KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Bröstcancer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING KURS: Bröstcancer Publicerad i maj 2003

Kursinformation Manus Välkommen till patientutbildningens kurs om bröstcancer. Denna kurs presenteras av AstraZeneca. Innan du börjar bör du ta några minuter på dig att läsa igenom informationen om kursen. Klicka på knappen Skriv ut om du vill läsa och skriva ut kursanteckningarna. De innehåller all text som ingår i kursen. Kontrollera att högtalarna är på och att volymen är lagom hög. När du är redo att sätta igång klickar du på Fortsätt. Kursöversikt Bröstcancer är en sjukdom som drabbar ungefär var tionde kvinna. Även ett fåtal män drabbas. I den här kursen fokuserar vi på bröstcancer hos kvinnor. Vi berättar vad vi hittills vet om orsakerna till bröstcancer och redogör för faktorer som kan öka risken att få sjukdomen. Dessutom beskriver vi hur man upptäcker bröstcancer och vilka behandlingsalternativ som finns. I slutet av kursen finns en länk till källor som innehåller mer information.

1. Vad är bröstcancer? Inledning Bröstcancer är en sjukdom som kan drabba alla kvinnor. Även om det huvudsakligen är kvinnor som drabbas kan också män få denna sjukdom. Manlig bröstcancer förekommer mycket sällan och kvinnlig bröstcancer är ca 100 gånger vanligare. I denna kurs koncentrerar vi oss på kvinnlig bröstcancer. Vi börjar med att beskriva hur cancer uppstår och växer. Manus Människokroppen består av små enheter som kallas celler. Cellerna bildar organen, t.ex. hjärta och lungor. Alla celler delar sig för att producera fler celler när de behövs, t.ex. när barn växer. Ibland händer det emellertid att celler delar sig fast de egentligen inte borde göra det. Detta inträffar när celler mottar fel signaler eller om det finns något fel i DNA, som innehåller cellens instruktioner. Om celler växer okontrollerat kan de bilda en cellmassa, en så kallad tumör. Det finns två typer av tumörer ofarliga tumörer och cancertumörer. En godartad, eller benign tumör, som vanligen består av en ofarlig massa av celler som delar sig, är inte en cancertumör. Cancertumörer är elakartade, eller maligna, tumörer som kan sprida sig och skada andra vävnader. Bröstcancer är en elakartad tumör i bröstet. Bröstet innehåller 15 20 mjölkkörtlar, som består av små lober, där bröstmjölken produceras. Varje mjölkkörtel har en mjölkgång genom vilken mjölken transporteras till bröstvårtan och vårtgården. Bröstcancer kan uppstå i mjölkgångarna, och kallas då på läkarspråk duktal cancer, eller i mjölkkörtlarnas små lober, då det kallas lobulär cancer. Cancer som börjar i ett område och sedan sprider sig till ett annat område kallas infiltrerande eller invasiv cancer. Brösten innehåller också lymfkärl. Lymfa är en vätska som transporterar de celler som skyddar kroppen mot infektion, de så kallade immuncellerna. Immuncellerna bär med sig avfallsprodukter som kroppen behöver göra sig av med. Lymfan cirkulerar i kroppen i lymfkärl som strålar samman i lymfkörtlar. Lymfkörtlarna närmast brösten sitter i armhålan och kallas axillära lymfkörtlar. Bröstcancer klassificeras efter tumörstorleken och graden av metastasering eller spridning till andra delar av kroppen. I tabellen visas de fyra stadierna av bröstcancer: Bröstcancerstadier Stadium 0 Mycket tidigt stadium där cancern inte har spridit sig. Kallas på läkarspråk cancer in situ, dvs. cancer på platsen, t.ex. duktal cancer in situ (DCIS).

Stadium 1 Stadium 2 Stadium 3 Stadium 4 Tidigt stadium där tumören är mindre än 2 cm i diameter och inte har spridit sig utanför bröstet. Tumören är liten, ungefär 2 till 5 cm, och kan även ha spridit sig till lymfkörtlar i armhålan. Tumören är större än 5 cm i diameter och har vanligen spridit sig till lymfkörtlar i armhålan. Kan ha spridit sig till brösthålan eller överliggande hud. Tumörer av alla storlekar, som vanligen har angripit lymfkörtlar. Har spridit sig till andra delar av kroppen, t.ex. ben, lungor eller lever, vilket kallas sekundära tumörer. Stadium 0 är det tidigaste stadiet då cancern fortfarande bara växer på ursprungsplatsen eller är begränsad till en mjölkgång eller en liten lob i en mjölkkörtel. I stadium 1 har cancern spridit sig eller metastaserat inom bröstet och i stadium 2 är tumören större eller också har den spridit sig till lymfkörtlar i armhålorna. I stadium 3 och 4 är cancern mer framskriden och kännetecknas av att tumören är större och har metastaserat till andra organ i kroppen.

2. Vad orsakar bröstcancer? Inledning Cancer uppstår när celler växer alltför snabbt eller delar sig okontrollerat. Detta nya tillväxtmönster kan sprida sig till andra delar av kroppen och drabba livsviktiga kroppsdelar, t.ex. levern, hjärnan eller skelettet. Vissa fall av bröstcancer har kopplats till förekomsten av en cancerdisponerande gen. Sannolikheten att en patients cancer till övervägande delen eller uteslutande beror på genetiska faktorer, är emellertid mycket liten. Manus Cancer uppstår genom att det blir något fel i eller i regleringen av gener som kontrollerar tillväxten av celler. Detta gäller också brösttumörer. Gener är små bitar av DNA, som utgör det genetiska materialet i cellen. Gener fungerar som cellens instruktionsbok. De talar om för cellen när den ska växa, när den ska dela sig och när den ska dö. En förändring i en av dessa gener kallas en mutation. En sådan mutation behöver inte vara skadlig men den kan leda till okontrollerad celltillväxt, som i sin tur leder till cancer. Genmutationer kan förvärvas eller ärvas. Förvärvade mutationer uppstår med tiden, vilket innebär att risken att förvärva mutationer ökar med stigande ålder, och därmed ökar också risken att få bröstcancer. Barn ärver sina gener från föräldrarna. Om några i familjen har cancer, kan det finnas en mutation i familjens gener. Om det finns många fall av bröstcancer i familjen, kan läkaren undersöka blodet för att ta reda på om du har en genmutation som ökar risken att få bröstcancer. Ärftlig cancer utgöra endast en liten del av totala antalet cancerfall. Man känner till tre gener som ökar risken för bröstcancer om de muterar. Celler med mutationer i dessa gener omvandlas lättare till cancerceller. Om du berättar för läkaren att din mamma, syster eller dotter har bröstcancer, kan läkaren be att få undersöka om du har en mutation i någon av dessa gener. Kvinnor som har en mutation löper större risk att utveckla bröstcancer och kan därför behöva observeras noggrannare så att en eventuell cancer kan upptäckas på ett tidigt stadium.

3. Vilka är riskfaktorerna? Inledning Riskfaktorer är förhållanden som ökar risken att du ska få en sjukdom. I listan ser du olika riskfaktorer som kan öka risken att få bröstcancer. Vissa av dessa faktorer går inte att ändra, t.ex. kön och ålder, men det finns faktorer som du kan påverka. Exempelvis kan du skära ned på alkohol, äta en sundare kost och motionera regelbundet. Viktigast av allt är att du förstår att många kvinnor som får bröstcancer har mycket få riskfaktorer utöver sitt kön, och att det säkraste du kan göra är att hålla dig informerad och försöka att upptäcka tumören tidigt. Manus Kön Ungefär hälften av alla kvinnor som utvecklar bröstcancer har ingen identifierbar riskfaktor utom att de är kvinnor och åldras. Detta betyder att det är mycket viktigt för alla kvinnor att vara medvetna om sjukdomen och göra sitt bästa för att upptäcka den tidigt. Bröstcancer som upptäcks när den fortfarande är begränsad till bröstet botas i 95 % av fallen! Det finns emellertid faktorer som innebär en ökad risk att få sjukdomen. Män kan få bröstcancer men den viktigaste riskfaktorn består i att vara kvinna. I Sverige insjuknar ca 30 män i bröstcancer varje år. Ålder Näst könet är åldern den viktigaste riskfaktorn för bröstcancer. Äldre kvinnor löper större risk att få bröstcancer. Bröstcancer är mycket mer sällsynt hos yngre kvinnor och de tidigaste diagnoserna ställs i 25-årsåldern. Tabellen visar hur risken för bröstcancer ökar med åldern. Genetiska faktorer och familjefaktorer Utöver kön och ålder är bröstcancer i familjen en riskfaktor för sjukdomen. Hormonella faktorer Bröstcancer har ett klart samband med könshormoner. Vid vissa typer av bröstcancer behöver cancercellerna det kvinnliga könshormonet östrogen för att växa och dela sig snabbt. Före klimakteriet är det äggstockarna som producerar östrogen. Efter klimakteriet produceras östrogen i andra vävnader än äggstockarna, t.ex. i levern, bröstfett och bröstmuskler samt binjurarna. Det finns många belägg för att bröstcancer har samband med menstruation och graviditet. Bröstcancer förefaller vara vanligare hos kvinnor som fick sin första menstruation tidigt i livet, exempelvis innan de fyllde 13 år, och/eller

som inte går in i klimakteriet förrän efter fyllda 50 år. Detta beror på att det under menstruationscykeln produceras höga halter av östrogen, som cancercellerna behöver för att växa. Ju längre tid en kvinna producerar östrogen, desto större är risken att hon ska utveckla bröstcancer. Risken ökar också för kvinnor som får sitt första barn sent i livet. Långvarigt bruk av p-piller kan påverka östrogennivåerna och möjligen öka risken för bröstcancer. Hormoner kan också skydda mot bröstcancer. Kvinnor som får sitt första barn före 30 års ålder och som ammar sitt barn, löper minst risk att få bröstcancer. Kost En sund, balanserad kost är viktig. Det finns goda belägg för att animaliskt fett ökar risken för bröstcancer och även övervikt är en riskfaktor. Forskning har också visat att hög alkoholkonsumtion kan öka risken för bröstcancer. Kvinnor som dricker mycket alkohol löper större risk att utveckla invasiv bröstcancer än kvinnor som inte dricker alkohol. Motion Regelbunden fysisk aktivitet och motion tycks reducera risken att insjukna i bröstcancer. Miljöfaktorer Precis som med många andra former av cancer ökar risken för bröstcancer om man exponeras för vissa miljöfaktorer, t.ex. höga strålningsnivåer. Kvinnor som exponerats för höga strålningsnivåer, t.ex. de som fått strålbehandling för en annan form av cancer när de var barn, löper därför större risk att utveckla bröstcancer. Dessutom kan risken för cancer öka om man bor i närheten av ett industriområde eller i en region med kraftiga luftföroreningar eller där man exponeras för vissa metaller eller gaser. Rökning Rökning kan leda till olika typer av cancer och kvinnor som röker har generellt sämre hälsa. Om du är rökare bör du sluta nu. Om du inte röker har du större förutsättningar att klara cancerbehandlingen bättre. Kom ihåg Det är viktigt att komma ihåg att ungefär hälften av alla kvinnor som utvecklar bröstcancer inte har någon annan identifierbar riskfaktor än att de är kvinnor och börjar komma upp i åldern. Om bröstcancer upptäcks medan den fortfarande är begränsad till bröstet kan den botas i 95 % av alla fall.

4. Hur upptäcker man bröstcancer? Inledning Det råder ingen tvekan om att ju tidigare man hittar en tumör, desto större är chansen att behandlingen ska bli framgångsrik. En undersökning där man letar efter en tumör kallas screening. Om du får remiss till ett sjukhus för vidare utredning, kommer du att få frågor om din sjukhistoria och du får genomgå en kroppsundersökning. Läkaren eller sjuksköterskan kommer att känna efter om det finns några förstorade lymfkörtlar under armarna och i skallbasen. Dessutom kanske du röntgas och får lämna blodprov. Kvinnor i vissa åldersgrupper brukar rekommenderas att regelbundet gå på mammografiundersökningar, där man kan hitta tumörer som är för små för att upptäckas med känseln. Manus Hur kan jag upptäcka bröstcancer 70 % av alla fall av bröstcancer upptäcks genom självundersökning. De flesta kvinnor konsulterar sin läkare när de upptäcker en knöl i bröstet. Bröstknölen finns oftast i övre, yttre fjärdedelen av bröstet och den är ofta avgränsad, hård och smärtfri. Självundersökning Även om du kanske inte behöver undersöka brösten rutinmässigt, bör du lära dig hur de normalt känns vid olika tidpunkter i månaden. Då kommer du snabbt att uppmärksamma om det är någonting som inte känns som det brukar i bröstet. Om du oroar dig för något som inte känns normalt i brösten, ska du beställa tid hos din läkare och diskutera saken med honom eller henne. Läkarundersökning Din läkare kan också visa dig hur du undersöker om det finns några knölar i brösten. Om du undersöker brösten regelbundet, kan du hitta knölar medan de fortfarande är små. De flesta knölar är inte cancer, men om du hittar en knöl som inte försvinner bör du låta din läkare titta på den. Klicka på Fortsätt när du vill gå vidare. Vad händer om jag hittar en knöl? Alla kvinnobröst är mer eller mindre knöliga och det är viktigt att komma ihåg att endast en liten procentandel av knölarna faktiskt är elakartade. Om du hittar en knöl i bröstet innebär det inte att du har cancer. Faktum är att 8 av 10 knölar i bröstet inte är cancertumörer utan godartade. Om du hittar en knöl bör du rådfråga din läkare.

Å andra sidan visar sig cancer inte alltid i form av en knöl i bröstet. Bröstcancer kan också visa sig på något av följande sätt: Det bildas en fördjupning på bröstets yta. Smärtande eller ömmande bröst. Bröstets form eller storlek förändras. Ytliga vener blir mer framträdande. Huden på bröstet blir gropig, förtjockad eller börjar fjälla. Bröstvårtan blir indragen eller får utslag, strukturen på bröstvårtans hud förändras eller det kommer en flytning från bröstvårtan. Det bildas en svullnad i överarmen eller i armhålan. Andra tecken på cancer kan vara smärta i ryggen, huvudvärk, trötthet eller aptitlöshet. Om du har några bröstförändringar eller andra tecken som inte försvinner bör du kontakta din läkare. Alla knölar kan inte upptäckas med känseln och därför brukar man utöver självundersökning också rekommendera regelbunden mammografiundersökning. Mammografi Mammografi är en undersökning med lågdosröntgen som gör det möjligt att upptäcka förändringar i bröstvävnaden innan det utvecklas en knöl som är tillräckligt stor för att man ska kunna känna den med fingrarna, eller så tidigt som två år innan den är tillräckligt stor för att kännas. Ett mammogram är en bild av bröstets insida som tas med hjälp av en apparat som kallas mammograf. Vid mammografi pressas bröstet mellan två plattor samtidigt som röntgenbilden tas. Mammogram tas visserligen med hjälp av strålning men dosen är så låg att inte finns någon anledning till oro för strålexponeringen. Mammografi är det bästa sättet att upptäcka tumörer medan de fortfarande är små och lättast att bota. Men det är viktigt att tänka på att det inte är hundraprocentigt säkert att man upptäcker en tumör med mammografi. Eftersom undersökningens precision beror på röntgenpersonalens skicklighet och erfarenhet finns risken för otillfredsställande eller felaktiga resultat. Om du upptäcker en knöl i bröstet, trots att du har genomgått mammografi som inte visade någon tumör, bör du omedelbart låta läkare titta på knölen. Om du har en knuta eller en ovanlig förändring i bröstet, bör den undersökas vid en cancerklinik.

Knölen behöver således inte vara en cancer. En knöl i brösten är i de flesta fall godartade och kan utgöras av godartade knutor, t ex en cysta eller ett t fibroadenom., Dessa är ofarliga och består av bindväv.. Läkaren kan besluta att ta ett prov av knölen för fortsatt utredning. Denna provtagning kallas biopsi och görs vanligen under lokalbedövning. Den vanligaste typen av biopsi kallas nålbiopsi. Vid nålbiopsi sticker man in en liten nål i den misstänkta knölen och tar ett vävnadsprov. Det är ett snabbt ingrepp som vanligen kan göras polikliniskt. Endast 5 % av alla mammografiundersökningar som görs varje år leder till en biopsi. Nationella screeningprogram Ett antal länder, t.ex. Sverige,Storbritannien, Canada, Finland och Nederländerna, har infört nationella screeningprogram för kvinnor i vissa åldersgrupper, vanligen mellan 50 och 69 år. Sverige har varit ledande i denna utveckling och dödligheten har sjunkit signifikant, delvis beroende på tidigt upptäckt genom screening.

5. Vad händer om knölen är elakartad? Inledning När diagnosen bröstcancer har ställts, måste man bestämma sjukdomens omfattning, eller stadium, innan en behandlingsplan görs upp. Detta kan man göra genom att ta en biopsi, eller ett vävnadsprov från knölen, och undersöka det under mikroskop. Manus För att kunna sätta in en effektiv behandling måste läkaren först ta reda på mer om cancern. När bröstcancern upptäcks, börjar man med att bestämma sjukdomens omfattning, eller stadium, innan behandlingen sätts in. Cancer delas in i stadier beroende på tumörens storlek och spridning och om den har lett till att det har uppstått tumörer, så kallade metastaser, i andra delar av kroppen. Läkarna brukar dela in bröstcancer i fyra stadier, från små och lokaliserade tumörer till tumörer som har spridit sig i hela kroppen. Många fall av bröstcancer fortskrider inte längre än till stadium 1 eller 2, och om de gör det kan förloppet ta mycket lång tid. Följande tabell visar vad varje stadium representerar. Klicka på knappen Fortsätt när du vill gå vidare. För att komma fram till vilket cancerstadium det rör sig om, gör läkaren undersökningar som visar tumörens storlek och om den har spridit sig. Ett sätt att bedöma cancerstadiet är att ta en biopsi av en lymfkörtel i armhålan. Då sticker man in en liten nål och tar ett vävnadsprov. Ibland injiceras blå färg så att man kan se hur långt cancern har spridit sig. Om cancern efter dessa tester kallas körtelpositiv innebär det att sjukdomen har fortskridit till minst stadium 2 och att den kan ha spridit sig, eller metastaserat, till andra delar av kroppen. Då kan man använda andra undersökningsmetoder, t.ex. röntgen, skelettscanning och magnetisk resonanstomografi för att ta reda på vart cancern har spridit sig. Läkaren kan också beställa tester där man undersöker de tumörceller som tas vid en biopsi. En läkare som kallas en patolog undersöker objektglasen med material från biopsin. Med sådana undersökningar kan man bestämma hur cancern kommer att svara på vissa typer av behandling. I vissa länder kan man få ytterligare en läkare att gå igenom ens fall och göra en bedömning av vilken behandling som är den bästa. Du kanske också skulle fundera över att träffa andra kvinnor som har bröstcancer eller som har genomgått en lyckad behandling.

Prognos Behandlingens effektivitet och prognosen för utvecklingen efter behandlingen beror på egenskaper hos både tumören och patienten. Många patienter svarar fullt ut eller delvis på en eller flera typer av behandling. Man har identifierat ett antal faktorer som ger en fingervisning om hur bra patienten kommer att svara på behandling. Sannolikheten att svara bra är störst för patienter med sjukdom i stadium 1 eller 2 som inte har någon sjukdom i armhålornas lymfkörtlar som har en östrogenreceptorpositiv tumör har en liten tumör. Antalet fjärrmetastaser och platsen där dessa finns är också viktiga faktorer när det gäller att förutsäga sjukdomens förlopp, eller prognosen, vilket framgår av denna tabell. Om tumören har spridit sig till färre områden är det större chans att behandlingen ska lyckas.

6. Hur fungerar operation och strålterapi? Inledning Operation, strålterapi, kemoterapi och hormonterapi kan användas var för sig som behandling av bröstcancer, eller i kombination. Exakt hur din behandlingsplan kommer att se ut beror på olika faktorer: om du har genomgått klimakteriet eller inte, och tumörens typ, storlek och spridning. Vi ska nu beskriva de kirurgiska alternativ och strålterapier som finns för bröstcancer. Manus Vid operation kan din läkare hjälpa dig att välja mellan att ta bort en liten del av bröstet, en så kallad partiell mastektomi, eller att ta bort hela bröstet, mastektomi. Normalt behöver man inte ta bort hela bröstet utan det går att göra mindre operationer där bröstet kan bevaras. Partiell mastektomi Vid partiell mastektomi tar man endast bort tumören och området närmast den. Vid partiell mastektomi tar man alltså bort så lite bröstvävnad som möjligt och i de flesta fall krävs också strålterapi. Partiell mastektomi är idag ett bra alternativ för många kvinnor. Mastektomi För vissa kvinnor kan mastektomi vara den lämpligaste behandlingen. Vid mastektomi tas hela bröstet bort, men man kan också göra en bröstrekonstruktion vid samma operation. Om det är nödvändigt att ta bort lymfkörtlarna i armhålan och viss bröstmuskulatur kallas operationen en modifierad radikal mastektomi. I vissa fall kompletterar man också denna behandling med strålterapi. Borttagning av lymfkörtlar I samband med ovan nämnda operationer tar kirurgen i många fall bort några lymfkörtlar i armhålan för att kontrollera om cancerceller har spridit sig. Detta gör det lättare att besluta vilka andra behandlingar som kan behövas. Fatta beslut Om du får välja mellan partiell mastektomi och mastektomi bör du och din läkare överväga följande frågor: Med vilken av dessa operationer är det störst chans att cancern botas? Hur viktigt är det för dig att få behålla bröstet?

Vilka möjligheter har du att genomgå strålterapi varje arbetsdag i ett par veckors tid? Har du tänkt använda en yttre protes eller implantat eller låta plastikkirurg göra en bröstrekonstruktion? Du bör också prata med andra kvinnor som har fattat den här typen av beslut. Möjliga biverkningar Möjliga biverkningar efter operationen är smärta eller ömhet, en reaktion på anestesin och viss blödning. Andra typer av operationer för bröstcancer kan medföra ökad infektionskänslighet i handen och armen, som kan svullna upp och bli ömma. Detta tillstånd kallas lymfödem. För att förhindra lymfödem ska du undvika att skada eller belasta handen och armen. Du kan exempelvis minska risken för skärsår genom att använda handskar vid trädgårdsarbete. Du bör undvika att solbränna huden och anstränga armen för mycket genom att till exempel bära tunga kassar. Var också noga med att hålla huden ren och torr. Peka med markören på varje ruta om du vill veta mer. Klicka på Fortsätt när du vill gå vidare. Strålterapi Vid strålterapi dödas cancercellerna med högenergistrålning som skadar friska celler så lite som möjligt. I de flesta fall av bröstcancer ges strålterapin med användning av en apparat men vissa patienter får strålning från radioaktivt material som förs in i kroppen. I vissa fall kan strålterapi vara den enda behandling som behövs för att bota bröstcancern, men vanligare är att strålterapin ges efter operation som så kallad adjuvant terapi. Strålning kan också användas för att krympa tumören före operationen och kallas då neoadjuvant strålterapi. Planeringen är en mycket viktig del av behandlingen och det kan krävas några besök innan radiologen är nöjd med resultatet. Strålterapins upplägg varierar beroende på patientens situation men vanligen bestrålas patienten varje veckodag i ett antal veckor. Varje bestrålning är mycket kortvarig, ungefär som en röntgenundersökning som tar lite längre tid. Eventuella biverkningar från denna behandling, t.ex. känslig hud, svullnad och/eller trötthet, försvinner vanligen strax efter avslutad behandling. Be din läkare att förklara detaljerna innan strålterapin påbörjas.

7. Vad är kemoterapi? Inledning Vid kemoterapi används läkemedel till att döda cancerceller. Ofta använder man olika kombinationer av läkemedel som ges i cykler med viloperioder emellan. Behandlingen brukar ges polikliniskt. Kemoterapi påverkar alla celler i kroppen som delar sig och ger därför övergående biverkningar. Manus Kemoterapi Vid kemoterapi används läkemedel till att döda cancerceller, i synnerhet sådana celler som har metastaserat till andra områden än den plats där primärtumören finns. Kemoterapi som ges för att döda cancerceller som kan finnas kvar i kroppen efter operationen kallas adjuvant kemoterapi. Om behandlingen ges för att krympa tumören före operationen, kallas den neoadjuvant kemoterapi. För tumörer som har spridit sig och inte går att operera bort kan kemoterapi vara huvudbehandlingen. Kemoterapi ges i cykler med viloperioder mellan varje behandlingscykel. Viloperioderna hjälper till att minska biverkningarna och ger cellerna i friska vävnader, och även patienten, tid att återhämta sig. Antalet cykler beror på typen av cancer och hur bra den svarar på läkemedlen. Normalt rör det sig om 4 6 cykler och hela kemoterapin brukar ta 3 6 månader. Eftersom de läkemedel som används vid kemoterapi dödar celler, kallas de cytotoxiska medel. De flesta av dessa medel verkar genom att hämma cancercellernas tillväxt och delning. Det finns flera olika typer av cytotoxiska medel som används i behandlingen av bröstcancer. Resultatet brukar bli bäst om man kombinerar flera medel, dvs. vid användning av så kallad kombinationskemoterapi. Cellgifter/cytostatika/kemoterapi Cellgifter fungerar genom att stoppa cellernas tillväxt och delning. Olika cellgifter verkar på olika sätt. De kan hämma bildningen av DNA och påverka cellens strukturer så att cellens förmåga att dela sig upphör. Exempel på cellgifter är antracykliner och taxaner. De flesta cellgifter är effektivare om de ges i kombination med varandra eller med andra läkemedel. Rollover-text (ska också läsas in) Typen av biverkningar och svårighetsgraden är beroende av många olika faktorer, såsom valet av cytsostatika, dosering och den enskilda patienten.

Håravfall Vanlig biverkning. Inte permanent, håret växer ut igen efter behandling. Många använder peruk, hatt eller sjalett. Illamående Vanlig biverkning av både kemoterapi och strålterapi. Medel mot kräkningar kan förhindra illamående men man kan behöva prova olika medel för att hitta det som är effektivast. Små ändringar i det dagliga livet kan lindra symtomen. Aptitförlust Förändringar av kosten kan göra det lättare att övervinna dålig matlust. Det är viktigt att dricka mycket för att inte bli uttorkad. Trötthet Vanlig reaktion på cancerbehandlingar. Har en tendens att oförutsägbart komma och gå. Läkemedelsbehandling endast vid bakomliggande orsak, t.ex. minskat antal blodkroppar. Det är viktigt med vila, sömn, sund kost och mjuk träning. Fördela aktiviteterna över dagen. Bra att ta täta raster. Minskat antal blodkroppar Tillfällig minskning av antalet vita eller röda blodkroppar. Ökad infektionskänslighet; blir lätt trött. Regelbundna blodprov under behandling och vid behov en blodtransfusion eller antibiotika. Biverkningar Kemoterapi verkar på alla celler som delar sig i hela kroppen och därför kan biverkningar uppträda i olika delar av kroppen. Biverkningar som kan

uppträda är håravfall, illamående, aptitförlust, trötthet och minskat antal blodkroppar. De flesta biverkningarna uppträder mer eller mindre ofta. Det är viktigt att komma ihåg att inte alla medel som används vid kemoterapi har samma biverkningar. Din läkare kan tala om vilka problem du eventuellt kan räkna med vid just din behandling. Peka med markören på bilden av respektive biverkning om du vill få tips om hur du kan hantera den. Klicka på Fortsätt när du vill gå vidare. Det är mycket viktigt att hålla sig fri från infektioner när man får kemoterapi. Det gör man genom att äta en sund kost, vila mycket och undvika kontakt med sjuka personer. De flesta av biverkningarna är övergående och din läkare kan ge dig råd om hur du kan minska dem.

8. Vad är hormonterapi? Inledning Vissa typer av bröstcancertumörer är beroende av hormoner för att växa. Hormonterapi är en metod att hindra cancertumörer att växa genom att beröva dem de hormoner som de behöver. Hormonterapi innebär att man hindrar hormoner från att påverka cancercellerna. Man kan operera bort äggstockarna eller med läkemedel släcka ner äggstockarnas funktion, vilka är den viktigaste hormonkällan hos kvinnor som inte har kommit in i klimakteriet. Manus Hormonterapi, eller endokrin behandling Vissa typer av bröstcancer stimuleras att växa i närvaro av det naturliga kvinnliga könshormonet östrogen. Din läkare kan ta reda på om östrogenet i din kropp hjälper tumören att växa. Om så är fallet kommer läkaren att beskriva tumören som hormonreceptorpositiv, hormonkänslig eller hormonberoende. Hormonet östrogen binder sig till receptorer på cancercellernas yta. Om du har denna typ av tumör kommer läkaren nästan säkert att rekommendera dig att genomgå hormonterapi efter operationen. Denna typ av behandling blockerar östrogenets normala verkan i kroppen och hämmar på så sätt tumörens tillväxt. Endast tumörer som är hormonberoende svarar på hormonterapi. Hormonterapi är inte samma sak som hormonersättningsterapi, som ges till friska kvinnor för att öka östrogenhalten i kroppen efter klimakteriet. Syftet med hormonersättningsterapi är att minska klimakteriebesvär som värmevallningar och att på lång sikt stoppa utvecklingen av osteoporos. Om tester visar att din tumör är hormonkänslig finns det flera metoder att fördröja eller stoppa dess tillväxt. Behandlingsmetoden varierar beroende på om du fortfarande menstruerar, har kommit in i klimakteriet eller har passerat det eftersom östrogenkällorna före och efter klimakteriet är olika. Om du inte har kommit i klimakteriet kan man stoppa produktionen av östrogen genom att operera bort äggstockarna. Detta ingrepp kallas ooforektomi. Man kan även stoppa äggstockarnas produktion av östrogen genom att ge läkemedel s.k GnRH-analoger. Östrogenproduktion Östrogenproduktionen är resultatet av en kedja av händelser som börjar i hjärnan och hypofysen och som omfattar flera hormoner. Händelseförloppet

börjar med att ett hormon från hjärnan som kallas gondadotropinfrisättande hormon, förkortat GnRH, stimulerar hypofysen att producera andra hormoner som heter gonadotropiner. Därefter stimulerar gonadotropinerna äggstockarna att producera östrogen. GnRH frisätts från hypotalamus med jämna mellanrum och upprätthåller äggstockarnas cykliska verksamhet. En grupp av läkemedel kallade GnRH-analoger blockerar den normala pulsatoriska frisättningen av GnRH. Detta leder slutligen till att frisättningen av gonadotropin minskar och att utsöndringen av östrogen från äggstockarna upphör. Denna metod att stoppa östrogenproduktionen orsakar ett konstgjort klimakterium hos kvinnor med intakta äggstockar som inte har nått klimakteriet. Om du har passerat klimakteriet är det inte längre äggstockarna som är de viktigaste östrogenproducenterna. I stället är det andra hormoner, så kallade androgener, som omvandlas till östrogen i andra vävnader, som levern, binjurarna, bröstfettet och bröstmuskler. Detta innebär att man kan välja olika behandlingsmetoder. Exempelvis kan man välja att använda läkemedel som blockerar östrogenproduktionen eller läkemedel som blockerar tumörens östrogenreceptorer. Antiöstrogen/Östrogenreceptorblockerare Östrogenreceptorblockerare används vid hormonberoende bröstcancer hos patienter i alla åldrar, men i synnerhet hos kvinnor som har passerat klimakteriet. De har funnits sedan början av 1970-talet och verkar genom att blockera östrogenreceptorn i cancercellerna så att östrogenet inte kan binda sig till östrogenreceptorn i cellen och därmed förhindras ytterligare tillväxt av hormonberoende tumörer. Ett nyare antiöstrogen som bryter ned östrogenreceptorn,, utan östrogen aktivitet har på senare tid utvecklats. Det binder sig också till östrogenreceptorn, men nedreglerar eller bryter ner antalet östrogenreceptorer som uttrycks i cancercellerna.. Ett antal andra läkemedel har utvecklats för behandling av bröstcancer, bland annat aromatashämmare och progestiner. Rollover-tabell Aromatashämmare Progestiner

Hos kvinnor som har passerat klimakteriet är det enzymet aromatas som omvandlar androgener från binjurarna, levern och andra vävnader till östrogener. Aromatashämmare är läkemedel som blockerar detta enzyms verkan och förhindrar därmed produktionen av östrogen och tillväxten av hormonberoende cancerceller. Verkningsmekanismen hos progestiner är inte helt klarlagd men dessa tycks påverka östrogenets effekt. En möjlighet är att de hindrar cancercellerna att uttrycka östrogenreceptorn så att östrogenet inte kan binda sig till cellerna och aktivera deras tillväxt. Nya behandlingsformer är monoklonala antikroppar som på liknande sätt binds specifikt till en receptor som kallas HER2. Resultatet av denna bindning är att receptorn dras in till cancercellens insida. Därför används monoklonala antikroppar, till att minska antalet receptorer hos tumörcellerna och därmed begränsa mottagligheten för signaler till cancertillväxt. Peka med markören på rutorna om du vill repetera. Klicka på Fortsätt när du vill gå vidare. Biverkningar De biverkningar som hormonterapi kan ge hänger samman med bristen på östrogen i kroppen och liknar därför de besvär som kvinnor i klimakteriet upplever, dvs. värmevallningar, svettningar och illamående. Kliniska prövningar Det utvecklas ständigt nya läkemedel och terapier. Ett nytt läkemedel får emellertid inte säljas förrän det har testats. Det kan hända att du blir tillfrågad om du vill delta i en klinisk prövning av en ny terapi.