FULL KOLL PÅ PHOTOSHOP Gör dina bilder så mycket bättre med Photoshop (CS/CC) och Camera Raw bosse kinnås
Text 2015 Bosse Kinnås Bilder 2015 Bosse Kinnås, om ej annat anges Redaktör Johan Steensland Graisk form Tobias Hagberg & Erik Leonsson Indexering Tobias Hagberg Fotosidan Akademi är ett imprint till DEXT AB. Förlaget påminner om att varje form av kopiering eller annat mångfaldigande av text och bild ur denna bok är förbjuden enligt lagen om upphovsrätt. ISBN 978-91-86841-64-5 Första tryckningen Tryckt i EU 2015
FULL KOLL PÅ PHOTOSHOP Gör dina bilder så mycket bättre med Photoshop (CS/CC) och Camera Raw bosse kinnås Fotosidan Akademi
INNEHÅLL FÖRORD 6 KAPITEL 1: STÄLL IN KAMERAN 9 Förstå JPEG 11 Förstå råformatet 12 Välj råformatet! 15 Välj rätt färgrymd 16 Lär dig tyda histogrammet 21 Sammanfattningar 26 KAPITEL 2: RÅKONVERTERAREN 31 Du styr! 32 Lär känna Camera Raw 34 Gör först en grov vitbalansering 39 Finbalansera 42 Kontrollera histogrammet 46 Sätt exponeringen 48 Lås kontrasten 52 Sätt färgerna på banan 56 Detaljustera skärpa och brus 61 Fixa objektivfel 64 Visa bilderna rätt väg ur Camera Raw 69 KAPITEL 3: PHOTOSHOP 73 Halva jobbet klart 75 Öppna och spara bilden i Photoshop 79 Kolla histogram och kanaler igen 81 Jaga bort damm och döda pixlar 83 Redigera bort störande element 84 Ändra om igen, lager på lager 88 4
Ta en närmare titt på nyanserna 93 Sätt rätt kontrast 97 Ljusare, mörkare? använd Kurvor! 98 Ta bort färgstick 100 Spara masterilen 102 KAPITEL 4: MÖRKRUMSARBETE 105 Fullfölj visionen med Photoshop 107 Justera delar av bilden med masker 108 Pjatta och efterbelys 110 Vinjettera bilden 115 Justera nyans och mättnad 116 Maska färger 118 Maska luminiscens 120 Skärp kreativt 122 Spara masterilen 124 Skapa varianter av din bild 127 KAPITEL 5: EXPORTERA BILDEN 129 Låt bilden blomma i sin tänkta miljö 131 Gör en kopia av masterilen 132 Balansera storlek och upplösning 134 Ändra storleken 137 Optimera skärpan för användningen 140 Konvertera till srgb för webben 143 Förbered utskriften 144 Lite om ilformat 146 BILAGOR 149 A. Ordning och reda med»dam«150 B. Kalibrera! 154 SAKREGISTER 156 5
FÖRORD Den här blåkalla och tråkiga vintereftermiddagen var inte alls vad jag såg framför mig när jag tog bilden. Jag blev besviken när den kom upp på datorskärmen. Den känsla jag hade när jag tog bilden var borta. Det var den ina solnedången bortöver Långholmsbroarna också. Istället möttes mina ögon av en kritvit himmel och kolsvarta skuggor. Jag var på väg att sortera bort bilden Men under arbetet i Camera Raw och Photoshop hittade jag tillbaka till den bild jag såg vid fotograferingen. Och lite till! Den här boken fungerar som en praktisk guide när du redigerar dina bilder. Vissa tycker kanske att det här med att öva på bild efter bild låter jobbigt. Men det är det inte! Det är givande att lära sig att redigera sina bilder i Adobe Camera Raw och Photoshop så att man hittar tillbaka till den speciella känsla man hade när man fotograferade. Och när du umgås intensivt med dina bilder framför datorn, blir du automatiskt en bättre fotograf. Du upptäcker vad du är bra på och vad du kanske måste träna mer på. Ju bättre du lär dig att behärska bokens metoder, desto mer kommer du säkert att vilja avvika från dem. Förmodligen arbetar du allra bäst på ditt eget sätt. Men nu i början har du allt att vinna på att hänga med i instruktionerna. Metoderna i boken är utformade så att du ska få med dig så mycket som möjligt genom hela arbetslödet. Detaljerna i både ljusa och mörka bildområden måste vi vara rädda om. Det kan vara bra att veta att redigeringen som beskrivs i den här boken aldrig sker på bekostnad av bildkvaliteten. Ditt färdiga original kan du ju alltid»fula till«, om du skulle vilja. Kanske passar din bild bäst med tung svärta med få detaljer? Eller med riklig svärta som trots allt har en hel del nyanser kvar? Följ bokens instruktioner, så kommer du att ha alla möjligheter! Bosse Kinnås 6
7
8
1 STÄLL IN KAMERAN 9
10
En nackdel med att använda JPEG för en bild är att den snabbt blir»förorenad«, eftersom formatet är förstörande och introducerar små skavanker varje gång bilden sparas. FÖRSTÅ JPEG Med en digitalkamera kan du fotografera antingen i jpeg eller i råformat (sidan 12). Väljer du jpeg, låter du kameran (den inbyggda processorn)»framkalla«bilden och lägga på vitbalans, kontrast, färgmättnad och skärpa enligt dina inställningar. Du får en bild som är klar att användas på datorskärmen, på webben eller på fotolabbet. Filformatet jpeg gör att det fungerar. Det är speciellt framtaget för digitala bilder. jpeg har många fördelar. Eftersom en jpeg-il är relativt liten, kan kameran lytta bilder snabbt till och från det interna minnet (bufertminnet). Det gör att du kan ta många exponeringar i snabb följd. Dessutom får du plats med massor av bilder på ett minneskort. Exponerar du bra och är ointresserad av att göra större korrigeringar i Photoshop, räcker jpeg långt. Men jpeg har också några nackdelar. När kameran»framkallar«bilden bearbetas den enligt de inställningar du gjort. Då fattas en del beslut som är omöjliga att ångra. Det begränsar möjligheterna till meningsfull efterredigering. Till exempel reduceras bilden till 8 bitars färgläge, vilket gör att det bara inns 256 olika nivåer. Komprimeringen i jpeg-formatet är dessutom förstörande. En hel del bildinformation kastas bort när du sparar ilen något som kanske passerar obemärkt första gången. Men redigerar du bilden och sparar om den som jpeg igen, sker en ny förstörande komprimering. Ganska snart blir förstörelsen synlig i bilden som då blir riktigt ful. 11
FÖRSTÅ RÅFORMATET En råil innehåller bara obehandlad information. Där inns allt som kameran fångade på bildsensorn, utan justeringar eller bearbetningar. Därför är den långt från en traditionell bildil, som till exempel en jpeg. Du kan heller inte öppna en råil i något vanligt dataprogram, som en webbläsare eller ett bildvisningsprogram. Istället behöver du ett program som kallas råkonverterare. I din råkonverterare kan du se och redigera din bild där»framkallar«du den. Framkallningen innebär att du ställer in allt det där som man ställer in i kameran när man fotar i jpeg: vitbalans, skärpa, färgmättnad och kontrast. Men du gör det med högre kvalitet, större precision och ler möjligheter. Det är vid råkonverteringen som du i lugn och ro fattar de viktiga besluten om bildens utseende. Och nu är det du som bestämmer. Du kan göra om din framkallning hur många gånger som helst utan att bildkvaliteten försämras. Dina inställningar för framkallningen lagras separat. Originalilen förblir opåverkad. Om du öppnar en framkallad råbild i Photoshop och sparar den som en Photoshop-il (sidan 79), tar den mycket större plats på hårddisken än motsvarande jpeg-bild. Men öppnar du jpeg-bilden i Photoshop och sedan sparar även den som en Photoshop-il, blir ilerna ungefär lika stora. Det som gör jpeg-ilen liten är den destruktiva komprimeringen. FÖRDELAR MED RÅFORMATET ȫ Vid fotograferingen behöver du bara tänka på exponeringen. ȫ Du kan i lugn och ro bearbeta bilden så många gånger du vill, utan att det påverkar din råfil. ȫ Du kan pröva olika varianter av framkallningen alltid med bibehållen bildkvalitet. Råfilen förblir opåverkad. ȫ När programvarutillverkarna uppdaterar sina råkonverterare, kan du förbättra framkallningen av din råfil. 12
Med en bild i råformat kan du i lugn och ro göra om framkallningen tills du är nöjd. INVÄNDNINGAR MOT RÅFORMATET (MED MOTARGUMENT) ȫ Råfiler tar längre tid att spara på minneskortet (men det märks bara i extrema situationer som t ex vid sportfoto). ȫ Råfiler tar mer plats på minneskortet (men minneskort är rymliga och billiga). ȫ Råfiler tar mer plats på datorns hårddisk (men hårddiskar är också ganska billiga). ȫ Råfiler måste bearbetas i ett råkonverteringsprogram (men det är ju då man sätter sin prägel på bilden). 13
14
Himlar är svåra att återge i fotograier de ljusa delarna blir så lätt utfrätta. Men om du sparar dina bilder som råiler kan du ta fram nyanserna vid framkallningen. VÄLJ RÅ FORMATET! Råformatet ger dig en bildil av högsta kvalitet. Det betyder stora möjligheter att göra bilden till det du vill att den ska vara. Skulle du ångra din framkallning i råkonverteraren, kan du alltid öppna råilen igen och börja om från början. Så om din kamera låter dig göra det välj råformatet. Det ska erkännas: jämfört med jpeg-iler är det lite långsammare och pyssligare med råiler. Och ja, de tar mer plats på hårddisken. Och ja, råkonverteraren är ännu ett program du måste lära dig. Men råformatet ger dig både mer frihet att göra»din«bild och möjligheten att göra många olika varianter av samma bild, och det utan att du förlorar någon bildkvalitet. NÄR KAN DET VARA BRA MED JPEG? ȫ Vid sportfotografering där du behöver kunna ta många bilder i snabb följd. ȫ Vid evenemangsfotografering där du behöver visa bilderna snabbt, och där bildkvaliteten är underordnad. ȫ Vid kontrollerad fotografering där det som kommer ut ur kameran är den slutgiltiga bilden. Det kräver att du har kontroll på ljus, färgtemperatur etc, och att du har tid att testa, göra fel och göra om. ȫ Om din kamera inte kan spara i råformat (ibland kanske du fotograferar med din mobiltelefon t ex). NÄR ÄR DET BRA MED RÅFORMAT? ȫ I alla övriga fall! 15
Hur många nyanser av rött kan du fånga i en bild? Färgrymden avgör svaret! VÄLJ RÄTT FÄRGRYMD En kamera kan fånga många och starka färger faktiskt ungefär samma mängd färger som vi kan se med våra ögon. Man säger att kameran kan återge en stor färgrymd. Det kan vara svårt att återge alla dessa färger och nyansskillnader på en skärm, i tryck eller på en utskrift. Det beror på att de färgrymder som skärmen och skrivaren kan återge är mindre än den ögat kan se och kameran kan fånga. Skillnaden mellan färgrymder kan ge problem. När en bild från en kamera (stor färgrymd) skrivs ut eller visas på skärmen (mindre färgrymder), kan områden i bilden med små skiftningar i nyanserna komma att återges som en och samma färg. Resultatet blir ett platt område. Det sker då de starka färgerna från kameran hamnar utanför skrivarens eller skärmens färgrymd. En färgrymd är alltså det som beskriver en kameras, bildskärms eller skrivares färgåtergivning. Färgrymden beskrivs i sin tur av en så kallad färgproil. Alla kameror, skärmar, kombinationer av skrivare och papper behöver en egen proil. Mer om färgproiler kan du läsa i böcker om färghantering. I din kamera kan du sannolikt välja mellan de två färgrymderna srgb och Adobe rgb två standardfärgrymder som inns där för att förenkla för dig som fotograferar i jpeg. Det självklara valet för bilder på webben eller framkallning i ett minilabb är srgb. Den rymden är lite mindre än Adobe rgb och anpassad efter en normal bildskärm. Det gör att du kan vara säker på att din bild kommer att se bra ut. Du kan även välja Adobe rgb för jpeg-fotografering. Det kan vara bra för dig som vill ta vara på mer av de färgnyanser som kameran kan fånga, eller om du vill fotografera motiv med färger och nyanser som kan vara svåra att hantera. Adobe rgb är större än srgb och 16
17
1 3 2 Det stora hästskoliknande området 1 motsvarar det synliga spektrumet (de färger vi kan se med våra ögon), vilket är den allra största färgrymden som inns. En modern digitalkamera kan fånga färger som ligger långt ut mot kanterna i hästskon. Adobe RGB 2 rymmer visserligen ler färger än srgb 3 men ska du fotografera i JPEG är ändå srgb bästa alternativet, av praktiska skäl. Vill du få med dig maximalt med färger? Spara då bilderna i råformatet! kan därför visa ler nyanser. Men vill du maximera kvaliteten, kan du lika gärna fotografera i råformat då får du med dig all bilddata som fastnar på kamerans sensor. Och faktum är att jämfört med Adobe rgb är kamerans egen färgrymd ännu större! Så gör det lätt för dig och ställ in kameran på srgb om du nu ska fotografera i jpeg. Använd Adobe rgb bara om du är säker på vad du gör och varför du gör det. Men undvik helst problematiken helt genom att ställa in kameran på råformat! Men bli inte nervös nu! De lesta av dina bilder kommer att fungera utmärkt även med den relativt lilla rymden srgb. Det som kan innebära problem är starka och ljusa gulröda färger, gröna färger och det vackra cyanblå vattnet i Medelhavet eller Sydostasien. 18
Närgranska detaljerna i JPEGbilden. Saknar du nyanser som fanns i motivet? Byt då från srgb till Adobe RGB, eller överväg ännu hellre att plåta i råformatet. 19
Zooma (kortkommando Z) Hand (H) Vitbalansverktyg (I) Färgprov (S) Riktat justeringsverktyg (T) Radiellt filter (J) Inställningar (CMD/CTRL+K), Rotera moturs (L) Rotera medurs (R) 2 Graderat filter (G) Justeringspensel (K) Borttagning av röda ögon (E) Fläckborttagning (B) Räta upp (A) Beskärning (C) Zoom Spara den framkallade bilden Förvalda exportinställningar 36
Varsågod, ett mörkrum med oändliga justeringsmöjligheterna i real tid. Till vänster finns olika verktyg 2. Till höger finns ett fält med flikar, som innehåller olika slags framkallningsjusteringar. Den första fliken är Grundläggande 1 och innehåller reglage för exponering, vitbalans osv. Uppe till höger finns histogrammet 3, exponeringsinformation 4 och aktuella RGB-värden 5 för den bildpunkt som befinner sig under muspekaren. 3 5 4 1 Öppna den framkallade bilden i Photoshop 37
Skatekillen är fotograferad i Fryshusets skatehall där ljuset är gult 1 och kommer från massor av glödlampor. Ögat anpassar sig snabbt så att vitt ser ut som vitt, men kameran klarar inte det. Den högra delen av bilden motsvarar en JPEG med kameran inställd på automatisk vitbalans. Bilden har blivit för gul. Den vänstra delen av bilden 2 är vitbalanserad genom ett klick med pipetten i åkarens svarta tröja 3. Bilden är nu helt neutral och övriga färger i bilden har också anpassat sig. 1 3 2 38
GÖR FÖRST EN GROV VITBALANSERING Våra ögon har en fantastisk förmåga att anpassa sig efter den belysning vi beinner oss i. Vi upplever en vit skjorta som vit, oavsett i vilket ljus vi beinner oss. Det kan vara sol eller skugga utomhus, eller glödlampsljus inomhus. En kamera klarar inte det. Kamerans sensor registrerar rött, grönt och blått ljus och känsligheten för de tre färgerna är alltid densamma. Kameran är alltså oförmögen att anpassa sig efter den färgton som ljuset har. Därför blir bilder tagna i glödlampsljus gulaktiga om vi inte korrigerar för glödlampsljusets färgtemperatur. Det är den här korrigeringen som kallas vitbalansering vi försöker få den vita skjortan att se vit ut, oavsett vilket ljus den är fotograferad i. Det smidigaste sättet är att fotografera i råformat. Då vitbalanserar du efteråt i råkonverteraren. Du kan ha kameran inställd på t ex automatisk vitbalans oavsett ljuskälla. I råkonverteraren bestämmer du vad som ska vara neutralgrått eller neutralvitt. Du kan också välja någon av förinställningarna, som sol, mulet eller den som kameran var inställd på (se nästa uppslag). 39
Damm och fläckar på sensorn gör bilden ful. Väck med dem! 82
JAGA BORT DAMM OCH DÖDA PIXLAR Det är smart att börja med att ta bort damm och annat skräp i bilden. Vi vill ju ta bort skräpet en gång för alla eftersom risken att man någon gång ångrar sig och vill ha tillbaka dammet är nästan obefintlig. Gör en kopia på ditt bakgrundslager genom snabbkommandot cmd/ctrl+j (eller dra bakgrundslagret från lagerpaletten till symbolen för nytt lager precis till vänster om papperskorgen). Vilket verktyg är då bäst för att ta bort damm och annat skräp i bilden? Som vanligt gäller: det beror på. Den vanliga Klonstämpeln (snabbtangent s) fungerar ofta bra. Håll ner alt-tangenten och klicka i en yta där du vill hämta friskt material.»måla«sedan bort skräpet med klonstämpeln. Klonstämpeln fungerar bra på brokiga ytor, men sämre på jämna ytor som t ex en blå himmel. Anledningen är att verktyget gör en exakt kopia av det material det hämtar. Och även om vi tycker att en blå himmel är jämn och likadan överallt, inns det skiftningar som kommer att ge upphov till synliga mönster. Två andra verktyg som är ännu lite bättre är Lagningspenseln (snabbtangent j) och Smart lagningspensel (j). Båda två använder något som Adobe kallar innehållsmedveten fyllning. Förutom att klona»friskt material«, läser dessa verktyg även av färger och nyanser i närheten av området. Sedan beräknar programmet hur informationen ska kombineras. På så vis så slipper man mycket av de problem med skiftningar man kan få med klonverktyget. Lagningspenseln fungerar som klon-verktyget. alt-klicka på en»frisk«yta och klicka/måla sedan på den yta du vill reparera. Med Smart lagningspensel behöver du inte ens alt-klicka på en»frisk«yta. Välj en penselstorlek lite större än märket du ska ta bort och klicka (eller måla) sedan på märket. Glöm inte att i alter- 83
SAKREGISTER Sifror 8 bitar. Se även bitdjup exportering 127 JPEG 11 spara internminne 125 utskrift 132 16 bitar. Se även bitdjup masteril 125 skäl att använda 80 A Adobe Bridge 33 Adobe Camera Raw 31 71 Adobe RGB 16 19, 69, 79 80, 102 analog ilm 67 anti-aliasing 61 arbetsfärgrymd 79 80, 93 94. Se även färgrymd artefakt 102 B bakgrundsfärg 115 bakgrundslager 123 beskärning 36 bildformat 70, 146 147 bildinformation 6 bildskärmkalibrering 154 155 bitdjup 69, 80, 102, 124 125 anpassa till användning 132 exportering 127 JPEG 11 justering 116 121 masteril 125 spara internminne 125 utskrift 132 blandningsläge 123 brus eliminering 61 färg- 63 luminiscens- 63 reducering 63 simulering 67 bufertminne 11 D damm, borttagning 83 detalj, återställning 63 distorsion 64 DNG 70 dynamiskt omfång 24 döda pixlar, borttagning 83 E efterbelysning 113 exponering 37, 48 50 Camera Raw 34, 36 37, 46 51 kameran 11 12, 21 25, 28 29 korrekt 22, 24, 25 Photoshop 58 tolkning med histogram 46 47 under- 22 27, 46 47, 51, 81 över- 22 27, 46 47, 51, 81 exponeringsinformation 37 exportering 80, 127 förval 36, 69 71 F ilm, analog 67 injustering 54 likar 37 läckborttagning 36 fyllning 86 fångstskärpa 122 färg -brus 63 -prov 36 -stick 40, 56 -värde, mäta 40 färgdjup. Se bitdjup färgkanal 21, 33 histogram 81 sammansatt 120 visa alla 81 överexponering 46 färgområde, välja med 36, 118 119 färgproil 16 19, 79 80, 102, 142, 147, 154. Se även färgrymd 156
skärmproil 154 155 färgrymd 16 19, 56 57, 69, 79 80, 93 94, 102, 124, 127, 143, 154 Adobe RGB 16 19, 69, 79 80, 102 arbets- 79 80, 93 94 borttagning 100 101 exportering 35, 127 förvald 80 råformat 18 srgb 16 19, 127, 143, 147 förhandsvisning 62 för- och bakgrundsfärg 115 förstörande redigering 11 förval, exportinställningar 36, 69 71 G Grundläggande (lik) 34, 37, 53, 58 H histogram 37, 55, 81 Adobe Camera Raw 46 färgkanals- 81 korrekt 26, 47. Se även exponering luminiscens- 81 tolkning 21 25 underexponering 47 överexponering 47 hud skärpning, undvika 62 -ton 93, 94, 118 högpassilter 123 I icke-förstörande 84, 88 91, 102, 108 innehållsmedveten lagning 83 87 internminne 125 J JPEG 70, 102 färgrymd 16, 18 fördelar 11, 15 kamerainställning 26 29 nackdelar 11, 26 vitbalans 40 justering, lokal 107 justering, reglage 54 justeringslager 90, 94 97, 99, 101, 108 127 justeringspensel 36 justeringsverktyg, riktat 36, 58 K kalibrering, skärm 154 155 kanal 21, 33 histogram 81 sammansatt 120 visa alla 81 överexponering 46 klarhet 53 klippning 22 25, 81 tolkning med histogram 46 47 högdagrar 51 skuggor 51 klonstämpel 83 komprimering 11 12 kontrast 52 55, 96 97 mjuk 53 parameterisk justering 53 punkt i tonkurva 55 riktat justeringsverktyg 54 S-kurva 96 97 kontrast 53, 63 kontrollpunkt 93 95 kornighet 67 kromatisk avvikelse 66 69 kurvor 90, 94, 96, 98 99, 111, 115, 120, 122 injustering 96, 98 färgstick 100 linjär 54 ljushet 98 känsla 6 L lager 84, 88 bakgrunds- 88 hämtning från alla 85 ihopslagning 84, 127 justerings- 90 91, 94 95 -mask 108 127, 121 tilläggning av 108 lagningspensel 83 landskap, skärpning 62 ljus 53, 54. Se luminiscens ökning i delar 112 minskning i delar 113 lokala justeringar 107 luminiscens 21, 57, 63, 118, 120 122 -brus 63 -histogram 81 157
lyster 57 M markering 85. Se även lagermask justering 87 lasso 86 selektiv 107 127 mask 62 justeringslager 90, 99 masteril 73 103, 127 sparning av 102 metadata 32 moiré 61 motivprogram 28 målning i lagermask 109 mättnad 90, 56 57, 116 117 mörkning 53, 113 N neutral -grått 39, 40 vitbalans 38 -vitt 39, 40 nivåer 90, 98 justering 121 NML/gråskala (lik) 57 58 nyans 57, 90, 116 nyckelord 32 O objektivkorrigering 64 66 distorsion 64 kromatisk avvikelse 66 69 vinjettering 66 överstrålning 66 opacitet, pensel- 112, 123 oskarp mask 62 P pensel 99 målning av mask 109 -opacitet 112, 123 storlek 83 84, 109 Photoshop 33, 73 103 öppning av bild 69 71 piltangenter, injustering 54 pipett 38, 40 pixelvärde 93 95 pjattning 110 113 porträtt, skärpning 62 PSD 70, 80, 102 punktkurva, ton- 53 55 R radiellt ilter 36 radiell övertoning 115 RGB-värde 37 riktat justeringsverktyg 36, 58 rotera 36 råformat färgrymd 18 fördelar 12, 15, 39 invändningar mot 13 kamerainställningar 26 29 råkonverterare 31 71 räta upp 36 röda ögon, borttagning 36 S scrubby inger 42, 116 sensor 39 skräp. Se damm skuggor 48, 51, 53 S-kurva 52 53, 96 97, 98 skärmkalibrering 154 155 skärpning 61 62 fångst- 61, 122 kosmetisk 122 kreativ 123 slut- 122 tumregler 62 ökning 61 svartpunkt 94 smart lagningspensel 83 sparning 36, 70, 102, 124 125 automatiskt 80 ilformat 146 147 förval 68 70, 79 80 icke-förstörande 88 91 JPEG 11 12, 19 masteril 77, 102 103, 124 125 råformat 12 19 varianter 127 sport 15 srgb 16 19 skärm/webb 127, 143, 147 158
storlek visnings- 53 pixel- 69 skala 75 77 pensel 83 84, 109»stängning«av bild 67 svartpunkt 93 95, 97 svartvitt 28, 58, 127 svärta 48, 51 T temperatur 42, 58 TIFF 70, 102 toning 42 tonkurva 53 55 ton 58 U underexponering 22 27, 51, 81. Se även exponering tolka med histogram 46 47 upplösning 69, 70 upprätning 36 V verktyg i Adobe Camera Raw 36 37 vinjettering 66»stängning«av bild 67 vitbalans 37 41. Se även färgstick förinställning 39 -verktyg 36 vitpunkt 97 automatisk 41 förinställning 39 förval 41 glödlampa 38 JPEG 40 kameran 39 korrigering 40 svalare 44 varmare 45 Z zooma 36 Ö öppning av bild 37, 69 70, 80, 147 i Adobe Camera Raw 12, 15, 32 37, 88 i Photoshop 69 70, 79 80 överexponering 21 24, 51, 81. Se även exponering tolkning med histogram 46 47 överstrålning 66 övertoning 115 159
GÖR DINA BILDER SÅ MYCKET BÄTTRE! I bildbehandlingen i Photoshop får bilden den stil du önskar precis som i gamla tiders mörkrum. Använd rätt inställningar, arbetsmetoder och tekniker. Då sparar du tid och får tillgång till alla kreativa möjligheter! I Full koll på Photoshop lär dig fotografen och Photoshop-läraren Bosse Kinnås profsens handgrepp och arbetsmetoder i Photoshop (från version CS6 till senaste Creative Cloud-utgåvan) och råframkallaren Adobe Camera Raw. LÄR DIG Få ut maximal bildkvalitet från din kamera med rätt inställningar. Framkalla råbilden i bästa kvalitet med Adobe Camera Raw. Förädla bilden till en masterfil i Photoshop CS/CC. Göra icke-förstörande redigeringar med hjälp av masker. Arbeta i ett flöde som ger dig full flexibilitet och sparar tid. Skärpa och optimera bilden för olika användingsområden. Bosse Kinnås är fotograf inriktning dokumentärt, reportage och väldigt mycket porträtt sedan -talet. började han undervisa andra fotografer. Sedan dess har han lotsat kolleger och studenter till maximal bildkvalitet bland annat på 2erghs, 5otografiska, Kulturama och Nordens 5otoskola. 2osses boxer heter Kasper. Fotosidan Akademi 8S2N - - - - 9 789186 841645 1