Flervåningshus med trästomme Uppföljning av Kv Limnologen och Kv Rya, Rydebäck

Flervåningshus med trästomme Uppföljning av Kv Limnologen och Kv Rya, Rydebäck Anders Rosenkilde, Kirsi Jarnerö, Mats Axelson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP Rapport 2008:18

Flervåningshus med trästomme - Uppföljning av Kv Limnologen och Kv Rya, Rydebäck Anders Rosenkilde, Kirsi Jarnerö, Mats Axelson

Abstract The aim has been to observe, evaluate and as far as possible support two large wooden multi-storey building projects. The building projects have been observed during the different stages of the building process. The first building project is Limnologen in Växjö, that includes four seven-storey residential buildings, of which the first building has been observed from the early stages of planning to finished erection of the wooden frame. The second building project is located in Rydebäck close to Helsingborg. It comprises several buildings, of which a five-storey residential building was observed from finished planning to user stage. Equipment was installed in Rydebäck to measure the climate in several locations in the construction and the strain in the tie-rods that tie the building to the foundation. The results are presented in this report and also in abundant photos and comprehensive separate reports with further technical data. In addition, the great experiences achieved by the involved participants will most likely influence, and have partially already influenced, future larger wooden frame building projects. It is concluded that it is possible to carry out large-scale wooden frame building projects. The continued challenge is to improve especially the building process with lean thinking strategies. There are also several details that have to be improved further, e g improved sound insulation at low frequencies (20-200 Hz). Efforts are also needed to make it easier for building system suppliers and designing consultants to design correctly with regard to fire requirements and to increase compatibility in fire safety issues between participants on the market and within the country. Key words: building design, follow up, information, multi-storey buildings, planning, timber, timber frame, wood, wooden frame SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP Technical Research Institute of Sweden SP Rapport 2008:18 ISBN 978-91-85829-34-7 ISSN 0284-5172 Borås, Stockholm, Växjö 2

Förord Föreliggande rapport redovisar resultaten från delprojekt Limnologen och Rydebäck inom FoUprojektet Flervåningshus med trästomme - kvalitetssäkring av produktionsprocessen. Projektet har finansierats av Skogsindustrierna och har utförts i samarbete med Byggmästaren i Skåne, Derome förvaltning, JSB John Svensson Byggnadsfirma AB, Martinsons Byggsystem AB, Midroc Property Development AB och NCC Construction Sverige AB. Installationer för mätsystemen i Kv Rydebäck har skett med hjälp av Laholms EL S-A Johansson AB. Anders Rosenkilde har varit projektledare, Kirsi Jarnerö har ansvarat för utvärderingen av Kv Limnologen och Mats Axelson för Kv Rya, Rydebäck. Författarna tackar härmed de deltagande företagen för deras insatser och engagemang i detta FoUprojekt och i byggprojekten Limnologen och Rydebäck. Ett särskilt tack till Bengt Abelsson, Martinsons och Magnus Skiöld, Midroc för kommentarer till denna rapport. 3

Innehållsförteckning Abstract 2 Förord 3 Sammanfattning 6 1. Introduktion 7 1.1 Bakgrund 7 1.2 Syfte 7 1.3 Avgränsningar/metod 8 1.3.1 Limnologen 8 1.3.2 Rydebäck 8 2. Planeringsskedet 10 2.1 Limnologen 10 2.1.1 Arkitekttävling 10 2.1.2 Detaljplan 11 2.1.3 Val av stomsystem 13 2.1.4 Martinsons Byggsystem 15 2.2 Rydebäck 20 2.2.1 Slutsatser 20 3. Projekteringsskedet 21 3.1 Limnologen 21 3.1.1 Projekteringsgruppen och projekteringsmöten 21 3.1.2 Projektering 22 3.1.3 Väderskydd 28 3.1.4 Fukt 30 3.1.5 Sättningar 31 3.1.6 Fasadputs 31 3.1.7 Täthet 31 3.1.8 Ljud och vibrationer 32 3.1.9 Brand 33 3.1.10 Granskning 34 3.1.11 Slutsatser 34 3.2 Rydebäck 35 3.2.1 Byggnadskropp och stomsystem 35 3.2.2 Brand 41 3.2.3 Ljud och vibrationer 41 3.2.4 Beständighet/röta mögel 41 3.2.5 Byggbarhet 42 3.2.6 Fuktsäkring 42 3.2.7 Lufttäthet, värmeisolering, energi 42 3.2.8 Projektörer 43 3.2.9 Slutsatser 43 4. Byggskedet 44 4.1 Limnologen 44 4.1.1 Organisation, entreprenad och kontrollsystem 44 4.1.2 Säkerhet 45 4.1.3 Väderskydd 47 4.1.4 Montage och byggbarhet 49 4.1.5 Erfarenheter 50 4.1.6 Fukt 56 4.1.7 Sättningar 58 4

4.1.8 Fasadputs 58 4.1.9 Täthet 59 4.1.10 Ljud och vibrationer 60 4.2 Rydebäck 61 4.2.1 Organisation, entreprenad och kontrollsystem 61 4.2.2 Väderskydd 61 4.2.3 Trästombyggnad 63 4.2.4 Mätningar av stagkrafter 67 4.2.5 Mätning av temperatur och relativ luftfuktighet 71 4.2.6 Material 72 4.2.7 Logistik 74 4.2.8 Tider i byggprocessen 75 4.2.9 Brand 75 4.2.10 Enkätundersökning till lägenhetsinnehavare 75 4.2.11 Ljud 77 5. Uppföljnings- och informationsprojekt 79 6. Slutsatser 80 6.1 Limnologen 80 6.1.1 Planeringsskedet 6.1.2 Projekteringsskedet 6.1.3 Byggskedet 6.2 Rydebäck 81 6.2.1 Planeringsskedet 6.2.2 Projekteringsskedet 6.2.3 Byggskedet 7. Referenser 82 5

Sammanfattning Syftet har varit att följa och utvärdera samt i möjligaste mån stödja två större byggprojekt med flervåningshus med trästomme. Det storskaliga träbyggandet har under den senaste tioårsperioden utvecklats, demonstrationsbyggen har genomförts på flera platser i landet, tekniken har utvecklats och nya byggsystem finns ute på marknaden. Det är dock fortfarande mycket viktigt att följa och utvärdera de nya byggsystemen eftersom varje större byggprojekt med trästomme fortfarande innehåller nyutveckling. Det är viktigt att erfarenheter dokumenteras och förs vidare i syfte att utveckla träbyggnadstekniken mot kostnadseffektiva byggprojekt som kan genomföras rationellt med säkrad kvalitet. Viktiga funktioner i husen som skulle studeras extra noga var fuktsäkerhet, brandskydd, täthet, ljud och vibrationer. I detta FoU-projekt har två större byggprojekt följts under byggprocessernas olika skeden. Det ena byggprojektet är Kvarteret Limnologen i Växjö, som omfattar fyra bostadshus i åtta våningar, det först uppförda huset har följts från tidigt planeringsskede fram till färdigt montage av trästommen. Det andra byggprojektet ligger i Rydebäck som är en del av Helsingborg. Hela byggprojektet omfattar flera huskroppar, men FoU-projektet följde processen för ett femvånings bostadshus från färdig projektering till bruksskedet. Under byggskedet installerades mätsystem i Rydebäck som registrerade klimat på flera olika ställen i konstruktionen samt spänningar i dragstagen som förankrar husets stomme i grunden. Resultaten från FoU-projektet finns huvudsakligen redovisade i denna rapport samt i form av ett rikligt bildmaterial och två arbetsrapporter med fler tekniska data /1, 10/. Observationer i byggskedet på Limnologen finns också sammanfattade /11/. Till detta kommer stora vunna erfarenheter hos alla involverade aktörer som sannolikt kommer och delvis redan har påverkat kommande större byggprojekt med trästomme. Det kan konstateras att det är fullt möjligt att genomföra storskaliga byggprojekt med bärande stomme av trä. Den fortsatta utmaningen ligger i att förbättra främst byggprocessen förslagsvis med leantänkandet som grund. Flera detaljlösningar behöver utvecklas t ex avseende förbättrad ljudisolering vid låga frekvenser (20 200 Hz). Insatser behövs också för att öka samsynen i brandfrågor mellan olika aktörer inom branschen och inom landet och för att förenkla den brandtekniska dimensioneringen. 6

1. Introduktion 1.1. Bakgrund Av främst brandskäl har det inte varit tillåtet att bygga flervåningshus i Sverige, det hindret försvann dock 1994. Sedan dess har olika FoU-projekt bedrivits som fokuserat på att ta fram delar till nya byggsystem i trä t ex massivträprojektet, Södras semi-massiva system, modulsystem, lätta system (vanligt i USA) m fl. Resultaten av dessa forsknings- och utvecklingsprojekt ser vi idag i nya produkter som börjar komma ut på marknaden och som använts i flera pilot- och demoprojekt. När dessa första byggnader nu har stått i några år börjar man få lite erfarenhet kring vilka problem som är förknippade med att bygga t ex trähus i tre till fem våningar. De första objekten har fått mycket publicitet varför man kan se ett ökat intresse för just bostadshus i flera våningar och flera nya projekt har startats och fler är under planering. För att det moderna storskaliga träbyggandet skall lyckas så krävs det inte bara bra system med goda tekniska lösningar, dessutom krävs det att det går att arbeta rationellt med systemen och på ett sätt som säkerställer olika funktioner som rör främst ljud, stabilitet, brand, fukt, beständighet och energi. Ansvaret för kvalitetssäkringen förväntar sig byggindustrin att träindustrin har en betydande del i, byggindustrin pekar gärna på betong och stålindustrin som goda exempel. Byggindustrin köper idag helst en komplett stomme till ett hus ofta inklusive montage, detta för att slippa ta risken med nya byggsystem som de ej behärskar till fullo. Att erbjuda t ex enbart raka reglar och bjälklagselement är en bra början men det räcker inte. Behovet av fortsatt utveckling beträffande tekniska lösningar, såsom exempelvis knutpunkter som överför last men ej ljud kvarstår, även om det nu krävs satsningar på kvalitetssäkring av hela byggprocessen för att säkerställa de nya tekniska lösningarnas funktioner avseende främst ljud, stabilitet, fukt och brand. Utöver detta krävs insatser som täcker hela byggprocessen för att bidra till en utveckling mot effektivt uppförande och montage med få fel vilket skulle säkerställa ett konkurrenskraftigt pris för träbyggnader. Genomförda studier /9/ visar att ca 20 % av felen står för 80 % av kostnaderna. Nästan 40 % av felen är enkla att upptäcka. Felkällorna kan vara olika men genom väl utarbetade arbetsinstruktioner och väl utbildade organisationer kan de flesta felen undvikas. SP Trätek har medverkat i flera träbyggprojekt bl a med Derome i ett byggprojekt med lätt stomme i Mölnlycke, Kullabäckstorp, som nu är avslutat. SP Trätek medverkade även i ett projekt som följde byggnationen av bostäder i fem våningar i Sundsvalls inre hamn /7/. Dessa flervåningshus har en stomme av massiv typ från Martinsons. I Växjö ingår SP Trätek i grupp med KFAB, Södra timber och Växjö universitet som arbetar med en helt ny stadsdel med träbyggnation, Välle broar. 1.2. Syfte Syftet med föreliggande projekt har varit att genom direkt kunskapsöverföring och uppföljning minska risken för problem, fel och skador i två utvalda byggprojekt. Det är viktigt att visa på goda exempel och på ett effektivt sätt dokumentera erfarenheterna och föra dem vidare. Syftet har varit att följa olika byggskeden: Planering Projektering Byggnation 7

1.3. Avgränsningar/metod 1.3.1. Limnologen De på Limnologen studerade skedena omfattar planeringsskedet, projekteringsskedet och delar av byggskedet. Utgångspunkten har varit att studera hur det faktum, att man planerar att bebygga en fastighet med en byggnad med trästomme, har påverkat planering och projektering. Planeringsskedet studerades genom att delta på möten och samtala med de involverade i skeendet. Projekteringsskedet har, förutom att medverka på projekteringsmöten, studerats genom att per telefon intervjua deltagarna i projektgruppen om de erfarenheter man haft under projekteringsskedet. Dessutom har de bygghandlingar som producerats, studerats och sammanfattats i en checklista med tekniska data, som publiceras i en separat rapport /10/. I byggskedet har vikten lagts vid att inventera och dokumentera erfarenheter som utmärker byggandet med den aktuella träbyggnadstekniken (bärande massivträstomme). Byggskedet har också studerats genom medverkan på byggmöten, dessutom har ett mer omfattande arbete utförts genom att i samverkan med Växjö universitet genomföra workshops på arbetsplatsen, samla in uppgifter från dagrapporter, att regelbundet fotografera och besöka och intervjuer på byggarbetsplatsen enligt nedan. Dagrapporter. Dessa har samlats in från varje dag. De utgör grunden för den ersättning som NCC (entreprenör för stomresningen) avräknar gentemot uppdragsgivaren Martinsons (leverantör av stommen). Workshops. Två workshops har hållits, den 16 maj och 25 juni 2007. Den första hölls med montagelaget från NCC och den andra med arbetslagen stomkomplettering och installatörer. Varje workshop varade i ca 30 min och behandlade relevanta frågor. Observationer. Under varje vecka har arbetsplatsen besökts 2-3 gånger och då har oklarheter som uppkommit diskuterats likväl som nya problem och lösningar noterats. Fotografier. Fotografiskt material som dokumenterar arbetsprocessen vid bygget. Erfarenhetsåterföringsmöte. Författarna har deltagit i mötet mellan stomleverantören (Martinsons) och entreprenören som monterat stommen (NCC) gällande erfarenheter från montaget av första huset. Resultatet har sammanfattats i en kort rapport på Växjö universitet /11/. En djupare analys av materialet med avseende på de faktorer som påverkat tidseffektiviteten på Limnologen har också utförs och publicerats på universitetet /8/. En tredje rapport som jämför tre byggprojekt planeras /13/. Observationerna på Limnologen pågick fram till september 2007 då stommen på hus 2 (det först uppförda) monterats färdigt och väderskyddet flyttades till hus 1. Kompletterande uppgifter av betydelse som framkommit efteråt har dock beaktats vid den avslutande analysen. 8

1.3.2. Rydebäck Byggprojektet Rydebäck hade genomgått planerings- och projekteringsskedet och upphandling pågick när föreliggande FoU-projekt startade. Några aktiviteter i de tidiga skedena har därför inte genomförts, däremot gicks dokumentationen från de tidigare skedena igenom i efterhand och några av aktörerna intervjuades. Följande aktiviteter ingick i Rydebäck. Anbudsskedet: Information från Derome Förvaltning AB om inkomna anbud. Möte med byggnadskonstruktör. Informella diskussioner med Derome Förvaltning om väderskydd under byggnadstiden. Kalkyler och metoder avseende väderskydd från Mitthems flervåningsprojekt i Sundsvall delgavs byggherrens projektledning. Granskning av ritningar med avseende på presumtiva fuktproblem. Byggskedet: Miniseminarium i Derome med projektets aktörer om fuktskydd och fuktproblem i samband med träbyggnation. 8 besök på byggarbetsplatsen i Rydebäck med intervjuer, fotografering och informationsutbyte med byggentreprenören. Utlåning av kalibrerad domkraft för uppspänning av dragstag. Information om mätning av fuktkvoter i trä och kalibrering av fuktkvotsmätare. Installation av mätutrustning som kraftgivare på dragstag, temperaturgivare och givare för mätning av relativfuktighet. Kontinuerlig mätning av stagkrafter, temperaturer och relativ fuktighet. Inflyttningsskede/bruksskede: Enkät till boende. Diskussion om uppkomna bullerfrågor och informationsutbyte med Derome Förvaltning AB om bullermätning i en lägenhet där boende säger sig ha olägenhet av buller. I en separat rapport /1/ redovisas mer tekniska data från Rydebäck. 9

2. Planeringsskedet 2.1. Limnologen Välle Broar, den moderna trästaden, är en satsning på att utveckla träbyggnadstekniken för högre hus. Kommunen gör detta i samverkan med Växjö Universitet och byggbranschen. Under 10-15 år ska ca 1000 lägenheter, eller motsvarande yta för universitetet och service, byggas. Ny teknik, nya kvaliteter ska utvecklas, prövas och utvärderas. Välle Broar ska bli en byggmässa och arena för modernt träbyggande. Kvarteret Limnologen planlades innan strategin för träbyggande hade vuxit fram inom Växjö kommuns satsning på projektet Välle Broar. Fastigheten skulle exploateras av fastighetsgruppen FramtidsStaden med Mjöbäcks Villan som byggnadsentreprenör. Igångsättningen av projektet försenades och kommunens tidsgräns för inlämnande av byggnadslovshandlingar överskreds med vite som påföljd. Vitesbeloppet betalades men projektet slutfördes ändå aldrig utan fastigheten såldes vidare till Midroc Property Development AB. Under tiden hade Växjö kommuns satsning på projektet Välle Broar kommit igång och kommunen valde vid överlåtelsen av fastigheten till Midroc att inte nyttja sin förköpsrätt på fastigheten utan villkorade att den nya ägaren skulle följa kommunens policy för träbyggande inom Välle Broar vid exploateringen. Fastigheten förvärvades av Midroc Property Development AB under 2005. Idé- och planeringsskedet definieras här av de aktiviteter som pågick från det att Midroc förvärvade fastigheten och fram till dess att stadsbyggnadskontoret fastställde den nya detaljplanen i handlingen Detaljplan/Samrådshandling för Limnologen 1, stadsdelen Teleborg (fastställd 2006-05-23). Byggnadslovshandlingar lämnades in till stadsbyggnadskontoret 2006-04-28. Godkänt byggnadslov 2005-06-28 Midroc Property Development AB:s förvärv av fastighet 2005-08 Inlämning byggnadslov 2005-04-28 Första spadtaget 2006-10-06 Start montering trästomme 2007-03-24 Stopp montering trästomme 2007-08-31 Inflyttning 2008-02-27 2005 2006 2007 2008 Arkitekttävling avgjord 2005-11 Ny detaljplan fastlagd Gjutning av grundläggning 2006-12 Flytt av väderskydd 2007-08-31 = Planeringsskede = Projekteringsskede = Byggskede Figur 1. Tidsaxel för de olika studerade skedena på Limnologen. 2.1.1 Arkitekttävling Midroc valde efter förvärvet av fastigheten att utveckla ett nytt projekt med ny arkitektur eftersom området inlemmats i Välle Broar projektet och för att få en fräsch start med en egen profil gentemot redan tidigare intresserade och nya köpare av bostäder. Midroc tillsammans med Växjö kommun bjöd in två arkitektkontor, Möller Arkitekter i Ängelholm och Arkitektbolaget i Växjö, att presentera var sitt förslag för utformning av byggprojektet. Förslagen utvärderades sedan med hänsyn till arkitektur, utformning av utemiljö, projektekonomi och tillämpning av trä i projektidén. God arkitektur/estetik i kombination med genomförbarhet premierades i utvärderingen, vilket samtidigt betydde att arkitekturen skulle medge ett industriellt och rationellt byggande för att så bred bas av entreprenörer och leverantörer som möjligt skulle kunna offerera. 10

Arkitekturen i förslaget från Möller Arkitekter ansågs av beställaren vara i sin helhet mer djärv och nydanande än det mer traditionella funkisinspirerade förslaget från Arkitektbolaget, se Figur 2. Ur försäljningssynpunkt bedömdes dock Arkitektbolagets förslag som mer lättillgänglig för en traditionell köpargrupp. Att redovisa tillämpningen av trä i projektidén valde Möller Arkitekter att skjuta på till ett senare skede medan Arkitektbolaget redovisade väl motiverade lösningar för trä i konstruktion, fasad och interiör. (a) Figur 2. Illustrationer av de två förslagen. a) Möller Arkitekter, b) Arkitektbolaget. (b) Möllers utformning av lägenheterna hade stora boendekvaliteter med avseende på bland annat balkonger, förvaring och ljusförhållanden, men utnyttjandegraden var sämre än för Arkitektbolagets förslag. Lägenheterna i Arkitektbolagets förslag däremot tenderade ibland att vara för små. Ett positivt värde var att man hade eftersträvat att ge alla lägenheterna sjöutsikt från kök och vardagsrum. I båda förslagen hade upprepningseffekter utnyttjats bra, men den låga utnyttjandegraden i Möllers förslag bedömdes påverka projektekonomin negativt. Midrocs riktvärde för kvoten mellan boarea och bruttoarea, BOA/BTA, i detta fallet skulle vara större än 0.80. Möller Arkitekters landskapsarkitekt presenterade ett väl genomarbetat förslag med tilltalande lösningar för parkering, anslutning till strandmiljön och stora ljusa innergårdar. Arkitektbolagets förslag med avseende på parkeringar och anslutningen av dessa till den övriga miljön bedömdes inte vara genomarbetad och med de fem ganska höga huskropparna ansågs det finnas risk för mörka innergårdar. I den slutliga bedömningen av förslagen beslutade man att arbeta vidare med Arkitektbolagets förslag för utveckling av området. Stor vikt vid bedömningen lades vid möjligheten att uppnå en god projektekonomi och hur man tillmötesgått grundidén med Välle Broar dvs. att tidigt i projektet pröva trämaterialets möjligheter. I det fortsatta arbetet med detaljplanen och utformningen av husen medverkade representanter för byggherren Midroc, Stadsbyggnadskontoret och Arkitektbolaget. Tyréns Byggprojektering AB medverkade också som rådgivande konstruktör med erfarenhet av träbygg. Olika stomalternativ diskuterades parallellt med Tyréns och med leverantörer av olika stomsystem av trä, som Trälyftet och Martinsons. I startskedet hölls två seminarier som fokuserade på brand respektive fukt eftersom det var två frågor som man kände osäkerhet inför. 2.1.2 Detaljplan Direkt efter att arkitekttävlingen avgjorts vidtog arbetet med att utforma den nya detaljplanen. Stadsbyggnadskontorets målsättning med den nya detaljplanen var att underlaget för byggnadernas utformning och närmiljön skulle vara så väl genomarbetad vid fastställandet att några överträdelser ej skulle medföra ökad exploateringsgrad. Ett tydligt kvalitetskrav från Midrocs sida var att alla 11

lägenheter skulle ha sjöutsikt. Bland de första och största ändringarna av det ursprungliga förslaget var att antalet byggnader minskades ner från fem till fyra samtidigt som antalet våningar ökades från fem till sju med en överbyggnad i ett plan på delar av husen. Skälet till ändringen var att man ville ha större och ljusare gårdar samtidigt som man ville förbättra sjöutsikten från lägenheterna längst bort från sjön. Ökningen av antalet våningar var en naturlig följd för att bibehålla exploateringsnivån. Sammanlagt 134 lägenheter skulle byggas i två etapper med 67 lägenheter i två huskroppar i vardera etappen. I den första etappen skulle aven förrådsbyggnader, kvartersgård och parkeringsdäck ingå. Figur 3. Illustration av fastighetens planering från kommunens detaljplan. Huskropparnas placerades också vinkelrätt mot och så nära Trummens strand som möjligt utan att bryta mot kommunens krav på allmän gångbana och grönområde längs med strandlinjen. Planeringen av lägenheternas ändrades för att uppfylla Midrocs krav på ökad känsla av sjöutsikt och bättre ljusförhållanden genom att kök och vardagsrum placerades så att genomsikt genom huset skulle vara möjlig. För övrigt eftersträvades också en öppen planlösning men med möjlighet att skilja av vid behov. 12

(a) Illustrationer från Arkitektbolaget AB. Figur 4. (a) Typisk planlösning för våning 2 till 6. De flesta lägenheter har balkong åt både nordväst och sydöst. (b) Illustration av putsade fasader mot nordväst och -öst. (b) Internt på Midroc genomförs en kontroll av varje projekt innan man godkänner arkitektens planförslag. I utvärderingen deltar en grupp anställda med olika ålder, kön och intressen som bedömer projektet utifrån en lista med punkter med avseende på arkitektur, kvalitet/hållbarhet över tiden, installationer, kök, tvätt, våtutrymmen, sovrum, miljö och tillgänglighet. Även en bedömning av vilken kundkategori som boendet bäst lämpar sig för genomförs. Arkitekturen bedöms allmänt med avseende på planlösningarnas effektivitet och utnyttjande, anpassning av lägenhetsstorlek och planering till vald kundkategori, utsiktsmöjlighet och insynsskydd, tillgång till förrådsutrymmen och yttre ytor som lekplats. Även de enskilda rummens funktion och planering bedöms. Kvalitet/hållbarhet bedöms i förhållande till vald kundgrupp och prisläge så att rätt nivå på material och utrustning väljs. Här bedöms även ljudmiljön i utrymmen avsedda för vila. Midroc ställde ljudklass B som krav för ljudisolering av bjälklag och väggar mellan lägenheter. Dessutom skulle ett sovrum inom lägenheten utföras som ett tyst rum med förhöjt ljudisoleringskrav mot övriga rum i lägenheten. I bedömningen av miljö ingår förutom miljöriktighet i materialval och byggmetod en bedömning av städbarhet speciellt i kök och badrum men även möjligheten till fönsterputs. 2.1.3 Val av stomsystem Byggherren Midroc Property Development AB har ända från början varit engagerad och haft en tydlig målsättning att bygga prisvärda bostäder med hög kvalitet. Att välja trä till stommen var kanske inte en självklarhet från början och processen att välja stomsystem och leverantör för stommen blev omständlig. Utformningen av husens planlösning var redan i det presenterade tävlingsförslaget från Arkitektbolaget sådan att bärningsriktningen för bjälklagen var möjlig både längs med husets längd och vinkelrät mot den. I förslaget presenterades en stomme bestående av bärande pelare och balkar med bjälklag av en samverkanskonstruktion uppbyggd av en massivträskiva pågjuten med betong. I de fortsatta diskussionerna mellan arkitekt och konstruktör gick man ifrån förslaget med en samverkanskonstruktion då ljudkravet för stegljud skulle inneburit en så tjock betongkonstruktion på översidan att den massiva träskivan endast skulle uppfyllt ett estetiskt krav vilket inte skulle vara försvarbart. Ett nytt förslag togs istället fram med grundtanken att minimera risken för fuktpåverkan och behärska fuktproblematiken genom ett snabbt montage och arbete under väderskydd. Förslaget 13

var också ett pelar/balksystem, men istället med lätta bjälklag av trä som Martinsons kassettbjälklag, SödraSemi bjälklag eller bjälklag med Kerto balkar. De bärande balkarna och pelarna av stål eller trä skulle placeras i väggar tvärs huset och balkarna hängas in mellan dessa. Montaget av pelare, kanske tre våningar höga, och balkar var tänkt att utföras i hela husets höjd i ett fack i taget eller längs med hela husets längd varefter ett tak eller ett väderskydd skulle monteras högst upp. Montaget av bjälklag skulle därmed kunna utföras i en väderskyddad miljö. För stabilisering av systemet skulle ett antal fack i fasaderna och längsgående balkar högst upp längs med huset binda samman stommen. För att förhindra slagregn från sidan skulle taket kompletteras med skydd på sidorna. En fördel med ett pelar/balksystemet är att sättningar i vertikalled minimeras eftersom virket belastas parallellt fiberriktningen. Förslaget mottogs som intressant, men byggherren var fundersam eftersom det inte tidigare använts, vilket betydde att en kostnadskalkyl var svår att göra och därmed också osäker, men också för att man misstänkte att det skulle kunna bli problem att få tag på en byggentreprenör som skulle vara beredd att åta sig projektet. Man uttryckte också tveksamhet till att använda ett lätt bjälklagsalternativ för man ville inte riskera att få problem med ljud och vibrationer. Diskussionerna om stomme handlade också om i vilken utsträckning och var materialet trä skulle användas för att kommunens önskemål om trä i byggnaderna skulle uppfyllas. En komplett trästomme kanske inte var nödvändig, utan redan etablerade system som filigranbjälklag i betong och platsgjutna väggar skulle kunna kombineras med tillval av trä i stomkompletteringar, som fönster, ytskikt, balkonger och fasader kunde uppfylla kravet. Ett förslag med utförande av fem våningar av betong och resterande två/tre i trä med etablerad teknik diskuterades men förkastades. För att utreda möjligheten att bygga husen med trästomme tog man kontakt med olika leverantörer av trästommar. Antalet möjliga stomleverantören med kapacitet att leverera stommen till ett så stort och komplext projekt som Limnologen visade sig vara begränsat. Setra Trälyftet och Martinsons Byggsystem AB var de som kom att presentera sina stomsystem och redogöra för möjligheten att bygga husen på Limnologen. I diskussionerna med leverantörerna framhöll Midroc framför allt vikten av att systemet skulle ge en tillfredställande ljud, men även vibrationsmiljö, men också att priset måste kunna konkurrera med stommar av andra material som betong. I december 2005 presenterade Setra Trälyftet sitt byggsystem för byggherren. Systemet utgjordes av industriellt tillverkade volymelement i massivträ. Ett tidigt samarbete med arkitekten i planeringsskedet är nödvändig för att anpassa utformningen till modulbyggande och för att kunna kontrollera lönsamheten i projektet. Lönsamhetskalkylen utförs innan detaljplan och bygglov fastställs. Setra har en projektgrupp som deltar i arbetet från idéskede till inflyttning. Markarbeten, grundläggning och färdigställande av installationer och fasader utförs i allmänhet av en lokal entreprenör, medan montage av volymelement utförs av egen personal. Trälyftet har utvecklat en unik lösning för sammanfogningen av volymelementen för att klara ljudklass A och B. Varje volymelementen ställs på speciella rullager av stål som minimerar flanktransmissionen mellan elementen. Systemet bygger på att egentyngden av byggnaden ska vara tillräcklig för att motverka stjälpning av horisontella laster, vilket innebär att byggnadshöjden är begränsas till maximalt fyra våningar förutsatt att byggnaden har tillräcklig bredd. Denna begränsning avbröt en fortsatt diskussion om att tillämpa byggsystemet i Limnologen, eftersom man beslutat sig för att bygga åtta våningar högt. Midroc medverkade på en presentation av Martinsons byggsystem som kommunen bjöd in till i samband med att man sökte intresserade träbyggaktörer för Växjöhems bostadsprojekt Kv. Vallen. Senare hölls ett möte enskilt mellan Martinsons och Midroc för att diskutera möjligheten att använda Martinsons system i Kv. Limnologen vilket blev starten till det senare samarbetet med Martinsons. Att man slutligen valde att gå vidare med en stomme från Martinsons Byggsystem AB berodde på att de kunde erbjuda leverans av en komplett stomme fram till tätt hus med ansvar även för montaget under väderskydd till ett pris som enligt beställarens egna kalkyler var acceptabel jämfört med att uppföra byggnaderna i traditionell byggnadsteknik. VD Magnus Skiöld på Midroc Property 14

Development AB som var engagerad från början deltog aktivt i processen att välja stomsystem och utveckla projektet. Det kan vara en bidragande orsak till att det slutligen blev så mycket trä i stommen. En viktig komponent i processen har varit dialogen mellan Martinsons och beställaren. Eftersom beställaren stod inför en okänd situation, att bygga högt i trä, behövde Martinsons övertyga honom om att man kan leverera en fungerande slutprodukt till rätt pris. Ett resultat av det är de omfattande gränsdragningslistorna i projektet. Men det känns ändå som att det inte hade blivit ett hus i trä om inte kommunen ställt kravet att fastigheten ska bebyggas med en byggnad i trä så området kunde inlemmas i Välle broar. Det är fortfarande en bit kvar till att stomsystem i trä i höga hus ska vara ett naturligt val för entreprenörer och beställare. 2.1.4 Martinsons Byggsystem Martinsons byggsystem för att bygga höga hus i trä har utvecklats kontinuerligt med genomförda byggnadsprojekt. Förbättringar och ändringar sker inom alla områden som projektering, tillverkning och montering av element. Förbättringar sker också för att öka säkerheten på byggarbetsplatsen genom fuktsäkring av byggnaden med väderskydd och personsäkerheten för montagearbetarna genom att förse dem med personlig fallutrustning. Projekt Limnologen är det högsta bostadshuset företaget hittills byggt. Det mest uppmärksammade projektet dessförinnan med samma stomsystem är Inre hamnen i Sundsvall, som färdigställdes 2005. Martinson Byggsystem AB ingår i koncernen Martinson Group. Verksamheten startade 1929 i Bygdsiljum i Västerbotten med att Karl Martinson köpte ett ambulerande sågverk. Verksamheten har med åren utvecklats till en koncern i vilken ingår 7 företag, Martinsons Träbroar AB, Martinsons Såg AB, Martinsons Tre A/S i Norge, Martinsons Trä AB och Martinsons Byggsystem AB samt de tre produktionsenheterna i Bygdsiljum, Hällnäs och Kroksjön. Koncernen, som har drygt 400 anställda och omsätter 960 miljoner kronor per år, har sitt säte i Bygdsiljum. Martinsons Byggsystem AB är det bolag som utvecklar, marknadsför och uppför byggnader med stomsystem av trä, med komponenter tillverkade av massivträskivor i den bärande stommen. Massivträ komponenterna tillverkas av Martinsons Såg och vidareförädlas sedan till plan- och volymelement med hög prefabriceringsgrad av Martinsons Byggsystem AB. I Limnologen används bara planelement och tillverkningen av de olika typerna genomförs både inom bolaget och köps dessutom in av olika småhustillverkare med erfarenhet av att tillverka element. Martinsons åtagande på Limnologen sträcker sig till att leverera ett tätt hus som monterats under väderskydd. Tätt hus innebär tak med underlagspapp, ytterväggselement med fönster och dörrar, balkonger, innerväggar utan gipsskivor monterade, bjälklag utan gips monterat i undertak och inte heller golvbeläggning. Gips till väggar och tak för komplettring på plats ingår i leveransen från Martinsons. Övriga ytskikt och inredning ingår inte. Bjälklag De prefabricerade bjälklagselementen är i allmänhet 2400 mm breda och byggs upp av massivträskivor och limträbalkar i den bärande delen av bjälklaget. Överst en 73 mm massivträskiva och på undersidan balkar med liv av 42x220 mm L40 limträ och flänsar av 56x180 mm limträ, se Figur 5. Utrymmet mellan balkarna fylls med mineralull. 15

Undersidan av bjälklagselementen består av ett undertak i vilket horisontella dragningar för ventilation, vatten och avlopp samt sprinkler monteras redan i fabrik. Vid transport av elementen är undertaket skruvat till den övre delen av elementet. I samband med att elementet monteras på plats på bygget demonteras skruvarna och undertaket sänks ner till sitt läge i rummet. Figur 5. Uppbyggnad av bjälklagselement. Monterat på plats är undertaket fribärande mellan väggarna i rummet. Hälften av glespanelen är monterad på fabrik och resten på arbetsplatsen. Elinstallationer monteras på byggarbetsplatsen. Väggar Väggelementen från Martinsons kan delas upp i tre typer, ytterväggar, innerväggar med massivträstomme och lägenhetsskiljande innerväggar med regelstomme enligt Figur 6. (a) (b) (c) Figur 6. Typer av väggelement (a) ytterväggar, (b) lägenhetsskiljande innervägg, (c) innervägg av massivträelement. På Limnologen finns två typer av ytterväggselement, en med fasadputs och en med limträpanel. Väggen består av 85 mm massivträskiva med ett 45 mm skikt med isolering och reglar på insidan med en 15 mm Protect F som monteras på arbetsplatsen. Eftersom massivträskivan är tillräckligt tät avseende fuktkonvektion och tillräckligt trög och fuktbuffrande avseende fuktdiffusion finns ingen plastfolie på insidan av konstruktionen. Ytterväggselementen levereras med fönster- och dörrpartier monterade. Den lägenhetsskiljande innerväggen med regelstomme är en dubbelvägg med en 20 mm luftspalt i mitten med två likadana vägghalvor på vardera sidan, innerst 120 mm regelstomme med isolering, därefter 8 mm board och 28 mm läkt med 30 mm isolering och sist 2 st 15 mm Protect F. Den yttre isoleringen på 30 mm och Protect F:n monteras på arbetsplatsen. Innerväggarna av massivträ kompletteras med gipsskivor eller Protect F på arbetsplatsen. 16

Installationer Ventilationskanaler, sprinkler och el placeras i bjälklagselementens undertaksdel, medan rör för vatten och avlopp placeras i den övre delen av bjälklaget, se Figur 7. Mycket av installationerna längs med elementet är monterade i fabrik medan mycket av de tvärgående kompletteras på arbetsplatsen. Undertaket har oisolerade zoner vid upplagsändarna av elementet för montage av de tvärgående installationerna enligt Figur 7(a). Isoleringen i undertaket färdigställs sedan i samband med kompletteringen av glespanelen. (a) Figur 7. Installationer (a) tvärs elementet, (b) längs med elementets bärningsriktning. (b) Balkonger Den bärande primärstommen för balkongerna består av balkar och pelare i limträ. Balkongplattan är en massivträskiva med en mineritskiva ovanpå som beläggs med Axonite, en golvbeläggningsmassa som är baserad på en polymerisk emulsion (Axonite) med mineraliska fyllnadsmedel. Ett tekniskt byte för boendesprinkler med avseende på brand har utnyttjats för att få ha träytan exponerad på undersidan av balkongerna. Räckesståndare och räcken är av tryckimpregnerat virke och balkongfronterna svarta metall/glaspartier med svartlaserade träinklädnader, enligt Figur 8. De längsgående balkongerna/loftgångarna på den södra långsidan monteras i samband med att huset monteras. De läggs upp på limträbalkar på fasadelementen och vid framkanten av balkongen. Eftersom man på den norra sidan har en putsad fasad, som man ville ha obruten av genomförningar, monterades balkongerna där efter att fasaden putsats. Balkongerna här läggs upp på en ram av limträbalkar som hängs via diagonalstag in i de vertikala pelarna utanpå fasaden, enligt Figur 8. (a) Figur 8. Balkonger (a) principutförande för balkonger på norra sidan, (b) färdig balkong. (b) 17

Hiss Hisschakten på Limnologen är byggda av en 95 mm femskikts massivträskiva enligt principskiss i Figur 9(a). Insidan av schakten bekläs med en 13 mm gipsskiva och väggar mot lägenhet kompletteras med en halv lägenhetsskiljande vägg på lägenhetssidan. Massivträelementen monteras våningsvis och sammankopplas med spikningsplåtar, se Figur 9(b), och plywoodremsor i skarvarna och antalet spik per skarv blir avsevärd då det endast i spikningsplåtarna spikas åttahundra ankarspik. (a) Figur 9. Hisschakt. (b) Trappor Vilplan och vagnstycken till trapporna är tillverkade i massivträ respektive limträ, medan planstegen tillverkas i betong. Takets undersida i entréerna och undersidan av vilplanen i trapplöpen bekläs med ljudabsorbenter som samtidigt fungerar som brandskydd. På vilplanets översida läggs en plastmatta. Exponerade träytor brandskyddsmålas inte utan laseras svarta med vanlig färg. Räckena i trappschaktet tillverkas i metall och handledare i trä. (a) Figur 10. Trappa under byggskedet (a) och färdig trappa (b). (b) Stabilisering De horisontella krafterna, som orsakas av vind och snedställningar, ger upphov till stora vertikala tryck och dragkrafter i de stabiliserande väggarna i huset. De stora lyftkrafterna förankras ned i betongkonstruktionen på första våningen, som fungerar som motvikt. Stabilisering av trästommen utförs med stabiliserande väggar i båda riktningarna av byggnaden. De stabiliserande väggarna kopplas samman per våningsplan med vertikala genomgående gängstänger som förankras i den första våningen av betong, se Figur 11(a) och (b). Stängerna skarvas per våningsplan och avslutas 18