Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 4 I 2015 Kronobergs distrikt LEDARE. HASSE BENGTSSON. DISTRIKTSCHEF Äger du en evighetsmaskin? Om du är en av länets cirka 15 000 skogsägare så har du en helt fantastisk evighetsmaskin. En skog som föryngras, växer upp och avverkas, om och om igen. Skogen är ett nästan evigt kretslopp som med förhållandevis små insatser lägger grunden till dagens välstånd. Med tanke på livslängden är den svenska skogen betydligt mer värdefull än till exempel den norska oljan. Oljan är en ändlig naturresurs som inte förnyas. När oljan tar slut har vi fortfarande skogar som producerar välstånd, i varje fall om vi fortsätter att sköta dem. Det här numret av Lokaleko handlar till stor del om skogen som en producerande naturresurs. Här kan du ta del av produktionstips, hur vi kan öka mängden tall och hur forskarna på Asa arbetar med intensiv skogsskötsel. SKOGARNA GER OSS inte bara ekonomiskt välstånd. De producerar också en stor del andra nyttigheter. Skogarnas roll som luftfilter har säkert stor betydelse för vår hälsa. Utan barrskogens ständigt gröna filter skulle vi andas in betydligt mer av alla de luftföroreningar som vi numera släpper ut. Det moderna skogsbruket med trakthyggesbruk är också grunden till att vi kan hålla världsunikt stora stammar av älg och rådjur. Den foderresurs som Skogen är en evighetsmaskin men det krävs krafttag för att det ska finnas skogar som denna även i framtiden. Bilden är från Sibbamåla utanför Kråksjö. Foto: Kerstin Ström dagens hyggen utgör är ett eldorado för hungriga munnar. ÄVEN OM SKOGEN KAN ses som en evighetsmaskin så kräver den skötsel av kunniga människor. Att entusiasmera, inspirera och förmedla kunskaper om skogens skötsel till skogsägare har varit ett bärande inslag i Skogsstyrelsens arbete allt sedan starten 1905. Med minskande resurser behöver vi justera vårt arbetssätt. Fältrådgivning till enskilda markägare minskar istället ökar kontakterna med övriga yrkesverksamma inom skogssektorn. Förhoppningen är att de ska kunna ta över delar av den rådgivning som Skogsstyrelsen tidigare svarade för. Eller för att använda sig av andra ord, vi vill att skogssektorn ska ta sitt sektorsansvar! Oavsett om du är skogsägare eller inte så gläds åt det faktum att du lever i ett land med skog runt omkring dig. Du lever mitt i en evighetsmaskin. God jul & Gott nytt år önskar Kronobergs distrikt
En bra genomförd markberedning ska synas i tre fyra år från det att den är gjord. Roland Winquist skogskonsulent i Tingsryd. Foto: Kerstin Ström Så ökar du produktione Det viktigaste en skogsägare kan göra om han eller hon vill satsa på hög produktion, är att faktiskt genomföra skötselåtgärderna och göra dem i rätt tid. Det finns inga genvägar, man måste vara aktiv, säger Roland Winqvist, Skogsstyrelsen. Roland Winquist har arbetat på Skogsstyrelsen i 36 år och har därigenom en stor erfarenhet och kunskap av skogsskötsel i Kronobergs län. Ska produktionen bibehållas och avkastningen bli hög, kan man till exempel inte strunta i röjningen, konstaterar han. I februari nästa år går Roland i pension och här delar han med sig av sina bästa produktionstips. Självklart finns det många sätt att få hög produktion och fler trädslag än gran, men i detta fall har vi valt att fokusera på en granplantering på en medelgod mark i Kronobergs län. VI BÖRJAR MED den del i det skogliga kretsloppet då det är dags för föryngring av något slag. Här är det viktigt att man inte väntar för länge innan föryngringsåtgärderna sätts in. Så fort virke och ris är utforslat från hygget ska markberedningen genomföras och därefter planteringen. Att snabbt markbereda minskar risken för att plantorna konkurreras ut av gräs och annan vegetation på hygget. Markberedningen behöver inte göras aggressivt, utan målet är att ta bort humusen från framtida planteringsytor. Snytbaggen sägs ha torgskräck så den fria ytan minskar risken för angrepp. En bra genomförd markberedning ska synas i tre fyra år från det att den är gjord. Om hygget berör en fornlämning är det viktigt att tänka på är att man måste invänta besked från Länsstyrelsen gällande på vilket sätt åtgärden får utföras. FÖRUTOM MARKBEREDNING kan det också vara aktuellt med skyddsdikning av hygget. Eftersom Kronoberg är Sveriges plattaste län är det vanligt med fuktiga skogar. Vid skyddsdikning läggs ett system av flacka diken vilket hjälper till att leda iväg vattnet under föryngringsfasen. Dessa flacka diken växer sedan igen. Det är dock viktigt att tänka på att skyddsdikning kräver en anmälan minst sex veckor innan åtgärden utförs. Det ideala är att man redan innan avverkningen, funderar på om skyddsdiken behöver anläggas, och då tar med det i avverkningsanmälan. VID AVVERKNINGEN BÖR MAN spara de eventuella tallar som finns inom ytan som framtida fröträd. Med tallar inom ytan som ska föryngras finns en möjlighet att skapa en blandskog med naturligt föryngrad tall. Detta gäller även andra trädslag utöver den planterade granen.
Rolands tips i fickformat Ca 3 4 meter Första röjningen 2 000 2 500 stammar/ha Ca 5 meter Andra röjningen strax under 2 000 stammar/ha 25 år Första gallringen uttag på 25 % 35 år Andra gallringen uttag på 25 % 45 år Eventuellt tredje gallringen Ca 70 år Föryngringsavverkning n i skogen uttag på 25 % Markbered och plantera snabbt efter avverkning Undvik monokultur av gran Röj vid rätt tid Sköt dikena Gynna tallen om tall fall och ståndortsanpassa trädslagsvalet Gallra tre gånger Diken Skyddsdikning syftar till att dränera bort det överskott av vatten som kan uppstå efter en avverkning och kan därför betraktas som en tillfällig åtgärd. Skyddsdikning ska anmälas till Skogsstyrelsen av skogsägaren eller dennes ombud minst sex veckor innan åtgärden får påbörjas. Skyddsdiken får inte rensas. Dikesrensning är en åtgärd där du rensar gamla diken ned till den gamla dikesbottnen så länge dikets ursprungliga djup och läge är oförändrat. Samråd med Skogsstyrelsen minst sex veckor innan dikesrensningen påbörjas. För mer information se www. skogsstyrelsen.se FÖRSTA RÖJNINGEN UTFÖRS när beståndet är mellan tre till fyra meter högt. Det är viktigt att röjningen verkligen utförs! Här har man som skogsägare chansen att utforma sin framtida skog och bestämma sig för vilka stammar man ska satsa på. Röjningen skapar även ett mer stormstabilt bestånd eftersom träden redan som små får en bra chans att utveckla stora och stabila rotsystem. Tumregeln är att röja ner till cirka 2 000 2 500 stammar per hektar, lite beroende på hur området ser ut med stenighet, fuktstråk och så vidare. Ofta behövs mer än en röjning och när träden är runt fem meter är det dags igen. Ta bort stubbskotten och se till att bereda plats för de träd som står trångt. Gynna som alltid vid röjning tall och RASE (rönn, asp, sälj och ek). Här är det något under 2 000 stammar per hektar efter åtgärd som gäller. Om planteringen har tagit sig bra och granarna har slutit sig, finns inte riktigt behovet av en andra röjning eftersom stubbskotten och andra träd har svårt att konkurrera med granen. Eventuellt kan det vara aktuellt att hjälpa tallen om den står trångt. FÖRSTA GALLRINGEN BÖR SKE när trädens ålder är runt 25 år. På grund av stormrisken bör uttaget vid gallringen ligga runt 25 procent av volymen. Öppnar man upp för mycket ökar risken för stormfällningar. Har man valt att lämna en hel del björk vid röjningarna får man förmodligen ett bättre netto vid sin första gallring än om man satsat på en monokultur av gran. Tallen ska man gynna både för att få en stabilare skog och för att de kan fungera som framtida fröträd. Även vid en andra gallring vid cirka 35 år och vid en eventuell tredje gallring vid 45 år, bör uttaget ligga runt 25 procent av volymen. Har beståndet sköts enligt ovan är eftertraktade dimensioner nådda vid cirka 70 år ålder och beståndet kan avverkas. Det gäller att inte vänta för länge med avverkningen och överhålla beståndet. Med åldern på träden ökar höjden, och med ökad höjd ökar risken för vindfällningar. I LÄNET HAR VI gott om dåligt underhållna dikessystem och det är viktigt att de sköts så de inte helt växer igen och försvinner. Det är både önskvärt och lagligt att rensa sina diken, men man måste tänka på att det endast får göras till ursprungligt djup och läge. Mer än så behövs inte för att diket ska fungera som det ska igen. I normalfallet gör man ett samråd med Skogsstyrelsen innan åtgärd. Dåligt underhållna diken bidrar till att mycket produktion går förlorad och därför är dikesresning en viktig del för ökad tillväxt. En bra dikesrensning görs med en liten maskin och gripskopa. En liten maskin kräver inga breda vägar intill diket. Vägar både minskar beståndets produktion och öppnar upp för solljus, vilket snabbar på igenväxningen av diket. Då vi inte vet vad framtiden erbjuder i form av marknad och efterfrågan för skogliga produkter, kan det vara bra att sprida sina risker och inte bara sätta ett trädslag. Förutom gran tipsar Roland också om förädlad björk. Text & foto: Kerstin Ström
Försök med ökad tillväxt i skogarna kring Asa I skogarna kring Asa utanför Lammhult pågår ett spännande projekt som handlar om att undersöka om det går att fördubbla produktionen i skogen. Projektet drivs av forskare knutna till Asa försökspark, en del av Sveriges lantbruksuniversitet. Trycket på skogen ökar och den ska räcka till allt fler intressen till exempel rekreation, jakt, biologisk mångfald, kolsänka med mera. För att möta alla dessa önskningar och krav på skogen undersöker forskare om det går att kraftigt öka produktionen på vissa områden för att på så sätt spara andra skogspartier för att möta önskemålen uppradade här ovan. Man vill också se vad ökad produktion och fler åtgärder i skogen får för följdeffekter. I Tillväxtparken sker mycket spännande och det ska bli intressant att se var försöken leder någonstans, säger Martin Ahlström chef på Asa försökspark med ansvar för Tillväxtparken. Man använder sig av att storskaligt på landskapsnivå testa skötselmetoder som tidigare testat i liten skala. Samtidigt som försöken att öka tillväxten så radikalt pågår, undersöker man kontinuerligt miljöeffekterna av den intensiva skötseln. Miljöeffekter som kan vara vattenkvalitet, påverkan på flora och fauna, rekreation med mera. KVÄVE BEGRÄNSAR TILLVÄXTEN i Asa liksom på majoriteten av den svenska skogsmarken. Däremot behöver man inte gödsla så mycket med kväve förrän andra ämnen, främst fosfor blir tillväxtbegränsande. Därför görs barranalyser Gödsling av granbestånd. innan gödsling för att se till att en optimal gödselmix ges. Varefter bestånden blir äldre kan tillgången av vatten bli tillväxtbegränsande i en del bestånd, framförallt på de grövre mer väldränerade jordarna. Detta är något man förutspår inget man sett ännu. Men skulle vattnet bli begränsande vill man inte vattna eftersom man har valt att jobba med naturen och inte mot den. Vatten på stor skala är inget som är praktiskt att tillämpa i skogsbruk därav är det inte aktuellt som skötselåtgärd. DÅ TILLVÄXTPARKEN LIGGER på Sveaskogs mark, utgår mycket från deras normala skötsel. Ekonomin kopplade till de tillväxthöjande åtgärderna utvärderas inte i dagsläget utan det handlar om att tillämpa det man idag vet inom forskningen för att maximera produktionen. När sedan Sveaskog slutavverkar försöksområdena får vi ett kvitto på hur dyrt det har varit att maximera tillväxten. Då ser man om det priset på den Foto: Magdalena Zuchlinksa Steén extra volymen täcker kostnaden av den fördyrade skötseln, säger Martin. De åtgärder man gör i tillväxtparken ska sedan kunna tillämpas i verkligenheten i ordinarie skogsbruk. Fokus i Tillväxtparken är att höja tillväxten och därmed är inte kvalitén eller avsättning av virket avgörande utan hela tiden handlar det om att maximera tillväxten per hektar. Martin Ahlström, parkchef på försöksparken i Asa. Foto: Kerstin Ström
ETT AV SÄTTEN för att öka produktionen som man använder sig av är gödsling. Redan då beståndet har en höjd av 2 4 meter påbörjas gödslingen och beräknas sedan pågå vartannat år fram tills dess att beståndet sluter sig. Därefter är det gödsling ungefär var tionde är som gäller, vilket är mer i linje med hur man normalt genomför gödsling i skogen. Runt om i flera av avrinningsområden i Tillväxtparken sitter stationer som övervakar flödet av vatten och där tas det regelbundet vattenprov. I dagsläget kan man inte se några ökade utflöden av kväve eller andra ämnen efter gödslingen utan allt verkar tas upp av skogen som gödslats. Även en av sjöarna i området ska undersökas gällande vattenkvalitet för att se om de påverkas. Man önskar även se hur det biologiska livet i vattnet påverkas vid gödsling men där är man inte än, då det är väldigt dyrt att genomföra sådana tester. Man använder även olika trädslag såsom contorta och lärk. Vi hade velat satsa mer på andra trädslag som hybridasp och tall, men det är svårt med det höga betestryck som vi har här. Contortan verkar inte lika hårt drabbad av bete som tallen och har en 20 50 procents högre tillväxt, berättar Martin. Contortan däremot är mer vindkänslig än tallen och verkar satsa mer på tillväxt över mark än på att bygga ett stabilt och bra rotsystem, fortsätter han. MED DEN INTENSIVA SKÖTSEL som görs i området förväntas omloppstiden kortas avsevärt. Avverkning av bestånden kommer att ske när tillväxten kulminerar och när det inträffar får framtiden utvisa. Än har försöken i Tillväxtparken inte kommit så långt då omloppstiderna i skogen tar många år. Men det är mycket spännande att se vad det kommer att visa i framtiden och om det som nu sker i skogarna kring Asa kommer ha någon påverkan på hur vi kommer att sköta våra skogar i framtiden. Vattenprover tas av Magdalena Zuchlinska Steén som är samordnare för Tillväxtparken. Foto: Martin Ahlström Asa försökspark Asa skogliga försökspark och forskningsstation bildades 1988. Verksamheten drivs av SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Asa tillväxtpark startades 2009. Asa tillväxtpark omfattar knappt 1500 ha produktiv skog. Markägare är Sveaskog Text: Kerstin Ström
Dialog vid en fuktig avverkning Inom Kronobergs län finns över 100 personer som arbetar som så kallade ombud inom skogsbruket, det vill säga virkesköpare, skogsförvaltare, skogsinspektorer med mera. Skogsstyrelsen vill genom en dialog i fält se och diskutera vad som görs i skogen. Önskan är att få träffa ombudet och gärna entreprenören för att diskutera den utförda åtgärden. Anton Holmström är skogskonsulent och ägnar några dagar i oktober åt att träffa Växjö stifts alla skogsförvaltare. Tillsammans åker de ut och tittar på olika utförda objekt som förvaltarna själva valt ut. Ett av dagens objekt är en avverkning som är gjord på fuktig mark. Stiftet är representerat av Sten Strömberg som är skogsförvaltare och Mattias Magnusson som är specialist inom skog och miljö. REDAN VID BILEN delas det ut exemplar av traktdirektivet som entreprenören hade som underlag. Framsidan pryds av en tydlig karta och det är väl utmarkerat var kantzonerna är planerade, basvägarnas sträckning, var hänsyn ska tas med mera. Instruktionerna på traktdirektiven måste vara enkla, innehålla lite text och det behöver vara en bra karta där bland annat hänsyn är väl utmärkt. En bra karta säger nästan allt, menar Sten. Blir det för mycket text, läser man den inte. Anpassa texten till varje trakt så det är aktuell och viktig information som står att läsa. Slentrianmässig text gör till sist att man slutar att läsa. VÄL UTE PÅ HYGGET syns spåren av avverkningsplaneringen väl. På träden är det sprayfärg på träd som sparats, andra träd är märkta med en pil eftersom de skulle kapas till högstubbar. Det är lätt Matthias Magnusson, Sten Strömberg och Anton Holmström diskuterar. att se hur avverkningsplaneraren hade tänkt sig avverkningen. Det är väldigt väl utmärkt i fält hur ni vill ha det, säger en nöjd Anton. Kanske är det lite mycket hänsyn lämnad här, men finns det bra hänsyn att lämna ska det ju lämnas, säger Sten. Rejäla kantzoner står ställda både mot de boende i närheten och mot blöthålet som avverkningen gränsar mot. Anton pekar på vikten av att tallarna som står i zonen får stå kvar och bli riktigt gamla. Även om området är stort och öppet (5,6 hektar), får man inte den känslan, säger Mattias som menar att det förmodligen är kantzonerna och den gruppställda hänsynen på hygget som gör att det känns mindre än vad det är. DÅ OMRÅDET ÄR FUKTIGT valde man att lägga tre basvägar på olika håll för att minska risken för körskador. För att undvika ytterligare körskador där sådana börjat uppstå, har man lagt i stockar att köra på. Anton påpekar att stockarna är gamla torrträd vilket han inte är helt positiv till. Vid den kontroll som PEFC-certifieringen gjorde här vid avverkningen, framfördes synpunkter på torrträden men de menade att så länge torrträden lämnades kvar på plats var det ok men om än ett litet minus i kanten. Torrträden bör lämnas orörda och inte användas till att köra på vilket ni bör tänka på vid framtida avverkningar, säger Anton. Kulturstubbar är suveräna, utbrister Sten och pekar på de kulturstubbar som tydligt markerar en gammal väg som sträcker sig på tvären genom området. I traktdirektivet är vägen utmärkt på kartan samt i texten kan man läsa att en gammal brukningsväg skär genom området- AKTAS!. Kulturstubbarna och informationen i traktdirektivet har fungerat vägen är intakt utan skador. EFTER VIDARE DISKUSSIONER om föryngring, vikten av dikesresning och annat smått och gott, verkar det som om Anton är nöjd med besöket och det han har fått se. Besöket och diskussionen kommer att sammanfattas i ett rådgivningskvitto där det framgår vad som sagts. Genom diskussionen har både Anton, Sten och Mattias lärt sig en del och stiftet har fått en återkoppling på vad Skogsstyrelsen anser om den avverkning de utfört. Text & foto: Kerstin Ström
Vidar, Emil och Blenda Gustafsson spikar bräda i Vida Skogs monter. Skogens dag i regn och sol Den 6 september anordnades Skogens dag på gräsmattorna mellan Teleborgs slott och Linnéuniversitetet i Växjö. Dagen bjöd på riktigt höstväder med omväxlande regn, moln och sol. Albin Ström testar att köra skotare hos Växjö kommun. Vi är nöjda, med hänsyn till vädrets inverkan. Besökarna som kom var väldigt intresserade, säger Jörgen J Liepe, Friluftsfrämjandet Växjö. I Friluftsfrämjandets monter kunde man träffa Mulle och titta in i Mulles kåta. Svenska turistföreningen hälsade besökarna välkomna och ansvarade för en tipspromenad. Årets arrangemang fungerade bra som vanligt. Tipspromenadens vuxentävling vanns av Bengt Axelsson från Växjö. Wilhelm Westström från Moheda vann barntävlingen, hälsar Rune Isaksson från Svenska turistföreningen. Ryssbygymnasiet tillverkade fågelholkar tillsammans med besökarna. UNDER DAGEN FICK besökarna följa skogens kretslopp från planta till färdig produkt. Hos Skogsstyrelsens Torbjörn Rydå kunde besökarna prova skogshuggarkläder och se om de kunde lyfta en röjsåg. Mycket spännande och lite läskigt med hjälmen, tyckte flera av de minsta besökarna. Skogsstyrelsen och Svenska Turistföreningen hälsade välkommen och delade ut tipspromenadlappar. Växjö OK (orienteringklubb) var med för första gången och hos dem kunde man testa orientering runt Teleborgs slott. Både hos Växjö kommuns station och hos Svenska scoutförbundet brann grillar där besökarna kunde grilla sin medhavda korv. Text & foto: Kerstin Ström
Mera tall växer i Uppvidinge Hela 75 procent av de marker som klassas som tallmark, återbeskogas med gran eller andra trädslag i Kronobergs län. Projektet Mera Tall försöker att vända denna utveckling, något som lyckats i Uppvidinge. Skogsstyrelsen och delar av svensk skogsnäring har gått samman i projektet Mera Tall vars syfte är att få fler markägare a våga satsa på tall. Tallen har länge tappat mark i stora delar av Sverige och kärnfrågan i projektet är att hitta balansen mellan skog och vilt. Rena tallskogar minskar och i de stora arealerna barrblandskogar finns en tydlig tendens att granen tar över mer och mer. I Kronobergs län återbeskogas cirka 70 000 hektar tallmark med ett icke ståndortsanpassat trädslag. Att så stor del av tallmarken föryngras med något annat än tall beror på att få vågar sätta tall på grund av högt betestryck av klövvilt. Men att satsa på gran på tallmark leder bland annat till att risken för röta och insektsskador ökar, virket blir dåligt och granen börjar tappa rejält i tillväxt vid 20-30 års ålder. Då gran planteras på mark som är mer lämpad för tall påverkas också den totala virkesproduktionen samt produktionen av viltfoder. ÄLGBETESINVENTERINGEN 2015 visar att 15 procent av de inventerade föryngringsytorna hade färska betesskador på tall. På hela 87 procent av ytorna Lämna all RASE vid vid röjningen menar Ove Arnesson, projektledare för Mera Tall projektet. saknades RASE-arterna (rönn, asp, sälg, ek) helt eller var hårt betade. Risken då all RASE betas så hårt är att den biologiska mångfalden minskar. Därför ska man vid röjning i de flesta fall lämna all RASE oavsett skäl, menar Ove Arnesson skogskonsulent vid Skogsstyrelsen och projektledare för Mera Tall. Det viktigaste är att arbeta med variation i röjningen och att inte slentrianmässigt röja bort all RASE. Med fler trädslag får vi en trevligare skog, men det viktigaste av allt är att man faktiskt röjer, säger Torbjörn Rydå som är skogskonsulent och bland annat jobbar med röjningsutbildningar. DET ÄR DOCK MÖJLIGT att få upp tall som huvudträdslag. När tallarna är små behöver man ofta spruta med något slags viltskydd. Sedan är det viktigt att Hägnet visar på skillnad i vegetation vid bete och utan bete i Bredhälla utanför Åseda. röja i tid för att tallarna ska klara sig. Ju fler som föryngrar med tall desto större sannolikhet är det att tallarna klarar sig utan att betas. Inom försöksområdet i Uppvidinge har engagemanget och dialogen kring sambandet mellan fodertillgång och hur stora klövviltstammar skogen kan hålla, förstärkts sedan projektet startade. Det har även blivit färre älgar och mer tall och andelen tallar som skadats på grund av bete har minskat. Inom området föryngras idag mer tall än tidigare vilket är ett viktigt delmål för projektet. Text & foto: Kerstin Ström Läs mer på www.skogsstyrelsen.se/ meratall www.skogsstyrelsen.se/abin Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida www.skogsstyrelsen.se/kronoberg www.skogsstyrelsen.se Ansvarig utgivare: Maria Larsson Redaktör: Kerstin Ström Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand