BROTTSOFFERMYNDIGHETEN årsredovisning 2014 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 1 (36)
INNEHÅLL Resultatredovisning GENERALDIREKTÖRENS KOMMENTAR 4 BROTTSSKADEÄRENDEN 6 REGRESS 10 BROTTSOFFERFONDEN 12 KUNSKAPSCENTRUM 15 MEDARBETARE 19 Finansiell redovisning RESULTATRÄKNING 22 BALANSRÄKNING 23 ANSLAGSREDOVISNING 24 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER 25 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER 28 BILAGA 1 29 Brottsofferfonden. Resultat- och balansräkning Notbilaga BILAGA 2 31 Fördelning av medel från Brottsofferfonden 2 (36)
Resultatredovisning 3 (36)
GENERALDIREKTÖRENS KOMMENTAR Verksamhetsåret 2014 har varit ett spännande år för Brottsoffermyndigheten och det finns många goda resultat att redovisa. Brottsoffermyndigheten har nu funnits i 20 år och lagom till detta jubileum fick vi den 1 juli en ny brottsskadelag som medfört viktiga förbättringar för de brottsutsatta. Brottsoffermyndighetens största verksamhetsgren är bestämmande och utbetalning av brottsskadeersättning. Antalet inkomna ansökningar har fortsatt att öka under året, vilket innebär att vi återhämtat den nedgång som funnits under de senaste åren och nu igen passerat 10 000-talsnivån. Ökningen gäller uteslutande personskador, vilket också är den huvudsakliga gruppen för just brottsskadeersättning. Förutom möjligheten att lämna en elektronisk ansökan så har den tidigare s.k. förenklade ansökningsblanketten under året blivit vår ordinarie blankett för ansökan om brottsskadeersättning. Det är svårt att dra någon annan slutsats än att denna förenkling, tillsammans med effektiva informationsinsatser, varit ett lyckosamt koncept för att nå ut till brottsutsatta. Övergången till den nya blanketten har även på ett annat, högst påtagligt sätt, förbättrat vår service mot brottsoffren. Brottsoffermyndigheten kan med stöd av den fullmakt som ansökan innehåller numera självständigt inhämta de handlingar som den brottsutsatte själv annars varit tvungen att inhämta från olika bolag, myndigheter och vårdinrättningar innan ansökan. För oss har det väsentliga varit att utöka servicen till de brottsutsatta och att minska den administrativa bördan för de som vill ansökan om ersättning. Under 2014 ökade antalet avgjorda ärenden gällande brottsskadeersättning. Den utbetalade ersättningen ökade med nära 14 procent i förhållande till föregående år och uppgick till drygt 111 miljoner kronor. Bland alla avgjorda ärenden återfinns en liten och särskilt sårbar grupp av brottsutsatta, nämligen de barn som bevittnat brott. Det är glädjande att kunna konstatera att det antal barn som 2014 beviljades bevittnandeersättning är det högsta någonsin. För att bibehålla och säkerställa synliggörandet av dessa barn är kontinuerliga utbildnings- och informationsinsatser av särskild vikt. Vid sidan av den upprättelse det innebär för brottsoffren att få ekonomisk kompensation för sina skador så är det även en självklar princip att gärningspersonen själv ska ta ansvar för de skador denne orsakat. Genom den väl avvägda och aktiva regressverksamhet som Brottsoffermyndigheten ska bedriva så har under året drygt 31 miljoner kronor kunnat återkrävas till staten från dömda gärningspersoner. Den nya brottsskadelagen har också medfört en skärpt syn på gärningspersonernas ansvar genom att det tydligt fastslås att Brottsoffermyndigheten, vid beslut om brottsskadeersättning, ska beakta om ett brottsoffer själv har en skuld till staten på grund av tidigare egen brottslighet. I dessa fall ska fordran på brottsskadeersättning kvittas helt eller delvis mot den skuld som finns. Regeln är inte absolut utan här finns en möjlighet att i det enskilda fallet göra undantag. Efter ett halvt år med de nya reglerna kan konstateras att såväl antalet kvittningsärenden som intäkterna från kvittning har fördubblats. Den fortsatta utvecklingen kommer att följas noga. Under 2014 har några olika regeringsuppdrag avslutats. I maj slutredovisades utbildningsuppdraget om bemötande av unga sexualbrottsoffer i rättsväsendet. Elva uppskattade utbildningstillfällen hade då anordnats med blandade grupper av deltagare från polismyndigheterna, Åklagarmyndigheten, Sveriges domstolar samt Sveriges advokatsamfund. Utbildningsmaterial som tagits fram i form av handledning och filmer har efter uppdraget erbjudits till medverkande myndigheter. Förhoppningsvis kan materialet komma till användning inom deras egna utbildningar för att på så sätt möjliggöra ett fortsatt fokus på bemötandefrågor kopplat till unga sexualbrottsoffer. När vårt uppdrag att fördela särskilda medel till forskning m.m. för att öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor under året slutredovisades, så genomfördes även en särskild föreläsningsdag riktad direkt till praktiker i syfte att ge möjlighet till ett möte och en dialog mellan praktiker och forskare. Presentationerna konkretiserade forskningsresultaten och dagen blev mycket välbesökt. Vi har för avsikt att återkomma med denna form av arrangemang som mer direkt riktar sig till vissa praktikergrupper. 4 (36)
Det regeringsuppdrag som ändå mest intensivt präglat vår verksamhet under 2014 har varit att i samverkan med Barnombudsmannen ta fram information till barn som brottsoffer. Vi är stolta över att kunna redovisa en ny webbplats, jagvillveta.se, som ålders- och behovsanpassat presenterar texter, filmer, spel, broschyrer och barnboken Liten. Barnboken, som riktar sig till barn i förskoleåldern, har arbetats fram tillsammans med författaren Stina Wirsén och Bonnier Carlsen förlag. Den har blivit efterfrågad på ett sätt som överstigit alla våra förväntningar och medfört att vi har tagit fram 25 000 exemplar för distribution till bland annat landets förskolor. Den stora efterfrågan är ett bevis för att hur påtagligt och ständigt aktuellt arbetet med dessa frågor är bland yrkesverksamma och ideella som möter barn. Vår förhoppning är även att det riktade material till barn som lever med skyddade personuppgifter som tagits fram inom ramen för uppdraget kommer att underlätta för och ge efterfrågade svar till de barn och unga som lever under dessa påfrestande förhållanden. Vi kommer att fortsätta arbetet för att säkerställa att webbplatsen jagvillveta.se utvecklas och blir känd som en informationsplats och ett stöd för unga brottsutsatta. Ändringarna i den nya brottsskadelagen, som trädde i kraft den 1 juli 2014, syftade till att stärka brottsoffrens ställning, skärpa gärningspersonernas ansvar och förbättra systemet med brottsskadeersättning. Vi kan konstatera att ansökningstiden som förlängts till tre år redan inneburit att brottsoffer, som annars förlorat sin möjlighet till ersättning, kunnat ges ekonomisk kompensation. De införda kvittningsreglerna har också inneburit en ökning av nivån på återbetalade belopp från dömda gärningspersoner. Vi kommer under 2015 att med intresse följa effekterna av de förbättringar för brottsutsatta som lagen ger och tillsammans med fortsatta informationsoch utbildningsinsatser arbeta för att främja brottsoffers rättigheter, behov och intressen. Brottsofferfonden har under de 20 år som fonden funnits kommit få stor betydelse såväl för finansieringen av viktimologisk forskning som för ideella organisationers verksamhet för brottsoffer och vittnen. För att ge en bild av den brottsofferforskning som finansierats av myndigheten mellan åren 1994 och 2013 har under året en rapport med en analys av fördelningen av medel inom olika aktuella ämnesområden tagits fram. Rapporten är av intresse inte endast för Rådet för Brottsofferfonden utan även alla engagerade som vill få inblick i vilka områden som beforskats genom åren. Inflödet av pengar till fonden har tyvärr varit vikande under de senaste fem åren, vilket varit en utmaning att hantera, särskilt i belysningen av den stora konkurrens som rått om medlen. Det är därför med stor tillfredställelse som vi ser fram mot de förändringar som beslutats och som under 2015 kommer ge ökade intäkter till fonden. Det kommer ge en fortsatt möjlighet att erbjuda god finansiering såväl av den viktimologiska forskningen som de ideella organisationerna. Annika Öster generaldirektör 5 (36)
BROTTSSKADEÄRENDEN VERKSAMHETSGREN: BROTTSSKADEÄRENDEN BUDGETÅR KOSTNADER INTÄKTER ÖVRIGA TOTALA (TKR) AV ANSLAG INTÄKTER INTÄKTER (TKR) (TKR) (TKR) 2010 21 629 21 290 339 21 629 2011 22 274 22 010 264 22 274 2012 21 790 21 492 299 21 790 2013 22 477 22 223 254 22 477 2014 23 961 23 706 255 23 961 MÅLSÄTTNINGAR Brottsoffermyndighetens uppgifter och mål framgår av förordningen (2007:1171) med instruktion för Brottsoffermyndigheten. SÄKERHET OCH KVALITET Höga krav ska kunna ställas på Brottsoffermyndighetens rättstillämpning. De som drabbats av brott ska kunna få den brottsskadeersättning de är lagligen berättigade till, varken mer eller mindre. En sökande som inte är nöjd med ett beslut kan begära omprövning av beslutet. Genom att bevaka utvecklingen av antalet begärda omprövningar och ändringsfrekvensen får myndigheten en bild av beslutens kvalitet. KOSTNADSEFFEKTIVITET Varje ärende ska handläggas så snabbt och billigt som möjligt utan att avkall ges på kvaliteten. GENOMSNITTLIG KOSTNAD PER BROTTSSKADEÄRENDE* BUDGETÅR ANTAL FÖRVALTNINGS- KOSTNAD AVGJORDA KOSTNAD PER ÄRENDE ÄRENDEN (TKR) (KR) 2010 11 058 21 629 1 956 2011 10 523 22 274 2 117 2012 9 278 21 790 2 349 2013 9 435 22 477 2 382 2014 9 796 23 961 2 446 *Ärendenas handläggningstid och därmed handläggningskostnad varierar stort. ORGANISATION Brottsskadeärendena handläggs på brottsskadeenheten av brottsskadejurister och beredningsassistenter. Ärendets karaktär avgör i vilken sammansättning beslutet ska fattas. De allra flesta ärendena avgörs av en brottsskadejurist. Ärenden gällande större belopp eller av svårare karaktär avgörs av enhetschefen eller generaldirektören. Ärenden där huvudfrågan är av principiell karaktär, liksom vissa omprövningsärenden, avgörs av Nämnden för brottsskadeersättning. Denna nämnd består av verksamma domstolsjurister, särskilt sakkunniga samt ledamöter utsedda efter politisk erfarenhet och partitillhörighet. NÄMNDEN FÖR BROTTSSKADEERSÄTTNING UNDER ÅR 2014 ORDFÖRANDE Ann-Christine Lindeblad, justitieråd ORDINARIE LEDAMÖTER Anders Iacobæus, f.d. hovrättspresident (vice ordförande) Anders Dereborg, chefsrådman (vice ordförande) Mårten Schultz, professor i skadeståndsrätt Pia Hallström, riksdagsledamot Anna Wallén, riksdagsledamot ERSÄTTARE Pia Johansson, tingsrättslagman Astrid Eklund, vice överåklagare Urban Bergman, försäkringsjurist Agneta Börjesson, riksdagsledamot Tomas Mörtsell, kommunalråd Statistiska uppgifter INKOMNA ÄRENDEN Antalet inkomna ärenden under perioden var 10 085, en ökning med 461 (4,8 procent). Av dessa avser 9 710 ersättning för personskada*, medan 375 avser ersättning för sak- eller ren förmögenhetsskada. Fördelat på de två skadetyperna innebär detta vad avser personskadeärenden* en ökning med 471 (5,1 procent) och vad avser ärenden gällande sak- eller rena förmögenhetsskador en minskning med 10 (2,6 procent). INKOMNA ÄRENDEN BUDGETÅR ANTAL ÄRENDEN DÄRAV DÄRAV SAK-/ TOTALT PERSONSKADA* FÖRM.SKADA 2010 10 734 10 210 524 2011 10 684 10 104 580 2012 9 605 9 127 478 2013 9 624 9 239 385 2014 10 085 9 710 375 Statistikuttag avseende inkommande ärenden kan endast göras via ärendehanteringssystemet Ciceron, vilket inte rymmer uppgifter om sökandens ålder och kön. Statistikföring av ärendena med avseende på sökandens kön och ålder görs först i samband med att ärendet avgörs. Redovisningen av inkomna ärenden kan därför inte delas upp på kön och ålder. AVGJORDA ÄRENDEN Under perioden avgjordes 9 796 ärenden, en ökning med 361 (3,8 procent). Antalet avgjorda ärenden gällande personskada* uppgick till 9 437, en ökning med 388 (4,3 procent). Vad avser ärenden gällande sak- eller ren förmögenhetsskada avgjordes 359, en minskning med 27 (7 procent). 6 (36)
I 48 procent av ärendena var sökanden en kvinna och i 52 procent av ärendena en man. 18 procent av ärendena avsåg ersättning till ett barn, dvs. en person under 18 år. Av barnen var 47 procent flickor och 53 procent pojkar. Angående könsfördelningen per ersättningskategori kan följande anföras. Vad först gäller ärenden avseende ersättning för sak- och rena förmögenhetsskador stod kvinnor för 48 procent av dessa medan män stod för resterande 52 procent. När det härefter gäller ärenden avseende ersättning för personskador stod kvinnor för 48 procent av dessa medan män stod för 52 procent. Åldersfördelningen per ersättningskategori såg ut som följer. Vad först gäller ärenden avseende ersättning för sak- och rena förmögenhetsskador stod barn för 3 procent av dessa medan vuxna stod för resterande 97 procent. När det härefter gäller ärenden avseende ersättning för personskador stod barn för 19 procent av dessa medan vuxna stod för resterande 81 procent. AVGJORDA ÄRENDEN BUDGETÅR ANTAL ÄRENDEN DÄRAV DÄRAV SAK-/ TOTALT PERSONSKADA* FÖRM.SKADA 2010 11 058 10 518 540 2011 10 523 9 943 580 2012 9 278 8 810 468 2013 9 435 9 049 386 2014 9 796 9 437 359 * Till kategorin Personskada hänförs även Europeisk brottsskadeersättning samt Brottsskadeersättning till barn som bevittnat ett brott som varit ägnat att skada barnets trygghet och tillit i förhållande till en närstående person. UTBETALD BROTTSSKADEERSÄTTNING Under året utbetalades brottsskadeersättning med sammanlagt 111 207 tkr, en ökning med 13 598 tkr (13,9 procent) jämfört med år 2013. UTBETALD BROTTSSKADEERSÄTTNING BUDGETÅR UTGÅENDE BALANSER I ärendebalansen ingår ärenden under beredning och ärenden som är färdiga för avgörande. Under verksamhetsåret har ärendebalansen ökat till 1 864. UTGÅENDE BALANSER TUSEN KRONOR 2010 109 900 2011 97 868 2012 87 549 2013 97 609 2014 111 207 HANDLÄGGNINGSTIDER Handläggningstiderna, dvs. den tid det tar för ett ärende att registreras, beredas, avgöras och expedieras, har under verksamhetsåret varit betydligt längre än under föregående år. Det tog i genomsnitt 81 dagar för myndigheten att handlägga en ansökan om brottsskadeersättning. Sammantaget hade 70 procent av ärendena en handläggningstid på maximalt 120 dagar. GENOMSNITTLIGA HANDLÄGGNINGSTIDER BUDGETÅR ANTAL DAGAR 2010 47 2011 41 2012 67 2013 65 2014 81 OMPRÖVNINGSÄRENDEN Antalet inkomna omprövningsärenden uppgick till 228. Ett sätt att belysa kvaliteten på besluten i brottsskadeärendena kan vara att se till ändringsfrekvensen vid de gjorda omprövningarna. Av de 238 omprövningar som Brottsoffermyndigheten gjorde under verksamhetsåret resulterade 3 (1,26 procent av omprövningarna) i att myndigheten ändrade sitt beslut med hänvisning till att den tidigare bedömningen varit felaktig. I 9 omprövningsärenden (3,78 procent av omprövningarna) ändrades ursprungsbeslutet eftersom det till omprövningen anförts nya omständigheter som gav skäl till en annan bedömning. I 226 omprövningsärenden (95 procent av omprövningarna) ändrades inte det omprövade beslutet. Denna ändringsanalys ger inte anledning till annan slutsats än att Brottsoffermyndighetens beslut i brottsskadeärendena fortsätter att hålla en hög kvalitet. Statistikuttag avseende omprövningsärenden kan endast göras via ärendehanteringssystemet Ciceron, vilket inte rymmer uppgifter om sökandens ålder och kön. Uppgifter om sökandens ålder och kön har dock redovisats i samband med statistikföringen av det ursprungsärende som senare begärts omprövat. OMPRÖVNINGSÄRENDEN andelen bifall i förhållande till avgjorda omprövningsärenden ÅR 2010 2011 2012 2013 2014 ANTAL AVGJORDA OMPRÖVNINGAR 292 293 216 222 238 ANDEL ÄNDRING % 9,6 11,0 9,7 11,7 5,0 BUDGETÅR ANTAL ÄRENDEN 2010 906 2011 1 070 2012 1 399 2013 1 583 2014 1 864 7 (36)
BEDÖMNING Brottsoffermyndighetens redovisning av hanteringen av brottsskadeersättning uppvisar flera positiva tendenser. Den trend av ett växande antal inkomna ansökningar som anades under 2013 har förstärkts under året. Ökningen avser uteslutande ansökningar om ersättning på grund av personskada. Anledningen till att fler ansökningar om ersättning på grund av personskada inkommit beror enligt Brottsoffermyndighetens uppfattning på fortsatta informationsinsatser inriktade på brottsoffer och professionella aktörer förenat med ett enklare ansökningsförfarande och möjligheten att ansöka om brottsskadeersättning elektroniskt. Av betydelse är sannolikt också den arbetsmetod som myndigheten började tillämpa under 2013 och som innebär att myndigheten ställer låga krav på sökanden att på egen hand prestera nödvändig utredning. Istället inhämtas utredningsmaterial från exempelvis Kronofogden, försäkringsbolag och vårdgivare direkt av Brottsoffermyndigheten med stöd av fullmakt. Antalet ansökningar om ersättning för sak- och ren förmögenhetsskada ligger på fortsatt låg nivå vilket, med tanke på att förutsättningarna att bifalla sådana ansökningar är mycket begränsade, får anses adekvat. Summan av utbetald brottsskadeersättning har ökat markant. Detta har flera förklaringar. Antalet avgjorda ansökningar har ökat vilket också medfört att fler brottsoffer har fått brottsskadeersättning. Praxis har utvecklats mot högre belopp vad avser ersättning för kränkning, särskilt såvitt avser grova våldsoch sexualbrott. Viss del av ökningen kan sannolikt förklaras av att Brottsoffermyndigheten under hela året i allt väsentligt inte lämnat lägre ersättning än vid domstol utdömda och sakprövade belopp vad avser kränkning. Sedan halvårsskiftet har myndigheten också, genom införandet av en ny brottsskadelag, i huvudsak varit förhindrad att göra så. Myndigheten lämnar även i avsevärt mindre utsträckning än tidigare lägre ersättning för sveda och värk än den som prövats av domstol. Köns- och åldersfördelningen ger inte anledning till några särskilda kommentarer. Fler ärenden har avgjorts än föregående år. Trots det har ärendebalansen liksom den genomsnittliga handläggningstiden ökat under året. Det finns flera förklaringar till detta. Antalet inkomna ärenden har ökat samtidigt som myndighetens serviceåtagande mot sökanden har växt genom att myndigheten i allt väsentligt själv hämtar in nödvändig utredning. I Brottsoffermyndighetens handläggningstid ingår därför även den tid som ärendet avvaktar besked från exempelvis Kronofogden, försäkringsbolag och vårdgivare. Vidare har myndigheten i högre utsträckning än tidigare valt att avvakta med beslut i stället för att avslå ansökan i fall där frågan om ersättning från annat håll varit oklar. Detta gäller i de fall där sökanden först måste ansöka om verkställighet hos Kronofogden eller ansöka om försäkringsersättning innan frågan om brottsskadeersättning kan prövas. Införandet av en ny brottsskadelag har i implementeringsfasen, förutom utbildningsinsatser, även föranlett en omfattande omarbetning av myndighetens mallar för beslutsfattande och handläggning. Detta har krävt resurser och därmed lett till att avgörandet av ärenden i viss utsträckning fått stå tillbaka. Vidare har myndigheten avvaktat med att avgöra inkomna ärenden tills lagen trätt i kraft i de fall där den nya lagstiftningen förutsetts ge ett förmånligare resultat för brottsoffret, vilket har påverkat handläggningstiderna. Brottsoffermyndigheten har under årets senare del vidtagit åtgärder för att möta det ökade antalet ansökningar, sänka balansen och förkorta handläggningstiderna. Åtgärderna har bestått i övertidsarbete, att ytterligare medarbetare rekryterats och att ett arbete i syfte att effektivisera handläggningen inletts. De senare åtgärderna kan dock inte förväntas ge fullt genomslag förrän under kommande år. Resultaten för omprövningsärenden ger inte skäl till annat antagande än att Brottsoffermyndighetens handläggning av brottsskadeärenden även fortsättningsvis håller hög kvalitet och tillförsäkrar den enskilde såväl rättssäkerhet som rättstrygghet. BROTTSSKADEERSÄTTNING TILL BARN SOM BEVITTNAT BROTT Under år 2014 har 329 ansökningar om ersättning till bevittnande barn inkommit. 361 ansökningar har prövats och av dessa har 82 avslagits efter prövning i sak medan 10 ansökningar har avvisats/avskrivits på formella grunder. Resterande 269 ansökningar har bifallits med en total ersättning på 2 185 000 kr. De enskilda ersättningarna har legat mellan 5 000 kr och 30 000 kr. Den genomsnittliga ersättningen per bifallen ansökan är 8 123 kr. Av de beslutade ärendena avsåg 52 procent pojkar och 48 procent flickor. 94 procent av de beslutade ärendena avsåg barn under 15 år (varav 52 procent pojkar och 48 procent flickor) och 5 procent barn över 15 år (varav 47 procent pojkar och 53 procent flickor). BUDGETÅR ANTAL INKOMNA SAMMANLAGD GENOMSNITTLIG /PRÖVADE/BIFALLNA UTBETALD UTBETALD ANSÖKNINGAR ERSÄTTNING KR ERSÄTTNING KR 2010 222 / 221 / 118 910 000 7 712 2011 237 / 234 / 162 1 395 000 8 611 2012 253 / 238 / 162 1 170 000 7 222 2013 351 / 332 / 214 1 735 000 8 108 2014 329 / 361 / 269 2 185 000 8 123 8 (36)
BEDÖMNING Antalet inkomna ansökningar avseende ersättning till barn som bevittnat brott har minskat något jämfört med 2013, men är fortfarande avsevärt högre än åren dessförinnan. Antalet barn som beviljats bevittnandeersättning under året är det högsta någonsin. Antalet är nästan tre gånger så stort jämfört med den skattning som gjordes i samband med att lagstiftningen om ersättning till bevittnande barn infördes (100 barn). Den genomsnittliga ersättningen ligger i stort sett på samma nivå som förra året. Frekvensen bifallna ansökningar ligger på 74,3 procent, vilket innebär en tioprocentig ökning jämfört med fjolåret. Myndigheten har som ett led i ett regeringsuppdrag tidigare genomfört utbildningsinsatser för att barn som bevittnat brott i nära relationer ska synliggöras i förundersökningar och därmed förbättra barnets möjlighet att få brottsskadeersättning. Vidare har Brottsoffermyndigheten under året färdigställt och lanserat en webbaserad informationsinsats riktad till barn som utsatts för eller bevittnat brott. Brottsoffermyndighetens handläggare bevakar också kontinuerligt förekomsten av bevittnande barn vid handläggning av ärenden angående brott i nära relation och skickar regelmässigt ut information och ansökningsblankett när förutsättningar kan finnas att lämna ersättning till barn som bevittnat brott. Enligt myndighetens mening har nämnda insatser gett goda resultat i form av att fler barn som bevittnat brott fått brottsskadeersättning. Köns- och åldersfördelningen ger inte skäl till några särskilda kommentarer. ANTAL ÄRENDEN DÄR STORLEKEN PÅ UTBETALD BROTTSSKADEERSÄTTNING ÄR HÖGRE RESPEKTIVE LÄGRE ÄN DET SOM SAKPRÖVATS AV DOMSTOL Av de ärenden angående brottsskadeersättning som Brottsoffermyndigheten prövade under året grundades ansökningen på en sakprövad dom i 3 765 ärenden. Den utbetalda brottsskadeersättningen har blivit lägre än det skadestånd som beslutats av domstol i 1 098 ärenden. Vid denna beräkning bortses helt från det faktum att den brottsskadeersättning som baseras på ett utdömt skadestånd i de allra flesta fallen blir 1 500 kr lägre på grund av det grundavdrag som ska göras från ersättningen enligt bestämmelserna i brottsskadelagen. I 603 (54,9 procent) av dessa ärenden var sökanden av manligt kön, varav 90 (14,9 procent) under 18 år och 513 (85,1 procent) över 18 år. I 495 (45,1 procent) av dessa ärenden var den sökande av kvinnligt kön, varav 66 (13,3 procent) under 18 år och 429 (86,7 procent) över 18 år. Den utbetalda brottsskadeersättningen har blivit högre än det skadestånd som beslutats av domstol i 291 ärenden. I 127 (43,6 procent) av dessa ärenden var sökanden av manligt kön, varav 33 (26 procent) var under 18 år och 94 (74 procent) var över 18 år. I 164 (56,4 procent) av dessa ärenden var den sökande av kvinnligt kön, varav 36 (21,9 procent) under 18 år och 128 (78,1 procent) över 18 år. Skälen till att brottsskadeersättningen har bestämts till annat belopp än det som sakprövats av domstol kan vara flera. Exempel på sådana skäl är följande: Brottsskadeersättningen har minskats med ett belopp som utgått från skadevållaren eller ett försäkringsbolag. Sökandens yrkanden om brottsskadeersättning har förändrats i förhållande till dem i domstolen. Brottsskadeersättningen har jämkats. Domstolen har beslutat om kränkningsersättning för ett ärekränkningsbrott. Brottsskadeersättning kan inte utgå för en sådan kränkning utan enbart för eventuell personskada. Skadestånd för sakskada eller ren förmögenhetsskada ingår i det av domstolen utdömda beloppet. Möjligheterna att få brottsskadeersättning för dessa skadetyper är mycket begränsade. Domstolens bedömning har utan bärande motivering avvikit markant från skadeståndsrättslig praxis. Brottsskadeersättning har utbetalts i enlighet med praxis. För brottsskadeersättning för personskada, sak- och förmögenhetsskada finns vissa maximibelopp som inte får överskridas. Någon sådan begränsning finns inte i skadeståndslagen. Ny medicinsk utredning angående personskadan har inkommit från sökanden till Brottsoffermyndigheten. BEDÖMNING Brottsoffermyndigheten hanterar ansökningarna om brottsskadeersättning enligt bestämmelserna i brottsskadelagen, vilka på många sätt skiljer sig från bestämmelserna i skadeståndslagen och rättegångsbalken. Redan på den grunden är det en naturlig följd att ersättningen i många ärenden utges med ett annat belopp än det som domstolen bestämt. Hänsyn till sökandens yrkanden, annan utgiven ersättning och nytillkommen utredning motiverar ytterligare avsteg från det av domstolen bestämda beloppet. Det kan konstateras att Brottsoffermyndigheten under hela 2014 i avsevärt mindre utsträckning än tidigare lämnat lägre ersättning för sveda och värk samt kränkning än den som efter sakprövning bestämts i domstol. En förklaring till detta är den bestämmelse i den nya brottsskadelagen som innebär att myndigheten sedan halvårsskiftet i huvudsak inte får bestämma brottsskadeersättning för kränkning till ett lägre belopp än det skadestånd för kränkning som efter prövning i sak har fastställts av domstol. Lagändringen har även medfört att Brottsoffermyndigheten när det gäller ersättning för sveda och värk varit mindre benägen än tidigare att lämna lägre ersättning än det skadestånd en domstol efter sakprövning dömt ut, trots att lagstiftningen inte binder Brottsoffermyndigheten till detta. Köns- och åldersfördelningen ger inte anledning till några särskilda kommentarer. 9 (36)
REGRESS REDOVISNING AV ANTALET ÄRENDEN OCH STORLEKEN PÅ UTBETALD BROTTSSKADE- ERSÄTTNING FÖRDELAD PÅ OLIKA BROTTS TYPER BROTTSTYP ANTAL UTBETALD ÄRENDEN BROTTSSKADE- ERSÄTTNING TKR 2013 2014 2013 2014 VÅLDTÄKT INKL. GROV VÅLDTÄKT MOT VUXEN 157 183 9 526 9 509 VÅLDTÄKT INKL. GROV VÅLDTÄKT MOT BARN 92 73 9 127 9 054 MISSHANDEL INKL. FÖRSÖK TILL MORD/DRÅP RIKTAT MOT VUXEN 2 325 2 400 23 721 29 724 MISSHANDEL INKL. FÖRSÖK TILL MORD/DRÅP RIKTAT MOT BARN 486 429 4 635 3 850 VÅLD I NÄRA RELATION MOT KVINNA INKL. GROV KVINNO- FRIDSKRÄNKNING 643 667 14 216 14 506 RÅN 1 165 1 072 11 462 11 338 OLAGA HOT 776 834 4 653 5 151 ÖVERGREPP I RÄTTSSAK 66 60 311 531 UTPRESSNING 70 56 895 652 ÖVERTRÄDELSE AV KONTAKTFÖRBUD 17 26 124 172 MÄNNISKOHANDEL 3 0 435 0 Den allmänna uppgången vad gäller utbetald brottsskadeersättning präglar även denna sammanställning. Fördelningen mellan de olika brottskategorierna har inte genomgått några förändringar av större betydelse för den totalt utbetalda ersättningen, bortsett från brottstypen misshandel inkl. försök till mord/dråp mot vuxen där utbetald ersättning ökat med cirka sex miljoner kr (25 procent). REDOVISNING AV ANTALET ÄRENDEN SOM BYGGER PÅ DOMAR MED SKADESTÅND, STRAFFÖRELÄGGAN- DE RESPEKTIVE NEDLAGD FÖRUNDERSÖKNING DOMAR MED STRAFF- NEDLAGD SKADESTÅND FÖRELÄGGANDE FÖRUNDERSÖKNING 2012 4 175 18 4 869 2013 4 529 12 4 698 2014 4 500 15 5 047 Andelen ärenden som bygger på en dom med skadestånd har minskat något, från 49 till 47 procent. VERKSAMHETSGREN: REGRESS BUDGETÅR KOSTNADER INTÄKTER ÖVRIGA TOTALA (TKR) AV ANSLAG INTÄKTER INTÄKTER (TKR) (TKR) (TKR) 2010 4 920 4 906 14 4 920 2011 4 701 4 687 14 4 701 2012 4 790 4 776 14 4 790 2013 4 666 4 656 10 4 666 2014 5 063 5 058 5 5 063 Regressenheten hanterar Brottsoffermyndighetens kravärenden och försöker återkräva utbetald brottsskadeersättning från skadevållaren. Grunden för rätten till återkrav framgår av 28 brottsskadelagen, i vilken det framgår att Om brottsskadeersättning betalas, inträder staten i den skadelidandes rätt till skadestånd intill det betalade beloppet samt på beloppet löpande ränta från betalningsdagen. Sedan lagändringen den 1 juli 2014 är det uttalat i lagtexten att regress som huvudregel ska ske och att Brottsoffermyndigheten får göra anspråk på ränta för utbetald brottsskadeersättning. Myndigheten har dessutom fått större möjligheter att själv besluta om hantering av kravärenden genom att t.ex. i vissa situationer göra överenskommelser med skadevållaren. Slutligen har möjligheten till kvittning av brottsskadeersättning mot gamla skulder förstärkts. Kravhanteringen är viktig ur flera aspekter. Det faktum att gärningspersoner får ta ansvar för de skador de orsakat innebär för många brottsoffer en känsla av upprättelse. Även för gärningspersonerna själva kan ett ansvarstagande för skulder bidra till den egna rehabiliteringen. Det fiskala intresset bör också framhållas. De intäkter som genom regress inbetalas till staten motsvarar närmare 30 procent av statens utgifter för brottsskadeersättning. Verksamheten bedrivs i enlighet med god inkassosed. I kravhanteringen visas omsorg om betalarnas ekonomiska rehabilitering, vilket tar sig uttryck bl.a. i ambitionen att där det är möjligt prioritera enskilda överenskommelser om avbetalningsplaner före indrivning via Kronofogden. Ambitionen är att bedriva verksamheten på ett enhetligt, humant och kostnadseffektivt sätt. ORGANISATION Kravhanteringen bedrivs genom egeninkasso, d.v.s. inkassoverksamhet på egna fordringar. På enheten arbetar fem jurister och tre assistenter. Handläggningen präglas av omfattande kontakter med gäldenärer och myndigheter. Delar av handläggningsprocesserna har anpassats till elektroniskt förfarande, t.ex. gällande ansökan om verkställighet till Kronofogden. Handläggningen genomförs med stöd av ett inkassosystem som ger ett gott stöd för att effektivt hantera en stor ärendevolym. 10 (36)
REGRESSÄRENDEN BUDGET- INKOMNA AKTIVA ÅR MEDEL REGRESS- (TKR) ÄRENDEN 2010 30 286 29 498 2011 33 173 31 000 2012 30 789 32 307 2013 30 975 34 602 2014 31 344 36 323 STATISTISKA UPPGIFTER Samtliga beslut om brottsskadeersättning i ärenden där gärningspersonen är känd innebär att ett regressärende initieras. Under år 2014 startades 3 775 regressärenden, medan 2 043 avslutades. Vid årets slut fanns 36 323 aktiva ärenden i databasen. Av dessa avsåg 33 765 (93 procent) betalningsansvariga av manligt kön och 2 558 (7 procent) betalningsansvariga av kvinnligt kön. Antalet betalningsansvariga under 18 år vid årsskiftet 2014/2015 var 67, fördelade på 64 män och 3 kvinnor. Under året inkom 31 334 tkr, vilket innebär en ökning med drygt 1 procent jämfört med föregående år. på ränta kommer att öka från och med den 1 juli men ökningen påverkar inte den löpande verksamheten. Goda resultat av den utökade kvittningsmöjligheten har redan kunnat observeras. Under andra halvåret 2014 var intäkten 566 026 kronor efter kvittning i 55 ärenden. För motsvarande period 2013, innan den nya lagstiftningens ikraftträdande, var intäkten 273 012 kronor efter kvittning i 28 ärenden. Den fortsatta utvecklingen kommer att noga bevakas. Under det kommande verksamhetsåret ska den påbörjade vidareutvecklingen av funktioner i verksamhetssystemet slutföras. Den intäktsnivå som verkar ha stabiliserats på en nivå strax över trettio miljoner kronor bör kunna bibehållas. BEDÖMNING Brottsoffermyndigheten har även för verksamhetsåret 2014 kunnat glädjas över en försiktig ökning av regressintäkterna. I vanlig ordning nyregistreras det fler ärenden än det avslutas. Detta beror på att utbetalning av brottsskadeersättning alltid föregås av att gärningspersonen bedöms sakna betalningsförmåga och när denna oförmåga är långvarig innebär det att fler ärenden startas än avslutas. Ärendemängden är stor både avseende aktiva och tillkommande ärenden. Under 2014 har anpassningar skett med anledning av ny lagstiftning och en översyn har gjorts för att anpassa nivån på betalningarna i upprättade avbetalningsplaner. Vidare har klarspråksgranskning och uppdatering genomförts avseende brevmallar som används i verksamheten och utveckling av nya systemförbättringar har inletts. Det är för tidigt att bedöma i vilken mån genomförda lagstiftningsförändringar får något större genomslag för regressenhetens verksamhet, men några kommentarer kan lämnas. Den nya möjligheten att kräva ränta på utbetald brottsskadeersättning kan medföra att fler ärenden aktualiseras. Brottsoffermyndigheten förutser att det oftare kan vara ekonomiskt motiverat att initiera krav och processer för de delar av brottsskadeersättningen som inte motsvaras av utdömda skadestånd t.ex. avseende inkomstförluster eller invaliditeter. I vilken mån detta blir en realitet måste utvärderas när längre tid förflutit från lagstiftningens ikraftträdande. Fordringarna 11 (36)
BROTTSOFFERFONDEN VERKSAMHETSGREN: BROTTSOFFERFONDEN BUDGETÅR KOSTNADER INTÄKTER ÖVRIGA TOTALA (TKR) AV ANSLAG INTÄKTER INTÄKTER (TKR) (TKR) (TKR) 2010 3 318 318 3 000 3 318 2011 3 678 178 3 500 3 678 2012 3 500 0 3 500 3 500 2013 3 500 0 3 500 3 500 2014 3 500 0 3 500 3 500 MÅLSÄTTNINGAR Brottsoffermyndighetens uppgifter och mål framgår av förordningen (2007:1171) med instruktion för Brottsoffermyndigheten. Bidrag från Brottsofferfonden får lämnas för att stödja forskning, utbildning, information och utvecklingsverksamhet inom brottsofferområdet. Bidrag får även lämnas i form av verksamhetsstöd till ideella organisationer. INKOMNA OCH BEVILJADE ANSÖKNINGAR Under verksamhetsåret inkom 399 ansökningar avseende projekt med ett sammanlagt sökt belopp om cirka 91 miljoner kr. Därutöver inkom 179 ansökningar avseende olika typer av verksamhetsstöd. INKOMNA OCH BEVILJADE ANSÖKNINGAR, projekt BUDGETÅR INKOMNA BEVILJADE SUMMA ANSÖKNINGAR PROJEKT BEVILJAT (TKR) 2009 587 250 27 239 2010 497 207 18 563 2011 484 183 16 484 2012 390 178 14 970 2013 359 135 13 782 2014 399 173 11 331 INKOMNA OCH BEVILJADE ANSÖKNINGAR, verksamhetsstöd FÖRDELNING AV MEDEL 2014 58 % Forskning 12 7 997 000 Försöks- och utvecklingsverksamhet 13 350 850 Information 53 643 799 Utbildning 95 2 339 435 Verksamhetsstöd 160 15 769 048 9 % 30 % 1 % 2 % TYP AV VERKSAMHET ANTAL BEVILJADE SUMMA ANSÖKNINGAR BEVILJAT (KR) Indelningen av projekt i olika kategorier följer förordningen (1994:426) om brottsofferfond. Projekten hänförs till den kategori som passar det huvudsakliga syftet med projektet. Av verksamhetsstödet avser 7 000 000 kr stöd till Brottsofferjouren Sverige för verksamhetsåret 2015. Lokala brottsofferjourer beviljades sammanlagt 2 700 000 kr i verksamhetsstöd. 51 ideella föreningar som bedriver vittnesstödsverksamhet beviljades efter ansökan ett vittnesstödsbidrag. Sammanlagt fördelades 806 000 kr i vittnesstödsbidrag. En förteckning över de lokala föreningar som beviljades verksamhetsstöd och vittnesstödsbidrag finns tillgänglig vid Brottsoffermyndigheten. Sammanlagt fördelades 27 100 132 kr under verksamhetsåret. Brottsofferfondens intäkter uppgick till 30 480 635 kr. Av bilaga 2 framgår vilka projekt och verksamheter som har beviljats medel under året. BUDGETÅR INKOMNA BEVILJADE SUMMA ANSÖKNINGAR PROJEKT BEVILJAT (TKR) 2009 184 173 12 640 2010 191 181 14 689 2011 191 171 14 552 2012 201 180 16 271 2013 189 175 16 303 2014 179 160 15 769 FÖRDELNING AV MEDEL 2014 SORTERADE EFTER HUVUDMAN 30 % 70 % BROTTSOFFERFONDENS INTÄKTER BUDGETÅR 2007 2010 2008 2011 2009 2012 2010 2013 2014 2011 INTÄKT (TKR) 36 108 34 950 33 558 31 555 30 481 HUVUDMAN ANTAL BEVILJADE SUMMA ANSÖKNINGAR BEVILJAT (KR) Ideella organisationer 320 19 053 132 Forskning 12 7 997 000 Offentlig 1 50 000 Privat 0 0 12 (36)
KOSTNADER FÖR ADMINISTRATION AV BROTTSOFFERFONDEN GENOMSNITTLIG KOSTNAD PER FONDANSÖKNING BUDGETÅR ANTAL FÖRVALTNINGS- KOSTNAD PER ANSÖKNINGAR KOSTNAD TKR ÄRENDE KR 2009 771 3 133 4 063 2010 688 3 318 4 822 2011 675 3 678 5 449 2012 591 3 500 5 922 2013 548 3 500 6 387 2014 578 3 500 6 055 Brottsofferfonden hanterar olika typer av ansökningar och ärenden. Exempelvis avser 85 ärenden ett schabloniserat verksamhetsstöd till lokala brottsofferjourer. I dessa ärenden är beredningsarbetet mindre omfattande och ärendena avslutas när bidraget betalats ut. Andra ärenden är mer komplicerade med utredningsarbete under beredningen, uppföljning av projekt som har beviljats medel osv. Fonden fördelar medel till såväl mindre projekt som genomförs av ideella organisationer som omfattande fleråriga forskningsprojekt. Självfallet är den genomsnittliga styckkostnaden för sådana ärenden betydligt högre än för ärendena gällande verksamhetsstöd. UPPFÖLJNING OCH KVALITETSARBETE De medel som beviljas från Brottsofferfonden disponeras i enlighet med Brottsoffermyndighetens allmänna villkor för bidrag från fonden. I vissa fall beslutas även om andra villkor, som då specificeras i det kontrakt som skrivs med alla som beviljats medel. Projekt som beviljades medel i december 2012 och i juni 2013 var under året skyldiga att lämna redovisning till myndigheten. De allra flesta projekten lämnade redovisning. Det är myndighetens bedömning utifrån de redovisningar som inkommit att de olika projekten huvudsakligen genomförts i enlighet med de ansökningar som låg till grund för beslutet om finansiering. Personal från Brottsoffermyndigheten har besökt Brottsofferjouren Sverige i syfte att följa upp verksamheten. Genom myndighetens arbete med vittnesstöd finns även ett nära samarbete med många av de lokala brottsofferjourerna. Under året genomfördes besök vid flera tingsrätter för att diskutera verksamheterna med ansvariga samordnare. Personal från Brottsoffermyndigheten deltog eller medverkade som föreläsare i ett flertal arrangemang som finansierades av Brottsofferfonden eller där fondfinansierade projekt presenterades. Särskilda informationsinsatser, såväl skriftliga som muntliga, har riktats mot brottsofferjourerna med syfte att förbättra kvaliteten på ansökningar om medel och redovisningar av avslutade projekt. Under året har Brottsoffermyndigheten ytterligare spridit information om möjligheten att ansöka om medel elektroniskt. En allt större andel av ansökningarna inkommer elektroniskt. En sammanställning har gjorts av den brottsofferforskning som har finansierats via Brottsoffermyndigheten mellan åren 1994 och 2013. Den omfattar både projekt som har fått ekonomiskt stöd från Brottsofferfonden och projekt finansierade genom två regeringsuppdrag åren 2009 2013. Rapporten innehåller en analys av fördelningen av medel inom olika ämnesområden som bland annat kan användas som underlag för Rådet för Brottsofferfonden. STIMULANSÅTGÄRDER Brottsoffermyndigheten genomförde under året informationsinsatser för att stimulera till ansökningar till Brottsofferfonden. Insatserna riktades i huvudsak till lokala brottsoffer- och kvinnojourer samt till föreningar som arbetar med sociala frågor. Särskilda informationsinsatser riktades till universitet och högskolor. Myndigheten informerade dessutom vid egna arrangemang om möjligheten till finansiering av projekt. Brottsoffermyndigheten har en uppsatstävling för studenter på universitet och högskolor. Syftet är att intressera studenter för brottsofferfrågor och locka till fördjupning och framtida forskning. De tre pristagarna i den elfte omgången av tävlingen fick ta emot sina priser i början av året. Prisutdelning i uppsatstävlingen Brottsoffer i fokus. Brottsofferfondens stöd till brottsofferforskning åren 1994 2013 samt regeringens särskilda satsning på brottsofferforskning m.m. åren 2009 2013 En sammanställning TOMMY ANDERSSON 13 (36)
VIKTIMOLOGISK FORSKNING Under hösten arrangerade Brottsoffermyndigheten en viktimologisk forskarkonferens som samlade cirka 50 forskare. Vid konferensen presenterade många av deltagarna sina projekt i seminarieform. Forskarkonferensen gav en god översikt av den viktimologiska forskningen och möjlighet till uppföljning av pågående projekt. Under konferensen presenterades även ett EU-projekt om våld i ungas nära relationer samt forsknings- och utvecklingsprojekt som finansierats genom Brottsoffermyndigheten åren 1994-2013. BEDÖMNING Brottsofferfonden har en stor betydelse både när det gäller finansiering av viktimologisk forskning och ideella organisationers verksamhet för brottsoffer och vittnen. Antalet ansökningar har minskat under året, särskilt från de ideella organisationerna. Det råder stor konkurrens om tillgängliga medel till projekt då andelen verksamhetsstöd har ökat. Intäkterna till Brottsofferfonden har minskat ytterligare vilket inneburit att mindre medel fördelats. En betydande del av Brottsofferfondens medel går till lokala brottsofferjourer. De möter många typer av brottsoffer och ansvarar även för såväl samordning som praktiskt genomförande av vittnesstödsverksamheten vid domstolarna. Brottsofferfonden är huvudfinansiär av vittnesstödsverksamheten. För att kunna ha en verksamhet med god kvalitet krävs ofta anställd personal för samordning och kontakter med vittnen, målsägande och andra aktörer. Att verksamheten växer medför att en allt större del av fondens medel tas i anspråk för denna. En föreslagen höjning av avgifterna till Brottsofferfonden kommer förhoppningsvis att medföra ökade möjligheter att finansiera angelägna projekt och verksamheter som bidrar till ett bättre brottsofferarbete. Brottsoffermyndigheten har under året informerat om möjligheten att ansöka om medel från Brottsofferfonden i många olika sammanhang. Det har inneburit att många forskare och ideella organisationer, som tidigare inte känt till fonden, har ansökt om medel till brottsofferinriktade projekt. Många för fonden nya forskare och organisationer har upptäckt möjligheten till finansiering av brottsofferinriktade projekt via webben och ansökt om medel elektroniskt. Möjligheten att ansöka elektroniskt är uppskattad och en fortsatt ökning av antalet elektroniska ansökningar förväntas. En sådan ökning skulle på sikt innebära en enklare handläggning av ansökningarna. Ledamöter i Rådet för Brottsofferfonden samlade för fondens fördelningssammanträde i december. RÅDET FÖR BROTTSOFFERFONDEN (vid utgången av år 2014) ANNIKA ÖSTER generaldirektör, Brottsoffermyndigheten (ordförande) ANNIKA ERIKSSON fil.dr, Brottsförebyggande rådet TOMMY ANDERSSON docent, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet ÅSA KÄLLSTRÖM CATER docent, institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet PÄR ANDERS GRANHAG professor, psykologiska institutionen, Göteborgs universitet CLARA HELLNER GUMPERT docent, Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet MARGARETA HYDÉN professor, institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet HÅKAN HYDÉN professor, rättssociologiska enheten, Lunds universitet 14 (36)
KUNSKAPSCENTRUM VERKSAMHETSGREN: INFORMATION BUDGETÅR KOSTNADER INTÄKTER ÖVRIGA TOTALA (TKR) AV ANSLAG INTÄKTER INTÄKTER (TKR) (TKR) (TKR) 2010 11 567 9 486 2 081 11 567 2011 7 678 6 555 1 123 7 678 2012 10 396 8 416 1 980 10 396 2013 10 679 8 802 1 877 10 679 2014 12 769 8 715 4 054 12 769 MÅLSÄTTNINGAR Brottsoffermyndighetens uppgifter och mål framgår av förordningen (2007:1171) med instruktion för Brottsoffermyndigheten. Vad gäller Kunskapscentrum är myndighetens målsättning att nå så många enskilda brottsoffer som möjligt, bl.a. med information om brottsskadeersättning och att öka brottsofferkompetensen hos alla de som möter brottsoffer i såväl professionell som ideell verksamhet. Dessutom ansvarar Kunskapscentrum för genomförandet av särskilda regeringsuppdrag. SAMVERKAN Brottsoffermyndighetens informations- och utbildningsverksamhet bygger i stor utsträckning på lokal, regional och nationell samverkan. Myndigheten har under verksamhetsåret varit representerad i ett flertal referens- och arbetsgrupper, t.ex. nationell myndighetssamverkan för kvinnofrid, myndighetsnätverket Gift mot sin vilja och Nationellt myndighetsnätverk - Politiken för det civila samhället. Myndigheten har även inlett samverkan med Kronofogden avseende den information som lämnas till brottsoffer som kommer i kontakt med den. Brottsoffermyndigheten leder även en samverkansgrupp för brottsofferfrågor med representanter för rättsväsendet, Kronofogden, Nationellt centrum för kvinnofrid och ideella organisationer. Information INFORMATION PÅ WEBBEN På Brottsoffermyndighetens webbplats kan man läsa och skriva ut broschyrer och foldrar på flera språk, böcker, rapporter, program, ansökningsblanketter, anmäla sig till och hitta dokumentation från myndighetens arrangemang m.m. Under året har myndigheten tagit fram två filmer om brottsskadeersättning som finns tillgängliga via webbplatsen och myndighetens Youtube-kanal. Filmerna förklarar rätten till ersättning vid brott och finns i textade versioner. Under året har webbplatsen gjorts responsiv vilket innebär att informationen anpassats för att för att vara lika tillgänglig oavsett om besökaren använder mobiltelefon, läsplatta eller dator för att nå den. På webbplatsen finns tydliga målgruppsingångar för att alla på ett enkelt sätt ska hitta den information de söker. Rättegångsskolan, som riktar sig till alla som vill lära sig hur en svensk rättegång går till, är fortsatt välbesökt. Många av användarna är mellan 15 och 25 år. Den lärarhandledning som hör till skolan har under året genomgått en grundlig revidering avseende såväl layout som innehåll. Webbplatsen används i stor utsträckning i undervisning i skola och vid universitet. Webbplatsen jagvillveta.se som lanserats under året riktar sig till barn som brottsoffer och innehåller bl.a. texter, kortare filmer och bilder som beskriver vilka rättigheter barn har. Brottsoffermyndighetens webbplats, Rättegångsskolan och jagvillveta.se har under året sammantaget haft cirka 270 000 besök. TRYCKT INFORMATIONSMATERIAL Brottsoffermyndigheten arbetar kontinuerligt med att revidera sitt tryckta informationsmaterial med syfte att det ska bli ännu mer lättförståeligt. Materialet sprids i samarbete med framför allt polis, åklagare, domstolar, kronofogden, ideella brottsofferorganisationer samt delar av socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Samtliga broschyrer, som årligen trycks i stora upplagor, har uppdaterats med anledning av ändringar i brottsskadelagen. Under året har en rad nya broschyrer som riktar sig direkt till brottsutsatta barn tagits fram och distribuerats i stora upplagor. I slutet av verksamhetsåret gav Brottsoffermyndigheten ut en ny referatsamling. Referatsamlingen redovisar myndighetens rättstillämpning i fråga om ersättning för kränkning. Upplagan är uppdaterad med aktuella beslut och innehåller något fler referat än tidigare. BROTTSOFFERMYNDIGHETENS REFERATSAMLING 2014 ÖVRIGT Viktiga informationskanaler är föreläsningar och medverkan i olika typer av utbildningsinsatser. Myndighetens medarbetare är efterfrågade som föreläsare från ideella organisationer, men i allt större utsträckning även från universitet och högskolor. Under året har föreläsningar genomförts inom grund- och vidareutbildning för poliser, åklagare, kriminologer och jurister. Föreläsningarna har varit inriktade på Brottsoffermyndighetens arbete, brottsskadeersättning och brottsofferfrågor i stort. Genom Brottsoffermyndighetens servicetelefon får många brottsoffer, vittnen och anhöriga liksom representanter för 15 (36)
myndigheter och ideella organisationer information om främst ersättningsfrågor, men även om andra myndigheters arbete för brottsoffer och om vart man kan vända sig för att få hjälp och stödinsatser. Antalet prenumeranter på myndighetens nyhetsbrev, som distribuerades sex gånger under året, fortsätter att öka. Medarbetare vid Brottsoffermyndigheten har under året medverkat som experter vid ett flertal utredningar och uppdrag t.ex. Utredningen om ett modernt och starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten, Ju 2014:10, 2014 års sexualbrottskommitté, Ju 2014:21 och En översyn av statens utgifter för vissa rättsliga biträden, Ju 2013:02. Brottsoffermyndigheten har särskilt fokuserat på att informera om rätten till ersättning. Det utökade informationsarbetet har bl.a. innefattat framtagandet av två nya filmer om brottsskadeersättning, ett stort antal föreläsningar och informationsutskick riktade till relevanta aktörer på brottsofferområdet samt att myndigheten helt övergått till en enkel blankett för ansökan om brottsskadeersättning för personskada och kränkning. ARRANGEMANG OCH UTBILDNINGAR De primära målgrupperna för myndighetens arrangemang är yrkesverksamma personer inom rättsväsendet, socialtjänsten, skolan, hälso- och sjukvården och högskolestuderande inom dessa fält samt ideellt verksamma inom brottsofferorganisationer. Brottsoffermyndigheten arrangerade under året tio större utbildningstillfällen med olika teman, t.ex. sexuella övergrepp, utsatthet på nätet och brottsoffer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Genom dessa förmedlades bl.a. den kunskap som Brottsoffermyndigheten besitter och den forskning som finansieras från Brottsofferfonden. I vissa fall samverkade myndigheten med t.ex. Social resursförvaltning i Göteborgs stad, Barnombudsmannen och olika ideella organisationer. Arrangemangen har varit välbesökta och sammanlagt nådde myndigheten nästan 1 700 personer. Därutöver har Brottsoffermyndigheten medverkat med föreläsningar vid olika arrangemang med brottsofferinriktning. Myndighetens personal har föreläst för nära 4 300 personer. Brottsoffermyndigheten har genomfört två regeringsuppdrag som rör utbildningsinsatser riktade till rättsväsendet. Cirka 320 personer har deltagit i dessa utbildningsinsatser. Myndigheten tog emot elva studiebesök under året, bl.a. av justitiekanslern Anna Skarhed, rikskronofogden Eva Liedström Adler, representanter för det japanska advokatsamfundet, ordföranden för Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige och företrädare för Justitiedepartementet. Brottsoffermyndighetens informationschef Ulf Hjerppe under Almedalsveckan. INTERNATIONELLT ARBETE Brottsoffermyndigheten är partner i det internationella projektet Briseis som finansieras av EU-kommissionen. Den portugisiska brottsofferorganisationen APAV är huvudansvarig för projektet. Det övergripande syftet är att uppmärksamma offer för människohandel som syftar till tvångsarbete. Projektet syftar till att verka förebyggande och att aktörer inom riskområden ska bli bättre på att uppmärksamma potentiella offer. Inom ramen för arbetet ska informationskampanjer gentemot allmänheten och professionella tas fram. Vidare ska också utbildningsmanualer och handböcker på området utarbetas. Projektet avslutas under 2015. Brottsoffermyndigheten har varit representerad vid Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikts och Victim Support Europes konferenser, där myndigheten ledde välbesökta workshops. Myndigheten arrangerade även ett seminarium under The Stockholm Criminology Symposium med temat information till unga brottsoffer och mänskliga rättigheter. Regeringsuppdrag VITTNESSTÖDSUPPDRAG Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har gemensamt regeringens uppdrag att verka för att vittnesstödsverksamhet bedrivs vid landets samtliga tingsrätter och hovrätter. Vittnesstödsverksamheten finansieras till stor del av medel från Brottsofferfonden. Vid Brottsoffermyndighetens årliga vidareutbildning för vittnesstödssamordnare behandlades bl.a. bemötande av personer med funktionsnedsättningar, ersättning vid brott och ledarskapsfrågor. De samordnare som var nya erbjöds att genomgå en komprimerad grundutbildning. Totalt deltog 40 samordnare. 16 (36)
Regeringen har dessutom gett Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket i uppdrag att lämna förslag till en långsiktigt hållbar organisation för och finansiering av vittnesstödsverksamheten. I uppdraget ingår att överväga hur rekryteringsunderlaget för vittnesstödsverksamheten kan breddas, t.ex. genom att flera ideella organisationer kan komma in i verksamheten. En annan fråga som ska belysas är hur information om möjligheterna att verka som vittnesstöd på ett effektivare sätt kan spridas. Utredningen ska även överväga hur finansieringen av vittnesstödsverksamheten i framtiden bör vara organiserad för att garantera långsiktighet och effektivitet. I uppdraget ingår också att studera hur vittnesstödsverksamheten är organiserad i några jämförbara länder. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 november 2015. UPPDRAG OM BEMÖTANDE AV UNGA SEXUALBROTTSOFFER Brottsoffermyndigheten har åren 2011-2014 haft regeringens uppdrag att genomföra ett utbildningsprogram för bättre bemötande av sexualbrottsoffer i samband med polisanmälan, förundersökning och rättegång. Uppdraget har utförts i samråd med Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Sveriges advokatsamfund och Nationellt centrum för kvinnofrid. Utbildningsprogrammet har fokuserat på barns och ungdomars särskilda utsatthet och behov vid sexualbrott, rättskedjeperspektivet samt samverkan mellan aktörer inom och utanför rättsväsendet i sexualbrottsmål. Det har riktat sig till personal från polismyndigheterna, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar samt till advokater. Utbildningstillfällena har omfattat två dagar och hållits utifrån flera olika teman avseende bemötande av unga sexualbrottsoffer. Under våren genomfördes två utbildningstillfällen. Programmet avslutades i maj med ett uppföljande seminarium för chefer inom rättsväsendet. Inom ramen för uppdraget framställdes dessutom ett material för att underlätta myndigheternas egna utbildningsinsatser på området. Det består av en handledning och tio kortfilmer som belyser olika bemötandesituationer med unga sexualbrottsutsatta. Uppdraget slutredovisades till regeringen i juni. Utbildningsmaterialet spreds därefter till berörda myndigheter. FÖRDELNING AV MEDEL TILL FORSKNING M.M. Brottsoffermyndigheten fick i juni 2011 regeringens uppdrag att fördela medel till forskning, metodutveckling och andra liknande insatser, vilka syftar till att öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor, inklusive sexuellt våld och andra sexuella övergrepp. Rådet för Brottsofferfonden, som var det beslutsfattande organet inom myndigheten, har delat ut 37,9 miljoner kr till 27 projekt. Projekten rörde mäns våld mot kvinnor, barn som bevittnat våld, hedersrelaterade brott, våld i samkönade relationer, prostitution, människohandel för sexuella ändamål, bedömning av återfall bland förövare, behandling av förövare och effekter av insatser för att förhindra återfall i brott bland förövare av sexualbrott. Brottsoffermyndigheten har under uppdragstiden arbetat med att sprida resultat från de projekt som beviljats medel bl.a. genom att uppdatera projektkatalogen på myndighetens webbplats allteftersom resultat inrapporterats. Vidare arrangerade myndigheten i november 2014 en föreläsningsdag, När vetenskapen möter praktiken, som syftade till att bidra till spridning och implementering av den kunskap som de stöttade projekten resulterat i. Under dagen deltog cirka 200 åhörare från t.ex. rättsväsende, socialtjänst, hälso- och sjukvård, ideella organisationer samt forskare och politiker. Uppdraget är slutfört och redovisades till regeringen i december. EN STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN Brottsoffermyndigheten är en av 22 myndigheter som har fått i uppdrag att under åren 2011-2016 arbeta enligt de delmål som regeringen har slagit fast för respektive myndighet i En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011-2016. Brottsoffermyndighetens delmål handlar i första hand om att öka sina medarbetares kompetens beträffande förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning. Under året har nyckelpersoner på myndigheten fått fördjupad utbildning i form av en bemötandeworkshop. En kvalitetssäkring av medarbetarnas kompetens har påbörjats genom att lägga grunden till en bemötandechecklista. Kunskaperna som Brottsoffermyndigheten förvärvat om brottsoffer med funktionsnedsättning ska även användas vid myndighetens externa arrangemang. Under året anordnades en temadag med fokus på vilka hinder som finns i rättsväsendet för personer med funktionsnedsättning. Brottsoffermyndigheten ska årligen redovisa sitt arbete med delmålen i en särskild rapport till regeringen samt till Myndigheten för delaktighet. INFORMATION TILL BARN SOM BROTTSOFFER I juni slutrapporterade Brottsoffermyndigheten regeringens uppdrag att ta fram eller anpassa information om skydd och stöd direkt riktad till barn och unga som brottsoffer. Informationen har tagits fram i samverkan med Barnombudsmannen som bidragit med barns synpunkter på behov av information. Barnombudsmannen har även varit delaktig i framtagandet av information riktad till barn som lever med olika skyddsåtgärder. 17 (36)
Jag vill rättegången hur blir den? veta www.jagvillveta.se Informationsmaterial från Jag vill veta. 14 17 år Informationsmaterialet riktar sig till barn från 4 till 17 år och är ålders- och behovsanpassat. Informationen presenteras på webbplatsen jagvillveta.se och består av texter, filmer, spel, broschyrer och barnboken Liten som arbetats fram tillsammans med författaren Stina Wirsén och Bonnier Carlsen förlag. Förutom den digitala informationen har barnboken distribuerats i 25 000 exemplar till bland annat landets förskolor, barnahus, kvinnojourer, brottsofferjourer, socialtjänster och barn- och ungdomspsykiatrin. De olika broschyrerna samt informationskort om jagvillveta.se går att beställa på Brottsoffermyndighetens webbplats och skickas bland annat ut till ungdomsmottagningar, psykiatrin, socialtjänst, kvinnojourer, brottsofferjourer och polisen. Tillsammans med Barnombudsmannen har Brottsoffermyndigheten tagit fram ett särskilt material som riktar sig till barn som lever med skyddade personuppgifter. Materialet består av texter och filmer på jagvillveta.se samt informationsbroschyrer som riktar sig till föräldrar med skyddade personuppgifter och till unga som lever med skyddade person uppgifter. Under uppdragstiden inleddes samverkan med Skatteverket och Länsstyrelsen Östergötland för att nå ut med informationen till föräldrar och barn som lever med skyddade personuppgifter. Boken och informationsmaterialet har bland annat spridits under Almedalsveckan, Bok- och biblioteksmässan och Skolforum. 1 BEDÖMNING Brottsoffermyndighetens utåtriktade arrangemang har varit mycket välbesökta och uppskattade i utvärderingar. De informationssatsningar som myndigheten har genomfört har breddat och fördjupat kunskaperna om brottsoffers rättigheter hos professionellt och ideellt verksamma. Under året har myndigheten särskilt satsat på information om brottsskadeersättning och information till barn. Samtidigt finns det fortfarande vissa luckor vad gäller brottsofferkompetens hos yrkesverksamma. Som framgått av redovisningen av brottsskadeersättningen har antalet sökande ökat nästan fem procent. Sannolikt är en del av förklaringen till det ökade antalet inkomna ansökningar den utökade informationssatsning som myndigheten genomfört. Brottsoffermyndighetens webbplatser är välbesökta och de delar som väcker stort intresse är de som är unika för myndigheten. Sidorna under samlingsrubriken Utsatt för brott, som vänder sig direkt till enskilda brottsoffer, besöks allt mer. Informationen på webbplatsen tillsammans med Rättegångsskolan underlättar för målsägande och vittnen att få information om brottsofferfrågor. Att myndighetens webbplats är responsiv medför sannolikt att ännu fler på ett enkelt sätt kan ta del av information om myndighetens verksamhet. Webbplatsen jagvillveta.se har underlättat för unga brottsoffer att få tillgång till och tillgodogöra sig information om sina rättigheter. De föreläsningar, utbildningar, mässor och studiebesök Brottsoffermyndigheten medverkat vid har direkt nått cirka 6 400 personer, främst aktiva inom yrken med ansvar för brottsoffer eller ideellt engagerade. I flera fall har myndigheten samverkat med andra myndigheter och ideella organisationer kring utbildningsinsatser. Vissa utbildningar som myndigheten erbjudit har varit en del i samverkan eller regeringsuppdrag kring brottsofferfrågor. Brottsoffermyndigheten har deltagit som partner i ett internationellt projekt. Det har lett till en hög kompetens hos myndighetens personal och att myndigheten fortsatt är efterfrågad som partner i internationella sammanhang. Brottsoffermyndigheten har under året avslutat tre omfattande regeringsuppdrag. De har rört framför allt utbildningsinsatser, fördelning av forskningsmedel och information till barn som brottsoffer. Genom regeringsuppdragen byggs även en stor kunskap upp som myndigheten sprider inom ramen för ordinarie informationsverksamhet. Sammantaget har Brottsoffermyndighetens insatser med information och kunskapsspridning gagnat ett ökat antal enskilda brottsoffer och bidragit till ökad kunskap och förbättrat samarbete när det gäller brottsofferfrågor. 18 (36)
MEDARBETARE Brottsoffermyndighetens mål är att fortsätta att verka för en långsiktig och god personalförsörjning med ändamålsenlig kompetens samt försöka att öka den etniska och kulturella mångfalden. En jämnare könsfördelning ska eftersträvas vid rekrytering av nya medarbetare. Myndigheten ska tillgodose behoven av kontinuerlig kompetensutveckling för alla medarbetare och arbeta för att anpassa utvecklingsinsatserna till individens behov. Myndigheten ska även verka för insatser som kan bidra till god hälsa hos personalen. ALLMÄNT OM PERSONALEN Brottsoffermyndighetens organisation präglas av en hög kunskapsnivå med mycket kompetenta medarbetare på alla nivåer. Andelen akademiker på myndigheten är 60 procent av personalstyrkan. Av dessa är majoriteten jurister som arbetar med att handlägga ärenden om brottsskadeersättning. EA-enheten bemannas bland annat av civilekonomer med inriktning mot redovisning och offentlig förvaltning. Arbetet med information och Brottsofferfonden utförs till största delen av jurister. Även regressenheten bemannas huvudsakligen av jurister. Samtliga medarbetare har under året erbjudits eller haft medarbetarsamtal. KOMPETENSUTVECKLING OCH UTBILDNING Myndigheten erbjuder personalen såväl interna som externa kompetenshöjande utbildningar. Utbildningarna syftar till att ge personalen mer allmänna kunskaper i brottsofferfrågor, men även direkt riktade kunskaper i specifika ämnen, information om ny forskning på relevanta områden samt möjligheter att skapa nya kontaktnät. Utbildningarna har som mål att höja kompetensen hos medarbetarna i stort och att tjäna som en uppmuntran för enskilda medarbetare att utveckla sin individuella kompetens. Myndigheten har under året inlett ett värdegrundsarbete med den statliga värdegrunden som utgångspunkt. Arbetet med den gemensamma värdegrunden för statsanställda är långsiktigt och utbildningssatsningen fortsätter även under kommande år. Antalet utbildningsdagar under år 2014 var i genomsnitt drygt fyra per anställd. HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ REDOVISNING AV SJUKFRÅNVARO Total sjukfrånvaro 1,8 % Kvinnor 2,2 % Män 1,0 % Sjukfrånvaro minst 60 dagar, andel av total sjukfrånvaro 0 % Myndigheten arbetar aktivt med att förhindra ohälsa på grund av arbetet och ser därför till att kontorsmiljön är individuellt ergonomiskt anpassad för de anställda. Under året har en ny arbetsmiljöpolicy samt rutiner för arbetsmiljöarbetet antagits. Samtliga medarbetare har tillsammans med enhetschef och skyddsombud genomfört arbetsmiljörond baserad på det nya dokumentet. Alla anställda erbjuds regelbunden massagebehandling till ett subventionerat pris. De anställda uppmuntras att motionera på fritiden och myndigheten subventionerar därför flera sådana fritidsaktiviteter. Myndighetens friskvårdspolicy ger samtliga anställda möjlighet till en planerad motionstimme i veckan på arbetstid. KÖNSFÖRDELNING Hos Brottsoffermyndigheten finns en klar dominans av kvinnlig arbetskraft. En viss minskning av denna dominans kan konstateras för de senaste åren, men myndighetens mål att i högre grad jämna ut den sneda könsfördelningen har inte uppnåtts, trots att myndigheten i samband med rekryteringar har en särskild uppmärksamhet på denna fråga. ÅLDERSSTRUKTUR Av Brottsoffermyndighetens anställda är 13 procent yngre än 30 år, 74 procent mellan 30 och 50 år samt 13 procent av medarbetarna 50 år eller äldre. Medelåldern är 43 år, vilket är något högre än föregående år. ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD Brottsoffermyndighetens målsättning är att öka andelen medarbetare med annan etnisk och kulturell bakgrund än den svenska. I samband med rekryteringar har myndigheten en särskild uppmärksamhet på denna fråga. ATT REKRYTERA OCH BEHÅLLA MARKNADSUTSATT PERSONAL Brottsoffermyndigheten upplever inget problem med att rekrytera ny personal. Att behålla marknadsutsatt personal upplevs inte heller som något problem. Eftersom myndigheten är relativt liten är det svårt att erbjuda de anställda en karriär inom myndigheten. Myndigheten erbjuder däremot de anställda att vidga sina arbetsområden genom att exempelvis delta i myndighetens utåtriktade verksamheter eller projekt. 19 (36)
BEDÖMNING Målen inom det personalpolitiska området är i stort uppnådda. Personalen erbjuds och genomgår utbildningar som ger en god kunskapsgrund vad gäller såväl allmänna frågor som särskilda sakområden. Myndigheten upplever att den är eftertraktad som arbetsplats och ser därför inga problem i samband med rekryteringar och kommande generationsväxlingar. Personalens relativt låga medelålder utgör inget problem för myndigheten annat än att unga personer är mer benägna att skaffa barn än personer i andra ålderskategorier. Den något sneda könsfördelningen är föremål för särskild hänsyn. Den redovisade sjukfrånvaron är inte arbetsrelaterad och av den anledningen planeras inga ytterligare åtgärder för att sänka den redan låga sjukfrånvaron förutom att myndigheten fortsätter sin satsning på förebyggande åtgärder. MÅLEN FÖR DEN FRAMTIDA KOMPETENSFÖRSÖRJNINGEN Brottsoffermyndigheten ska fortsätta verka för en långsiktig och god personalförsörjning med ändamålsenlig kompetens samt försöka öka den etniska och kulturella mångfalden. En jämnare könsfördelning ska eftersträvas vid rekrytering av nya medarbetare. Myndigheten ska tillgodose behoven av kontinuerlig kompetensutveckling för alla medarbetare och arbeta för att anpassa utvecklingsinsatserna till individens behov. Myndigheten ska även verka för insatser som kan bidra till god hälsa hos personalen. KORTFAKTA PERSONAL Antal anställda 53 Antal årsarbetskrafter 50 Andel kvinnor 70 % Andel män 30 % Genomsnittsålder 43 år Andel akademiker 60 % 20 (36)
Finansiell redovisning 21 (36)
RESULTATRÄKNING (Belopp i tkr) Not 2014 2013 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 1 37 479 35 682 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 9 38 Intäkter av bidrag 3 7 774 5 534 Finansiella intäkter 4 30 68 Summa 45 293 41 322 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 5-30 512-28 761 Kostnader för lokaler -2 558-2 622 Övriga driftkostnader 6-11 904-9 681 Finansiella kostnader 7-3 -7 Avskrivningar och nedskrivningar -315-251 Summa -45 293-41 322 Verksamhetsutfall 0 0 Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras 8 31 337 30 961 Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet -31 337-30 961 Saldo 0 0 Transfereringar Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag 9 119 846 106 600 Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 10 18 174 18 995 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 11 6 962 9 145 Finansiella intäkter 12 705 748 Finansiella kostnader 13 14-194 Avsättning till fond för transfereringsändamål 14-197 2 611 Lämnade bidrag 15-146 504-136 905 Saldo -1 000 1 000 Årets kapitalförändring 16-1 000 1 000 22 (36)
BALANSRÄKNING (Belopp i tkr) Not 2014-12-31 2013-12-31 TILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet 17 177 0 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 18 611 666 Summa 788 666 Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 19 19 122 18 444 Summa 19 122 18 444 Kortfristiga fordringar Fordringar hos andra myndigheter 20 1 330 1 294 Övriga kortfristiga fordringar 21 100 032 101 054 Summa 101 361 102 348 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 22 1 049 886 Upplupna bidragsintäkter 23 1 839 1 550 Summa 2 888 2 437 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket 24-1 469-3 412 Summa -1 469-3 412 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 6 960 9 544 Kassa och bank 25 16 344 17 087 Summa 23 304 26 630 SUMMA TILLGÅNGAR 145 994 147 113 KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital 26 Balanserad kapitalförändring 101 000 100 000 Kapitalförändring enligt resultaträkningen -1 000 1 000 Summa 100 000 101 000 Fonder Brottsofferfonden 37 851 37 654 Summa 37 851 37 654 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 27 164 382 Övriga avsättningar 28 524 463 Summa 688 845 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret 29 670 599 Kortfristiga skulder till andra myndigheter 30 831 743 Leverantörsskulder 1 306 992 Övriga kortfristiga skulder 31 848 590 Summa 3 655 2 923 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 32 2 864 2 433 Oförbrukade bidrag 33 936 2 258 Summa 3 800 4 691 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 145 994 147 113 23 (36)
ANSLAGSREDOVISNING REDOVISNING MOT ANSLAG Anslag (tkr) Ingående Årets Indragning Totalt Utgifter Utgående över- tilldelning dispo- överförings- enl regle- nibelt förings- Not belopp ringsbrev belopp belopp Uo 4 1:10 Ramanslag ap.1 Brottsoffermyndigheten 34 4 713 37 144-3 627 38 230-35 642 2 588 Uo 4 1:11 Ramanslag ap.1 Ersättning för skador på grund av brott 35-4 135 122 349 0 118 214-111 207 7 007 Uo 13 3:1 Ramanslag Särskilda jämställdhetsåtgärder ap.16 Särskilda jämställdhetsåtgärder del till Brottsoffermyndigheten 36 708 11 000-708 11 000-10 724 276 Summa 1 286 170 493-4 335 167 444-157 573 9 871 REDOVISNING MOT INKOMSTTITEL Inkomsttitel (tkr) Beräknat Inkomster belopp 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet 30 000 31 337 Summa 30 000 31 337 24 (36)
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma. TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper Brottsoffermyndighetens bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt Ekonomistyrningsverket (ESV):s föreskrifter och allmänna råd till denna. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna. I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 FBF (Förordning om myndigheters bokföring) tillämpar myndigheten brytdagen den 5 januari. Efter brytdagen har fakturor överstigande 20 tkr bokförts som periodavgränsningsposter. Beloppsgränsen har varit oförändrad sedan 2008. Kostnadsmässig anslagsavräkning Semesterdagar som intjänats före år 2009 avräknas fr. o. m. år 2009 anslaget först vid uttaget enligt undantagsbestämmelsen. Utgående balans år 2013, 939 tkr, har år 2014 minskat med 248 tkr. Värderingsprinciper Anläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas maskiner och inventarier samt förbättringsutgift på annans fastighet som har ett anskaffningsvärde om minst 25 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod. Avskrivning under anskaffningsåret sker från den månad tillgången tas i bruk. Fr.o.m. år 2014 har avskrivningstiden för kopiatorer och kontorsmaskiner ändrats från fem till tre år. Tillämpade avskrivningstider 3 år Datorer, elektriska apparater, förbättringsutgifter på annans fastighet, kontorsmaskiner och kopiatorer 5 år Inredningsinventarier Finansiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet på balansdagen i Brottsofferfonden. Omsättningstillgångar Vid värdering av regressfordringar använder Brottsoffermyndigheten, sedan år 2011, statistik ur regressenhetens databas för att hämta aktuella uppgifter vid årsskiftet. Sammanlagt registrerat fordringsbelopp per 2014-12-31 är 791 mkr och omfattar ca 36 000 ännu aktiva regressärenden, registrerade 1997-2014. Vid tidpunkten för beslut om brottsskadeersättning var dessa fordringar per definition omöjliga att driva in inom rimlig tid och i princip värdelösa. Att beräkna ett nuvärde av framtida regressinbetalningar är därför osäkert och komplicerat och dessutom avhängigt en mängd faktorer utanför myndighetens kontroll. Summa regressintäkter för 2014 är 31 mkr eller 4,0% av fordringsbeloppet 2014-12-31. Med den försiktighet som krävs under dessa omständigheter värderas regressfordringarna till 100 mkr per 2014-12-31 vilket motsvarar ca 13% av det registrerade fordringsbeloppet vid nämnda tidpunkt. Övriga omsättningstillgångar har tagits upp till anskaffningsvärdet enligt lägsta värdets princip. Skulder Skulderna har tagits upp till nominellt belopp. Ersättningar och andra förmåner Ledande befattningshavare / styrelseuppdrag Generaldirektör Annika Öster Ledamot i Brottsförebyggande rådets insynsråd Förmån, larm Lön 1 085 tkr Anställdas sjukfrånvaro Uppgifter om sjukfrånvaro, se sid 19 i resultatredovisningen. RESULTATRÄKNING 2014 2013 Noter (tkr) Not 1 Intäkter av anslag Intäkter av anslag 37 479 35 682 Summa 37 479 35 682 Summa Intäkter av anslag (37 479 tkr) skiljer sig från anslagsutfallet enligt Anslagsredovisningen (157 573 tkr). Skillnaden (120 094 tkr) beror på minskning av semesterlöneskuld som intjänats före år 2009 (-248 tkr). Denna post har belastat anslaget men inte bokförts som kostnad i resultaträkningen. Resterande differens (119 846 tkr) avser anslag som redovisas i transfereringsavsnittet. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter enligt 4 avgiftsförordningen 9 38 Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar 0 1 Summa 9 38 Not 3 Intäkter av bidrag Avräknade bidrag som använts av Brottsoffermyndigheten, finansierade från; Brottsofferfonden (varav till administration av Brottsofferfonden 3 500 tkr) 3 771 4 227 Socialstyrelsen 3 526 804 Arbetsförmedlingen 431 406 Övriga utomstatliga organisationer 46 97 Summa 7 774 5 534 Not 4 Finansiella intäkter Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret 30 66 Övriga ränteintäkter 0 2 Summa 30 68 Not 5 Kostnader för personal Lönekostnader (exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal) 20 324 19 748 Övriga kostnader för personal 10 187 9 014 Summa 30 512 28 761 Not 6 Övriga driftkostnader Reparationer och underhåll 78 78 Realisationsförlust vid avyttring av anläggningstillgång 8 24 Resor, representation, information 1 499 1 990 Köp av varor 755 692 Köp av tjänster 9 445 6 836 Övrigt 120 60 Summa 11 904 9 681 Ökade kostnader avser främst reklambyrå- och webbtjänster samt framtagande av barnbok i regeringsuppdrag. Not 7 Finansiella kostnader Ränta på lån i Riksgäldskontoret 3 7 Summa 3 7 Not 8 Intäkter av avgifter som inte disponeras Intäkter från regressverksamheten 30 560 30 269 Ränteintäkter från regressverksamheten 777 692 Summa 31 337 30 961 Fr.o.m. år 2014 särredovisas ränteintäkter i regressverksamheten. Jämförelsetal har omräknats. 25 (36)
Not 9 Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag Medel för utbetalning av brottsskadeersättning 2014 110 929 2013 97 385 Medel för bidrag till forskning 8 917 9 215 Summa 119 846 106 600 Not 10 Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Intäkt till Brottsofferfonden 21 814 22 662 Förvaltningskostnad Brottsofferfonden -3 640-3 666 Summa 18 174 18 995 Not 11 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Intäkt till Brottsofferfonden 7 962 8 145 Värdereglering av regressfordringar, se not 21-1 000 1 000 Summa 6 962 9 145 Not 12 Finansiella intäkter Brottsofferfonden Ränteintäkter 41 120 Utdelning räntekonsortium 663 628 Summa 705 748 Not 13 Finansiella kostnader Brottsofferfonden Värdereglering räntekonsortium 14-194 Summa 14-194 Not 14 Avsättning till fond för transfereringsändamål Brottsofferfonden Intäkter 30 481 31 555 Kostnader -30 298-33 972 Avsättning till fond 182-2 417 Ingående balans 37 654 40 265 Utgående balans 37 851 37 654 Nettoförändring -197 2 611 Not 15 Lämnade bidrag Lämnade bidrag från Brottsofferfonden 26 659 30 306 Lämnade bidrag till forskning 8 917 9 215 Utbetald brottsskadeersättning 110 929 97 385 Summa 146 504 136 905 Not 16 Årets kapitalförändring Värdereglering av regressfordringar -1 000 1 000 Summa -1 000 1 000 BALANSRÄKNING Not 17 Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde 2014-12-31 1 014 2013-12-31 1 014 Årets anskaffningar 192 0 Summa anskaffningsvärde 1 206 1 014 Ingående ackumulerade avskrivningar -1 014-1 014 Årets avskrivningar -15 0 Summa ackumulerade avskrivningar -1 029-1 014 Utgående bokfört värde 177 0 Not 18 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Ingående anskaffningsvärde 5 802 5 742 Årets anskaffningar 253 249 Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde -188-188 Summa anskaffningsvärde 5 868 5 802 Ingående ackumulerade avskrivningar -5 136-5 049 Årets avskrivningar -300-251 Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar 180 164 Summa ackumulerade avskrivningar -5 256-5 136 Utgående bokfört värde 611 666 Not 19 Andra långfristiga värdepappersinnehav Andelar i KK:s räntekonsortium Ingående anskaffningsvärde 18 844 18 217 Årets anskaffningar 663 628 Värdereglering -386-400 Utgående bokfört värde 19 122 18 444 Not 20 Fordringar hos andra myndigheter Fordran ingående mervärdesskatt 680 535 Fordran intäkt till Brottsofferfonden 649 759 Summa 1 330 1 294 Not 21 Övriga fordringar Regressfordringar, se not 11 samt värderingsprinciper under Tilläggsupplysningar sid 25 100 000 101 000 Övriga fordringar 32 54 Summa 100 032 101 054 Not 22 Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyreskostnader 577 577 Övriga förutbetalda kostnader 472 309 Summa 1 049 886 Not 23 Upplupna bidragsintäkter Upplupna bidragsintäkter till Brottsofferfonden 1 803 1 428 Övriga upplupna bidragsintäkter inomstatliga 36 36 Övriga upplupna bidragsintäkter EU 0 86 Summa 1 839 1 550 Not 24 Avräkning med statsverket Uppbörd Redovisat mot inkomsttitel -31 337-30 961 Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde 31 337 30 961 Fordran/Skuld avseende Uppbörd 0 0 26 (36)
Anslag i icke räntebärande flöde 2014-12-31 2013-12-31 Ingående balans 361 584 Redovisat mot anslag 121 931 109 901 Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke räntebärande flöde -121 865-110 123 Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde 427 361 Anslag i räntebärande flöde Ingående balans -4 713-3 979 Redovisat mot anslag 35 642 32 505 Anslagsmedel som tillförts räntekonto -37 144-36 196 Återbetalning av anslagsmedel 3 627 2 958 Skulder avseende anslag i räntebärande flöde -2 588-4 713 Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans 939 1 063 Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln -248-124 Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag 691 939 Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto Ingående balans 0 7 Inbetalningar i icke räntebärande flöde 32 737 32 027 Utbetalningar i icke räntebärande flöde -123 265-111 196 Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar 90 528 79 162 Övrig fordran/skuld på statens centralkonto 0 0 Summa Avräkning med statsverket -1 469-3 412 Not 25 Kassa och bank Brottsofferfondens bankkonto hos Kammarkollegiet 16 344 17 087 Summa 16 344 17 087 Not 26 Myndighetskapital Specifikation förändring av myndighetskapitalet Balanserad Kapitalkapitalförändring förändring anslagsfinansierad enligt resultatverksamhet räkningen Summa Utgående balans 2013 100 000 1 000 101 000 Rättelser 0 0 0 Ingående balans 2014 100 000 1 000 101 000 Föregående års kapitalförändring 1 000-1 000 0 Årets kapitalförändring -1 000-1 000 Summa årets förändring 1 000-2 000-1 000 Utgående balans 2014 101 000-1 000 100 000 Not 27 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning 382 595 Årets pensionskostnad -9-4 Årets pensionsutbetalningar -209-209 Utgående avsättning 164 382 Not 28 Övriga avsättningar Kompetensväxlings- och kompetensutvecklingsåtgärder Ingående balans 463 405 Årets förändring 60 59 Utgående balans 524 463 Not 29 Lån i Riksgäldskontoret Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar. Ingående balans 2014-12-31 599 2013-12-31 693 Under året nyupptagna lån 416 155 Årets amorteringar -345-249 Utgående balans 670 599 Beviljad låneram enligt regleringsbrev 3 000 3 000 Not 30 Kortfristiga skulder till andra myndigheter Arbetsgivaravgifter 553 516 Leverantörsskulder andra myndigheter 279 227 Summa 831 743 Not 31 Övriga kortfristiga skulder Personalens källskatt 533 454 Preliminär skatt arvoden 238 40 Övrigt 78 95 Summa 848 590 Not 32 Upplupna kostnader Upplupna semesterlöner inklusive sociala avgifter 2 156 2 198 Övriga upplupna löner inklusive sociala avgifter 476 119 Övriga upplupna kostnader, inomstatliga 128 116 Övriga upplupna kostnader, utomstatliga 104 0 Summa 2 864 2 433 I posten övriga upplupna löner inklusive sociala avgifter avser 362 tkr kostnad för lönerevision oktober-december 2014. Not 33 Oförbrukade bidrag Bidrag som erhållits från Brottsofferfonden 922 1 000 Bidrag som erhållits från annan statlig myndighet 0 1 246 Bidrag som erhållits från EU 2 0 Bidrag från övriga organisationer 12 12 Summa 936 2 258 ANSLAGSREDOVISNING Not 34 Uo 4 1:10 ap.1 Brottsoffermyndigheten Enligt regleringsbrevet disponerar Brottsoffermyndigheten en anslagskredit på 1 114 tkr. Brottsoffermyndigheten får disponera 1 086 tkr av det ingående överföringsbeloppet, d.v.s. 3% av föregående års tilldelning 36 196 tkr enligt regleringsbrevet. Anslaget är räntebärande. Not 35 Uo 4 1:11 ap.1 Ersättning för skador på grund av brott Enligt regleringsbrevet disponerar Brottsoffermyndigheten en anslagskredit på 3 670 tkr. Kostnader för utlåtande från medicinsk sakkunniga i brottsskadeärenden belastar anslaget med 278 tkr. Anslaget är icke räntebärande. Not 36 Uo 13 3:1 ap.16 Särskilda jämställdhetsåtgärder del till Brottsoffermyndigheten Enligt regeringsbeslutet 2011-05-12 (Ju2011/3982/KRIM) disponerar Brottsoffermyndigheten totalt 8 000 tkr varav 1 000 tkr under 2014 för uppdrag att vidareutveckla och genomföra ett utbildningsprogram. Kostnaderna uppgår till 993 tkr. Enligt regeringsbeslutet 2011-06-16 (Ju2011/4765/KRIM) disponerar Brottsoffermyndigheten totalt 42 000 tkr varav 10 000 tkr under 2014 för uppdrag att fördela medel till forskning m m. Kostnaderna uppgår till 9 731 tkr. Anslaget är icke räntebärande. 27 (36)
SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER (tkr) 2014 2013 2012 2011 2010 Låneram Riksgäldskontoret Beviljad 3 000 3 000 5 000 5 000 5 000 Utnyttjad 670 599 693 1 032 1 315 Kontokrediter Riksgäldskontoret Beviljad 3 404 3 404 3 404 3 370 3 132 Maximalt utnyttjad 0 0 0 0 0 Räntekonto Riksgäldskontoret Ränteintäkter 30 66 88 68 16 Räntekostnader 0 0 0 0 0 Avgiftsintäkter Avgiftsintäkter som disponeras Beräknat belopp enligt regleringsbrev 0 0 0 0 0 Avgiftsintäkter 9 38 112 70 155 Avgiftsintäkter som ej disponeras* Beräknat belopp enligt regleringsbrev 30 000 33 000 0 0 0 Avgiftsintäkter 31 337 30 961 0 0 0 Anslagskredit Uo 4 1:10 ap.1 Brottsoffermyndigheten Beviljad 1 114 1 086 1 021 1011 947 Utnyttjad 0 0 0 0 0 Uo 4 1:11 ap.1 Ersättning för skador på grund av brott Beviljad 3 670 5 000 8 947 8 947 4 474 Utnyttjad 0 4 135 0 0 0 Uo 13 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder ap.16 Särskilda jämställdhetsåtgärder del till Brottsoffermyndigheten Beviljad 0 0 0 0 0 Utnyttjad 0 0 0 0 0 Anslag Ramanslag Anslagssparande** 9 871 1 286 39 791 11 236 16 541 Beslutad ej utbetald brottsskadeersättning 6 976 7 264 2 162 1 182 1 304 Bemyndiganden, ej tillämplig Personal Antalet årsarbetskrafter (st) 50 51 51 49 53 Medelantalet anställda (st) 53 54 53 51 64 Driftkostnad per årsarbetskraft 899 805 783 770 770 Kapitalförändring*** Årets -1 000 1 000-3 000 3 000-10 000 Balanserad 101 000 100 000 103 000 100 000 110 000 * Fr.o.m. år 2013 redovisas intäkter från regressverksamheten mot inkomsttitel enligt regleringsbrev. ** Av anslagssparandet avser 2 588 tkr Uo 4 1:10 ap.1, 7 007 tkr Uo 4 1:11 ap.1 och 276 tkr Uo 13 3:1 ap16. *** Fr.o.m. år 2009 avräknas anslag kostnadsmässigt. Årets kapitalförändring består av förändringen av regressfordringar. 28 (36)
BILAGA 1 RESULTATRÄKNING BROTTSOFFERFONDEN (tkr) 20140101-20141231 20130101-20131231 INTÄKTER Rikspolisstyrelsen 19 979 20 735 Kronofogdemyndigheten 7 962 8 145 Kriminalvårdsstyrelsen 1 816 1 876 Tullverket 10 11 Enskilda givare 9 40 Utdeln KK:s räntekonsortium 663 628 Ränteintäkter bank 41 120 SUMMA INTÄKTER 30 481 31 555 KOSTNADER Utdelat under året (Not 1) -26 659-30 306 Förvaltningskostnader (Not 2) -3 640-3 666 SUMMA KOSTNADER -30 298-33 972 RESULTAT FÖRE REALISATIONSRESULTAT OCH NEDSKRIVNINGAR 182-2 417 RESULTAT FÖRE VÄRDEREGLERING 182-2 417 VÄRDEREGLERING Förändring värdereglering räntekonsortiet 14-194 SUMMA VÄRDEREGLERING 14-194 RESULTAT EFTER VÄRDEREGLERING 197-2 611 ÅRETS RESULTAT 197-2 611 BALANSRÄKNING BROTTSOFFERFONDEN (tkr) 2014-12-31 2013-12-31 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Andelar i KK:s räntekonsortium (Not 3) 19 508 18 844 Värdereglering KK:s räntekonsortium (Not 3) -386-400 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 19 122 18 444 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2 452 2 186 Bank 16 344 17 087 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 18 796 19 273 SUMMA TILLGÅNGAR 37 918 37 717 EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Fondkapital 37 851 37 654 SUMMA EGET KAPITAL (NOT 4) 37 851 37 654 SKULDER KORTFRISTIGA SKULDER Övriga skulder 10 9 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 58 54 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 68 63 SUMMA SKULDER 68 63 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 37 918 37 717 Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser 19 830 20 306 29 (36)
NOTBILAGA Inledande kommentarer och redovisningsprinciper Fondens resultaträkning och balansräkning samt noter följer uppställning enligt ÅRL. Fondens redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med Bokföringsnämndens allmänna råd. Kammarkollegiet sköter den ekonomiska förvaltningen av ett antal stiftelser och fonder. För förvaltningen har kollegiet bildat ett aktiekonsortium, ett aktieindexkonsortium och ett räntekonsortium. Tillgångarna i respektive konsortium ägs gemensamt av de stiftelser/fonder som har placerat kapital i konsortiet genom köp av andelar. Andelarna är lika stora och medför lika rätt till egendom som ingår i konsortiet. Konsortierna är även i övrigt uppbyggda efter förebild av värdepappersfonder, men de omfattas inte av lagen (2004:46) om investeringsfonder. Sedan konsortierna bildades i slutet av 1980-talet tillämpas följande redovisningsprinciper beträffande andelar i konsortierna. I respektive stiftelse/fonds bokföring behandlas andelar i konsortierna på samma sätt som andelar i värdepappersfonder. De andelar i konsortierna som tas upp som omsättningstillgångar i balansräkningen är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet på balansdagen. De andelar i konsortierna som tas upp som anläggningstillgångar är värderade till anskaffningsvärdet eller enligt samma princip som omsättningstillgångar i de fall värdenedgången kan antas vara bestående (ÅRL kap 4 5). Inlösen av andelar medför realisationsvinst eller realisationsförlust. Utdelning från konsortierna tas upp som intäkt. Vid utdelning från konsortierna tillämpas principen att utdelningar motsvarar respektive konsortiums direktavkastning. Varken realiserade eller orealiserade värdeökningar delas ut. Anskaffningsvärdet för andelar i aktiekonsortiet är marknadsvärdet vid anskaffningstidpunkten och inlösenvärdet är marknadsvärde vid inlösentillfället. Anskaffnings- och inlösenvärdet för andelar i räntekonsortiet är marknadsvärdet vid anskaffningsrespektive inlösentidpunkten, dock högst ett s.k. nominellt värde som fastställs för ett år i taget och som motsvarar marknadsvärdet omedelbart efter det att utdelning lämnats. Om marknadsvärdet vid anskaffnings- respektive inlösentidpunkten överstiger det nominella värdet, betraktas skillnaden som upplupen ränta. NOTER Not 1 Utdelat under året 2014 2013 Utbetalade medel 27 430 31 353 Återbetalade medel -771-1 047 Summa 26 659 30 306 Not 2 Förvaltningskostnader 2014 2013 Förvaltningskostnader Brottsoffermyndigheten 3 500 3 500 Förvaltningskostnader Kammarkollegiet 140 166 Summa 3 640 3 666 Not 3 Andelar i KK:s räntekonsortium 2014-12-31 2013-12-31 Ingående anskaffningsvärde 18 844 18 217 Investeringar 663 628 Utgående bokfört värde 19 508 18 844 Värdereglering -386-400 Marknadsvärde 19 122 18 444 Not 4 Förändringar i eget kapital Eget kapital Belopp vid årets ingång 37 654 Resultat före värdereglering 182 Förändring värdereglering 14 Belopp vid årets utgång 37 851 SÄRSKILD FÖRTECKNING AVSEENDE VERKSAMHETSÅRET 2014 (Tkr) För de sammandragna posterna i balansräkningen specificeras de belopp som ingår i respektive post. Marknadsvärden i KK:s ränte- och aktiekonsortier 2014-12-31 2013-12-31 Andelar i räntekonsortiet Totalavkastning i konsortiet (%) 3,67 2,41 Direktavkastning i konsortiet (%) 3,60 3,49 Antal andelar 152 360,3037 147 073,2300 Kurs/andel (tkr) 0,1255 0,1254 Marknadsvärde (tkr) 19 122 18 444 Bokfört värde (tkr) 19 508 18 844 Orealiserat undervärde (tkr) -386-400 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Strafförelägganden dec 2014 727 Domar dec 2014 1 076 Kronofogdemyndigheten dec 2014 649 Tullverket dec 2014 1 Summa 2 452 Övriga skulder Felsända inbetalningar till fonden 10 Summa 10 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupen förvaltningsavgift 1410-1412 58 Summa 58 30 (36)
BILAGA 2 SAMMANSTÄLLNING AV PROJEKT/VERKSAMHETER SOM HAR BEVILJATS MEDEL FRÅN BROTTSOFFERFONDEN UNDER 2014 UTBILDNING VÅREN 2014 Att Trygga Sexuellt Utnyttjade, ATSU Eskilstuna Grundutbildning om våld i nära relationer Brottsofferjouren Bergslagen Grundutbildning för stödpersoner Brottsofferjouren Gotland Föreläsningskväll på brottsoffertema Brottsofferjouren Gotland Grundutbildning för stödpersoner Brottsofferjouren Helsingborg Grundutbildning för stödpersoner och vittnesstöd Brottsofferjouren Jönköping Utbildning på brottsoffertema Brottsofferjouren Katrineholm-Flen-Vingåker Grundutbildning för stödpersoner Brottsofferjouren Kungsbacka Grundutbildning för stödpersoner Brottsofferjouren Luleå Rekrytering av och grundutbildning för stödpersoner i Kiruna Brottsofferjouren Mellersta Skåne Semiregional grundutbildning för stödpersoner Brottsofferjouren Mellersta Skåne Arrangemang i samband med Internationella brottsofferdagen 2015 Brottsofferjouren Mölndal-Härryda Grundutbildning för stödpersoner 2015 Brottsofferjouren Nordöstra Skåne Vidareutbildning på brottsoffertema Brottsofferjouren Norrort Föreläsning på brottsoffertema Brottsofferjouren Norrort Vidareutbildning på brottsoffertema Brottsofferjouren Uppsala-Knivsta-Håbo Grundutbildning för stödpersoner Brottsofferjouren Växjö Vidareutbildning på brottsoffertema Brottsofferjouren Växjö Grundutbildning för stödpersoner och vittnesstöd Brottsofferjouren Ängelholm Vidareutbildning på temat Att bli brottsdrabbad på nätet Brottsofferjouren Örebro-Lekeberg Grundutbildning för stödpersoner och vittnesstöd Brottsofferjouren Östra Skaraborg Föreläsningar på temat Nätbrott Brottsofferjouren Östra Sörmland Grundutbildning för stödpersoner och vittnesstöd Brottsofferjouren Östra Östergötland Vidareutbildning på temat HBTQ Brottsofferjouren Östra Östergötland Föreläsning på brottsoffertema Brottsofferjourernas länsförening i Västra Götaland Vidareutbildning på brottsoffertema Brottsofferjourernas Regionförbund Gävleborg Vidareutbildning på brottsoffertema 8 000 kr 26 000 kr 10 000 kr 12 000 kr 30 000 kr 40 000 kr 25 000 kr 25 000 kr 7 000 kr 25 000 kr 17 800 kr 16 500 kr 25 000 kr 10 000 kr 10 000 kr 4 120 kr 9 000 kr 96 000 kr 35 000 kr Brottsofferjourernas Regionråd Gotland-Stockholm Regional grundutbildning för stödpersoner och vittnesstöd Brottsofferjourernas Regionråd i Norrbotten Regional vidareutbildning på brottsoffertema Brottsofferjourernas Regionråd i Skåne, Blekinge Regional vidareutbildning på brottsoffertema Brottsofferjourernas Regionråd i Västernorrland Samarbetskonferens med Polismyndigheten i Västernorrland FemCenter, Malmö Grundutbildning för jourkvinnor Föreningen Kvinnohuset, Västerås Grundutbildning för jourkvinnor och jourtjejer Föreningen Kvinnohuset, Västerås Grundutbildning jourkvinnor Föreningen Storasyster Grundutbildning för volontärer Intresseföreningen ISIS Föreläsningar på temat Sexuella övergrepp Kommunförbundet Norrbotten - Samverkan mot våld Utbildning på brottsoffertema Kvinno- och tjejjouren ADA Grundutbildning för volontärer Kvinno- och tjejjouren i Huddinge Vidareutbildning på brottsoffertema Kvinnojouren Blåklockan, Gävle Vidareutbildning för tjejjourens medlemmar Kvinnojouren Blåklockan, Gävle Grundutbildning för jourkvinnor Kvinnojouren Kalmar Grundutbildning för jourkvinnor Kvinnojouren Märta Grundutbildning för jourkvinnor Nynäshamns Kvinnojour Föreläsning på brottsoffertema Nämndemännens Riksförbund, NRF Utbildning på brottsoffertema Stjärnjouren Grundutbildning för volontärer Stockholms Tjejjour Grundutbildning för jourtjejer Stödcentrum Humlegården Föreläsningskvällar på brottsoffertema Terrafem Stockholm Grundutbildning för föreningarna i Stockholm och Uppsala Terrafem Stockholm Grundutbildning för volontärer i juristjourtelefonen Tjejjouren i Malmö Föreläsningar på temat Sexuella övergrepp bland unga Uppsala kvinnojour Grundutbildning för jourkvinnor UTBILDNING HÖSTEN 2014 70 000 kr 30 000 kr 50 000 kr 16 000 kr 40 000 kr 50 000 kr 25 000 kr 11 000 kr 7 650 kr 14 065 kr 4 000 kr 30 000 kr 50 000 kr 19 800 kr 24 950 kr 1000 Möjligheter Grundutbildning för volontärer Alla Kvinnors Hus, Karlstad Grundutbildning för jourkvinnor Att Trygga Sexuellt Utnyttjade, ATSU Västerås Utbildningsdag om våld i nära relationer 35 000 kr 31 (36)
Bergslagens Brottsofferjour Arrangemang i samband med Internationella brottsofferdagen 2015 Brottsofferjouren Blekinge Grundutbildning för stödpersoner och vittnesstöd Brottsofferjouren Enköping Grundutbildning för stödpersoner Brottsofferjouren Enköping Vidareutbildning för stödpersoner Brottsofferjouren Gotland Två grundutbildningar för stödpersoner och vittnesstöd Brottsofferjouren Gotland Föreläsningar på brottsoffertema Brottsofferjouren Haninge/Nynäshamn Föreläsning om samtalsmetodik Brottsofferjouren Helsingborg Grundutbildning för stödpersoner och vittnesstöd Brottsofferjouren Helsingborg Arrangemang i samband med Internationella brottsofferdagen 2015 Brottsofferjouren Jönköping Grundutbildning för stödpersoner och vittnesstöd Brottsofferjouren Mellersta Skåne Grundutbildning för stödpersoner och vittnesstöd Brottsofferjouren Mellersta Skåne Seminariedag på brottsoffertema Brottsofferjouren Norrort Föreläsningar på brottsoffertema Brottsofferjouren Sundsvall-Medelpad Grundutbildning för vittnesstöd Brottsofferjouren Södra Kalmar län Grundutbildning för stödpersoner och vittnesstöd Brottsofferjouren Södra Stockholm Grundutbildning för vittnesstöd vid tingsrätterna i Solna, Stockholm och Södertörn Brottsofferjouren Umeå Grundutbildning för stödpersoner Brottsofferjouren Uppsala-Knivsta-Håbo Vidareutbildning för stödpersoner Brottsofferjouren Uppsala-Knivsta-Håbo Grundutbildning för stödpersoner Brottsofferjouren Värmland Utbildning för stödpersoner och vittnesstöd Brottsofferjouren Västerås Vidareutbildning för stödpersoner Brottsofferjouren Växjö Arrangemang i samband med Internationella brottsofferdagen 2015 Brottsofferjouren Ängelholm Vidareutbildning på brottsoffertema Brottsofferjouren Örebro-Lekeberg Grundutbildning för stödpersoner och vittnesstöd Brottsofferjouren Östra Skaraborg Vidareutbildning på brottsoffertema Brottsofferjouren Östra Värmland Grundutbildning för stödpersoner Brottsofferjourernas Länsförbund Stockholm-Gotland Regional grundutbildning för stödpersoner och vittnesstöd Brottsofferjourernas Regionförbund Gävleborg Regional vidareutbildning Brottsofferjourernas Regionråd i Värmland Regional vidareutbildning 15 000 kr 17 000 kr 12 500 kr 40 000 kr 16 200 kr 19 200 kr 26 000 kr 40 000 kr 23 900 kr 14 300 kr 15 000 kr 45 000 kr 3 500 kr 13 500 kr 25 000 kr 21 750 kr 15 000 kr 17 000 kr 10 000 kr 13 000 kr 5 700 kr 70 000 kr 70 000 kr 55 000 kr Brottsofferjourernas Regionråd i Västernorrland Regional utbildning Föreningen Kvinnokraft Vidareutbildning för jourkvinnor Kvinno- och tjejjouren i Jönköping Vidareutbildning Kvinnogemenskap/Kvinnojouren Örnsköldsvik Vidareutbildning för jourkvinnor Kvinnojouren Blåklockan, Gävle Regional vidareutbildning för jourtjejer Kvinnojouren Lund Vidareutbildning för jourkvinnor Kvinnojouren Vändpunkten, Hudiksvall Grundutbildning för jourkvinnor Riksorganisationen mot sexuella övergrepp, HOPP Utbildning för volontärer Sollentuna Tjejjour Indra Vidareutbildning på brottsoffertema Stockholms Tjejjour Vidareutbildning om våldsutsatta transpersoner Terrafem Göteborg Två grundutbildningar för jourkvinnor Tjejjouren i Lund Grundutbildning för jourtjejer INFORMATION VÅREN 2014 Brottsofferjouren Gotland Brottsofferjouren Haninge/Nynäshamn Brottsofferjouren Helsingborg Brottsofferjouren Jönköping Brottsofferjouren Katrineholm-Flen-Vingåker Brottsofferjouren Katrineholm-Flen-Vingåker Brottsofferjouren Mellersta Skåne Brottsofferjouren Norrort Brottsofferjouren Småland West Brottsofferjouren Sydnärke Brottsofferjouren södra Kalmar län Brottsofferjouren Södra Roslagen Brottsofferjouren Södra Stockholm Framställning av informationsmaterial Brottsofferjouren Uppsala-Knivsta-Håbo Framställning av informationsmaterial Brottsofferjouren Varberg Brottsofferjouren Värmland Brottsofferjouren Västerås Brottsofferjouren Växjö 56 000 kr 53 000 kr 11 000 kr 65 000 kr 12 000 kr 15 000 kr 25 000 kr 25 000 kr 40 000 kr 5 000 kr 4 000 kr 8 558 kr 12 700 kr 7 837 kr 5 000 kr 3 000 kr 5 244 kr 4 000 kr 7 837 kr 3 000 kr 5 813 kr 4 200 kr 18 750 kr 11 000 kr 2 650 kr 10 000 kr 2 000 kr 2 250 kr 32 (36)
Brottsofferjouren Ängelholm Brottsofferjouren Östra Skaraborg Brottsofferjouren Östra Sörmland Brottsofferjouren Östra Värmland Framställning av informationsmaterial Brottsofferjouren Östra Östergötland Falkenbergs kvinnojour Framställning av informationsmaterial HOPP Norrköping Framställning av informationsmaterial Kvinno- och tjejjouren ADA Framställning av informationsmaterial Kvinno- och Tjejjouren Miranda Framställning av informationsmaterial Kvinnohuset i Örebro Informationsprojekt Kvinnojouren - en fristad i ingenmansland Informationsprojekt Kvinnojouren Maria Översättning och tryckning av informationsmaterial Kvinnojouren Norrköping Informationsprojekt INFORMATION HÖSTEN 2014 Brottsofferjouren Jönköping Arrangemang i samband med Internationella brottsofferdagen 2015 Brottsofferjouren Norrort Aktivitet i samband med Internationella brottsofferdagen 2015 Brottsofferjouren Stockholms innerstad-lidingö Framställning av informationsmaterial Brottsofferjouren Södra Kalmar län Informationskampanj Brottsofferjouren Södra Stockholm Framställning av informationsmaterial för vittnesstödsverksamheten vid Södertörns tingsrätt Brottsofferjouren Södra Stockholm Framställning av informationsmaterial för vittnesstödsverksamheten vid Solna tingsrätt Brottsofferjouren Södra Stockholm Framställning av informationsmaterial för vittnesstödsverksamheten vid Stockholms tingsrätt Brottsofferjouren Trollhättan/Lilla Edet Framställning av informationsmaterial Brottsofferjouren Uppsala-Knivsta-Håbo Arrangemang i samband med Internationella brottsofferdagen 2015 och Fett mé kärlek Brottsofferjouren Växjö Framställning av informationsmaterial Brottsofferjourernas Regionråd i Dalarna Marknadsföring av verksamheten BRY - Barns Rättsskydd Framställning av informationsmaterial Föreningen Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn, Stockholm Framställning av informationsmaterial Guldstadens Kvinnojour, Skellefteå Tryck av broschyrer 4 985 kr 4 975 kr 3 000 kr 12 995 kr 2 529 kr 11 000 kr 45 000 kr 19 500 kr 30 000 kr 4 000 kr 15 000 kr 6 670 kr 5 000 kr 10 000 kr 5 100 kr 4 000 kr 5 000 kr 4 000 kr 25 000 kr 6 000 kr 15 000 kr 10 000 kr 13 000 kr 32 000 kr Helsingborgs Kvinnojour Framställning av informationsmaterial Kvinno- och tjejjouren i Jönköping Framställning av informationsmaterial Kvinnohuset i Örebro Framställning av informationsmaterial Kvinnojouren Blåklockan, Gävle Tryckning av broschyrer Kvinnojouren Lund Framställning av informationsmaterial Riksföreningen stödcentrum mot incest, Rsci Framställning av informationsmaterial Terrafem Framställning av informationsfilmer Terrafem Göteborg Marknadsföring av verksamheten UTVECKLINGSVERKSAMHET VÅREN 2014 Barnen Först Föreläsningar på brottsoffertema HOPP Stockholm Stödverksamhet för personer som har blivit utsatta för sexuella övergrepp Polismyndigheten i Örebro län Projektet Trygghetshund Riksföreningen stödcentrum mot incest, Rsci Informations- och utbildningsinsatser på temat Sexuella övergrepp Stockholms Tjejjour Aktiviteter för brottsutsatta tjejer Stödcentrum Humlegården Stödverksamhet för kvinnor UTVECKLINGSVERKSAMHET HÖSTEN 2014 Brottsofferjouren Örebro-Lekeberg Vidareutbildning för stödpersoner och vittnesstöd HOPP Stockholm Stödgrupper för brottsoffer utsatta för sexuella övergrepp Kvinnojouren Hera, Arvidsjaur Framställning av informationsmaterial Kvinnojouren Maria, Gislaved Gruppverksamhet för våldsutsatta kvinnor och deras barn Kvinnojouren Vändpunkten, Hudiksvall Stödgrupp för äldre våldsutsatta kvinnor Kvinnors Nätverk, Stockholm Gruppverksamhet för våldsutsatta kvinnor Uppsala kvinnojour Aktiviteter för våldsutsatta kvinnor VERKSAMHETSSTÖD VÅREN 2014 Brottsofferjouren Helsingborg Helsingborgs tingsrätt 2015 Brottsofferjouren Jönköping Jönköpings tingsrätt 2015 Brottsofferjouren Luleå Luleå tingsrätt 2015 Brottsofferjouren Luleå Gällivare och Kiruna tingsrätt 2015 13 206 kr 19 000 kr 30 000 kr 5 000 kr 50 000 kr 15 000 kr 25 000 kr 30 000 kr 50 000 kr 15 000 kr 25 000 kr 18 850 kr 10 000 kr 30 000 kr 17 000 kr 45 000 kr 50 000 kr 15 000 kr 375 000 kr 125 000 kr 125 000 kr 100 000 kr 33 (36)
Brottsofferjouren Luleå Haparanda tingsrätt och Kalix tingsställe 2015 Brottsofferjouren Mellersta Skåne Lunds tingsrätt 2015 Brottsofferjouren Norrort Attunda tingsrätt 2015 Brottsofferjouren Sverige Verksamhetsstöd för år 2015 Brottsofferjouren Värmland Värmlands tingsrätt 2015 Brottsofferjouren Örebro-Lekeberg Örebro tingsrätt 2015 Brottsofferjouren Östra Sörmland Nyköpings tingsrätt Vittnesstöden i Uppsala Uppsala tingsrätt VERKSAMHETSSTÖD HÖSTEN 2014 Brottsofferjouren Mölndal-Härryda Göteborgs tingsrätt 2015 Brottsofferjouren Nacka, Tyresö, Värmdö Nacka tingsrätt 2015 Brottsofferjouren Sverige Bidrag till verksamheten 2015 Brottsofferjouren Södra Kalmar län Kalmar tingsrätt 2015 Brottsofferjouren Södra Stockholm Solna tingsrätt 2015 Brottsofferjouren Södra Stockholm Stockholms tingsrätt 2015 Brottsofferjouren Södra Stockholm Södertörns tingsrätt 2015 Brottsofferjouren Västerås Västerås tingsrätt 2015 Brottsofferjouren Östra Skaraborg Skaraborgs tingsrätt 2015 Brottsofferjouren Östra Östergötland Norrköpings tingsrätt 2015 Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners rättigheter, RFSL Verksamhetsstöd för RFSL:s brottsofferjour 2015 Vittnesstöden i Uppsala Uppsala tingsrätt våren 2015 100 000 kr 250 000 kr 375 000 kr 6 300 000 kr 238 190 kr 250 000 kr 125 000 kr 63 720 kr 459 700 kr 97 500 kr 700 000 kr 125 000 kr 370 000 kr 500 000 kr 500 000 kr 250 000 kr 125 000 kr 125 000 kr 500 000 kr 83 938 kr FORSKNING VÅREN 2014 Docent Björn Johnson, Institutionen för socialt arbete, Malmö högskola Föräldrar som brottsoffer när deras vuxna barn missbrukar narkotika Docent Anna Kaldal, Juridiska institutionen, Stockholms universitet Brott mot barn - gränsen mellan omsorgsgivares rätt och straffansvar Professor Ruth Mannelqvist, Juridiska institutionen, Umeå universitet Offer för näthat - en rättsvetenskaplig studie av brottsoffers möjlighet till upprättelse vid hot och kränkningar på internet, fortsättningsbidrag Fil.dr Caroline Mellgren, Institutionen för kriminologi, Malmö högskola Utsatthet och upplevelser av hatbrott - en jämförelse mellan studentpopulationer i Storbritannien och Sverige, fortsättningsbidrag Docent Leif Strömwall, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Skuldbeläggande av våldtäktsoffer: empiriska studier av understuderade situationer, fortsättningsbidrag Fil.dr Måns Svensson, Rättssociologiska institutionen, Lunds universitet Kränkningar i en digital kontext, slutanslag FORSKNING HÖSTEN 2014 Docent Monica Burman, Juridiskt forum, Umeå universitet Mäns våld mot samiska kvinnor i nära relationer - rättsliga problematiseringar av utsatthet och ansvarstagande Fil.dr Hafrún Finnbogadóttir, Institutionen för vårdvetenskap, Malmö högskola Utsatt för familjevåld - mödrars och barns hälsa Jur.dr Maria Forsman, Juridiskt forum, Umeå universitet Särskild företrädare för barn. En studie av brottsoffrets företrädare i straffprocessen Professor Ulf Högberg, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet Ungdomar som utsatts för våld och deltagit i hälsosamtal och erbjudits stöd på ungdomsmottagning - en kvalitativ intervjustudie Professor Claes Lernestedt, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet Offer - eller även förövare? Nödvärnsrätten, särskilt vid brottsligt angrepp mot person, fortsättningsbidrag Docent Johannes Lunneblad, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet Brottsplats skolan - en studie av brottsoffer i skolan, fortsättningsbidrag 800 000 kr 617 000 kr 515 000 kr 800 000 kr 639 000 kr 738 000 kr 800 000 kr 676 000 kr 800 000 kr 462 000 kr 350 000 kr 800 000 kr 34 (36)
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. umeå den 20 februari 2015 Annika Öster generaldirektör 35 (36)
BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 36 (36) Box 470, 901 09 Umeå Tel 090-70 82 00 www.brottsoffermyndigheten.se