.2 Biogas till övriga offentligt ägda fordon... 19 3.2 Biogas till tunga fordon... 19 3.3 Bussdepåer... 20 3.4 Tankställen... 20 4. Hinder och barriärer... 21 4.1 Potentialen för biogas... 21 4.2 Distribution... 22

4.3 Bristen på långsiktiga regler och styrmedel... 22 4.4 Marknadens begränsning... 22 4.5 Fordon... 23 4.6 Tillståndsprocess... 23 4.7 Rådgivning... 23 5. Handlingsplan... 24 5.1 Blekinge län:... 25 5.2 Kalmar län... 26 6.3 Kronobergs län:... 29 6. Kommunikationsstrategi... 30 6.1 Medlemmar... 30 6.2 Intressenter... 30 6.3 Allmänheten... 30 7. Validering av strategin och handlingsplanen... 31 8. Utvärdering... 31 9. Källor... 31

1. Inledning Biogas Sydost är ett regionalt nätverk som består av företrädare för såväl offentlig sektor som privat näringsliv. Tillsammans representerar nätverket hela värdekedjan från produktion till konsumtion. Biogas Sydost arbetar aktivt för att förbättra förutsättningarna för biogas i Sydöstra Sverigegenom att erbjuda en plattform för olika aktörer som vill utveckla produktionen, distributionen och användningen av biogas. I vår region finns idag många goda initiativ som står i startgroparna för att realiseras. Genom att sammanföra aktörerna och samordna insatserna bidrar Biogas Sydost till att de blir verklighet liksom att de mål som beslutas på regional nivå uppnås. I oktober 2011 tog Biogas Sydost initiativet till en gemensam biogasstrategi och handlingsplan för hela regionen tillsammans med länsstyrelserna i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Den framtagna strategin är avsedd att utgöra ett verktyg som ska hjälpa våra tre län att nå sina klimatmål genom att bli fria från fossila bränslen och uppnå en fossilbränsleoberoende transportsektor per 2030. Arbetet medfinansieras av länsstyrelserna i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län samt EU genom Intelligent Energy Europe-projektet Bio-Methane Regions och leds av Energikontor Sydost. 1.1 Metodik Arbetet med den regionala strategin startade den 28 oktober 2011 i Växjö genom att ett sextiotal inbjudna representanter för den offentliga sektorn i våra tre län anslöt sig till ett gemensamt uppstartsmöte. Sedan dess har arbetet drivits fram i en arbetsgrupp bestående initialt av Steve Karlsson, Växjö kommun; Stefan Svenaeus, Länsstyrelsen i Kalmar län; Stefan Halldorf, Hushållningssällskapet; Thomas Rehnström, Kalmar Läns Trafik, Mikael Runesson, Nordisk Etanol & Biogas och Hannele Johansson, Energikontor Sydost. Totalt har åtta arbetsgruppsmöten ägt rum. Allt eftersom strategin har vuxit fram har arbetsgruppsmöten arrangerats i samband med ordinarie medlemsmöten och deltagarna i arbetsgruppen har kommit att bestå av medlemmarna i Biogas Sydost. Totalt har tre sådana möten ägt rum, en under hösten 2012 och två under våren/sommaren 2013. På uppdrag av Biogas Sydost samt länsstyrelserna i Blekinge, Kalmar och Kronoberg har en potentialstudie utarbetats av Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge. Rapporten har sedan utgjort underlag för den regionala handlingsplan som tagits fram som en del av strategiarbetet. Under Energiting Sydost 2012 arrangerades ett upptaktsmöte för regionala aktörer med workshops för att få synpunkter på potentialstudien och det fortsatta arbetet. På uppdrag av Biogas Sydost och med stöd från Jordbruksverket togs även en pilotstudie med titeln Varför gör inte alla kommuner biogas av sitt matavfall? fram. Biogas Sydost har under 2012 skrivit remissvar till Trafikförsörjningsprogrammet i Kalmar län samt till den revidering av miljömål som ägt rum i Kronobergs län för att lyfta fram biogasen som ett alternativ till fossila drivmedel. Biogas Sydost har också tagit ställning till de miljömål som Klimatkommissionen i Blekinge län tagit fram men beslutat att ställa sig bakom de mål som föreslagits. Projektledaren för Biogas Sydost har deltagit i mötet med referensgruppen för Klimatsamverkan i Kalmar län i maj 2013 för att där lyfta fram behovet att revidera de mål som sats för biogasen.

Genom samverkan med övriga biogasnätverk i vädersträck under Energigas Sveriges paraply har Biogas Sydost deltagit som föredragande i Gasdagarna i Ystad samt Energimyndighetens årliga konferens Energiutblick 2012 i Göteborg. I de sistnämnda har syftet varit att göra regeringen och riksdagen uppmärksamma om behovet av långsiktiga regler för biogas. 1.2 Organisation Initiativtagare tillika genomförare av arbetet har varit Biogas Sydosts medlemmar. Projektledare för arbetet har varit Hannele Johansson, Energikontor Sydost som även är projektledare för Biogas Sydost. Representanter för länsstyrelserna i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län har deltagit i en del av mötena.

2. Definition av regionen Sydöstra Sverige består av Kronoberg, Kalmar och Blekinge län. Antalet invånare i regionen är ca 571 000 vilket är 6,1 % av alla invånare i landet. Kalmar län är den mest folkrika delen med 234 000 invånare följt av Kronoberg med 184 000 och Blekinge med 153 000. De tre länen har tillsammans en yta på 23 536 km 2 vilket utgör 5,2 % av landets yta. Invånarantalet per km 2 är 24 jämfört med genomsnittet för landet som är 21 invånare/ km 2 Regionen har olika förutsättningar för biogasproduktion. Stora delar domineras av skogsbygd med mindre jordbruk och dåliga förutsättningar för jordbruksbaserad biogasproduktion. Den östra delen som utgörs av Kalmar län har en större del djurhållning och jordbruksproduktion eftersom den bördiga jorden ger bra förutsättningar för detta. Där finns också en omfattande livsmedelsindustri bestående av slakterier, mejerier och bryggerier. Följaktligen har Kalmar län den största potentialen för biogasproduktion av de tre länen i Sydost. Men även inom Kronobergs län och Blekinge finns jordbruksintensiva områden där potential för biogasproduktion är god. År 2012 rötades totalt ca 60 GWh biogas i regionen. 2.1 Situationen idag Produktionen i länen har tagit fart de senaste åren då beslut fattats om tre nya anläggningar, en i varje län, som tillsammans ökar produktionen av uppgraderad biogas från ca 10 GWh till ca 65 GWh i vår region. Både produktion och uppgradering av biogas till fordonsgas sker vid denna rapports framställande i juni 2013, i Kalmar, Karlshamn, Växjö och Västervik. I Kalmar går 15 stadsbussar och 12 sopbilar på biogas. I Växjö går alla 38 stadsbussarna men inga sopbilar på biogas. I Karlshamn går 14 sopbilar men inga bussar på biogas. I Västervik, som även förser tankstället i Oskarshamn med biogas, går fyra sopbilar på biogas. I de kommuner som har publika tankställen dvs. Älmhult, Växjö, Västervik, Oskarshamn, Kalmar, Karlshamn och Olofström går de flesta lätta gasfordonen. Total fanns ca 740 gasfordon i länet 2012. I Växjö har man precis startat upp en samrötningsanläggning (slam + matavfall) med uppgradering till fordonsgas. På sikt ska den producerade gasen räcka till alla bussarna i Växjö tätort. I Mörrum, Karlshamns kommun, togs torrötningsanläggningen, som rötar biogas från matavfall för uppgradering till fordonsgas, i bruk i februari 2013. När anläggningen är i full drift kommer produktionen att uppgå till 15 GWh. Biogasen säljs till E.ON som levererar den vidare till tankställen i Olofström och Karlshamn. I Kalmar län har Famax AB tagit över Kalmar Biogas. Produktionen, som förser stadsbussarna i Kalmar med biogas, uppgår till ca 8 GWh per år. Det nybildade företaget More Biogas i Småland AB som ägs av 18 lantbrukare, Läckeby Water, ALMI Invest samt Famax har beslutat att bygga en anläggning som ska röta gödsel men även annat avfall som sedan uppgraderas till fordonsgas. I steg 1 kommer anläggningen att producera 20 GWh eller 2 miljoner Nm3 fordonsgas per år och om steg 2 realiseras kommer det att innebära en årsproduktion på ca 40 GWh eller 4 miljoner Nm2. I detta sammanhang är kollektivtrafikupphandlingen i Kalmar län 2017 mycket viktig.

2.2 Regionala mål för biogas Det finns stora variationer i de mål som de tre länen satt för biogasen. I vissa fall bör de ses över eftersom de uppenbarligen inte kommer att uppnås. I andra fall låter man biogasen ingå i förnybara drivmedel vilket inte kommer att gynna biogasen. I det här dokumentet har vi tagit med de mål som har bäring på biogasen. Fullständiga måldokument går att finna på Biogas Sydosts hemsida under Regional strategi\underlagsrapporter. 2.2.1 Blekinge län Energianvändningen låg inom transportsektorn i Blekinge län år 2010 på 1528 GWh. I den regionala klimat- och energistrategin för Blekinge län föreslås bl.a. följande klimatmål för länet: Generellt: Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser minska med 50 % jmf med år 1990. Det innebär att växthusgasutsläppen är max 3,5 ton CO2ekv/capita (drygt 30 % lägre än år 2010). Till år 2020 ska energianvändningen minska med 20 % jmf med år 1990. Det innebär att energianvändningen i Blekinge är max 5 297 GWh (30 % lägre än år 2010). Till år 2020 ska andelen förnybar energi utgöra 80 % av energianvändningen. År 2010 var andelen förnybar energi 62 %. Bränslen: Till år 2020 ska andelen förnybara drivmedel utgöra minst 15 %. År 2010 var andelen förnybara drivmedel 6 %. Andelen biobränslen ska år 2020 vara 50 % av den totala energianvändningen. År 2015 ska man kunna tanka biogas på minst ett ställe i varje kommun. Andelen biobränslen ska år 2020 vara 50 % av den totala energianvändningen År 2020 ska transporternas energianvändning åter vara nere på 1990 års nivå (1 350 GWh), d.v.s. en minskning med 11 % jmf med år 2010. År 2020 har antalet bilar per invånare en nedåtgående trend och andelen miljöbilar är 30 % (år 2011 var andelen 9 %). Andelen förnybara bränslen ska öka till 15 % 2020 (jämfört med 0,2 % 2010) 2.2.2 Kalmar län Energiförbrukningen inom transportsektorn i Kalmar län var 2 737 GWh år 2010. Generellt: Det övergripande målet för Kalmar län är att nettoutsläppen för fossil koldioxid ska vara noll år 2030. Följande delmål gäller för Kalmar läns transportrelaterade energi- och klimatarbete: År 2014 har utsläppen av fossil koldioxid minskat med minst 30 % jämfört med år 1990. År 2020 är motsvarande siffra 50 %. År 2014 är utsläppen av fossil koldioxid från vägtrafiken i Kalmar län 5 % lägre än år 1990. År 2020 är utsläppen av fossil koldioxid från vägtrafiken i Kalmar län 50 % lägre än år 1990. År 2020 är alla samhällsbetalda resor klimatneutrala. År 2020 är alla samhällsbetalda godstransporter klimatneutrala.

Biogas: För arbetet inom biogasområdet gäller dessutom följande strategier (i förkortad form): 1. Samarbete för att effektivisera arbetet, driva på utvecklingen, eliminera flaskhalsar samt öka kunskapen om biogas. 2. Offentlig sektor ska aktivt medverka till en utökad produktion och konsumtion av biogas. 3. I första hand ska outnyttjad biomassa användas för biogasproduktion, t ex biologiskt avfall, slam, gödsel och biomassa från Östersjön. Detta ger miljömässiga och resursmässiga mervärden. 4. I första hand ska producerad biogas användas för att ersätta drivmedel till fordon. 5. Nyttja de stödmöjligheter som finns, såväl nationellt som internationellt. 6. Arbetet ska genomsyras av ett hållbarhetsperspektiv, dvs. en sammanvägd bedömning av ekonomiska, ekologiska och sociala effekter. Styrelsen för Regionförbundet i Kalmar län har också antagit ett antal delmål, vilka nu föreslås revideras för att bättre motsvara förutsättningarna. Dessa är: År 2014 uppgår produktion av biogas till 100 GWh och år 2020 till 300 GWh. Det senare motsvarar, med 2007 års siffror som bas, 10 % av alla drivmedel. År 2014 finns det minst 4 500 biogasbilar i Kalmar län, varav minst 300 inom offentlig sektor. År 2020 är motsvarande siffra 10 000 biogasbilar, varav minst 1 000 i offentlig sektor. År 2014 finns det minst nio tankställen för biogas, väl spridda i länet. År 2016 finns det minst ett tankställe för biogas i varje kommun. År 2014 drivs 100 tunga fordon med biogas eller med Dual Fuel-teknik Följande förslag till nya mål föreligger: År 2017 uppgår produktion av biogas till 100 GWh och år 2030 till 300 GWh. Det senare motsvarar, med 2010 års siffror som bas, en tiondel av alla drivmedel. Kommentar: Siffrorna för år 2017 bygger på den sammanställning som arbetats fram gemensamt av KLT och ett antal potentiella biogasproducenter (mars 2013). År 2017 finns det minst 2 500 biogasbilar i Kalmar län, varav minst 300 inom offentlig sektor. År 2020 är motsvarande siffra 5 000 biogasbilar, varav minst 1 000 i offentlig sektor. (Kommuner och landsting har cirka 1 500 personbilar. Dessa byts ut vart 5-8 år, dvs. ca 200 nya bilar om året.) År 2017 finns det minst sju tankställen för biogas, väl spridda i länet. År 2020 finns det minst ett tankställe för biogas i varje kommun. Kommentar: Målet 2017 bygger på redan fattade beslut (två tankställen i Kalmar, ett i Oskarshamn och ett i Västervik), samt på KLTs behov för samhällsbetalda resor, nämligen ytterligare tankställen i minst Borgholm, Vimmerby/Hultsfred och Emmaboda/Nybro. Biogas som förstahandsval för bussar i stråktrafik vid nästa länsupphandling 2017. Kvarstår i något modifierad form.

Delmål för tunga fordon utgår. 2.2.3 Kronobergs län Transportsektorn i Kronobergs län använde 2 067 GWh energi år 2010. I de regionala miljömålen för Kronobergs län finns angivet att Kronoberg ska vara ett plusenergilän år 2050. Det innebär att produktionen av förnybar energi och biobränsle överstiger den totala energianvändningen i länet. Även Kronobergs län har som mål att användningen av fossila bränslen inom länet har upphört till 2030. Generellt: Utsläppen av koldioxid från fossila bränslen ska till år 2020 ha minskat till 2 ton per år och länsinvånare. Vidare är ett mål att 70 % av den totala energianvändningen i Kronobergs län kommer från förnybara källor år 2020. Bränslen: Utsläppen av fossil koldioxid från trafik och arbetsfordon ska år 2020 ha minskat med 35 % jämfört med 1990 års utsläpp. Förnybara fordonsbränslen utgör minst 30 % inom vägtransporter år 2020. Produktionen av förnybara fordonsbränslen t.ex. biogas ska vara minst 30 GWh år 2020. (motsvarar årsförbrukningen för ca 2700 bilar). Det ska finnas tankställen för förnybara fordonsbränslen (utöver E85) i alla kommuner i Kronobergs län år 2020. 2.3 Biogaspotentialen i Sydost från olika substrat Inför arbetet med den regionala biogasstrategin har två underlagsrapporter tagits fram av Stefan Halldorf på Hushållningssällskapet. Halldorf utgår bl.a. från den nationella beräkningen av biogaspotentialen som gjordes 2008 och finns redovisad i rapporten Den svenska biogaspotentialen från inhemska restprodukter (Envirum, Biomil, 2008). Rapporten finns på www.energigas.se Övriga rapporter som legat till grund för arbetet är uppskattningen av biogaspotentialen i Kalmar, Blekinge och på Öland. Dessa rapporter finns att ladda ner på www.biogasydost.se. Total biogaspotential i Sydost från olika substrat (2008) [GWh/år] Substrat Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Matavfall 26 34 22 Avloppsslam 14 25 13 Livsmedels- och skogsindustri exkl. slakt 8 50 7 Gödsel 141 339 87 Totalt 189 448 129 Detta ska ses som en total potential. Den verkliga potentialen landar på knappt 70 % av den totala potentialen. Enligt de potentialstudier som gjorts av Halldorf och som ligger som underlag för den här strategin är potentialen för de olika avfallslagen i respektive län enligt följande:

Total biogaspotential i Sydost från olika substrat, Halldorf 2012 [GWh/år] Substrat Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Organiskt hushållsavfall 14,8 18,7 13 Avloppsslam 10,2 15,9 7,9 Livsmedelsavfall inkl. slakt 9,7 96 16 Gödsel 123,4 332,2 83,2 Totalt 158,1 462,8 120,1 2.3.1 Gödsel Den största potentialen finns hur som helst i lantbrukets gödsel. Generellt sett är det dock utspritt på många olika lantbruksföretag. Potentialen är mycket ojämnt fördelad inom regionen, vilket speglar om kommuner domineras av skogs- eller jordbruksmark. Den största potentialen finns i Kalmar län där det finns många och stora jordbruk. Man måste ha i åtanke att den tekniska potentialen inte är fullt så stor som siffrorna ovan visar. Det förekommer en hel del lösdrift av kreatur vilket gör att gödseln inte går att samla in. Det finns även svårigheter att samordna transport av gödsel i områden där det finns många mindre gårdar. Utifrån de begränsningar som tas upp i studien Biogas i Sydost 2012 En potentialstudie för Kronobergs, Kalmar och Blekinge län (Halldorf 2012) har man kommit fram till följande potential fördelat på kommuner med de bästa förutsättningarna. Kommuner med stor biogaspotential: Område Potential [GWh] Borgholm 65.3 Mörbylånga 55.3 Kalmar 41.8 Västervik 41.3 Alvesta 28.3 Vimmerby 27 Sölvesborg 26.7 Högsby 16.1 Södra Möre/Karlskrona Hot Spots Områden med stor potential för biogasproduktion från gödsel För att kunna identifiera områden där det finns rikligt med substrat som är lämpligt för rötning till biogas har potentialen presenterats på kommun- och församlings nivå. På så sätt har man fått fram områden som lämpar sig särskilt väl för biogasproduktion. Dessa är: Ett område i Alvesta, bestående av Hjortsberga och Kvenneberga församlingar med en potential på ca 7,2 GWh. I Södra Vi i Vimmerby kommun kommer man upp till en potential på 9,7 GWh.

I Odensvi i Västervik har man en potential på 7,8 GWh, och här finns en biogasanläggning som togs i drift 2009. I Högsby kommun når man en potential på 11,1 GWh, vilket är den enskilt största i någon församling i Kalmar län. I Fliseryd i Mönsterås kommun har man en potential på 10 GWh, här utgörs dock den största potentialen av ett äggproducerande företag och det finns ingen egen åkermark nära företaget. I Kalmar kommun som har en stor andel jordbruk så finner man områden med stor potential för biogas: I Ljungby och Förlösa - Kläckeberga församling finns en potential på 8.7 respektive 7,2 GWh och i Läckeby har man nu beslutat att bygga en anläggning för produktion av biogas. I Gärdslösa församling finns en potential på 8,8 GWh och den totala potentialen i Borgholms kommun är hela 65,3 GWh. Potentiellt kluster Karlskrona-Södra Möre bör studeras närmare. Sölvesborg 26,7 GWh 2.3.1.1 Förutsättningar för gödselbaserade kluster Det finns två intressanta projekt på gång i regionen, More Biogas i Småland AB och Alvesta Biogas AB, som bygger på samrötning av gödsel från olika gårdar för att sedan uppgradera gasen till fordonsgas. Dessa kommer att få stor betydelse för om fler liknande anläggningar kommer att byggas. Den viktigaste faktorn i gödselbaserade kluster, som bygger på att olika lantbrukare skall samarbeta, är helt enkelt den mänskliga faktorn. Det måste finnas tillit och förtroende för varandra för att samarbeten skall komma till stånd. Det måste också finnas ett gemensamt mål, eller ett gemensamt användningsområde för biogasen som gynnar alla. Minst lika viktig som produktionen av biogas är avsättningen för biogödsel som kommer från en anläggning. Ju större anläggning det blir, desto mer gödsel blir koncentrerad på en plats. Frågor om gödselseparering och gödselförädling blir mycket aktuella. Gödsel av olika kvalitet och gaspotential kan behöva värderas olika. Allt sådant tar tid att komma fram till. När det dessutom handlar om stora investeringar behöver det finnas säkra kalkyler för att man skall våga gå in i gemensamma projekt långsiktiga kontrakt och tillräckligt betalt för gasen tillräckligt med kapital för en investering 2.3.2 Matavfall När man diskuterar hur mycket matavfall som finns tillgängligt så måste man komma ihåg att det även spelar stor roll hur stor andel av befolkningen som är ansluten till systemet för insamling av matavfall, samt att val av förbehandlingsteknik spelar stor roll för hur mycket av matavfallet som faktiskt kan rötas i rötkammaren. I rapporten Varför gör inte alla kommuner biogas av sitt matavfall? Konstaterer Stefan Halldorf, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge, att matavfallsmängderna som finns att tillgå i de tre länen är totalt ca 38 125 ton fördelade enligt följande:

Matavfall i länen i Sydost Folkmängd Matavfall Kg/capita och år 2011-12-31 ton Kronoberg 184 654 12 155 66 Kalmar 233 090 15 280 66 Blekinge 152 979 10 690 70 SUMMA 570 723 38 125 67 2.3.2.1 Blekinge län I Blekinge samlar man redan in matavfall i länets alla fem kommuner. Tre kommuner i västra Blekinge: Karlshamn, Olofström och Sölvesborg, har ett gemensamt bolag, Västblekinge Miljö AB (VMAB) som omfattar totalt 60 850 invånare. Dessa tre kommuner kommer alla att leverera sitt matavfall till den gemensamma torrötningsanläggningen i Mörrum som togs i drift i maj 2013. Även Ronneby har börjat leverera sitt matavfall till VMAB. Karlskrona komposterar idag sitt matavfall i anläggningen i Bubbetorp. Nuvarande avtal gäller t.o.m. 2016. Inför ny upphandling skall frågan om vad man ska göra med matavfallet tas upp på nytt. 2.3.2.1 Kalmar län KSRR, som idag består av fyra kommuner (Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås) med sammanlagt 103 700 invånare, har sedan flera år haft en tydlig målsättning att börja med matavfallsinsamling och att börja producera biogas från detta. Sedan 2010 går merparten av KSRR:s sopbilar på biogas. Anledningen till att man inte kommit igång tidigare med matavfallsinsamling är bl.a. osäkerheten kring Kalmars biogasanläggning. Under hösten 2012 blev det klart att Famax AB tar över Kalmar Biogas och nu är också beslutet fattat om att börja med insamling under 2014. En annan viktig faktor för utvecklingen har varit beslutet att bygga More Biogas lantbruksbaserade biogasanläggning. Det innebär utökade möjligheter för KSRR att röta det insamlade matavfallet lokalt vilket varit avsikten hela tiden. Övriga kommuner som samlar in matavfall i Kalmar län är: Västervik, ombesörjs av Västervik Miljö & Energi AB. Fullt utbyggt 2014. Emmaboda, Insamling med separata kärl i tätorterna etappvis. Körs till Bubbetorp i Karlskrona för kompostering. Framöver kommer matavfallet att bli biogas. Planering pågår i: Hultsfred & Högsby håller på att ta fram en gemensam avfallsplan. Mönsterås: Avfallsplan under omarbetning. Ambitionen är att starta insamling av matavfall 2014. Oskarshamn: Testning av källsortering pågår 2013 Vimmerby: Utredning pågår och förväntas gälla fr.o.m. 2015 Saknar planer för insamling av matavfall: Borgholm

2.3.2.3 Kronobergs län Den enda kommun som själv dragit igång en stor satsning för att både samla in matavfall och förbehandla och röta detta är Växjö kommun, den störta kommunen i regionen med 85 000 invånare. Produktionen sker sedan hösten 2012 i en samrötningsanläggning (matavfall + avloppsslam) som försörjer bussarna i Växjö stadstrafik med biogas fr.o.m. juni 2013. Den andra kommunen i Kronobergs län som redan samlar in organisk fraktion för att bli biogas är: Uppvidinge kommun. Det organiska avfallet sorteras bort från det brännbara i en anläggning i Vetlanda och transporteras därifrån vidare till Trollhättan där det rötas och blir till biogas. Även Tingsryd har långtgående planer och tror att de kan komma igång 2014-15 för att ha systemet fullt implementerat 2020. Lessebo kommun har som avsikt att komma igång under de närmaste åren och leverera till närliggande kommuner t.ex. Växjö. De övriga kommunerna, Markaryd, Ljungby, Älmhult och Alvesta har mer lösa planer men diskussioner förs i alla kommuner. 2.3.2.4 Förutsättningar för biogasproduktion av matavfall Den svenska regeringen har beslutat om följande etappmål för behandling av matavfall: Minst 50 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger år 2018 behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 % så att även energin tas till vara. Detta innebär att rötning och biogasproduktion ska prioriteras framför förbränning och kompostering. Det finns många studier som försöker uppskatta den storlek som en anläggning bör ha för att det ska vara lönsamt att producera biogas från matavfall. Alla studier kommer fram till att det krävs ganska stort befolkningsunderlag och mycket substrat för att det ska vara lönsamt att producera biogas från matavfall. (Varför gör inte alla kommuner biogas av sitt matavall, Halldorf 2012) Det finns olika lösningar på problemet som t.ex: Samarbete. De tre stora anläggningar som byggts eller kommer att byggas i Sydost har alla större kapacitet än bara för den egna kommunen eller kommunalförbundet. Därför finns alla möjligheter för mindre kommuner att kunna skicka sitt matavfall till någon av dessa anläggningar. Samrötning med annat substrat. 2.3.3 Restprodukter från livsmedelsindustrin Livsmedelsindustrier inkluderar bland annat slakterier och charkindustri, mejerier, sockerindustri, bryggerier, foderindustri, fiskeindustri, bagerier och kvarnar. Restprodukter från livsmedelsindustrin kan användas för el- och värmeproduktion eller rötas för produktion av biogas. Men många restprodukter har även en konkurrerande användning, framför allt som djurfoder.

Typ av avfall och lämpliga användningsområden är beroende på vilken typ av livsmedelsindustri det handlar om. I Den svenska biogaspotentialen från inhemska råvaror uppskattas biogaspotentialen från livsmedelsindustri och annan industri i Blekinge län till 7 GWh/år, i Kalmar län till 50 GWh samt Kronobergs län till 8 GWh. (Avfall Sverige, Den svenska biogaspotentialen från inhemska råvaror, Rapport 2008:02, 2008). Avfall Sverige (2008) menar att om man kan använda 100 % av det matavfall som finns tillgängligt för hushåll, restauranger, storkök och butiker finns en potential att tillverka 22 GWH biogas i Blekinge län, 26 GWh i Kronobergs län samt 34 GWh i Kalmar län. 2.3.4 Avloppsslam Avloppsslam är också en resurs ur energisynpunkt. Biogaspotentialen från reningsverk i Blekinge län har uppskattats till 13 GWh/år, i Kalmar län till 25 GWh/år och Kronobergs län till 14 GWh/år. (Avfall Sverige, 2008). Enligt en utredning av Avfall Sverige är biogaspotentialen i Blekinge 187 GWh/år (Avfall Sverige, 2008). Enligt samma utredning är biogaspotentialen för Kronoberg 191 GWh/år och för Kalmar 565 GWh/år. En sammanställning av potentialen åskådliggörs i tabellen nedan. 2.3.5. Nya substrat Biogaspotentialen är ojämnt fördelad i regionen. All råvara går inte heller att använda därför att det är svårt att samla in den. Det är därför viktigt att hela tiden arbeta för att hitta nya substrat och förbättrad teknik för substratinsamling och hantering. Regionförbundet i Kalmar län har under perioden 2009-2012 lett projektet Biogas nya substrat från havet. Övriga deltagare i projektet har varit kommuner, biogasbolag och energibolag i Kalmar län, Linnéuniversitetet, Regionförbundet i Kalmar län samt länsstyrelserna i Kalmar län och på Gotland. Även Arbetsförmedlingen har ingått som medfinansiär. I projektet undersöktes om det är möjligt att producera biogas av alger, vass, musslor och fiskrens. Projektet kom till följande slutsatser: Alger, vass, musslor och fiskslam kan producera biogas i nivå med andra vanliga biogasmaterial. Alger är svåra att skörda och ger små volymer material. Energibalansen för vass som biogasmaterial är positiv. Befintlig teknik fungerar inte för storskalig skörd och hantering av vass för biogasändamål. Biogas från vass minskar utsläppen av växthusgaser med 80 procent jämfört med ett fossilt referenssystem. Biogödsel från vass återcirkulerar 60 % av kvävet och nästan all fosfor. I dagsläget är vasskörd för biogasproduktion inte ekonomiskt lönsamt. Svåra isvintrar är ett problem för musselodlingar i Östersjön. Fiskslam kan utnyttjas för att producera biogas i full skala. Material för biogasproduktion måste vara färskt och rent.

Västervik Vid Lucerna avloppsreningsverk i Västervik rötas fiskslam från en närbelägen fiskförädlingsindustri till biogas. Avloppsreningsverket i Västervik hade tidigare problem med att ta emot det näringrika tvättvattnet från fiskindustrin som gjorde avloppsreningsverket svårt att styra. Nu rötas tvättvattnet till biogas och den näringsrika rötresten används som gödselmedel på åkermark. Här har projektet lyckats fullt ut: biogas ersätter fossila drivmedel och minskar utsläppen av koldioxid, näring från den övergödda Östersjön återförs till åkermark och kan ersätta handelsgödselmedel. 2.3.6 Biogaspotential fördelat per län (GWh/år) Län Potential GWh/år, Avfall Sverige Potential GWh/år Halldorf Kronoberg 191 158,1 Kalmar 565 462,8 Blekinge 187 120,1 Totalt 943 741,0 3. Marknadspotentialen för biogas 3.1 Kollektivtrafikens behov av biogas I alla områden där biogas har etablerats framgångsrikt, har bussar och kollektivtrafik varit en nyckel. På många håll i landet körs det mycket biogasbussar, och tekniken kan därför anses etablerad och driftssäker. Därför bestämdes det att en redovisning av kollektivtrafikens behov av biogas är en bra indikation på ett reellt behov av biogas, förutsatt att politiska beslut fattas som pekar ut att kollektivtrafiken skall gå på biogas. Uppgifter för hur mycket gas som skulle behövas är framräknat efter hur många km som anges att bussarna kör i olika kommuner, eller efter vad länstrafikbolaget själva räknat ut som behov. 3.1.1 Blekinge län I Blekinge genomförs under 2013 en kollektivtrafikupphandling som träder i kraft samma år och gäller 10 år framåt. Det totala behovet för hela länet uppskattas till nästan 28 GWh. Behovet för bara stadsbussar blir ca 16,5 GWh. Till dessa siffror kan sedan läggas ett behov för mindre fordon, sjuktransporter, färdtjänst mm. Länstrafiken i Blekinge har i den pågående upphandlingen skrivit att man vill ha förnybart bränsle. 3.1.2 Kalmar län De bussar som för närvarande kör på gas i Kalmar behöver cirka a 7,5 GWh biogas. Det nya upplägg för stadstrafiken i Kalmar, Oskarshamn och Västervik som sjösätts successivt från 2014 och framåt kommer att ha ett bränslebehov av totalt 10 GWh. För närvarande (maj 2013) pågår upphandling avseende mindre fordon för närtrafik och serviceresor, där prioritet ges till biogasdrift. Den trafikvolymen uppgår till i storleksordningen två miljoner fordonskilometer per år. Under 2014 börjar förberedelserna för en större upphandling av linjetrafiken som ska vara klar och i drift till 2017.

Trafikvolymen i de starka stråken i linjetrafiken där förutsättningarna för biogasdrift idag bedöms som goda uppgår till i storleksordningen 4,5 miljoner fordonskilometer. 3.1.3 Kronobergs län I Kronobergs län har nyligen genomförts en kollektivtrafikupphandling som träder i kraft 2013 och gäller 10 år framåt i tiden. Det totala behovet för hela länets bussar omfattar 47 GWh. Behovet för bara stadsbussar är 13 GWh. Till dessa siffror kan sedan läggas behovet av sopbilar, ca 15 på fem år, och mindre fordon, sjuktransporter, färdtjänst mm. Länstrafiken i Kronoberg har i den genomförda upphandlingen valt att prioritera att bara stadsbussar skall gå på gas. Det finns en öppning för att även landsvägsbussar kan gå på gas, men det troligaste är att det totala behovet för länstrafiken i Kronobergs län hamnar på 13 GWh. 3.2 Biogas till övriga offentligt ägda fordon Alla offentligt ägda fordon bildar en lämplig marknad för biogas. Dels går det att fatta politiska beslut som styr mot biogas och dels går och tankas bilarna i regel i den egna kommunen förutsatt att man ser till att det finns ett tankställe där. Förutom de 740 gasbilar som fanns registrerade i regionen 2012, går 15 bussar och 12 sopbilar i Kalmar och ca 4 i Västerviks kommun på biogas av länets totalt 50-60 sopbilar. I västra Blekinge kör 14 sopbilar på biogas. I Kronobergs län finns tillsvidare inga sopbilar som går på gas. Totalt var antalet nyregistrerades gasbilar 128 i våra tre län under 2012. I Kalmar län har Regionförbundet uppskattat behovet av biogas till ca 25,5 GWh för sopbilar och andra fordon utöver KLTs trafik per 2017. Någon likadan uppskattning finns inte för de två andra länen men räknat utifrån antalet invånare så skulle man kunna dra slutsatsen att behovet i Kronobergs län är ca 20 GWh och i Blekinge ca 16,5 GWh för övriga fordon. Givetvis är det inte bara de offentliga fordonen som kan gå på biogas även om de är viktiga för att få igång marknaden. När den väl är uppbyggd så kommer säkert flera att välja bilar som går på biogas. En lämplig fordonsflotta är alla taxibilar och en annan distributionsfordonen. 3.2 Biogas till tunga fordon På Öland finns ungefär 50 000 kreatur vilket är dubbelt så många som invånare på ön. Skulle en stor del av den potential för biogasproduktion från gödsel som finns på Öland kunna förverkligas och uppgraderas, så skulle det bli ett överskott på fordonsgas. För att enklare kunna frakta denna gas till tankställen där den behövs, borde flytande gas vara ett alternativ. I så fall skulle det handla om att uppföra två eller möjligtvis en enda gemensam anläggning på Öland, dit så mycket substrat som möjligt skulle fraktas. Totalpotentialen bara från gödsel utgör ca 120 GWh på Öland. Den första anläggningen för flytande biogas i Sverige finns i Lidköping. Den producerar ca 60 GWh, varav 50 GWh blir flytande gas och 10 GWh komprimerad gas. Flytande biogas bör i första hand användas som fordonsbränsle i synnerhet i tung trafik. I Sverige har man eller håller man på att sätta upp tankställen för flytande biogas riktade till lastbilar på 4 platser: Malmö, Göteborg, Stockholm och Jönköping.

Andra potentiella storförbrukare av flytande biogas skulle kunna vara timmerbilar som kör till pappers och massabruk, fjärrvärmeverk eller lantbrukets försörjningsfordon i form av gödsel-, foder-, mjölk- och djurtransportbilar. En mjölkbil som hämtar mjölk ute på gårdar kör t ex i genomsnitt 30 000 mil om året 3.3 Bussdepåer I alla tre länen dominerar residensstäderna Växjö, Kalmar och Karlskrona stort när det gäller befolkningsunderlag. Därför är det i dessa städer som det finns underlag för en större stadstrafik dvs. den som är lättast att köra på gas. I Kalmar finns redan en bussdepå, och i Växjö har en sådan precis tagits i drift. I Karlskrona verkar dock inga sådana beslut vara tagna. Länstrafiken i Blekinge håller på att upphandla nya fordon, och har tagit beslut om att det ska vara förnybart bränsle. Däremot har man inte pekat ut gas som det miljömässigt bästa alternativet. För att det ska vara aktuellt att köra på gas, måste det också finnas en bussdepå för långsamtankning av gas. Det finns samordningsvinster med att ha en publik mack i anslutning till en bussdepå. I Kalmar är det redan så och i Växjö finns den publika macken i bussdepåns närhet. Även i Oskarshamn är macken placerad så att samordning med bussdepå är möjlig. 3.4 Tankställen Nästan alla kommuner som tillfrågats säger att de vill ha ett tankställe. De allra flesta är också beredda att bidra med insamlat matavfall för att producera biogas till en sådan mack. Nästan inga kommuner är dock beredda att bygga en mack i egen regi. Möjligtvis kan man se en något större vilja där renhållning, energi mm ligger i ett eget bolag. När det gäller inköp av gasbilar är det få kommuner som är beredda att göra det i dagsläget. Eftersom bara 7 av 25 kommuner har en biogasmack, är det kanske inte så märkligt. Samtidigt är det förvånansvärt att väldigt få anger att kommunens agerande, när det gäller inköp av fordon, kan driva på utvecklingen när det gäller etablerandet av mackar. Om inga bussdepåer är aktuella, bör det anläggas mackar på fler och strategiska platser. Orter med större befolkningsunderlag eller med stor genomfartstrafik bör prioriteras. Av de sju mackar som finns i regionen har fyra anlagts av E.On, två av ett kommunalt bolag (Västerviks Biogas AB och Oskarshamns Energi AB) och en av en privat entreprenör (Hermibil). För att få till fler mackar i regionen måste säkert alla typer av aktörer stimuleras för nyetableringar. Det finns exempel på kreativa lösningar i bl.a. Ystad och Tomelilla kommuner där kommunen, företagen och privatpersoner bildade en ekonomisk förening för att få till ett tankställe i vardera kommunen. Ett annat gott exempel finns i Älmhult där IKEA gick in och köpte biogasbilar mot löfte om att kommunen sätter upp en mack. Det kommer säkert att vara nödvändigt med fler likande lösningar för att få till fler mackar i regionen. I Växjö finns den enda mack inom Biogas Sydost område som anlagts av ett privat företag Hermibil. Vid intervju med Stefan Hermansson, VD, framkommer det att det troligen är den enda biogasmacken i Sverige som har en sådan huvudman. Macken har en positiv utveckling, och Hermansson har sagt att han kan tänka sig att anlägga fler mackar i länet. Det förutsätter dock en rejäl försäljningsökning i Växjö. Enklaste sättet att åstadkomma detta är om alla sopbilar börjar köra

på biogas vilket verkar väldigt logiskt med tanke på den stora biogassatsning som görs i Växjö. Fler kommunala fordon borde naturligtvis också kunna köras på biogas. Man brukar ange att en biogasmack bör sälja minst 5 GWh för att vara lönsam. Olofström är en av två kommuner i Blekinge som har en biogasmack. Att denna mack kom till beror på att Volvos gasbilar fram till 2007 tillverkades i Olofström. Idag är försäljningen av gas för liten på denna mack för att garantera att den finns kvar framöver. Kommunen och andra aktörer bör agera för att öka underlaget av bilar, så att macken blir kvar. 3.5 Regional utveckling Biogasen bidrar till regional utveckling inte bara i själva produktions- distributions-och konsumtionsleden. I sydostregionen finns flera företag som på ett eller annat sätt jobbar med produkter eller tjänster inom biogasområdet eller som t.o.m. kan leverera hela anläggningar. Exempel på sådana företag är Purac Puregas och Läckeby Water AB (hela anläggningar), PST-Torsås (utrustning förbehandling), Gehab Alvesta (gasflak), A-betong (silos och rötkammare), C4 (silos och rötkammare) samt ett flertal konsulter. Linnéuniversitetet har byggt upp kompetens och utbildar studenter inom biogasområdet. För att företag och kunskap skall fortsätta att utvecklas och bidra till regional utveckling är biogasens tillväxt viktig. 4. Hinder och barriärer 4.1 Potentialen för biogas Den totala potentialen för biogas i Sverige är en osäkerhetsfaktor som påverkar de nationella stöd som finns för produktionen av biogas. Flera försök har gjorts att beräkna den långsiktiga potentialen för framställning av biogas i Sverige. I en rapport från Lunds Tekniska högskola (Lantz och Börjesson 2010) anges potentialen för framställning av biogas från substrat från Sverige till ca 16TWh. Denna bedömning grundas på vad som är möjligt rent tekniskt att odla och samla in för rötning. Energimyndigheten gör på samma underlag bedömningen att den ekonomiska och praktiska potentialen är ca 3-4 TWh. Skillnaden mellan den tekniska potentialen och den praktiska potentialen är så stor beroende på att man med nuvarande kostnadsbild och teknik endast kan utnyttja en liten del av den tekniska potentialen. Detta visar att det är viktigt att stöd för demonstrationsprojekt med ny teknik finns kvar. (Johansson 2012) Enligt en helt ny studie, som gjorts av WSP på uppdrag av Energigas Sverige, skulle den svenska biogasproduktionen kunna tiodubblas och nå 22 TWh till år 2030 Hälften av produktionen skulle då ske genom rötning och resten genom termisk förgasning. I studien konstateras också att storleken på den realiserbara biogaspotentialen är kraftigt beroende av någon typ av styrmedel såsom klimatcertifikat 1 1 Kunderna åläggs i lag att köpa klimatcertifikat i förhållande till bränsleförbrukningen s.k. kvotplikt.

4.2 Distribution Idag finns inga investeringsstöd för uppbyggnad av distributionssystem såsom tankställen och ledningar. De kommuner och entreprenörer som vill kunna erbjuda gas på sina mackar ställs inför stora investeringar. Om man vill kunna köra personbilar på gas så krävs det mer omfattande distributionsnät jämfört med tunga fordon som kan tankas från sina egna depåer. Behovet av ny infrastruktur är därför en av de största utmaningarna för utbyggnaden av biogasmarknaden för fordon. (Johansson 2012) Enligt Energimyndigheten gör biogasen störst miljönytta då den används i tung trafik i stadsmiljö. Den lämpar sig särskilt till bussflottor i innerstadstrafik som har en jämn och hög efterfrågan på bränsle och där alternativet är diesel och där hälsoeffekterna av minskade partikelutsläpp är störst. Volymerna biogas i närtid är alltför små för att motivera storskaliga satsningar på gasledningar och distributionssystem. 4.3 Bristen på långsiktiga regler och styrmedel I juni 2013 finns subventioner riktade till gasbilar såsom skattebefrielse på bilar och drivmedel samt ett kraftigt nedsatt förmånsvärde som gäller t.o.m. 2016. Osäkerheten kring styrmedel och vad som kommer efter dem är ett problem för såväl dem som köper bilarna såsom för dem som producerar biogasen eftersom priset påverkar möjligheten att få avsättningen för gasen. Bristen på långsikta regler och styrmedel är därför ytterligare ett problem som den som vill investera i biogas måste kunna hantera. 4.4 Marknadens begränsning Marknaden för biogasen som fordonsbränsle är fortfarande ung vilket medför att det blir extra riskfyllt för en aktör att genomföra en större investering om företaget inte har försäkrat en långsiktig avsättning för sin produktion. Det är därför viktigt att marknaden byggs upp så att en kritisk volym uppnås. Eftersom vi saknar gasnät i sydostregionen är nyckeln till biogasutvecklingen i regionen att kunna öka produktionen och konsumtionen av biogas i samma takt i de olika områden där biogasproduktion finns. Ännu större utmaning är att i områden där biogasproduktion ännu inte startat finna både producenter och konsumenter av biogas. Detta gör att man måste jobba med olika aktörer inom hela värdekedjan för att utveckla biogasmarknaden. Kostnadsbilden för investeringar i biogasanläggningar är ett annat hinder. Inom vår region tror vi att en nyckel till framgång är att jobba mycket med nätverk där olika aktörer genom samarbete kan utveckla bärkraftiga lösningar till ökad produktion. Inom sydostregionen är förutsättningarna olika mellan olika områden. För att få lönsamhet i anläggningar är det viktigt att komma upp i volym. Då det inom vissa delar råder brist på konventionella substrat för biogasproduktion såsom livsmedelsindustriavfall, är det viktigt att bredda basen på substrat genom att undersöka nya substrat som kan komplettera de konventionella substraten både för nya anläggningar och befintliga.

4.5 Fordon År 2012 fanns ca 44 000 biogasfordon i Sverige och tekniken för gasfordon anses färdigutvecklad. Antalet elbilar uppskattas till något färre än 500. Ett bakslag för biogas kan anses vara Volvos beslut att från 2014 sluta sälja sina låggolvs stadsbussar med diesel- eller gasdrift. Istället kommer man initialt att satsa på bussar med hybriddrift och senare även på helelektriska bussar. Det finns många olika uppfattningar om kostnaden för gasdrift. Enligt Per Kågeson CTS och Lina Jonsson VT I(2012) finns för gasdrivna bussar idag en merkostnad jämfört med konventionella dieselbussar som beror på större energiåtgång, högre inköpskostnader samt högre kostnader för underhåll och service. Men det finns också studier som visar motsatsen. T.ex. visar den studie som Borlänge Energi gjort inför kollektivtrafikupphandlingen i Borlänge och Falun att biogas är det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet. Enligt berörd studie blir biogas 0,7 2,8 Mkr billigare per år jämfört med diesel eller 7 28 Mkr billigare under hela avtalsperioden. En jämförelse mellan gas och elhybridbussar håller på att tas fram i Energigas Sverige regi under 2013. Annat som talar för biogasens fördel är de stora miljövinsterna som t.ex: Inga koldioxidutsläpp från biogas Mindre utsläpp av kolmonoxid, kolväten, svavelföreningar och kväveoxider Utsläpp av metan från jordbrukets gödselhantering minskar Biogödsel skapas som ersätter kostgödsel tillverkad av ändliga resurser med stor insats av fossil energi Biogas och biogödsel ingår i lokala kretslopp Det finns även stora fördelar med biogasproduktion till fordon utöver miljövinsterna. Det är ett lokalt bränsle som skapar arbetstillfällen och ökar bruttoregionalprodukten. Det krävs emellertid politisk vilja för att biogasen ska bli ett alternativ i kollektivtrafikupphandlingar. 4.6 Tillståndsprocess För att anlägga en biogasanläggning krävs ofta, beroende på storlek, en rad olika tillstånd. Om biogasanläggningen klassificeras som en tillståndspliktig, miljöfarlig B verksamhet enligt miljöbalken är det Länsstyrelsen som prövar tillståndet. Mer information om vilka olika tillstånd som krävs för biogasanläggningar finns i BGA 2012 (Energigas Sverige) eller i SGC Rapport 206 Gårdsbiogashandboken. Det finns även en övergripande beskrivning av tillståndsprocessen i rapporten Produktion av biogas till fordon - Förutsättningar och hinder på den svenska marknaden som tagits fram i projektet Bio-methane Regions. Rapporten finns på Biogas Sydosts hemsida http://www.biogassydost.se/. 4.7 Rådgivning För den som funderar på att börja producera biogas finns det hjälp att få på marknaden. Det finns ett flertal rådgivare som kan göra förstudier och utredningar. LRF, Hushållningssällskapet Kalmar- Kronoberg-Blekinge samt ett flertal privata konsulter har erfarenhet av denna typ av uppdrag.

5. Handlingsplan Eftersom sydöstra Sverige saknar gasnät måste produktionen, konsumtionen och distributionen synkroniseras. Andra viktiga faktorer i sammanganget är tillgången på substrat. För att lyckas med detta är det viktigt att parterna i hela värdekedjan samverkar. Substrat Det finns mer råvara för biogasproduktion i vår region än vad som används idag. Samtidigt är tillgången på substrat ojämnt fördelad eller också används det inte optimalt. Det finns därför all anledning att arbeta för att ta fram nya substrat som är lämpliga för biogasproduktion. Produktion Det finns ett stort intresse för att producera biogas i vår region. Under 2012-13 har två nya anläggningar invigts och byggnation av en tredje påbörjats. Samtidigt finns flera potentiella investerare som funderar på att starta produktionen av biogas eller börja uppgradera den biogas som idag produceras. Distribution Vad beträffar distributionen har vi två viktiga stråk i vår region, nämligen E4 och E22, som det är viktigt att dra nytta av för att komma upp i volym. Samtidigt erbjuder man service till ett modernt samhälle. Vår region har även stora besöksmål som är bra att beakta vid etableringen av tankställen. Konsumtion Den viktigaste användargruppen är offentligheten. Den representerar tillräckligt stora volymer och avtalen görs på lång sikt vilket är förutsättningen för så stora investeringar som biogasproduktionen ändå innebär. Marknaden kan inte allena garantera avsättningen. I alla områden där biogas framgångsrikt har etablerats, har bussar och kollektivtrafik varit nyckeln. Andra intressanta användargrupper är sopbilar, servicefordon, kommunernas och myndigheters bilar. För att förverkliga de klimat- och miljömål som respektive län har enats om och som har bäring på biogas bör alla berörda aktörer i regionen verka för att öka produktionen, distributionen och konsumtionen av biogas i regionen. Med hänvisning till de mål som respektive län satt och utifrån de potentialstudier som gjorts föreslår vi följande:

5.1 Blekinge län: Mål: År 2015 ska man kunna tanka biogas på minst ett ställe i varje kommun. För att uppnå målet ska man verka för att öka produktionen av biogas i länet, förslagsvis med såväl länets matavfall som gödsel från lantbruket som substrat. Distribution: Plan för etablering av tankställen tas fram. Kopplas till produktion och inköp av fordon. Åtgärd: Alla kommuner: Verka för att kommunerna i Blekinge köper biogasbilar. Karlskrona: Verka för att stadsbussarna i Karlskrona går på biogas samt att bussdepå och publikt tankställe samordnas i Karlskrona. Sölvesborg: Listermack. Hitta en aktör som är intresserad att bygga en mack. E.ON kan vara grossist. Ronneby: Samma koncept som ovan. Olofström: Idag är försäljningen av gas för liten på detta tankställe för att garantera att det finns kvar framöver. Kommunen och andra aktörer bör agera för att öka underlaget av bilar, så att macken blir kvar. Karlshamn: Mack finns och en ny är på gång vid VMAB:s anläggning. Tid: Klart 2015 Ansvarig: Länsstyrelsen i Blekinge Aktörer: Kommunen, Bensinbolag, Energibolag, Region Blekinge Blekingetrafiken, Biogas Sydost Produktion: 1. Produktion av biogas från gödsel där det finns särskilt goda förutsättningar för det, t.ex. i Sölvesborg. Åtgärd: Informationsmöte på Listerlandet för lantbrukare som är intresserade att producera biogas. Hitta aktör(er) som kan driva en affärsutvecklingsgrupp på samma sätt som i Norra Möre. Tid: 2014 Ansvarig: Länsstyrelsen i Blekinge

Aktörer: Sölvesborgs kommun, Biogas Sydost tillsammans med lantbrukare som tagit steget (More Biogas) och de som hjälpt med affärsplanen (LRF). 2. Verka för att det matavfall som samlas in i Karlskrona börjar rötas till biogas när nuvarande avtal går ut. Tid: 2016 Ansvarig: Karlskrona kommun? Aktörer: Klimatsamverkan Blekinge, Karlskrona kommun, Biogas Sydost 3. Verka för att en gemensam biogasanläggning byggs i området Blekinge Torsås - Södra Möre Åtgärd: T.ex. med hjälp av individuellt anpassad kompetensutveckling genom projektet Goda affärer på förnybar energi och kompetensutveckling för lantbrukare som vill utveckla en affärsmodell för samverkan som drivs i LRF:s regi. Erfarenhetsutbyte i Biogas Sydost. Tid: 2013 2014 Ansvarig: LRF, Biogas Sydost, Länsstyrelsen i Blekinge Aktörer: LRF, Biogas Sydost, Lantbrukare, Klimatsamverkan, Regionförbundet i Blekinge 5.2 Kalmar län Förslag till reviderade mål Produktionsmål: År 2017 uppgår produktion av biogas till 100 GWh och år 2030 till 300 GWh. Det senare motsvarar, med 2010 års siffror som bas, en tiondel av alla drivmedel. Distributionsmål: År 2017 finns det minst sju tankställen för biogas, väl spridda i länet. År 2020 finns det minst ett tankställe för biogas i varje kommun. Konsumtionsmål: År 2017 finns det minst 2 500 biogasbilar i Kalmar län, varav minst 300 inom offentlig sektor. År 2020 är motsvarande siffra 5 000 biogasbilar, varav minst 1 000 i offentlig sektor. Biogas som förstahandsval för bussar i stråktrafik vid nästa länsupphandling 2017. Produktion: 1. Stötta det fortsatta arbetet med målet att bygga flera produktionsanläggningar där det finns särskilt stor potential för biogasproduktion (s.k. hot spots) genom att ta fram en organisation för varje hot spot. Tid: 2014

Ansvarig: Aktörer: Biogas Sydost Biogas Sydost, Regionförbundet i Kalmar län, LRF Sydost, Landstinget (KLT) 2. Verka för att biogasproduktion kommer igång i följande hot spots: a) Blekinge Torsås Södra Möre T.ex. genom individuellt anpassad kompetensutveckling i projektet Goda affärer på förnybar energi och stöd till lantbrukare som vill utveckla en affärsmodell för samverkan som drivs i LRF:s regi. Erfarenhetsutbyte och samverkan i hela värdekedjan inom Biogas Sydost. Tid: 2013 2014 Ansvarig: LRF, Biogas Sydost, Länsstyrelsen i Kalmar län. Aktörer: LRF, Biogas Sydost, Lantbrukare, Landstinget (KLT), Klimatsamverkan, Regionförbundet i Kalmar län b) Borgholm Lyfta planerna om en biogasanläggning i Borgholm vidare från förstudie till nästa steg Tid: 2013 2017 Ansvarig: Borgholm Energi, LRF Aktörer: Borgholm Energi, LRF, Biogas Sydost, lantbrukare m.fl. c) Vimmerby (gödsel) Lyfta planerna om en biogasanläggning i Vimmerby vidare från förstudie till nästa steg Tid: 2013-2017 Ansvarig: VEMAB, LRF Aktörer: VEMAB, LRF, Biogas Sydost d) Underlätta investeringar i framställning av substrat samt produktion och uppgradering av biogas för intresserade t.ex. genom SWOT-analyser, idé- och förstudier, erfarenhetsutbyten mm. Tid: 2013-2017 Ansvarig: Länsstyrelsen i Kalmar län Aktörer: Regionförbundet i Kalmar län, LRF, Biogas Sydost, Borgholms Energi, VEMAB, SBI, Landstinget genom KLT 3. Källsortering och insamling av hushållsavfall i alla kommuner för biogasproduktion. Optimering av förbehandling i befintliga anläggningar. Tid: 2014-2017 Ansvarig: KSRR, ÖSK, VEMAB, Västerviks Miljö och Energi, Borgholm Energi, Emmaboda Energi, Respektive kommun Aktörer: Kunskapsöverföring genom Biogas Sydost, LRF

Distribution: 1. Idag, våren 2013, finns bara möjlighet att tanka biogas till buss vid depån i Kalmar. Nya depåer önskas från kollektivtrafikens sida i första hand i Västervik (på gång), Oskarshamn, Borgholm/Öland, Vimmerby/Hultsfred och Nybro/Emmaboda. De nya depåerna kombineras med fördel med publika tankställen. Tid: 2013-17 Ansvarig: Respektive kommun, Regionförbundet i Kalmar län, Landstinget i Kalmar län/klt Aktörer: Kommuner, Bränslebolag, Energibolag, Regionförbundet i Kalmar län, Biogas Sydost 2. För att det långsiktiga målet om ett tankställe i varje kommun ska kunna nås sammanförs investerarna med potentiella kunder samt lämpliga affärsmodeller identifieras. Tid: 2013 2020 Ansvarig: Respektive kommun Aktörer: Biogas sydost, bränsle- och energibolag, respektive kommun, Landstinget i Kalmar län genom KLT Konsumtion: 1. Den offentliga sektorns gasbilar uppgår till 300 st. år 2017 och till 1000 st. år 2020. Åtgärd: Biogas vid upphandling av de offentligas personbilar och servicefordon Tid: 2013- Ansvarig: Respektive organisation (Kommuner, Landsting m.fl.) Aktörer: Inköpsansvariga i länet 2. Upphandling av biogasbussar Tid: 2014-2017 Ansvarig: Landstinget (KLT) Aktörer: KLT, Regionförbundet i Kalmar län, biogasproducenter och distributörer 3. Biogas till tåg. Åtgärd: Undersöka förutsättningarna för biogasdrift i tåg med hjälp av idé- och förstudier. Ansvarig: Regionförbundet, Landsting (KLT) Aktörer: Regionförbundet, KLT, konsulter Tid: 2014-2017

6.3 Kronobergs län: Mål: Produktionen av förnybara fordonsbränslen t.ex. biogas ska vara minst 30 GWh år 2020. (motsvarar årsförbrukningen för ca 2700 bilar). Det ska finnas tankställen för förnybara fordonsbränslen (utöver E85) i alla kommuner i Kronobergs län år 2020. Produktion: 1. Produktionen av biogas på Sundet i Växjö bör öka från dagens 7 GWh/år till 15 GWh år 2015 och 20 GWh per 2017. Övriga kommuner börjar samla hushållsavfall och levererar till Växjös anläggning Strategi för att hitta nya substrat och optimera användningen av befintligt substrat Förbättra rötningstekniken för större produktion. Tid: 2014-2017 Ansvarig: Växjö kommun, Länsstyrelsen i Kronobergs län Aktörer: Växjö kommun, Biogas Sydost 2. Anläggningen för Alvesta Biogas uppförs. Produktionsmål: 9 GWh Kartlägga behovet hos sopbilar och andra fordon utöver kollektivtrafiken. Tid: Per 2014 Ansvarig: Alvesta Biogas AB Aktörer: Alvesta Biogas, Kommunen, Länsstyrelsen, Biogas Sydost, Bränslebolag, mackägare Distribution: Vi bedömer att det finns bäst förutsättningar för tankställen för biogas i följande kommuner: 1. Tankställe i Ljungby kommun vid E4. Åtgärd: Kartlägga behovet hos sopbilar och andra fordon utöver kollektivtrafiken. Kopplas till produktionen i Alvesta. Tid: 2015 Ansvarig: Ljungby kommun, mackägare Aktörer: Kommunen, Biogas Sydost, Länsstyrelsen, bränslebolag, mackägare 2. Biogas till det befintliga publika tankstället i Växjö och till tankställe nr2 i Växjö Åtgärd: Öka biogasproduktionen på Sundet och eller Alvesta. Alla nya sopbilar och en del av kommunens bilar som upphandlas går på biogas.

Tid: 2014-17 Ansvarig: Växjö kommun, privat aktör, gasdistributör Aktörer: Växjö kommun, Biogas Sydost, länsstyrelsen m.fl. 3. Flytande biogas till tunga fordon Åtgärd: Etablering av ett tankställe för flytande biogas utreds i Växjö kommun Tid: 2014-2017 Ansvarig: Växjö kommun Aktörer: Växjö kommun, Biogas Sydost, energibolag Biogas Sydosts möjlighet att hjälpa kommuner m.fl. att uppnå sina mål är avhängit av att dessa deltar i Biogas Sydost så att projektet kan fortsätta även efter mars 2014. 6. Kommunikationsstrategi Syftet med kommunikationsstrategin är att nå ut till våra intressenter och göra såväl biogasen som Biogas Sydost mer kända bland dem och allmänheten. Detta ska åstadkommas med hjälp av marknadsföring en större exponering i media och genom spridning av information om biogasen. 6.1 Medlemmar Genom hemsida, Nyhetsbrev, Nätverksmöten, Arbetsgrupper, Seminarier, Studiebesök 6.2 Intressenter Åtgärder: 1. Gemensamt informationsmaterial som sakligt beskriver nyttan med biogas Tid: Löpande Aktörer: Biogas Sydosts medlemmar 2. Seminarium med workshops för att förankra strategin och handlingsplanen Tid: September 2013 Aktörer: Regionala politiker och tjänstemän, övriga intressenter 3. Hemsida, nyhetsbrev, seminarier, studiebesök Tid: Löpande Aktörer: Biogas Sydosts medlemmar 6.3 Allmänheten Åtgärd: Debattartikel i Sydostpress om satsningarna på biogasen i hela regionen Tid: Juni 2013 Aktörer: Biogas Sydost

7. Validering av strategin och handlingsplanen En remissutgåva av den regionala biogasstrategi och handlingsplan som nu föreligger har tagits fram i samverkan med Biogas Sydost och länsstyrelserna i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Den skickas utför synpunkter till alla intressenter samt läggs ut på hemsidan i juni 2013. Ett seminarium med workshop är planerad till den 5 september 2013 i Alvesta för att ytterligare samla in synpunkter och förankra strategin. Remissvaren begärs in per den 1 oktober och den färdiga strategin presenteras på Energiting Sydost den 7 november 2013. 8. Utvärdering Utvärdering sker årligen på Energiting Sydost eller annan motsvarande sammankomst. 9. Källor Avfall Sverige 2008. Den svenska biogaspotentialen från inhemska råvaror Energigas Sverige, BGA 2012 Halldorf, S 2012. Varför gör inte alla kommuner biogas av sitt matavfall? Johansson, H 2012. Produktion av biogas till fordon - Förutsättningar och hinder på den svenska marknaden Per Kågeson CTS, Lina Jonsson VTI: Var inom transportsektor får biogasen störst klimatnytta? Centre for Transport Studies, CTS Working Paper 2012:18 Pål Börjesson, Linda Tufvesson & Mikael Lantz. Livscykelanalys av svenska biodrivmedel, 2010 SGC Rapport, 2006. Gårdsbiogashandboken WSP 2013. Realiserbar biogaspotential i Sverige år 2030 genom rötning och förgasning

Regionstyrelsen 2013-09-25 Ärende 8 b Förslag till Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen 2014-2020 Dnr 13/0239 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att avge yttrande över Förslag till Regional åtgärdsprgram för miljömålen 2014-2020. Ärendet Regionförbundet södra Småland har beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslag till Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen 2014-2020. Länsstyrelsen i Kronobergs län har i samverkan med flera aktörer tagit fram ett förslag på åtgärdsprogram för miljömålen 2014-2020. Åtgärdsprogrammets syfte är att vara ett användbart verktyg för att peka ut vad som behöver göras och av vem samt underlätta prioriteringar inom miljöområdet på både regional och lokal nivå. Åtgärdsprogrammen delas in i tre teman: Det hållbara landskapet, Hälsan i miljöarbetet samt Klimat och energi. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 213/13 - Förslag till Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen 2014-2020 - Yttrande över Förslag till Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen 2014-2020,

REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2013-09-11 21 (30) 213 Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen 2014-2020 - remissyttrande Dnr 13/0239 Bakgrund Regionförbundet södra Småland har beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslag till Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen 2014-2020. Länsstyrelsen i Kronobergs län har i samverkan med flera aktörer tagit fram ett förslag på åtgärdsprogram för miljömålen 2014-2020. Åtgärdsprogrammets syfte är att vara ett användbart verktyg för att peka ut vad som behöver göras och av vem samt underlätta prioriteringar inom miljöområdet på både regional och lokal nivå. Åtgärdsprogrammen delas in i tre teman: Det hållbara landskapet, Hälsan i miljöarbetet samt Klimat och energi. Beslutsunderlag - Förslag till Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen 2014-2020 - Yttrande över Förslag till Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen 2014-2020, Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att avge yttrande över Förslag till Regional åtgärdsprogram för miljömålen 2014-2020. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

Dnr 13/0239 2013-08-26 Heidi Samuelsson Tel: 0470-77 86 02 Förslag till yttrande över Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen 2014-2020 Bakgrund Regionförbundet södra Småland har beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslag till Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen 2014-2020. Länsstyrelsen i Kronobergs län har i samverkan med flera aktörer tagit fram ett förslag på åtgärdsprogram för miljömålen 2014-2020. Åtgärdsprogrammets syfte är att vara ett användbart verktyg för att peka ut vad som behöver göras och av vem samt underlätta prioriteringar inom miljöområdet på både regional och lokal nivå. Åtgärdsprogrammen delas in i tre teman: Det hållbara landskapet, Hälsan i miljöarbetet samt Klimat och energi. Åtgärdsprogrammet pekar ut 47 förslag på åtgärder inom temaområdena Det hållbara landskapet och Hälsa i miljöarbetet. Förslaget är resultatet av en dialogprocess 2011-2013 som involverat ett stort antal aktörer i länet. Utöver dessa förslag kommer åtgärdsprogram för det tredje temaområdet Klimat och Energi skickas på remiss senare under hösten. Åtgärdsprogrammet föreslås löpa under åren 2014-2020. Målgruppen för åtgärdsprogrammet är kommuner, regionala myndigheter, företag och organisationer. Sammanfattning av synpunkter Inom tema område Det hållbara landskapet berörs inte Regionförbundet södra Småland av några åtgärder. Under temat Hälsa i miljöarbetet berörs Regionförbundet 1 (5) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE-351 96 Växjö Telefon: 0470-77 85 00 Fax: 0470-77 89 40 E-post: info@rfss.se www.rfss.se

Dnr 13/0239 2013-08-26 södra Småland av sex av de föreslagan åtgärderna genom Miljösamverkan Kronoberg- Blekinge och Länstrafiken. Nr (enl. tabell i programmet) Föreslagen åtgärd Föreslagen Huvudaktör/medaktör 1. Minska anv. av farliga kemikalier i verksamhet. 2. Minska anv. av farliga kemikalier i hushållen Näringslivet, Lst, kommuner, Miljösamverkan Kommuner, Miljösamverkan, Naturskyddsförening 13. Öka antalet kollektivtrafikresenärer RFSS, kommuner, Lst 15. Öka antalet bostäder som utför radonmätning Kommuner, Miljösamverkan, Lst 16. Radoninformation till allmänheten Kommuner, Miljösamverkan 17. Kartlägga radonhalter i skolor och förskolor Kommuner, Miljösamverkan, Lst Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge nämns som medaktör i fem av åtgärdsförslagen. Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge är ett samverkansuppdrag som har till uppgift att medverka till en hållbar utveckling i de båda regionerna, effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet samt ge stöd både till myndighetsutövning och till mer informativa och förebyggande insatser. Samverkan ska medföra bättre resursutnyttjande och ge möjlighet till en mera likartad tillsyn och prövning. De föreslagna åtgärderna kring farliga kemikalier i verksamheter och hushåll samt mätning av och kunskap kring radon i bostäder och skolor är ärende som berör miljö- och hälsoskyddskontoren (eller motsvarande) i kommunerna. När en ny verksamhetsplan för Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge tas fram bör de regionala miljömålen beaktas och medlemmarna beslutar om vilka insatser som Miljösamverkan ska prioritera. Utöver de fem ovan nämnda punkterna, där Miljösamverkan föreslås som medaktör, berörs Miljösamverkan även av punkterna 6. Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter och 11. Framtagning av vatten- och avloppsplaner. Detta är områden som de kommunala miljö- och hälsoskyddskontoren lyft som mycket viktiga. Om skyddet för de kommunala dricksvattentäkterna stärks kommer ärendehanteringen för Miljöoch hälsoskyddskontoren underlättas. Vid ex. ansökningar om tillstånd för spridning av kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden saknas idag bra skyddsföreskrifter för flera kommunala dricksvattentäkter. Detta skulle leda till kortare 2 (5)

Dnr 13/0239 2013-08-26 handläggningstider och tydligare regler för vad som är tillåtet. Här behövs ett stärkt samarbete mellan de kommunala VA-kontoren, Planeringskontoren och Miljö- och hälsoskyddskontoren. I detta arbete kan Miljösamverkan utgöra en viktig aktör. Regionförbundet södra Småland är föreslagen som huvudaktör tillsammans med kommunerna i länet för åtgärd nummer 13 - Öka antalet kollektivtrafikresenärer. Åtgärden innebär, enligt programmet, t.ex. insatser kring planering av turlinjer, turtider och priser. Ett annat exempel är åtgärder som främjar samåkning från landsbygd. Regionförbundet är trafikhuvudman och har genom Länstrafiken Kronoberg det övergripande ansvaret för kollektivtrafiken i länet. I uppgiften ingår att upphandla, samordna, planera, utveckla och marknadsföra kollektivtrafik och anropsstyrd trafik i länet. Regionförbundet har i verksamhetsplanen för 2014 antagit följande effektmål: - Ökad energieffektivisering i transportsystemet - Länstrafikens marknadsandel ska öka till 15 % 2030 - Andelen nöjda kunder i den anropsstyrda trafiken ska vara större än 90 % - Länstrafikens täckningsgrad ska överstiga 50 % - Fossilbränslefri kollektivtrafik 2020 och ytterligare minska miljöbelastning till 2030 - Ökning av andelen sparade km sammantaget för färdtjänst- och sjukresor till 32 % 2016 Under 2014 har bl.a. följande prioriterade insatser pekats ut, som har bäring på åtgärdsprogrammets förslag: - Vidarutveckling av Trafikförsörjningsprogrammet - Cykelstrategi - Satsning på fördjupa information till allmänheten - Utökad tågtrafik december 2014 - Öka punktlighet och tillförlitlighet - Stärka varumärket Länstrafiken Kronoberg och öka kunskapen Länstrafiken har även tecknat ett så kallat klimatavtal med Länsstyrelsen och därigenom åtagit sig att genomföra bl.a.: - Projekt med testresenärer, för att öka resandet och antalet nya resenärer. - Öka trafikutbudet i tågtrafiken Hässleholm-Växjö, genom ökad turtäthet. - Ökad trafikproduktion och antal fordon i Växjö stadstrafik, för att öka resandet och antalet nya resenärer. 3 (5)

Dnr 13/0239 2013-08-26 - Snabblinjer införs i regiontrafiken, för att öka resandet och antalet nya resenärer. - Insatser genomförs för att nå nya kundgrupper i företag, via arbetsgivare. Länsstyrelsen önskar synpunkter på följande: - Är det några ytterligare åtgärder som bör lyftas fram? - Är de åtgärder som regionförbundet förväntas genomföra eller medverka i relevanta för verksamheten? - Länsstyrelsen vill även att de remissinstanser som föreslås vara huvudaktör eller medverkande i genomförandet för en åtgärd i programmet anger om man avser medverka till att genomföra åtgärden. Förslag till synpunkter på åtgärdsprogrammet Regionförbundet södra Småland ser positivt på förslaget till åtgärdsprogram för miljömålen 2014-2020 Hälsa i miljöarbetet och Det hållbara landskapet. Programmet utgör ett bra verktyg för att underlätta prioriteringar på både lokal och regional och på så sätt styra mot de regionala miljömålen. Inledningsvis i dokumentet redovisas koppling till pågående arbete, andra åtgärdsprogram, strategier och styrdokument. I detta sammanhang nämns ej det regionala utvecklingsprogrammet (RUP). Regionförbundet södra Småland har tagit beslut om att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi (RUS) som kommer att ersätta nuvarande RUP. Även processen med att ta fram en ny RUS bör ses som en viktig förutsättning för framtagandet av åtgärdsprogram för miljömålen. Regionförbundet har inga ytterligare förslag till åtgärder. De åtgärder som berör Regionförbundets verksamhet genom Miljösamverkan och Länstrafiken är relevanta för dess verksamhet. Åtgärden om att öka antalet kollektivtrafikresenärer ligger väl i linje med Trafikförsörjningsprogrammets långsiktiga vision Kollektivtrafiken i södra Småland är så bra att människor väljer den i första hand, samt med verksamhetsplaneringen för kollektivtrafiken 2014 och framåt. Under åtgärdsförslag 3 öka inköp av ekologiska livsmedel, kan Klimatkommission Kronoberg vara en medaktör då matens klimat och miljöpåverkan pekats ut som ett viktigt arbetsområde för kommissionen. Regionförbundet ser att utöver de punkter där Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge föreslås som medaktör, så kan även åtgärderna (i punkterna 6 och 11) om att stärka skyddet av kommunala dricksvattentäkter och framtagningen av kommunala VAplaner, vara aktuellt för Miljösamverkan. 4 (5)

Dnr 13/0239 2013-08-26 För Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge kommer åtgärdsförslagen att arbetas in i verksamhetsplaneringen för kommande år. Verksamhetsplan och prioriteringar bestäms dock av Miljösamverkan Kronoberg-Blekinges medlemmar. Regionförbundet avser att genom verksamhetsplaneringen för kollektivtrafiken samt för Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge, medverka till att genomföra åtgärderna. Växjö den 25 september 2013 Roland Gustbée Regionstyrelsens ordförande Peter Hogla Regiondirektör 5 (5)

1 (21) Förslag till Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen 2014-2020 REMISS 2 juli-15 oktober 2013