Projektplan Digitalisering av Kattresan
Innehållsförteckning BAKGRUND 3 SYFTE 3 MÅLSÄTTNINGAR 3 Målgruppsdefinition 3 GENOMFÖRANDE 4 Material 4 Aktiviteter 4 PROJEKTORGANISATION 5 Kommunikation 5 PRELIMINÄR TIDSPLAN 5 2
Bakgrund Detta dokument är en projektplan av projektet Kattresan, som är genomförandet av en digitalisering av barnbilderboken med samma namn. Projektet genomförs inom ramen för 20-poängskursen Digitalisering av kulturarvet som hålls av institutionen för Biblioteks- och Informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås i samarbete med Kungliga biblioteket (KB). Huvudsyftet med kursen är att med hjälp av ett eget material eller ett som erbjuds av KB, erhålla förståelse av och konkreta kunskaper om hur ett digitaliseringsprojekt genomförs, från början till slut, av ett material som anses som värdefullt för bevarande av vårt kulturarv 1. Det av oss i projektgruppen valda materialet är originalutgåvan av bilderboken Kattresan, skriven och illustrerad av Ivar Arosenius (1878-1909). Boken handlar om Lillan som träffar en katt och med den ger sig ut på en resa under vilken de möter olika djur och personer. Syfte Syftet med projektet är att vi ska digitalisera, behandla, märka upp och webbpublicera det ursprungligen analoga text- och bildmaterialet Kattresan. Dels för att tillgängliggöra innehållet för en större publik, dels för ett långsiktigt bevarande av det fysiska objektet. Målsättningar Målsättningarna för projektet är: Att märka upp bild och text utifrån de tänkta målgruppernas behov. Att behandla bilderna på ett sådant sätt att de möter kraven utifrån ett kulturarvssammanhang. Att utforma en såväl användarvänlig som funktionell webbplats. Vi ska sträva efter att bygga vår webbplats i enlighet med riktlinjerna i vägledningen 24-timmarswebben 2.0. 2 Målgruppsdefinition De som kan tänkas vara intresserade av en digitalisering av Kattresan kan avgränsas till tre grupper: 1. Den akademiska världen i form av forskare, lärare och studenter på universitet och högskolor inom ämnena: a. Litteraturvetenskap: Målgruppens behov kan vara uppmärkning av olika typer av rim och stilfigurer, men även uppmärkning av bilderna. b. Språkvetenskap: Målgruppens behov kan vara uppmärkning av rent språkliga element. c. Konstvetenskap: Målgruppen kan ha behov av såväl korrekt återgivna representationer av bildmaterialet som uppmärkning av motiven på pre-ikonografisk och ikonografisk nivå. 1 Se kursplanen för Digitalisering av kulturarvet på http://www.hb.se/bhs/nyutb/frikurs/dig_kultur/digarv07.pdf. 2 Se http://www.verva.se/web/t/page 1154.aspx. 3
2. Bibliotek, barnkulturcentrum, grundskolor och förskolor: Här är filernas sökbarhet och tillängligheten i form av webbpublicering två viktiga aspekter. 3. En intresserad allmänhet. Här är tillgängligheten i form av webbpublicering den viktigaste aspekten. Genomförande Material Materialet som vi fått tillgängligt är 22 digitala bilder i formatet tiff, skannade av KB:s Fotooch reproenhet. Det material som de digitala bilderna representerar är från den första utgåvan av Kattresan från år 1909 utgiven av Albert Bonniers förlag. Bokens text är på vers med talspråk och tryckt med ett lättläst typsnitt. Då materialet består av både text och bild kommer vi att behandla båda aspekterna. Det finns ett flertal senare upplagor och nyutgåvor av boken. Den finns också i olika bearbetningar och media som: animerad film, talbok och utlagd på Internet. Aktiviteter 1. Projektplanering Projektplanering, fastställande av projektplan/beskrivning. 2. Dokumentation Dokumentering av projektets delar. 3. Kulturhistoriskt sammanhang Jämförande studie av sju upplagor/nyutgåvor. En kortare biografi om författaren. 4. Upphovsrättsliga frågor Upphovsrätt för boken och originalmålningarna i akvarell samt förlagets rätt. 5. Bildbehandling Diskussion, fastställande och genomförande av behandlingen av tiff-bilderna i Photoshop (bildformat, storlek, ton- och färgjusteringar, upplösning). 6. Textbehandling Diskussion, fastställande och genomförande av uppmärkning av dokumenttexten med hjälp av XML och dess applikation TEI utifrån den transkriberade texten. Framtagande av XSLT-filer. 7. Publicering Webbpublicering av bild- och textfiler med hjälp av XHTML, CSS och XSLT. 4
Projektorganisation Vår intention är att båda projektdeltagarna ska praktiskt medverka i alla projektets delar, men att det ska finnas en huvudansvarig för respektive del. Syftet är att båda ska ha möjlighet att lära sig alla moment. Alla moment inom projektet kommer att föregås av gemensam diskussion och överenskommelse om vad som ska processas och hur (t.ex. vilka TEI-element vi ska använda). Vi har valt att alternera projektledarrollen genom att dela upp denna på sex månader vardera. Projektledaren är mötessekreterare. I projektledarrollen ingår även ett övergripande redaktörsansvar för alla gemensamma dokument i Diino, förutom de som tilldelats enskilda projektdeltagare. Vi delar även upp ansvaret för de olika aktiviteterna. För mer detaljerad information se dokument Projektorganisation. Kommunikation Projektgruppen kommer att kommunicera genom fysiska projektmöten, e-post och telefon. Det huvudsakliga kommunikationsinstrumentet och tillika arbetsverktyget för projektarbetet kommer att vara Diino, en tjänst för gemensam lagring på Internet. Under mötena gör vi en genomgång av det vi gjort, diskuterar kommande uppgifter och problem. Preliminär tidsplan Månad Moment Februari Arbetsrutiner och projektplanering. Mars Arbetsrutiner och projektplanering. April Arbetsrutiner och projektplanering. Maj Juni Text och bild (TEI / Photoshop). Juli Text och bild (TEI, bildanalys). Augusti Text och bild (TEI / Photoshop). September Text och bild, webbpublicering (XSLT, XHTML CSS). Oktober Webbpublicering (XSLT, XHTML CSS). November Webbpublicering (XSLT, XHTML CSS). December Dokumentation Januari Dokumentation och presentation av projektet. 5