G L O B A L I S E R I N G S F O R U M R A P P O R T # 7 UTLANDSFÖDDA OCH FÖRETAGENS INTERNATIONALISERING ETT LYFT FÖR TJÄNSTEEXPORTEN?
UTLANDSFÖDDA OCH FÖRETAGENS INTERNATIONALISERING ETT LYFT FÖR TJÄNSTEXPORTEN? Andreas Hatzigeorgiou Magnus Lodefalk
ENTREPRENÖRSKAPSFORUM Entreprenörskapsforum är en oberoende stiftelse och den ledande nätverksorganisationen för att initiera och kommunicera policyrelevant forskning om entreprenörskap, innovationer och småföretag. Stiftelsens verksamhet finansieras med såväl offentliga medel som av privata forskningsstiftelser, näringslivs- och andra intresseorganisationer, företag och enskilda filantroper. Författarna svarar själva för problemformulering, val av analysmodell och slutsatser i rapporten. För mer information se www.entreprenorskapsforum.se GLOBALISERINGSFORUMS STYRGRUPP Ulf Berg Speed Identity AB Karin Apelman Exportkreditnämnden Anna Belfrage Kreab Gavin Anderson Håkan Gergils Ecofin Anna Hallberg Almi Christian Ketels Harvard Business School Eliza Kücükaslan Social entreprenör Göran Marklund Vinnova Sara Melén Handelshögskolan i Stockholm Jan-Eric Sundgren Volvo Ivo Zander Uppsala universitet TIDIGARE UTGIVNA RAPPORTER FRÅN GLOBALISERINGSFORUM #6 The emergence of China and India as new power houses Cristina Chaminade, Davide Castellani and Monica Plechero #5 Offentliga insatser för exportfinansiering Ari Kokko #4 Sverige som kunskapsnation Martin Andersson, Sten Dieden & Olof Ejermo #3 Born Globals Torbjörn Halldin #2 Sweden s position in the global economy Christian Ketels #1 Internationalization competence of SMEs Leona Achtenhagen Entreprenörskapsforum, 2014 ISBN: 978-91-89301-68-9 Författare: Andreas Hatzigeorgiou och Magnus Lodefalk Grafisk produktion: Klas Håkansson, Entreprenörskapsforum Omslagsfoto: IStockphoto Tryck: Örebro universitet
Förord Globaliseringsforum är Entreprenörskapsforums arena med fokus på globaliseringens effekter på entreprenörskap, mindre företag och innovationer. Syftet är att föra fram policyrelevant forskning till beslutsfattare inom såväl politiken som privat och offentlig sektor. De rapporter som presenteras och de policyrekommendationer som förs fram ska vara väl förankrade i vetenskaplig forskning. Globaliseringsforums sjunde rapport har med hjälp av detaljerad registerdata studerat om svenska företag kan använda utlandsfödda som ett instrument att främja sin internationalisering i form av ökad tjänsteexport. Detta bör vara extra relevant för företagen eftersom tjänstehandeln är mer beroende av friktionsfri information och ett högt mått av förtroende mellan köpare och säljare. I rapporten görs en genomlysning av tidigare forskning om migration och internationalisering. Den liksom den empiriska analysen pekar mot att åtgärder för att öka integrationen av utrikes födda personer på arbetsmarknaden har möjlighet att samtidigt möta två av Sveriges viktigaste utmaningar: utanförskapet samt den allt hårdare internationella konkurrensen. Författarna visar hur utlandsfödda personer har potential att gynna svenskt näringsliv i form av ökad internationalisering genom att minska det kommersiella avståndet till sina ursprungsländer. Detta sker inte minst genom sänkta informationsbarriärer och ökat förtroende. Rapporten är författad av Andreas Hatzigeorgiou, filosofie doktor i nationalekonomi från Lunds universitet och Magnus Lodefalk, ekonomie doktor och verksam vid Örebro universitet. Författarna svarar för de slutsatser, policyrekommendationer och den analys som presenteras. Stockholm i september 2014 Pontus Braunerhjelm Vd Entreprenörskapsforum och professor KTH Maria Adenfelt Forskningsledare Entreprenörskapsforum och docent Uppsala universitet
INNEHÅLL FÖRORD 3 SAMMANFATTNING OCH REKOMMENDATIONER 7 KAPITEL 1 INLEDNING 9 KAPITEL2 SÅ KAN UTLANDSFÖDDA UPPMUNTRA INTERNATIONALISERING 11 2.1 Migranter som kunskapsbärare 13 2.2 Migranter som förtroendeskapare 14 2.3 Migranter som handelsambassadörer 14 2.4 Migranter som idéspridare 15 2.5 Migranter som preferensvidgare 15 KAPITEL 3 UNDERLÄTTAR UTLANDSFÖDDA INTERNATIONALISERING? TEORI OCH EMPIRI 17 3.1 Teoretisk bakgrund 17 3.2 Empirisk ansats 1.0 18 3.3 Empirisk ansats 2.0 22 3.4 Tidigare studier 23 3.5 Sammanfattning och problematisering av underlaget 30 KAPITEL 4 UTLANDSFÖDDA OCH TJÄNSTEHANDELN 33 4.1 Tjänsternas växande betydelse 33 4.2 Utlandsfödda kan spela en särskild roll för internationalisering i form av tjänstehandel 34 4.3 Beskrivning av empirisk analysansats samt data 35 4.4 Utlandsföddas roll för företagens tjänsteexport resultat 36 KAPITEL 5 UTMANINGAR FÖR SVERIGE 39 5.1 Utmaning internationalisering 40 5.2 Utmaning integration 41 KAPITEL 6 AVSLUTANDE DISKUSSION OCH LÄRDOMAR FÖR SVERIGE 45 6.1 Rekommendationer 46 6.2 Reflektioner 49 REFERENSER 53 APPENDIX 63
6
Sammanfattning och rekommendationer Denna rapport redogör för hur migration kan främja företags och länders internationalisering. Med hjälp av detaljerad registerdata över svenska företag ger rapporten nya insikter om den roll som utlandsfödda kan spela för internationalisering i form av tjänstehandel. Därmed bidrar rapporten till ökad förståelse för internationaliseringens drivkrafter generellt och mer specifikt vad migration kan betyda för Sveriges position i den globala ekonomin. Rapporten presenterar tre huvudsakliga slutsatser: 1. Företag som anställer utlandsfödda exporterar mer varor och tjänster än andra företag. Att anställa ytterligare en utlandsfödd person är för svenska företag sammankopplat med i genomsnitt två procent mer tjänsteexport till den utlandsföddas hemland. Sannolikheten att ett svenskt företag exporterar tjänster till ett land är också positivt förknippad med antalet utlandsfödda anställda som är födda där. 2. Utlandsföddas handelshöjande förmåga kan förstärkas genom utbildning samt genom att underlätta att nätverk och kontakter i ursprungsländerna bibehålls. Utlandsfödda med eftergymnasial utbildning har en stark positiv koppling till mer export av varor och tjänster i företagen de är verksamma i. Att anställa en utlandsfödd person med eftergymnasial utbildning som bott i Sverige kortare tid än fyra år är sammankopplat med en ökning av tjänsteexporten till ursprungslandet med i genomsnitt 18 procent. 3. Mindre exporterfarna svenska företag har mest att vinna på att anställa utlandsfödda, särskilt vad gäller mer komplexa tjänster. För svenska företag som aldrig har exporterat tjänster till ett visst land är anställning av ytterligare en utlandsfödd person därifrån förknippad med en fördubblad sannolikhet att börja exportera tjänster dit. Sambandet mellan utlandsfödda och export är avsevärt starkare för komplexa varor och tjänster jämfört med för enklare sådana. entreprenörskapsforum 7
Sammanfattning och rekommendationer Rapporten avslutas med en diskussion om vad som bör göras för att ta vara på den potential som utlandsfödda har att främja internationalisering. På ett generellt plan pekar slutsatserna på vikten av att uppmuntra sysselsättning och entreprenörskap bland utlandsfödda, betydelsen av utbildning samt möjligheten för utlandsfödda att bibehålla kontakter och nätverk i sina tidigare hemländer. Vi föreslår mot bakgrund av denna rapport följande konkreta rekommendationer: 1. Införliva frågor om migration i det handelspolitiska ramverket. Beslutsfattare i Sverige bör driva att regler om migration beaktas inom ramen för globala, plurilaterala och bilaterala handelsförhandlingar. Världshandelsorganisationen WTOs regelverk innefattar en del sådana skrivningar, men dessa berör endast en viss typ av tjänsteleverans. Eftersom migration har potential att främja internationalisering finns det anledning för beslutsfattare att överväga att sammanfoga delar av migrationspolitiken med handelspolitiken. 2. Öka kännedomen om utlandsföddas internationaliseringsfrämjande potential i näringslivet. Beslutsfattare bör överväga att genom ett formellt uppdrag till relevanta myndigheter upplysa svenska företag, särskilt små- och medelstora, om hur anställning av utlandsfödda kan sänka trösklarna för internationalisering. 3. Ta tillvara utlandsföddas kompetens, utbildning och kontakter. Utlandsföddas potential att främja internationalisering bör också kunna förstärkas genom att bättre tillvarata deras existerande kompetens, utbildning och genom att förbättra möjligheterna att upprätthålla nätverk och kontakter i ursprungsländerna. Det kan även vara motiverat att undersöka möjligheterna att underlätta och kanske till och med främja cirkulär migration, dvs att människor flyttar fram och tillbaka mellan länder, även om mer forskning behövs på området. Ge utländska akademiker, experter, entreprenörer och investerare möjlighet till permanent uppehållstillstånd i Sverige i högre utsträckning samt bättre förutsättningar att söka jobb eller starta företag även efter att deras utbildning formellt avslutats. 4. Uppmuntra och underlätta för utlandsfödda entreprenörer att satsa på och utveckla internationaliseringsinriktade verksamheter. Utlandsföddas handelsfrämjande potential ligger enligt rapporten i marknadsspecifik kunskap och tillgång till nätverk i tidigare hemländer. Däremot kan det råda brist på generell kompetens om internationalisering bland utlandsfödda som vill starta företag i Sverige. Beslutsfattare bör överväga att erbjuda utlandsfödda entreprenörer utbildning i internationalisering. Vidare bör informationen om finansiering från marknadskompletterande aktörer såsom ALMI förbättras. Sådana insatser kan med fördel utformas på andra språk än svenska. 8 utlandsfödda och företagens internationalisering
Kapitel 1 Inledning Utrikeshandeln är central för länders och människors välstånd. För enskilda människor innebär möjligheten att erhålla varor och tjänster från andra länder ökad valfrihet och lägre priser. Internationaliserade företag är generellt sett mer produktiva och anställer fler personer än andra företag. 1 Ändå exporterar eller importerar de flesta företag inte. Detta trots att tullar och andra formella handelshinder idag är förhållandevis låga, som ett resultat av decennier av handelsliberalisering, och trots tekniska landvinningar som underlättar kommunikation och transporter. Anledningen tycks vara att internationalisering fortfarande innebär betydande kostnader för företagen. Särskilt små och medelstora företag upplever problem relaterade till bristfällig information om utlandsmarknader och otillräckliga kontakter utomlands. Med andra ord är det idag framförallt informella hinder, såsom bristande nätverk, som hindrar och försvårar företagens internationalisering. Mer produktiva företag kan dock lättare ta kostnader som uppstår i utrikeshandeln. Samtidigt förklarar skillnader i produktivitet bara delvis varför vissa företag internationaliseras och andra inte. Forskningen om internationalisering betonar alltmer betydelsen av kunskap och nätverk. Utlandsfödda personer har potential att underlätta handel mellan sina nuvarande hemländer och födelseländer. Personer med utländsk bakgrund har ofta kunskaper om affärskultur, politik, religion och språk i sina tidigare hemländer, liksom tillgång till nätverk som kan underlätta för internationella affärer. Därmed kan företagen ta hjälp av utlandsfödda, de kan bidra med kunskaper och kontakter som minskar osäkerheter och kostnader förknippade med internationalisering. 1. Ökad internationalisering anses generellt gynna ekonomisk tillväxt på sikt. Både teori och empirisk forskning finner stöd för detta (t ex Dollar 1992; Jones 1995; Sachs och Warner 1995; Frankel och Romer 1999; Winters 2005). entreprenörskapsforum 9
kapitel 1 inledning Denna rapport beskriver hur utlandsfödda kan spela en roll för två viktiga utmaningar för Sverige: företagens internationalisering samt integrationen av utlandsfödda. Dessa två utmaningar utgör huvudmotivet till rapporten. En viktig del i arbetet med att komma fram till svar på hur företagen, särskilt de små och medelstora, kan erbjudas bättre tillväxtmöjligheter är att på djupet försöka förstå vilken roll utlandsfödda eventuellt kan spela för internationalisering. Genom ett och samma policymål ökad sysselsättning bland utlandsfödda finns en möjlighet att möta de båda huvudutmaningarna samtidigt. Rapporten bidrar med ny förståelse för hur utlandsfödda kan spela en roll i den framväxande tjänsteekonomin. Detta är betydelsefullt eftersom den svenska ekonomin och utrikeshandeln numera har en stark tjänsteorientering. BNP utgörs till cirka 70 procent av tjänster och ungefär en lika stor andel av arbetskraften sysselsätts inom tjänstesektorn. En tredjedel av den svenska exporten utgörs av tjänster. Då internationalisering inbegriper de allra flesta faktorer i den process som leder fram till att länder och företag integreras i den internationella ekonomin, finns många olika typer av internationaliserade företag. Den klassiska synen på ett internationaliserat bolag som ett företag med huvudsaklig varuproduktion i ett land, varifrån en del av varorna går på export, måste därför kompletteras utifrån hur den moderna ekonomin faktiskt fungerar. Ett internationaliserat företag kan lika gärna handla om ett företag med obefintlig varuexport från sin produktionsanläggning i exempelvis Umeå, men med betydande försäljning från sin tillverkningsfilial utomlands. Alternativt kan det handla om en konsultfirma i Malmö som levererar tjänster till ett företag med verksamhet i Shanghai. Handel med tjänster är dessutom synnerligen intressant att studera i en kontext som handlar om utlandsfödda och internationalisering. Varu- och tjänstehandel skiljer sig åt på sätt som ger nya möjligheter att analysera utlandsföddas roll som främjare av internationalisering överlag, detta utvecklas senare i rapporten. Först ges en överblick över svensk internationalisering och en diskussion om varför det behövs nya angreppssätt för att främja internationalisering i den moderna, globala ekonomin. 10 utlandsfödda och företagens internationalisering
Kapitel 2 Så kan utlandsfödda uppmuntra internationalisering De mest centrala hindren mot internationalisering och handel i dagens globaliserade högteknologiska ekonomi är inte längre tullar och kvoter utan snarare informella hinder. Studier pekar på att även om informella hinder är svåra att kvantifiera, överstiger de kostnaderna för mer synliga och formella hinder (t ex Anderson and van Wincoop, 2004). Förutom informella hinder som utgörs exempelvis av ofullständig information om högt förädlade och s k differentierade varor och tjänster, liksom bristande förtroende mellan köpare och säljare, blir även standarder och tekniska regler allt viktigare (t ex Wilson och Abiola, 2003). Utvecklingen påverkar inte minst ett land som Sverige. Svenska företag är sannolikt särskilt drabbade av de handelshinder som kvarstår efter teknologisk utveckling och handelsliberaliseringar. De flesta svenska företag producerar och säljer högt förädlade varor. Ju mer avancerade varor företagen producerar och handlar med, desto större betydelse får sannolikt informella faktorer såsom information och förtroende i affärstransaktionerna. Detta gäller också för tjänster, något som allt fler svenska företag sysslar med. Undersökningar bekräftar bilden av att bristande kunskaper om utlandsmarknaderna och avsaknad av de rätta kontakterna utgör hinder för internationalisering. Dessa barriärer är särskilt viktiga för små och medelstora företag, vilka ofta saknar resurser att investera i kompetenshöjande aktiviteter. En undersökning av Kneller och Pisu (2011) ger en rad exempel på sådana informella handelshinder från Storbritannien, liksom en omfattande undersökning utförd av Kommerskollegium entreprenörskapsforum 11
kapitel 2 Så kan utlandsfödda uppmuntra internationalisering (2010) för svenska företag. En studie genomförd av OECD (2009) fokuserade på hinder för små och medelstora företag i flera utvecklade länder. De viktigaste hindren listas i Tabell 1. Tabell 1. Rankning av hinder för internationalisering bland små och medelstora företag Rankning Beskrivning av hinder 1 Brist på finansiering av exportverksamhet 2 Svårt att identifiera affärsmöjligheter utomlands 3 Begränsad information om hur man kan analysera/lokalisera marknader 4 Oförmåga att nå potentiella kunder på utländska marknader 5 Svårt att hitta pålitliga representanter utomlands 6 Bristande tid hos ledningen att fokusera på internationalisering 7 Otillräckligt med personal för att hantera internationaliseringsmöjligheter 8 Svårigheter att matcha konkurrenters prisbild 9 Bristande myndighetsstöd i hemlandet 10 Höga transportkostnader Källa: OECD (2009), Hatzigeorgiou och Lodefalk (2011). Internationaliseringens nya förutsättningar reser alltså nya krav i konkurrensen på världsmarknaden i form av felfri information, förtroende mellan köpare och säljare, samt pålitliga distributionskedjor. Med utgångspunkt från de små och medelstora företagens bedömning av hinder för internationalisering där fyra av de fem högst rankade barriärerna relaterar till brister på kunskap om och kontakter på främmande marknader står det klart att migrationens betydelse för internationalisering har ökat påtagligt under de senaste årtiondena. Detta i sin tur förändrar företagens förutsättningar att effektivt konkurrera på den globala marknaden, liksom vilka slags hinder politiken måste bistå företagen att övervinna. Utlandsfödda har potential att bidra, men hur detta bör gå till kan vara svårt att konceptualisera. Den moderna ekonomin är komplex, vilket gör att det finns många enskilda exempel på hinder för internationalisering som migration kan tänkas påverka. Fokus ligger därför på att kategorisera avgränsade exempel, samt att hitta gemensamma nämnare. Målet är att formulera ett sammanhållet ramverk som kan användas för att förstå de generella mekanismer genom vilka migration kan främja internationalisering. Fortsättningsvis beskrivs några av de viktigaste sätten genom vilka migranter kan bidra till internationalisering. Dessa illustreras i Figur 1. 12 utlandsfödda och företagens internationalisering
Figur 1. Så kan migration kan främja internationalisering kanaler KUNSKAP OM FRÄMMANDE MARKNADER INTERNATIONALISERING FÖRTROENDE- SKAPANDE GENOM NÄTVERK AMBASSADÖRER FÖR NYA HEMLÄNDER SPRIDANDE AV NYA IDÉER FÖR TILLVÄXT BÄRANDE AV NYA SMAKER OCH PREFERENSER 2.1 Migranter som kunskapsbärare Kunskap och information om främmande marknader är en viktig ingrediens för internationalisering. Företag som vill handla med eller investera på en utländsk marknad behöver därför införskaffa specifik information om relevant utlandsmarknad. För exportören är det nödvändigt att veta om det finns intresse för produkten eller tjänsten i fråga. Importören behöver få reda på vilka eventuella leverantörer som finns på den utländska marknaden och om dessa är intresserade av export till Sverige. Vidare behöver företaget skapa sig en uppfattning om potentiella möjligheter och hot på marknaden, liksom att överkomma en inneboende förkärlek för inhemskt producerade varor enligt litteraturen om s k smakbaserad diskriminering (Becker, 1957). Om tillräckligt starkt intresse kan konstateras, är en rimlig följdfråga huruvida detta intresse kommer att bestå länge nog för att motivera betalning av eventuella fasta kostnader förknippade med den planerade internationaliseringen av verksamheten. Att införskaffa all nödvändig information är ofta mycket kostsamt (Schneider, 1998; Elsass och Veiga, 1994; Hofstede, 2001). Fallgroparna är många. Bristande kunskap, felaktig information och avsaknad av de rätta kontakterna kan hindra företag från att internationaliseras. Utlandsfödda med kunskaper om sina födelseländer, såsom kännedom om människorna där, deras preferenser, prismedvetenhet samt benägenhet att följa trender, kan utgöra en resurs för företag i internationaliseringsprocessen. Anledningen är att bristfällig, snedvriden eller rentav felaktig information kan försvåra och fördyra internationella affärer. Detta är något som den ekonomiska litteraturen, liksom olika företagsundersökningar, framhåller. Att skaffa sig mer kunskap om utlandsmarknader utgör med andra ord en central del i företagens internationalisering. entreprenörskapsforum 13
kapitel 2 Så kan utlandsfödda uppmuntra internationalisering Ett problem är att kunskap om utlandsmarknaden är landspecifik och sällan kan återanvändas för att gå in på nya marknader. Utlandsfödda kan bistå att sänka eller till och med eliminera dessa med hjälp av sin kunskap om kultur, historia, politik och sociala normer i tidigare hemländer. Ett exempel på detta är hur den afrikanska diasporan bygger kommersiella band mellan Afrika och Kina (The Economist, 2011) liksom mellan Afrika och Turkiet (Schapendonk, 2013). På liknande sätt finns exempel på hur kinesiska migranter har bidragit till handel mellan Kina och länder med betydande grupper kinesiska invandrare (Rauch och Trindade, 2002). Ett svenskt exempel är Energy Opticon i Lund som utvecklar programvara för energiproduktion. Företaget har som målsättning att använda sina utlandsfödda anställda för kundkontakter och etablering på främmande marknader (Stjernström, 2013). 2.2 Migranter som förtroendeskapare Förtroende är avgörande för att handel ska ske (Greif, 1989; 1993; 2012). Företag som vill göra affärer i främmande länder måste kunna lita på de utländska aktörerna på marknaden. Detta är särskilt viktigt på marknader där institutionerna lämnar mycket övrigt att önska, exempelvis i form av effektivt skydd av ingångna avtal. Handelskostnader är stora på marknader där det finns osäkerhet kring kontraktsgenomförande och korruption (Anderson och Marcouiller, 2002; Anderson och Young, 2006; Levchenko 2007; Nunn, 2007; Nunn och Wantchekon, 2011). Generellt har därför affärer en större chans att realiseras om parterna säljaren och köparen hyser ömsesidig respekt och har förtroende för varandra. Förtroende vilar ofta på gemensam bakgrund och delade erfarenheter, men förtroende kan även uppstå genom att parterna ingår i samma nätverk. Ett nätverk kan fungera som en förtroendegarant för dess medlemmar. Bristande förtroende i internationella affärer kan med andra ord öka handelskostnaderna och hämma affärer. Med hjälp av kontakter och socialt kapital kan utlandsfödda främja förtroende och minska den osäkerhet som ofta är förknippad med internationalisering. Studier visar att invandrare i USAs främsta teknologikluster, Silicon Valley, bistår lokala företag med att nå ut på en internationell marknad (Saxenian, 2002). Betydelsen av nätverk, relationer och förtroende understryks i den företagsekonomiska, och alltmer även i den nationalekonomiska, litteraturen. Detta är något som båda de s k Uppsala- och nätverksmodellerna understryker (t ex Halldin, 2012). Osäkerhet anses allmänt missgynna och fördröja investeringar. Det gäller även de investeringar som riktas mot utrikeshandel (Jansson och Sandberg, 2008; Handley 2012). Inledningsvis kan en affärsrelation handla om att skapa förtroende mellan en potentiell partner utomlands och företaget i Sverige. Förtroende kan vara avgörande för att affären överhuvudtaget blir av och kan minska olika kostnader involverade i affärsuppgörelsen. Senare kan det handla om att det svenska företaget tar hjälp av de utlandsföddas nätverk för att hjälpa eller påverka det utländska företaget, om det t ex uppstått problem i affären. 14 utlandsfödda och företagens internationalisering
2.3 Migranter som handelsambassadörer Globaliseringen har sannolikt förstärkt betydelsen av internationell ekonomisk diplomati, särskilt vad gäller rika länders förmåga att främja sin handel med utvecklingsländer, där marknader generellt är mindre transparenta och fungerar sämre (t ex Afman och Maurel, 2010). Det antas existera ett positivt samband mellan hur känt ett land är i olika delar av världen och hur väl landets företag förmår exportera. Kopplat till detta indikerar forskningen att länders offentliga främjande utomlands, såsom utlandsrepresentation, kan bistå företagen i deras export på dessa marknader (Rose, 2007; Lederman m fl 2010). Analyser på företagsnivå bekräftar sambandet; Creusen and Lejour (2013) för holländska företag samt Ferguson och Forslid (2013; 2013b) för svenska företag. Förutom en inverkan på varuhandeln förefaller ambassader även kunna främja turism (Gil-Pareja m fl, 2007). Det är med andra ord naturligt att länder satsar på att främja sin bild eller sitt varumärke utomlands. En tydligare och mer positiv bild i utlandet bör förbättra förutsättningarna för företag att lyckas med etablering och försäljning på främmande marknader, även om grunden för framgång utomlands självfallet är konkurrenskraftiga företag. Utlandsfödda i Sverige har därför potential att bättra på den allmänna kännedomen om Sverige i sina tidigare hemländer. På så vis kan utlandsfödda fungera som ett komplement till länders offentliga främjande av landet och dess näringsliv utomlands. 2.4 Migranter som idéspridare Migration till och från Sverige har historiskt haft betydelse för landets ekonomi. Precis som Anders Johnson beskrivit i flera böcker, var många av dem som lade grunden till den svenska industrialiseringen invandrare (t ex Johnson, 1997; 2010). Åtskilliga framgångsrika industrier och företag byggdes upp med hjälp av nya idéer som invandrarna förde med sig från utlandet. Vallonerna är kända för att under 1600-talet ha gett Sverige den unika kvalitetsprodukten vallonsmide. Holländska invandrare gjorde en viktig insats under 1700-talet för att utveckla den svenska finpapperstillverkningen och Sveriges äldsta existerande verkstadsindustri, Motala verkstad, grundades på 1820-talet av Daniel Fraser från Skottland. Listan kan göras lång. Svenskfödda återinvandrare har haft en liknande effekt på tillväxt och export. Många av dem som utvandrade från Sverige under 1800-talet bosatte sig inte permanent i USA, utan återvände hem efter några år utomlands. J Sigfrid Edström, som återvände till Sverige efter en tid i USA, hjälpte till att utveckla ASEA med hjälp av idéer och kunskaper han tillägnat sig under sin tid i Amerika. Genom att bidra till det svenska näringslivets utveckling kunde migranter indirekt hjälpa den svenska exportnäringen. Exemplen ovan antyder sålunda att utlandsfödda, som bärare och spridare av idéer över nationsgränser, kan främja existerande företag och bidra till uppkomsten av nya företag, vilket i sin tur skapar förutsättningar för ökad tillväxt och vidare internationalisering (Johnson, 2010). entreprenörskapsforum 15
kapitel 2 Så kan utlandsfödda uppmuntra internationalisering 2.5 Migranter som preferensvidgare Invandrare från södra Europa som flyttade till Sverige efter andra världskrigets slut hade det inte alltid lätt att upprätthålla en viktig del av sin kultur, maten. De råvaror som krävs för att tillaga medelhavskost saknades alltjämt i de svenska mataffärerna. Huvudingredienser som vitlök och paprika tillhandahölls på apotek då svenskarna mest kände dessa råvaror som läkeörter. Olivolja användes främst till att impregnera trämöbler eller som ett bindemedel vid exempelvis temperamålning, och salufördes hos välsorterade färghandlare (Notini, 2013). Med att allt fler invandrare från södra Europa bosatta i Sverige ökade efterfrågan på de ingredienser som vanligtvis ingår i maträtter från exempelvis de grekiska, italienska och spanska köken. Invandrarna etablerade restauranger som breddade matutbudet i landet vilket snart blev populärt också bland etniska svenskar. Företaget ASEA hade, som nämnts, etablerats av hemvändaren J Sigfrid Edström med hjälp av inhämtade idéer och kunskaper från USA. Exemplet är aktuellt även i detta sammanhang. Sveriges första pizzaservering öppnades 1947 i Västerås med främsta syfte att servera de hundratals italienare som flyttat in till orten för att arbeta på just ASEA (Ekman, 2006). Anekdoterna ovan tyder alltså på att utlandsfödda främjar internationalisering via ökad efterfrågan på specifika varor från tidigare hemländer. Detta kan direkt leda till ökad import, men även skapa ringar på vattnet genom att förändra preferenserna hos den övriga befolkningen. En potentiell inverkan på exporten via denna kanal kan heller inte uteslutas, främst av två skäl. För det första kan den import som kommer av att invandrare efterfrågar varor från sina tidigare hemländer bidra till att de importerande företagen blir mer bekanta med utrikeshandel. Detta i sin tur kan leda till att företaget börjar exportera. Det stora steget vad gäller internationalisering kan många gånger vara att hitta en partner i utlandet. Att byta riktning i en viss affär, från import till export, är förmodligen ett mindre steg. För det andra kan importen öka kännedomen om preferenserna hos konsumenter på främmande marknader. Företag som importerar varor för att tillfredsställa efterfrågan bland en grupp utlandsfödda konsumenter på hemmamarknaden kan börja anpassa sin egen verksamhet utifrån denna efterfrågan. Om t ex ett företag i enlighet med detta börjar producera varor med fokus på exempelvis invandrare i Sverige med ursprung från Tyskland, öppnar anpassningen också upp för export till Tyskland. 16 utlandsfödda och företagens internationalisering
Kapitel 3 Underlättar utlandsfödda internationalisering? Teori och empiri 3.1 Teoretisk bakgrund Det finns flera modeller för att förstå och förklara varför, hur och på vilka sätt företag internationaliseras. Den teoretiska utvecklingen inom både national- och företagsekonomi understryker i allt högre utsträckning vikten av nätverk och kontakter. I den s k Uppsalamodellen är företagets psykiska avstånd till en given utlandsmarknad en försvårande omständighet i internationaliseringen (Johansson och Wiederheim-Paul, 1975; Johanson och Vahlne, 1977; 1990; 2006). Begreppet omfattar faktorer som kan begränsa tillgången till korrekt och tillförlitlig information. Skillnader i språk, kultur, ekonomisk utvecklingsnivå, affärsklimat och institutioner kan vara avgörande för sådan informationstillgång (Melitz, 2003; Egger och Lassmann, 2012; Halldin, 2012). Modellen antar att internationaliseringsprocessen sker stegvis, där företaget börjar internationaliseras genom aktiviteter riktade först mot marknader till vilka företaget har ett minimalt psykiskt avstånd. Som ett resultat av exempelvis handel med psykiskt närliggande marknader erhålls kunskaper och erfarenheter som minskar avståndet även till andra marknader. Kunskapsinhämtningen är sålunda central för internationaliseringsprocessen, där kunskap bl a inhämtas genom erfarenheter. Det psykiska avståndet överensstämmer ibland, men inte alltid, med geografiskt avstånd. I företagsekonomiska modeller om internationalisering läggs betydande vikt vid marknadsaktörers samverkan och interaktion. Företag kan inhämta information om entreprenörskapsforum 17
kapitel 3 underlättar utlandsfödda internationalisering? teori och empiri främmande marknader som lagrats i nätverket, information som kan omvandlas för att underlätta internationalisering (Tikkanen, 1998; Halldin, 2012). I denna kontext använder Achtenhagen (2011) ett s k POMI-ramverk för att beskriva de kompetenser och kunskaper som krävs för att företag särskilt de små och medelstora ska lyckas med internationalisering. Bakom förkortningen står fyra kategorier av nödvändiga ingredienser: Personlig internationell orientering: handlar om kunskaper i språk samt erfarenheter från resor och möten, men också från att ha varit bosatt utomlands och lärt känna en främmande kultur, vilket bidrar till insikt om andra länders institutioner och affärsmiljöer (t ex Chandra m fl, 2009). Organisationsinriktning: handlar om kunskap om organisationer och deras tillgångar för att styra fokus mot internationella verksamheter (t ex Eriksson m fl, 1997). Marknadskunskap: handlar om specifik kännedom om främmande marknader, inklusive kunskap om distributionsnätverk och förmåga att analysera marknadens struktur i termer av konkurrens. Institutionell kompetens: handlar om kunskap om ett främmande lands institutionella system och sammansättning, liksom förmåga att hantera byråkrati, administration och andra regelverk relevant för kommersiella aktiviteter i landet. Utifrån det företagsekonomiska ramverket ovan, liksom baserat på de anekdoter, resonemang och hypoteser som hittills presenterats, är migration något som kan främja internationalisering. I vissa avseenden kan hypoteserna tyckas enkla eller t o m självklara. Den teoretiskt dominerande synen inom nationalekonomin var däremot länge att migration och internationell handel var krafter som drog åt olika håll. Nyare rön inom nationalekonomisk teori har däremot funnit att migration kan underlätta för företagens internationalisering, även om en teoretisk tvetydighet består. Det är mot denna bakgrund som det blir extra viktigt att empiriskt utvärdera kopplingen mellan migration och internationalisering. Givetvis finns det olika ansatser för detta, några mer raffinerade än andra. I följande avsnitt gås olika angreppssätt igenom och slutsatserna från en rad empiriska studier på området sammanfattas. 3.2 Empirisk ansats 1.0 Ett första steg i att analysera förhållandet mellan migration och internationalisering är att belysa hur den internationella handeln har utvecklats under de senaste decennierna parallellt med migrationen. Uppskattningsvis är omkring 214 miljoner personer i världen idag bosatta utanför sina födelseländer. Detta motsvarar cirka tre procent av jordens totala befolkning. Migranterna blir också fler och fler. Trenden har varit stigande sedan 1980-talet med en smärre avmattning under 1990-talet. 18 utlandsfödda och företagens internationalisering
De flesta migranter flyttar, precis som många teoretiska modeller förutspår, från relativt fattiga till mer välmående länder i samma geografiska region. 2 Majoriteten, närmare 60 procent, av migrantflödena går mellan utvecklingsländer eller mellan utvecklade länder. Emigrationen mellan utvecklingsländer sker mestadels ifrån fattiga länder och till, relativt sett, rikare utvecklingsländer. Närmare hälften av alla migranter flyttar till länder inom samma geografiska region och omkring 40 procent bosätter sig i ett grannland (UNDP, 2009). Det finns också en betydande andel migranter från utvecklingsländer, cirka 37 procent, som är bosatta i utvecklade länder. Både migration och internationell handel har, som framgår av Tabell 2, ökat i takt med tiden. Mellan 1970 och 2010 nära tredubblades antalet migranter i världen. Under samma period nära tiodubblades den globala exporten. Tabell 2. Internationell handel och migration 1970-2010 År Export (miljarder USD) Import (miljarder USD) Migranter (miljoner) 2010 13 272 12 780 213 2005 10 613 10 584 195 2000 7 993 7 993 178 1995 5 480 5 369 166 1990 4 053 4 127 155 1985 3 034 2 986 105 1980 2 481 2 570 94 1975 1 817 1 948 83 1970 1 378 1 521 78 Not: Handelsvärden baseras på både varor och tjänster beräknade i USD konstanta för år 2000. Källa: Världsbanken (2013). 2. Det finns en bred forskning om migrationens orsaker. Även om det finns vissa gemensamma nämnare som leder till att människor väljer att flytta från sina födelseländer, är orsakerna svåra att systematiskt kategorisera. Statistiken är full av exempel på människor som väljer att lämna sina födelseländer medan andra väljer att inte göra det trots att de allmänna förutsättningarna kan tyckas identiska. Länder med tillsynes liknande karaktärsdrag kan, detta till trots, uppvisa stora skillnader vad gäller invandring eller utvandring. Det existerar således inget entydigt svar på frågan vad som ligger bakom migrationen genom historien. Olika akademiska discipliner fokuserar dessutom på olika aspekter i sina försök att utreda migrationen som fenomen. För en genomgång av migrationens orsaker och drivkrafter, se t ex Hatton och Williamson (1998) samt Castles och Miller (2003). entreprenörskapsforum 19
kapitel 3 underlättar utlandsfödda internationalisering? teori och empiri En liknande trend kan skönjas för Sverige, enligt tabell 3 och figur 2. T ex fördubblades antalet personer i Sverige födda i Sydasien under perioden 2000-2010. Samtidigt mer än fördubblades exporten till Sydasien under denna period. Tabell 3. Invandringen och utrikeshandel för olika regioner 2000-2010 Utlandsfödda Export Region 2000 2010 Ändring 2000 2010 Ändring Amerika 75 95 27% 113 000 117 000 4% Östeuropa och Centralasien 240 335 40% 40 700 89 300 119% Ostasien och Stilla havet 54 106 97% 74 100 97 200 31% Östra och södra Afrika 36 78 117% 1 212 3 750 209% Mellanöstern 141 242 72% 15 400 28 800 87% Nordafrika 11 19 73% 7 984 15 400 93% Övriga Europa 411 434 6% 499 000 693 000 39% Sydasien 27 56 107% 3 602 16 600 361% Västra Afrika 8 17 113% 1 012 6 309 523% Not: Antal utlandsfödda i tusental. Export avser varor i miljoner kronor. Källa: Hatzigeorgiou och Lodefalk (2014). Antalet personer i Sverige födda i Östeuropa och Centralasien ökade under samma tioårsperiod med 40 procent samtidigt som exporten till dessa länder ökade med närmare 120 procent. Vad gäller personer födda i Nordafrika ökade migrationen med 73 procent parallellt med att den svenska exporten till Nordafrika ökade med omkring 90 procent. Det går dock inte att enbart på basis av denna beskrivning eller den deskriptiva bilden i figur 2 dra slutsatsen att det finns ett verkligt samband mellan migration och handel. Den samtidiga ökningen kan exempelvis bero på andra bakomliggande faktorer, såsom en parallell sänkning av kostnaderna för migration och handel. Eftersom kostnaderna för tullar och transporter sjunkit under de senaste decennierna är det troligt att så är fallet, dvs att det blivit billigare och enklare för både varor och människor att färdas mellan länder (Hummels, 2007). Därför är det naturligt att statistiken påvisar positiva trender för både migration och handel, utan att det behöver spegla ett orsakssamband. En något mer kvalificerad ansats är att jämföra migration och handel mellan olika länder över tid. Om det är som de äldre teorierna antyder, att migration och handel 20 utlandsfödda och företagens internationalisering
karaktäriseras av utbytbarhet, bör länder som upplevt en betydande tillväxt i antalet utlandsfödda uppvisa en mer blygsam utveckling av sin utrikeshandel över tid. Figur 2. Immigrantstockar och Sveriges export till respektive partnerland 0 5 10 15 5 10 15 20 Not: Export på horisontell axel och antal utlandsfödda från specifikt land på vertikal axel (logaritmisk skala). Statistiken rör varuexporten år 2010. Källa: Hatzigeorgiou och Lodefalk (2012). Figur 3 visar nettomigrationen bland 214 länder i absoluta värden mot femåriga genomsnitt av ländernas årliga utrikeshandelstillväxt. Figuren uppvisar inte ett tydligt negativt samband över tid mellan länders nettoinvandring å ena sidan och handelstillväxt å andra sidan. Den deskriptiva ansatsen styrker sålunda inte den traditionella teorin avseende migration och handel, dvs att migration ersätter handel. Resultatet kan dock inte användas för att analysera hur komplexa företeelser, såsom migration och internationalisering, hänger samman. En deskriptiv ansats kan ge en stiliserad bild av ett tänkt fenomen. Däremot kan den inte isolera hur en faktor är sammankopplad med en annan faktor, rensat för allehanda övriga faktorer. Inte heller kan en sådan ansats användas för att bringa klarhet i vilken riktning ett visst samband går, dvs vilken faktor som driver den andra, det som kallas kausalitet. entreprenörskapsforum 21
kapitel 3 underlättar utlandsfödda internationalisering? teori och empiri Figur 3. Länders utrikeshandel och nettomigration över tid Nettomigrationstillväxt (genomsnitt % av befolkning) 40 20 0 20 40 60 100 50 0 50 100 150 Handelstillväxt (genomsnitt %) Not: Utrikeshandel är summan av total export och import av varor samt tjänster. Tillväxten beräknas utifrån medelvärdet över fem år. Källa: Hatzigeorgiou (2013). För att på djupet analysera frågeställningen om och hur utlandsfödda eventuellt kan påverka internationalisering tillämpas med fördel istället statistiska verktyg särskilt utvecklade för ekonomisk analys, s k ekonometriska metoder. 3.3 Empirisk ansats 2.0 Bland de studier som har försökt klarlägga hur sambandet mellan migration och handel ter sig har den generella ansatsen gått ut på att använda en ekonomisk modell, vilken antas kunna förklara majoriteten av de faktorer som driver internationell handel, på makroekonomisk statistik från enskilda länder eller grupper av länder. Den modell som huvudsakligen använts är den s k gravitationsmodellen, vilken lämpar sig väl för att testa och kvantitativt utvärdera olika hypoteser om internationell handel (t ex Anderson, 2011). 3 3. Den första ekonomiska tillämpningen av modellen, som av namnet antyder är inspirerad av Newtons gravitationslag, tillskrivs Tindbergen (1962). Modellen utgår från antagandet att handel mellan länder (objekt) kan förklaras av ländernas ekonomiska storlek (massa) liksom avståndet mellan länderna samt en gravitationskonstant. 22 utlandsfödda och företagens internationalisering
Det finns en tydlig koppling mellan faktorn det fysiska avståndet i gravitationsmodellen och det psykiska avståndet i Uppsalamodellen, eftersom dessa avstånd generellt är korrelerade med varandra. Vanligtvis är skillnader i språk, kultur och affärsnormer större mellan länder som geografiskt befinner sig långt ifrån varandra (Felbermayr och Toubal, 2010). Geografiskt avstånd överensstämmer dock inte alltid med psykiskt avstånd. Svenska företags psykiska avstånd till Delhi i Indien, är med all sannolikhet större än till Montreal i Kanada, trots att båda marknader befinner sig på ungefär 550 mils avstånd från Sverige. Flera studier har underbyggt användningen av gravitationsmodellen för att empiriskt analysera internationella handelsflöden, t ex Anderson (1979), Helpman och Krugman (1985), Bergstrand (1989), Deardorff (1998), Eaton och Kortum (2002) samt Anderson och van Wincoop (2003) m fl. Anderson och van Wincoop poängterade vikten av att kontrollera för bilaterala handelskostnader i förhållande till olika handelspartners genomsnittliga handelskostnader gentemot resten av världen. Deras variant av modellen brukar appliceras på tvärsnittsdata med det logaritmerade värdet av importen eller exporten som beroende variabel. Vanliga förklaringar innefattar länders ekonomiska massa i form av BNP samt ett antal geografiska variabler, t ex geografiskt avstånd mellan länder samt indikatorer för om länder är grannar eller har tillgång till en kustlinje. Normalt brukar även ett antal historiska och kulturella variabler inkluderas i modellen. 3.4 Tidigare studier Ramverket som beskrivits har använts för att ekonometriskt analysera statistik för en rad olika länder och ländergrupperingar, under olika tidsperioder, och under senare tid på mer detaljerad statistik på regional nivå inom länder samt på företagsdata. Här sammanfattas några av rönen från de empiriska studier som analyserat hur migration hänger samman med internationalisering. Studier på enskilda länder Flera studier har styrkt att det råder ett positivt och statistiskt signifikant samband mellan migration och utrikeshandel. Föga förvånande har flera av dessa empiriska studier fokuserat på USA, världens största ekonomi och invandringslandet framför andra, grundat på ett stort inflöde av invandrare från bl a Europa. Andelen utrikesfödda i USA uppgick i början av 1800-talet till tio procent. Inom tjugo år hade siffran stigit till 15 procent (O Rourke, 2001). Under modern tid har landet fortsatt att vara en viktig destination för stora grupper av utvandrare, både från rika och fattiga länder. Den första systematiserade studien om migration och handel genomfördes av Gould (1994) som undersökte USAs utrikeshandel med 47 handelspartners under åren 1970-1986. Resultaten pekade på att de utlandsfödda förvisso bidragit till att främja USAs utrikeshandel, specifikt med invandrarnas födelseländer. Sambandet antyddes entreprenörskapsforum 23
kapitel 3 underlättar utlandsfödda internationalisering? teori och empiri dock vara starkare för importen än för exporten. Gould tolkade skillnaden som ett resultat av att invandring inte bara sänker handelskostnader utan även ökar efterfrågan på importerade varor, särskilt varor som är producerade i de utlandsföddas tidigare hemländer. Flera andra studier har indikerat att invandringen gynnat USAs integrering i världsekonomin. Under åren 1870-1910 ökade exporten relativt mer till de länder varifrån USA hade många invandrare (Dunlevy och Hutchinson, 1999). Främst har sambandet visat sig starkare under senare delen av tidsperioden för länder med engelska som officiellt språk och med liknande välståndsnivå. I modern tid finns emellertid tecken som visar på att sambandet med ursprungsländernas välståndsnivå ändrats till det motsatta. Den starkaste länken till USAs utrikeshandel är nu invandring från utvecklingsländer (White, 2007b). Andra studier som påvisat en positiv länk mellan migration och USAs utrikeshandel innefattar Herander och Saavedra (2005), Jansen och Piermartini (2009) samt Mundra (2012). Kanada, ett till befolkningen sett relativt litet land men med en stor andel invandrare, har också studerats flitigt i sammanhanget. Liksom för USA har studier slagit fast att landets invandrare troligen har bidragit till Kanadas idag betydande utrikeshandel med länder varifrån stora invandrargrupper kommer (t ex Head och Ries, 1998; Wagner m fl, 2002; Partridge och Furtan, 2008). Ett positivt samband mellan invandring och utrikeshandel har även konstaterats för Storbritannien (t ex Ghatak m fl, 2009). Sambandet är starkt för handel med länder utanför, om än inte för länder inom, det tidigare brittiska imperiet (Girma och Yu, 2002). Det senare kan bero på Storbritanniens koloniala historia med dominans på ledande poster och när det gäller administrationers utformning i kolonierna. I jämförelse med denna koloniala dominans spelade själva invandringen inte lika stor roll för kunskap och nätverk rörande dessa länder. För Sveriges del tyder studier på att ökad invandring i genomsnitt bidragit till att öka exporten till utlandsföddas ursprungsländer. En kvantitativ analys för åren 2002-2007 konstaterade ett positivt samband för komplexa varor, vilka antas vara särskilt känsliga för bristande information och kontakter i handelsrelationerna (Hatzigeorgiou, 2009; Hatzigeorgiou, 2010b). Detta tolkades som ett tecken på att migration främjar handel genom att sänka informations- och förtroendebarriärer. En studie som omfattar statistik för fler år och applicerar nya metoder tydde på att invandring i genomsnitt ökat exporten till invandrares ursprungsländer (Hatzigeorgiou och Lodefalk, 2014). En tioprocentig ökning av antalet invandrare från ett specifikt land är i genomsnitt sammankopplad med uppemot 4,5 procent högre export. Det finns förhållandevis få studier som undersöker hur migration till och från utvecklingsländer påverkar utrikeshandeln. Detta kan uppfattas som märkligt eftersom in- och utvandringen till och från utvecklingsländer är särskilt omfattande. Det troliga är att statistiken beträffande dessa länder är bristande. Det finns dock några exempel på studier som haft fokus på enskilda utvecklingsländer, såsom Malaysia och Bolivia (Ehrlich och Canavire Bacarreza, 2006). Dessa studier bekräftar det positiva sambandet. 24 utlandsfödda och företagens internationalisering
Fler exempel på landsstudier som analyserat migrationens inverkan på utrikeshandeln finns bl a för Australien (White och Tadesse, 2007), Danmark (White, 2007), Frankrike (Briant m fl, 2009), Grekland (Piperakis m fl, 2003), Italien (Murat och Pistoresi, 2009; White och Tadesse, 2007b), Nya Zeeland (Law m fl, 2013), Schweiz (Kandogan 2009; Tai 2009; Vézina 2012) och Spanien (Blanes, 2008). 4 För att förstå den roll som migration eventuellt spelar för internationalisering är det viktigt att bortom själva kvantifieringen av sambandet analysera de bakomliggande mekanismerna. Empiriska studier har försökt göra detta på olika sätt. En ansats bygger på insikten om att handelskostnader kan påverka olika typer av varor i olika utsträckning, något som öppnar upp för en möjlighet att försöka analysera om det är via information och kontakter som utlandsfödda påverkar internationaliseringen. En av pionjärerna bakom denna ansats var Rauch (1999), som resonerade att mer komplexa produkter s k differentierade varor bör vara extra beroende av för informationsöverföring och förtroende mellan köpare och säljare. Dessa är generellt sett högt förädlade produkter som konsumenter värderar speciella eller till och med unika. Motsatsen är s k homogena varor, vilka i större utsträckning betraktas som utbytbara. 5 När det gäller komplexa produkter kan kunden inte förväntas förlita sig på tidigare eller allmän kännedom utan behöver specifik information om varan, dess kvalitet, ursprung, modell och tillverkare för att vilja köpa den. Kunden måste ha förtroende för säljaren eftersom det sällan i förväg går att garantera att varan tillfredsställer kundens förväntningar. Därför är det ett rimligt antagande att om utlandsfödda underlättar handeln är effekten särskilt stor på handeln med just differentierade varor. För att undersöka om detta stämmer kan handelsstatistiken delas upp enligt differentierade eller homogena varor. Majoriteten av varorna som exporteras eller importeras av svenska företag är differentierade varor. De flesta empiriska studier som anammat en sådan ansats kommer fram till att utlandsföddas samband med handeln är starkare för differentierade varor. Detta ger ett viktigt stöd för den grundläggande hypotesen att det är genom att bidra med information och kontakter som utlandsfödda främjar internationalisering. Studier på grupper av länder Det finns studier som har undersökt om det finns ett generellt samband mellan migration och handel på basis av data för flera länder eller om sambandet är beroende av vissa premisser som enbart uppfylls av enskilda länder. Mer allmänt tillämpbara 4. En mer komplett översikt av tidigare studier baserade på fullt aggregerad statistik eller regional statistik för enskilda länder återfinns i appendix. 5. Rent praktiskt genomförde Rauch (1999) sin ansats genom att klassificera produkter utifrån huruvida produkten handlas på en öppen marknad och om det existerar ett generellt referenspris. En produkt som handlas på en öppen marknad och har ett referenspris anses vara homogen, till skillnad från en produkt som saknar ett allmänt gällande pris. entreprenörskapsforum 25
kapitel 3 underlättar utlandsfödda internationalisering? teori och empiri resultat kan också ge en fingervisning om en eventuell koppling mellan invandring och utrikeshandel för länder där data saknas. Bristande statistik, bl a vad gäller migrationsflöden, har begränsat sådana studier till att främst undersöka länder som är medlemmar av OECD. Dessa studier bekräftar invandringens positiva samband med handeln (Lewer, 2006; Felbermayr och Toubal, 2012). Som väntat varierar de skattade sambanden mellan olika varugrupper och sektorer (Bettin och Turco, 2008). Det positiva sambandet mellan migration och handel bekräftas även i en global studie där 75 länder med vitt skilda utvecklingsnivåer, olika storlek och olika geografisk belägenhet analyseras (Hatzigeorgiou, 2010). 6 Det har även genomförts s k metastudier som beräknar ett generellt samband mellan migration och utrikeshandel utifrån punktskattningar för enskilda länder eller grupper av länder. Genç m fl (2011) går igenom 48 sådana studier och kommer fram till att en ökning av invandringen med tio procent i genomsnitt är sammankopplat med 1,5 procent högre utrikeshandelsvolym. Resultaten varierar givetvis, ibland avsevärt, mellan enskilda länder. En annan översikt görs av Egger m fl (2012). Gemensamt för studierna av grupper av länder, liksom av enskilda länder, är att resultaten tolkas som att sambandet främst bottnar i informationsspridning och ökat förtroende mellan affärspartners via migranters transnationella nätverk (Lewer och van den Berg, 2009). Studier på företagsnivå Det vedertagna perspektivet i diskussionen om globalisering, internationell konkurrens och tillväxtmöjligheter genom utrikeshandel utgår från att det är länder som är de centrala aktörerna på den globala marknaden. Detta kan ifrågasättas då det trots allt är företagen som producerar och säljer sina varor eller tjänster till konsumenter eller företag de möter på hemmaplan eller utomlands. Därför har ett antal studier på senare tid inriktats på att försöka undersöka olika förklaringsfaktorer bakom internationalisering på företagsnivå. Dessa konstaterar att företag som handlar med omvärlden skiljer sig från företag som främst agerar på en lokal eller nationell marknad (Bernard m fl, 1995; Bernard och Jensen, 1999; samt Bernard m fl, 2007). Denna insikt har resulterat i framväxten av nya teoretiska modeller som bl a belyser hur skillnader i produktivitet påverkar om företag internationaliseras eller inte (t ex Bernard m fl, 2003; Melitz 2003; Melitz och Constantini, 2007). Mot denna bakgrund står det klart att de makroekonomiska studierna av sambandet mellan migration och handel är behäftade med en del problem. Genom att endast utvärdera sambandet på aggregerad nivå beaktas inte information som skulle kunna öka kunskaperna om utlandsföddas eventuella roll för internationalisering. De flesta makrostudier resonerar ändå i termer av att migration sänker företagens handelskostnader. Men direkta bevis har lyst med sin frånvaro och därför har utlandsfödda inte 6. En mer komplett översikt av tidigare studier för grupper av länder återfinns i appendix. 26 utlandsfödda och företagens internationalisering
kunnat särskiljas från andra faktorer på företagsnivå, såsom företagens produktivitet, och faktorer på bransch- eller landnivå, såsom efterfrågan utomlands. Nyligen har s k företagsgravitationsmodeller utvecklats och i en handfull fall också tillämpats för att empiriskt undersöka migranters eventuella samband med företagens utrikeshandel. Dessa modeller antar generellt att ett företags utrikeshandel drivs av gravitationsvariabler såsom BNP men också av bestämningsfaktorer på företagsnivå, såsom företagets produktivitet och storlek. För att kontrollera för sådant som är svårt att observera men som ändå påverkar företagets utrikeshandel inkluderas variabler som fångar särdrag på t ex branschnivå. Koenig (2009) undersöker sambandet mellan migration och varuexport genom att använda sig av regional statistik över invandring till Frankrike och exportbenägenhet hos franska företag avseende 61 länder mellan åren 1986 och 1992. Invandring bekräftas vara positivt förknippad med företagens benägenhet att exportera till utlandsföddas ursprungsländer. Hiller (2011) liksom Bastos och Silva (2012) analyserar sambandet mellan totala antalet emigranter från ett visst land och kopplingen till utrikeshandeln. I det tidigare fallet avseende Danmark visade det sig att endast små företags export är förknippad med danskar boende utomlands. I det senare fallet avseende Portugal visar det sig att emigranter är positivt länkade både till företags benägenhet att exportera och exportvolymen. Baserat på en analys av företags export från en rad europeiska länder och den regionala andelen invandrare i fyra centraleuropeiska länder, kommer Pennerstorfer (2012) fram till att andelen utlandsfödda är starkt förknippad med ökad exportbenägenhet. Hiller (2013) studerar vilken roll utlandsfödda anställda har på exporten från danska exportföretag. Studien påvisar ett positivt men statistiskt sett relativt svagt samband mellan utlandsfödda anställda och företagens exportförsäljning till de utlandsföddas födelseländer. De mest detaljerade studierna om utlandsföddas roll för internationalisering som hittills genomförts är de av Hatzigeorgiou och Lodefalk (2012; 2013). Studierna använder sig av uttömmande statistik för 12 000 svenska tillverkningsföretag med minst tio anställda som under åren 1998 till 2007 potentiellt hade handelsrelationer med 176 länder. Därmed omfattar studierna omkring 600 000 heltidsanställda personer, varav i snitt tolv procent har ett annat födelseland än Sverige. På ett övergripande plan finner Hatzigeorgiou och Lodefalk (2013) stöd för att utlandsfödda i arbetskraften är både förknippade med företagens import och export från och till de utlandsföddas ursprungsländer. Resultaten tyder på att svenska tillverkningsföretag som anställer ytterligare en utlandsfödd person ökar sin varuexport till den utlandsföddes ursprungsland med närmare en procent i genomsnitt. Studien bidrar vidare till förståelse för genom vilka kanaler utlandsfödda främjar internationalisering. I detta avseende ger resultaten visst stöd för att utlandsfödda både sänker informationshinder och främjar förtroende, men ger också en fingervisning om vilka slags handelskostnader som sänks. entreprenörskapsforum 27
kapitel 3 underlättar utlandsfödda internationalisering? teori och empiri Teoretiska modeller utgår generellt från att det är fasta snarare än rörliga kostnader som utlandsfödda har förmåga att sänka (Coughlin och Wall, 2011). Det kan röra sig om kostnader kopplade till att identifiera och sluta avtal med partners på främmande marknader, vilket kännetecknas av en fast engångskostnad snarare än en löpande rörlig kostnad. Ett företag kan öka sin export, dels genom att sälja mer av befintliga exportprodukter, dels genom att fler produkter exporteras. Den förra sortens ökning brukar något förenklat benämnas som en förstärkning på den intensiva produktmarginalen medan den senare kallas en ökning på den extensiva produktmarginalen. Den intensiva marginalen, det vill säga i vilken utsträckning som företag ökar sin handel genom att exportera eller importera mer av samma produkter, förväntas främst påverkas av rörliga handelskostnader. Dessa innefattar sådant som företaget löpande måste finansiera, såsom distribution och marknadsföring. Lägre rörliga kostnader leder i allmänhet till att företaget ökar sin försäljning av produkter som redan säljs på utlandsmarknaden, men resulterar vanligtvis inte i att fler produkter börjar handlas internationellt. Däremot tenderar sänkta fasta handelskostnader utgifter som företaget har vid ett enstaka tillfälle att stärka den extensiva marginalen genom att öka antalet produkter som exporteras eller importeras. Resultaten i Hatzigeorgiou och Lodefalk (2013) tyder emellertid på att utlandsfödda både är förknippade med ny och intensifierad handel, vilket tolkas som att personer födda i länder som svenska företag vill handla med eller öka sin handel med kan förväntas ha kunskaper samt kontakter som minskar både de rörliga och de fasta handelskostnaderna. Vidare undersöker studien de enskilda påverkanskanalerna. Den tid som utlandsfödda har varit borta från ursprungslandet kan påverka förmågan att sänka företagets handelskostnader. Nätverk och kontakter kan förväntas mattas av över tid om de inte nyttjas aktivt, vilket talar för att tid ifrån ursprungslandet försvagar den handelshöjande förmågan som beror på ingångar till utländska nätverk. Fullgod tillgång till nätverk och bra affärskontakter i det gamla landet riskerar att inte tas tillvara fullt ut om migranten inte får tid att förmedla den eller om migranten inte har haft tid att lära känna det nya hemlandet. En utlandsfödd anställd måste vara kapabel att förmedla relevant information och kontakter till sitt företag för att kunna bidra till internationaliseringskompetensen. Personen måste också skaffa sig kunskap om Sverige, vilken kan definieras som integrationsnivå, och sådan kunskap utvecklas vanligtvis efter en tids vistelse i Sverige. Därför skulle tid i Sverige kunna antas förhöja förmågan att sänka handelskostnader. Med andra ord är det viktigt att empiriskt undersöka hypotesen om betydelsen av tid i det nya hemlandet för sambandet mellan migration och handel. Sambandet mellan migration och handel kan bero på en allmän förmåga hos utlandsfödda anställda att införliva sina kunskaper och kontakter i verksamheten, så att företaget får lägre kostnader för export och import. Personer med djupare kunskaper och fler färdigheter kan sannolikt vara mer kapabla att dra nytta av sina unika förutsättningar att sänka handelskostnader för företaget där de är anställda. 28 utlandsfödda och företagens internationalisering
För att analysera hur migranters tid i Sverige och utbildning inverkar på företagens utrikeshandel utnyttjar Hatzigeorgiou och Lodefalk (2013) information om när de utlandsfödda invandrade till Sverige. De utlandsfödda i företaget delas in i tre grupper: personer som invandrat nyligen (inom den senaste treårsperioden), de som varit bosatta i Sverige medellång tid (fyra till tio år), samt de som invandrat för länge sedan (längre än tio år). Vidare delas de utlandsfödda in i två grupper utifrån utbildningsnivå. Den ena gruppen består av utlandsfödda personer med enbart grundutbildning (upp till gymnasienivå) och den andra av utlandsfödda med eftergymnasial utbildning. Resultaten indikerar att mer välutbildade utlandsfödda är mer förknippade med företagens internationalisering jämfört med utlandsfödda med lägre utbildning. Utbildning tycks sålunda vara viktigt för i vilken mån utlandsfödda kan främja internationalisering. Detta kan tolkas som att det krävs en viss förmåga för att omvandla kunskapen som de utlandsfödda anställda har om sina ursprungsländer till nytta för företagens internationalisering. Liksom för gruppen med högre utbildning förefaller möjligheten till handelsfrämjande vara störst för anställda som relativt nyligen invandrat till Sverige. Hatzigeorgiou och Lodefalk (2012) fokuserar på om mångfalden, beräknat som andelen utlandsfödda i den totala arbetskraften hos företaget, har en inverkan på företagens utrikeshandel. Resultaten tyder på att mångfald i arbetskraften har betydelse för internationaliseringen av svenska företag. En ökning av mångfalden i arbetskraften är sammankopplat med en ökning av exporten. Studier av andra aspekter av migration och internationalisering Förklaringen till att en stor del av den redovisade empiriska forskningen behandlar utrikeshandel med varor och internationalisering i synonyma ordalag har främst att göra med tillgången på tillförlitlig statistik. Men internationalisering är ett mycket bredare begrepp än så. Forskare har på senare tid även försökt analysera förhållandet mellan migration och andra aspekter av internationalisering, såsom investeringar. Migration kan förväntas inverka positivt på utlandsinvesteringar, på liknande sätt som utrikeshandel förväntas gynnas genom sänkta informationshinder mellan länder. Utlandsfödda bör med andra ord kunna stimulera utlandsinvesteringar via sänkta investeringströsklar kopplade till språkskillnader, företagsnormer och kulturbarriärer samt genom ökat förtroende. De enstaka empiriska studier som finns tenderar att bekräfta detta (t ex Javorcik m fl, 2011; Flisi och Murat, 2011). Om investeringar leder till ökad utrikeshandel öppnar detta ytterligare en kanal genom vilken migration kan tänkas öka internationell handel. Sambandet mellan utlandsinvesteringar och handel är som känt komplext och kan inte enkelt beskrivas. Den empiriska forskningen på området tycks ändå kunna bekräfta att utlandsinvesteringar tycks bidra till utrikeshandel. Direktinvesteringar utomlands kan i en del fall ge avkastning i termer av ökad export uppemot det dubbla värdet av investeringen (t ex Fontagné, 1999). Internationalisering kan också innefatta utlokalisering av hela eller delar av ett företags verksamhet till utlandet, eller avveckling av en viss verksamhet inom landet entreprenörskapsforum 29
kapitel 3 underlättar utlandsfödda internationalisering? teori och empiri till fördel för inköp av motsvarande produkt eller tjänst från ett utländskt företag. Syftet med sådana förändringar kan t ex vara att företaget vill fokusera på en viss kärnverksamhet. Offshoring är ett begrepp som förklarar skiftet från att företaget självt tillfredsställer sitt behov av vissa insatsvaror eller insatstjänster till att istället köpa in dessa från en egen eller fristående leverantör utomlands. På så vis kan offshoring spela en viktig roll i internationaliseringsprocessen. Detta speglas också i det faktum att närmare 60 procent av dagens internationella varuhandel utgörs av handel med insatsvaror (Lamy, 2013). Företags beslut att köpa in vissa insatsvaror eller tjänster istället för att framställa dessa på egen hand innebär både möjligheter och risker. Möjligheter ges till högre grad av specialisering, vilket kan gynna ett företags produktivitet, men offshoring kan också medföra risker i form av försämrad kontroll över verksamhetens alla delar (Grossman och Rossi-Hansberg, 2008). Offshoring är dessutom inte gratis. Beslut att utlokalisera viss verksamhet kräver att företag har kunskap om möjliga leverantörer och specifika utlandsmarknader. Kontrakt som försäkrar friktionsfri kontinuerlig leverans kan vara svåra att utforma, komma överens om, samt upprätthålla. Dessa kostnader kan dessutom visa sig bli högre om problem uppstår längs vägen. På liknande sätt som otillräcklig kunskap om, och bristfälliga kontakter på, utländska marknader kan fördyra och försvåra internationalisering i termer av utrikeshandel kan även offshoring hindras av dessa informella hinder. Utlandsfödda har sålunda potential att främja internationalisering genom att underlätta företagens offshore (Ottaviano, 2012). Forskningen avseende denna aspekt av migrationens roll för internationalisering är emellertid alltjämt i sin linda. Ghani m fl (2013) undersöker dock kopplingen och drar slutsatsen att en diaspora av utlandsfödda kan ha betydelse för ökad offshoring. 3.5 Sammanfattning och problematisering av underlaget Den empiriska forskningen tyder på att det råder ett generellt positivt och statistiskt signifikant samband mellan migration och ökad utrikeshandel med varor och några studier indikerar även ett sådant samband mellan migration och investeringar. När det gäller utrikeshandel med varor sträcker sig bevisunderlaget från den aggregerade nivån för grupper av länder och enskilda länder till den disaggregerade nivån för regioner inom länder, liksom för företag. Det finns goda anledningar varför utlandsfödda anses spela en viktig roll för ökad internationalisering. Det råder förhållandevis stark enighet om att migrationens roll för internationalisering främst tycks drivas av att utlandsfödda bidrar med marknadsspecifik kunskap och kontakter som genom nätverk främjar förtroende mellan köpare och säljare från olika länder. Viss del av påverkan på importen kan förmodligen härledas till att utlandsfödda efterfrågar produkter från tidigare hemländer. Studier tyder också på att tiden borta från ursprungslandet kan försvaga tillgången till nätverk och kontakter. 30 utlandsfödda och företagens internationalisering
Vad gäller vilken typ av handelskostnader som utlandsfödda sänker råder alltjämt viss oklarhet. Det kan inte uteslutas att utlandsfödda sänker både fasta och rörliga kostnader. En betydande utmaning inom i princip all icke-experimentell empirisk forskning rör frågan om orsak och verkan, dvs kausalitet. Forskningen om migration och internationalisering utgör inget undantag. Den moderna teorin bygger förvisso på ett klart samband som talar för att migranter med sina kunskaper och kontakter kan bidra till lägre kostnader för internationalisering och att detta, särskilt mot bakgrund av den ökande betydelsen av informella handelshinder i dagens globaliserade ekonomi, underlättar företagens internationalisering. Teorin till trots behöver inte nödvändigtvis de empiriska resultaten vi redovisat betyda att utlandsfödda orsakar internationalisering. Det finns en risk för omvänd kausalitet. För ett land skulle sambandet exempelvis kunna spegla ett förhållande där mer handel mellan två länder främjar migrationsflöden mellan länderna snarare än tvärtom. För ett företag skulle motsvarande omvända kausalitet kunna förekomma om ett företag som redan handlar med en viss utlandsmarknad därmed blir mer positivt inställt till att anställa personer därifrån och faktiskt också gör det. Flera studier har försökt att hantera denna fråga om sambandets riktning. En ekonometrisk metod för att analysera om en effekt föreligger och i sådant fall vad som är hönan, och vad som är ägget kallas instrumentvariabelanalys. Ansatsen handlar om att identifiera faktorer som är sammankopplade med den faktor som kan misstänkas vara källan till problem avseende omvänd kausalitet, i denna kontext migrationsflöden eller antalet utlandsfödda i arbetskraften som inte har något att göra med den beroende variabeln som är fokus för analysen, i detta fall internationalisering. Dessa faktorer utgör de s k instrumenten. 7 Denna metod används exempelvis av Peri och Requena-Silvente (2010). Studien analyserar hur migration eventuellt påverkat Spaniens utrikeshandel över tid. Som instrumentvariabel använder studien bl a historisk statistik över invandring med motivet att historiska migrationsflöden må vara korrelerade med dagens invandring till Spanien, med att dessa historiska förflyttningar inte har en avsevärd inverkan på Spaniens utrikeshandel idag. En likande ansats anammas av Bratti m fl (2012). En studie av Javorcik m fl (2011) bygger på observationer från McKenzie (2007), en studie över faktorer som avgör kostnaden för att migrera mellan olika länder. McKenzie (2007) noterade att administrativa kostnader, såsom priset för att söka visum och pass till ett visst land, spelar en signifikant roll för bilaterala migrationsflöden. Javorcik m fl (2011) ser passkostnaden som en möjlig instrumentvariabel att använda i analysen av sambandet mellan migration och internationalisering då administrativa migrationsbarriärer inte bör vara särskilt viktiga för handel mellan länder. Denna ansats utnyttjas vidare av Hatzigeorgiou (2010). 7. En formell och mer teknisk genomgång av denna metod återfinns i t ex Heckman (2008), Davidson och MacKinnon (2009) och Wooldridge (2013). entreprenörskapsforum 31
kapitel 3 underlättar utlandsfödda internationalisering? teori och empiri En alternativ instrumentvariabel identifieras av Tai (2009) liksom av Hatzigeorgiou och Lodefalk (2014). Tanken är att utnyttja tidsenlig data från grannländer, snarare än historiska data över invandring. Tidigare invandring kan trots allt påverka dagens handelsflöden något som kan ifrågasätta användningen av historisk statistik som instrument. I Hatzigeorgiou och Lodefalk (2014) påvisas betydande likheter i invandringsmönster mellan Sverige och Danmark. Även om dessa länders migrationsflöden delvis påminner om varandra antas utlandsfödda i Danmark inte avsevärt påverka svensk utrikeshandel. På så vis kan sambandet i större utsträckning analyseras i termer av orsak och verkan. De nämnda länderstudierna som explicit har försökt studera kausaliteten har funnit visst stöd för hypotesen att utlandsfödda främjar handel. Även Gould (1994) och Sangita (2013) kommer fram till en liknande slutsats, medan bland andra Hanson (2010) och Parsons (2012) hävdar att det är svårt att på makronivå dra några tydliga slutsatser om sambandets kausala karaktär. I en företagskontext använder sig både Hiller (2013) och Hatzigeorgiou och Lodefalk (2013) av instrumentvariabler baserade på antalet utlandsfödda bland andra företag, vilka inte bör påverka ett specifikt företags handel med utlandsföddas ursprungsländer i någon avsevärd utsträckning. Båda dessa studier kommer fram till att påverkan verkar gå i förväntad riktning. Hatzigeorgiou och Lodefalk (2013) går dessutom steget längre genom att komplettera den ekonometriska analysen med en kvalitativ analys i form av en företagsundersökning. Något som hitintills inte har diskuterats i rapporten är att det är svårt att fastställa när i tiden ett företag bestämmer sig för att det vill satsa på internationalisering. Kanske ligger ett sådant beslut bakom att företaget väljer att anställa en utlandsfödd. Som diskuterats kan exempelvis ett svenskt företag anställa en person från Kina efter att företaget genom affärsverksamheter riktade mot Kina blivit mer fördelaktigt inställd till att anställa kinesisk arbetskraft. Ett sådant förhållande skiljer sig avsevärt från fallet där företaget först efter att det anställt en eller flera personer från Kina börjar exportera dit. Genom att ställa frågor till 1 200 svenska företag om internationalisering och olika anställningsbeslut kommer Hatzigeorgiou och Lodefalk (2013) fram till att företag inte först och främst anställer utlandsfödda med avsikten att öka sin internationalisering. Andra faktorer styr. Endast nio procent av företagen uppgav i undersökningen att kunskaper och kontakter var viktiga för anställningsbeslutet. Detta kan tolkas som ytterligare en indikation på att utlandsfödda anställda främjar företagens internationalisering. 8 8. Undersökningen genomfördes med hjälp av organisationen Företagarna; se avsnitt 6.1. 32 utlandsfödda och företagens internationalisering
Kapitel 4 Utlandsfödda och tjänstehandeln 9 4.1 Tjänsternas växande betydelse Trots att betydelsen av tjänster för ekonomin i stort och särskilt för utrikeshandeln ökat under de senaste decennierna fokuserar inte sällan analyser av utrikeshandeln enbart på varor. Bristfällig statistik över tjänsteutrikeshandeln har bidragit till att export och import behandlats synonymt med varuexport och varuimport. Eftersom tjänstehandeln är lite mer ovanlig som studieobjekt kan det vara på plats att nämna att tjänsteexport sker när ett företag med stadigvarande verksamhet i ett land säljer en tjänst till en kund utomlands. 10 Än idag dominerar varuhandeln och Sveriges totala export utgörs till 70 procent av varor. Tjänstehandelns betydelse har dock vuxit. Sedan ungefär femton år tillbaka har tjänsteexporten vuxit snabbare än varuexporten. Medan varuexporten föll drastiskt i kölvattnet av den globala finanskris som startade i USA omkring 2008 drabbades svensk tjänsteexport inte lika hårt (SCB, 2013). Den svenska tjänsteutrikeshandeln delas in i en rad olika kategorier beroende på tjänsternas karaktär. Den enskilt största posten utgörs av tjänster kopplade till turism, en kategori 9. Bygger på studien Hatzigeorgiou och Lodefalk (2014b). 10. Om ett företag har sin huvudsakliga verksamhet lokaliserad i ett land under minst ett år brukar detta uppfylla definitionen om stadigvarande lokalisering. I typfallet levererar ett svenskt företag en tjänst eller vara till ett företag utomlands och mottar betalning från utlandet. Företaget är då skyldigt att uppge om betalningen gäller för en varu- eller tjänsteleverans, eller, om det består av både och, hur stor del av betalningen som kan hänföras till varu- respektive tjänstekomponenten i paketet. entreprenörskapsforum 33
kapitel 4 utlandsfödda och tjänstehandeln som definieras som utrikeshandel då det medför att inkomster eller utgifter passerar över nationsgränser. När utländska besökare handlar varor och tjänster i Sverige inbringar det inkomster till Sverige på ungefär samma sätt som om motsvarande transaktioner hade gjorts med utländska konsumenter på plats i sitt hemland. De tjänster som utländska besökare inhandlar på plats i Sverige står för omkring en femtedel av tjänsteexporten. Olika typer av företagstjänster tillhör en annan viktig kategori inom tjänsteexporten, t ex forskning och utveckling (FoU) och teknikkonsulttjänster. FoU kan handla om att svenska företag bedriver forskning på uppdrag av utländska företag (SCB, 2012). Jämfört med ett antal andra länder har Sverige tagit marknadsandelar på den globala tjänstemarknaden under senare år. Baserat på ett urval av 19 länder som innefattar alltifrån små och med Sverige jämförbara länder, såsom Schweiz och Norge, till stora ekonomier såsom Tyskland och Storbritannien, tillhör Sverige ett av de fyra länder som ökade sin marknadsandel inom tjänsteexport mest mellan åren 1998 och 2008. Sveriges andel av dessa länders totala tjänsteexport ökade från 1,8 procent 1998 till 2,8 procent 2008, vilket motsvarar en ökning med omkring 54 procent (Exportrådet, 2010). Tjänster har vidare fått en alltmer central roll inom industrin, både i produktionen och som del av omsättningen. För hela tillverkningskedjan är tjänster numera en nödvändighet, alltifrån utvecklingsfasen till själva produktionen, och inte minst till försäljningen samt under leverans och distribution. Därför kan tjänster utgöra så mycket som 80 procent av vissa tillverkningsföretags produkterbjudanden. Faktum är att tillverkningsföretagens export av tjänster ökat mer än tjänsteföretagens export under senare år (Kommerskollegium, 2010b). 4.2 Utlandsfödda kan spela en särskild roll för internationalisering i form av tjänstehandel Vid en reflektion över tjänsters natur blir det genast tydligt att internationalisering avseende handel med tjänster möter särskilda utmaningar jämfört med handel med varor (WTO, 2010). En tjänst innebär att en aktivitet genomförs av en utförare (säljare) till gagn för en kund (köpare), utan att något bestående objekt behöver byta permanent ägarskap. En annan viktig skillnad mellan en tjänstetransaktion och en varutransaktion är att den förra oftast förutsätter kontakt mellan säljare och köpare. En tjänstetransaktion kräver många gånger en personlig relation. De hinder i form av information och förtroende som påverkar internationaliseringsprocessen avseende varor blir med andra ord särskilt betydelsefulla när det kommer till tjänster. En varutransaktion sker istället vanligtvis mellan anonyma parter; en nybliven svensk ägare av en sydkoreansk bil kommer sannolikt aldrig att vara i kontakt med de arbetare som tillverkat fordonet. Tjänster kan inte heller lika lätt standardiseras på samma sätt som i varutillverkning. En konsument som överväger att inhandla en mobiltelefon kan erhålla information om produkten genom att studera diverse exemplar innan själva inköpet. Konsumenten kan också få information om mobiltelefonen från andra ägare av samma produkt. Visserligen kan en potentiell köpare av en viss tjänst också försöka skapa sig en bild av tjänsten genom att fråga andra kunder om deras upplevelse av tjänsten, men det 34 utlandsfödda och företagens internationalisering
finns en betydande skillnad. Aktiviteten ska genomföras igen; på ett sätt produceras tjänsten igen från grunden. Det existerar sällen en exakt kopia av tjänsten som konsumenten kan inspektera innan transaktionen genomförs. Detta faktum skapar ett stort behov av förtroende mellan utförare och kund. Eftersom kunden aldrig kan tillskaffa sig fullständig kunskap om tjänsten innan själva utförandet och eftersom utföraren aldrig fullt ut kan garantera på förhand att tjänsten kommer att leva upp till kundens förväntningar, måste det finnas ett visst mått av förtroende för att affären ska bli av. Kravet på den personliga relationen försvåras ytterligare om utförare och kund exempelvis talar olika språk eller saknar gemensam kulturell referensram. De karaktärsdrag hos tjänster som har beskrivitis ovan gör att tjänster också levereras på delvis andra sätt än vad som är vanligt för varor. Förutom att skicka en tjänst elektroniskt över gränsen är det vanligt att tjänster levereras genom att konsumenten eller producenten möts i den enas hemland eller genom att producenten etablerar sig i konsumentens hemland (WTO, 2010). Mot bakgrund av de särskilda utmaningar i form av informationsutbyte och förtroendeskapande som möter tjänstehandeln bör utlandsfödda ha särskilt stor potential att underlätta den typen av utrikeshandel. Därför är forskning om utlandsfödda och tjänstehandel särskilt angelägen. 4.3 Beskrivning av empirisk analysansats samt data Utifrån en teoretisk modell härleder Hatzigeorgiou och Lodefalk (2014b) hur investeringar i utländska nätverk påverkar företagens utrikeshandel. Utifrån en exportintäktsfunktion, liksom kunskapen om relevanta faktorer på företags- och landnivå, konstruerar författarna en ekvation med syfte att skatta företags exportintäkter betingat av: Investeringar i handelsgenvägar via utlandsföddas tjänster Företagsstorlek Arbetskraftsproduktiviteten i företaget Huruvida företaget ingår i en multinationell koncern Tidigare erfarenhet av internationell handel Humankapitalsintensitet samt kapitalintensitet i företaget Aktuella länders BNP och populationsstorlek Det totala antalet utlandsfödda i landet Förutom dessa variabler inkluderas variabler som kontrollerar för icke-observerbara, men relevanta, faktorer på företags-, industri- och landnivå. 11 11. Till skillnad från den beroende variabeln och de flesta kontrollvariabler är inte huvudvariabeln utlandsfödda anställda logaritmerad eftersom många företag saknar anställda som är födda utanför Sverige. Följaktligen tolkas koefficienten som en s k semi-elasticitet. entreprenörskapsforum 35
kapitel 4 utlandsfödda och tjänstehandeln Avseende huvudvariabeln investeringar i handelsgenvägar genom utlandsföddas tjänster kan företag erhålla sådana tjänster genom att köpa dessa externt, eller genom att anställda utlandsfödda i företaget. Däremot anses externa inköp vara sammankopplade med större svårigheter jämfört med att anställa en utlandsfödd person direkt i företaget. 12 Den empiriska ansatsen tillämpas på mikrodata från fem av SCBs databaser. Den sammanställda statistiken omfattar svenska tillverknings- och tjänsteföretag med minst tio anställda mellan åren 1998-2007. I statistiken ingår förutom detaljerad information om företagens verksamhet, anställda och tjänstehandel även specifik data om anställdas födelseland. 13 Makrodata hämtas främst från Världsbanken och forskningsinstitutet Centre d Etudes Prospective et d Informations Internationales samt från Heritage Foundation. Om en anställd är utlandsfödd inkluderas information om hur länge personen varit bosatt i Sverige liksom dennes utbildning. 4.4 Utlandsföddas roll för företagens tjänsteexport resultat Antalet utlandsfödda i arbetskraften ger högre tjänsteexport Utifrån ansatsen ovan skattas ett samband mellan utlandsfödda i svenska företag och företagens export av tjänster. Efter att både ha rensat för företagsspecifika faktorer (såsom totalt antal anställda och produktivitet) liksom för väsentliga makrofaktorer (såsom BNP och befolkningsstorlek) påvisar analysen att anställning av ytterligare en utlandsfödd person i genomsnitt är sammankopplat med 2,5 procents mer tjänsteexport till den anställdes ursprungsland. Även sannolikheten att företaget exporterar tjänster till landet i fråga ökar med anställning av ytterligare en utlandsfödd. Utbildning stärker sambandet mellan utlandsfödda och företagens tjänsteexport men tid i Sverige försvagar sambandet För att analysera hur migranters tid i Sverige och hur deras utbildning inverkar på företagens tjänsteexport kategoriseras de i olika grupper. Tre av grupperna fångar tidsdimensionen: personer som invandrat nyligen (inom den senaste treårsperioden), 12. För att hantera flera av de förestående metodologiska risker som genomsyrar denna typ av analys som tidigare diskuterats, exempelvis i termer av omvänd kausalitet anammas förutom en eftersläpningsansats även en s k Generalized Method of Moments-estimator med ett instrument för utlandsfödda i arbetskraften. Instrumentet består av det genomsnittliga antalet utlandsfödda från ett specifikt land som är anställda i andra företag inom samma avgränsade näringslivsbransch. Denna ansats används för att dra slutsatser om det kausala sambandet mellan investeringar i handelslänkar via anställning av utlandsfödda i arbetskraften och påföljande internationalisering i form av tjänstehandel. 13. Den tjänstehandel som omfattas är den som levereras över gränser eller genom att konsumenten eller producenten tillfälligt rör sig över landgränser, därmed fångas majoriteten av tjänstehandeln. Däremot ingår inte leverans av tjänster via utländska dotterbolag på grund av bristande dataunderlag. 36 utlandsfödda och företagens internationalisering
de som varit bosatta i Sverige medellång tid (fyra till tio år), samt de som invandrat för länge sedan (längre än tio år). Utlandsfödda delas även in i två grupper utifrån utbildningsnivå. Den ena gruppen består av utlandsfödda personer med enbart grundutbildning (upp till gymnasienivå) och den andra av utlandsfödda med eftergymnasial utbildning. Resultaten från denna analys tyder på att utlandsfödda med högre utbildning är positivt förknippade med tjänstexport hos företagen medan de med lägre utbildning inte är det. Allra starkast länk till företagens tjänsteexport till utlandsföddas ursprungsländer har personer med eftergymnasial utbildning som har befunnit sig kort tid i Sverige (kortare än fyra år). Sambandet med tjänsteexporten för denna grupp är omkring sju gånger starkare än det generella sambandet; att anställa ytterligare en utlandsfödd med eftergymnasial utbildning som bott kort tid i Sverige är sammankopplat med 18 procents högre tjänsteexport. Betydelsen av nätverk och kontakter belyses av att det skattade sambandet mellan högutbildade utlandsfödda och företagens tjänsteexport vilket är lägre för personer som bott längre än tre år i Sverige. För de med eftergymnasial utbildning är dock sambandet alltjämt närvarande efter tre år och skiljer sig inte markant mellan utlandsfödda som bott mellan 4-10 år i Sverige jämfört med de som bott i landet längre än tio år. Exporterfarenhet påverkar utlandsföddas samband med tjänsteexporten Tidigare erfarenhet av internationella affärer är enligt litteraturen viktigt avseende i vilken utsträckning som företag handlar med omvärlden idag. Eftersom bristande exporterfarenhet innebär större osäkerhet och högre kostnader för att handla med en främmande marknad kan det tänkas att utlandsfödda som antas kunna sänka handelskostnader, minska osäkerhet och öka efterfrågan har en särskild möjlighet att främja handel för företag med mindre erfarenhet av internationella affärer. För att testa om denna hypotes stämmer delas företagen in i olika grupper baserat på deras erfarenheter av export. Mycket riktigt tyder resultaten av analysen på att kopplingen mellan att anställa utlandsfödda och tjänsteexport till ursprungsländerna är starkare för mindre exporterfarna företag. Sambandet mellan att anställa ytterligare en utlandsfödd i arbetskraften och tjänsteexport är mer än dubbelt så starkt för företag utan erfarenhet av varuexport till ursprungslandet jämfört med i den generella skattningen och ungefär fem gånger så starkt för företag utan tidigare erfarenhet av att exportera tjänster överhuvudtaget. Mer komplexa tjänster innebär ökad potential hos utlandsfödda att främja export Som tidigare nämnts brukar forskningen om migration och handel försöka analysera om det verkligen är via information och kontakter som migration påverkar internationaliseringen genom att testa hur utlandsfödda påverkar handeln med olika produkter. Som också diskuterats antas s k differentierade varor vara extra känsliga för informationshinder och bristande förtroende mellan köpare och säljare, de är högt förädlade entreprenörskapsforum 37
kapitel 4 utlandsfödda och tjänstehandeln produkter som oftare ses som speciella eller till och med unika. Motsatsen är de s k homogena varorna, som i större utsträckning betraktas som utbytbara. Inom tjänstehandeln finns en tydlig koppling till detta resonemang. Förutom att tjänster överlag förväntas vara mera beroende av information och förtroendefulla relationer än varor, kan mer komplicerade tjänster antas vara extra känsliga för dessa typer av handelshinder jämfört med mindre avancerade tjänster. Denna hypotes undersöksgenom att tjänster kategoriseras utifrån deras komplexitet. Resultaten antyder att exporten av komplexa tjänster är särskilt beroende av information och förtroende, vilket i så fall innebär att utlandsfödda kan spela en särskilt viktig roll för att främja företags export av sådana tjänster. Författarna finner att sambandet mellan utlandsfödda anställda och svenska företags tjänsteexport är omkring 50 procent starkare avseende avancerade tjänster jämfört med enklare tjänster. 38 utlandsfödda och företagens internationalisering
Kapitel 5 Utmaningar för Sverige Kunskapen om hur utlandsfödda kan främja internationalisering, inte minst vad gäller de nya resultaten om utlandsföddas särskilda betydelse för tjänstehandeln, bör vara särskilt betydelsefulla för ett land som Sverige. Insikten om denna möjlighet är sammankopplad med två av landets stora samhällsutmaningar. För det första handlar det om att svenska företag möter nya och i vissa fall ökande hinder för internationalisering, liksom en allt intensivare global konkurrens som riskerar att särskilt missgynna företag från en liten, marknadsvänlig och öppen ekonomi som Sverige. Globaliseringen och nya länders inmarsch på de internationella marknaderna innebär ökade affärsmöjligheter. Det påverkar samtidigt marknadsklimatet för svenska företag när de ska konkurrera med företag från traditionellt sett mindre öppna och marknadsmässigt orienterade länder. Att Sverige har tappat världsmarknadsandelar i varuexporten behöver därför inte enbart bero på ökad konkurrens generellt. Det kan även bero på en mer snedvriden konkurrens globalt. För det andra handlar det om en svensk arbetsmarknad i omdaning samt ett fortsatt stort utanförskap och alltjämt låg integration bland utlandsfödda på arbetsmarknaden. Samtidigt beräknas 1,6 miljoner människor i Sverige gå i pension mellan 2010 och 2015 (Arbetsförmedlingen, 2010), vilket kan leda till arbetskraftsbrist. År 2030 beräknas t ex underskottet av ingenjörer i Sverige uppgå till 50 000 (SCB, 2013). Ett sätt att tillgodose kompetens- och arbetskraftsbehovet i näringsliv och offentlig sektor är att öka sysselsättningen bland utrikesfödda, vilken är avsevärt lägre än för inrikesfödda. Här beskrivs hur dessa två problemkomplex företagens internationalisering samt integrationen av utlandsfödda hänger ihop. Inledningsvis förklaras bakgrunden till respektive utmaning. Genom ett och samma policymål, ökad sysselsättning bland utrikesfödda, kan det finnas en möjlighet att möta båda huvudutmaningarna samtidigt. Lärdomar för Sverige diskuteras i sista kapitlet. entreprenörskapsforum 39
kapitel 5 utmaningar för sverige 5.1 Utmaning internationalisering Den ökande internationaliseringen av det svenska näringslivet över tid speglar inte ett problemfritt tillstånd för svenska företag (t ex Ketels, 2012). Fortfarande handlar endast en minoritet av de svenska företagen med andra länder. År 2006 var det endast 15 procent av företagen som exporterade och blygsamma sex procent av försäljningen härrör i genomsnitt från export. Bland de små företagen, de med upp till nio anställda, som utgör en majoritet av företagen i Sverige, exporterade endast tre procent. Tabell 4. Exporten hos svenska tillverkningsföretag Små Medel Stora Samtliga Andel exportörer (%) 3,2 31,2 80,7 15,2 Exportintensitet (%) 1,4 11,3 32,5 5,9 Antal destinationer 0,2 3,6 19,3 2,4 Antal produkter 0,1 1,9 10 1,3 Not: Företagsstorlek baseras på antal anställda där små företag har 1-9 anställda, medelstora har 10-49 anställda och stora företag har fler än 49 anställda. Exportörer är de företag vars export överstiger 1,5 miljoner kronor under ett år. Exportintensitet är exportens värde som andel av företagets totala försäljning i genomsnitt inom varje storleksklass. Antal destinationer/antal produkter är medelvärdet av antalet exportmarknader/antal exportprodukter inom varje storleksklass. Källa: Eliasson m fl (2012). Som tidigare beskrivits upplever många företag det kostsamt och besvärligt att bedriva utrikeshandel, särskilt små och medelstora företag. Kombinationen av nya slags hinder som uppstår när företag handlar med mer avancerade produkter eller tjänster, makroekonomiska faktorer liksom intåget av nya tillväxtländer på den globala marknadens spelplan, innebär en betydande utmaning för internationaliseringen av det svenska näringslivet. De senaste årens kriser har skakat om världsmarknaderna och försämrat utsikterna för många svenska företag. När finanskrisen slog till 2008 dök den internationella efterfrågan. Konkurrensen om kvarvarande kontrakt hårdnade drastiskt. Det fanns en betydande oro för ökad protektionism i krisens spår (Baldwin och Evenett, 2009; Kee m fl, 2010), en oro som till viss del materialiserades genom nya och värre handelshinder (Georgiades och Gräb, 2013). Att finanskrisen efterföljdes av en europeisk skuldkris förbättrade inte läget för svenska företag då EU står som mottagare för omkring 60 procent av den svenska exporten. Den skuldkris som drabbat stora delar av Europa, och delvis även USA, har dock inte bara påverkat Sverige och den globala ekonomin på kort sikt genom lägre efterfrågan och högre arbetslöshet. Krisen har påskyndat en trend som länge kunnat skönjas, genom att tyngdpunkten i världsekonomin flyttar allt längre bort ifrån Sverige; ifrån traditionella industriländer i vår geografiska närhet mot nya tillväxtmarknader i fjärran. Svenska företag har sedan 1970-talet förlorat varumarknadsandelar globalt. 40 utlandsfödda och företagens internationalisering
År 1990 stod höginkomstländerna inom OECD för 63 procent av världens samlade produktion. Denna andel var år 2010 nere på 51 procent. De s k BRIC-länderna Brasilien, Ryssland, Indien och Kina har däremot stadigt ökat sin andel av världsekonomin, även om tillväxttakten på senare år minskat, och i Rysslands fall nästintill avstannat. Länderna bidrar nu med en omkring en fjärdedel av världens samlade produktion, en ökning med över 10 procentenheter sedan 1990 (Världsbanken, 2013). När förhållandena i den globala ekonomin förändras måste företagens strategier för internationalisering förnyas. Fokus på traditionella marknader i Norden och Europa kommer i framtiden sannolikt vara otillräckligt för att maximera tillväxten i svenska företag. Blicken behöver höjas bortom redan mogna marknader. Fler typer av produkter och tjänster måste handlas internationellt. För att detta ska bli verklighet krävs bättre förutsättningar för företag att handla med omvärlden. 5.2 Utmaning integration År 2011 var andelen förvärvsarbetande utlandsfödda 30 procent lägre än för inrikesfödda (SCB, 2013d). Utlandsfödda fastnar i långtidsarbetslöshet i högre utsträckning. Matchningen mellan utbildning, erfarenhet och arbete fungerar sämre för utlandsfödda, särskilt för kvinnor (Olli Segendorf och Teljosuo, 2011). Andelen utlandsfödda i Sverige har ökat betydligt som ett resultat av en positiv nettoinvandring under hela efterkrigstiden. År 1940 utgjorde de utlandsfödda bara en procent av Sveriges totala befolkning. Tre decennier senare hade siffran stigit till omkring sju procent, och ligger på omkring 15 procent idag (SCB, 2013b). Figur 4 visar andelen personer som är födda utomlands i en rad olika OECD-länder. Traditionellt har länder såsom USA, Kanada, Nya Zeeland och Australien tillhört de största och mest populära destinationerna för emigranter. Dessa länder tillhör fortfarande toppskiktet vad gäller andelen utlandsfödda i befolkningen. Störst procentuell ökning av andelen utlandsfödda mellan åren 2000 och 2006 har skett på Irland samt i Finland och Österrike. Åtminstone i Finlands fall kan detta förklaras med att ökningen skett från en mycket låg nivå. För Sveriges del har Irak under senare år stått för det största inflödet av utlandsfödda. År 2007 invandrade 15 200 personer från Irak och året därpå 12 103 personer. Denna ström av inkommande irakier har resulterat i att Irak nu är det land varifrån de flesta icke-nordiska utlandsfödda har sitt ursprung. Det totala antalet utlandsfödda från ett och samma land immigrantstocken är dock alltjämt störst avseende Finland. Det existerar en betydande skillnad i integrationen på arbetsmarknaden mellan gruppen utrikes födda och inrikes födda personer på den svenska arbetsmarknaden. 14 14. Denna rapport behandlar begreppet integration i arbetsmarknadstermer där exempelvis låg integrationsnivå definieras som en påtaglig skillnad i sysselsättning mellan utrikes och inrikes födda personer i Sverige. Denna användning fyller rapportens syfte men det är långt ifrån ett heltäckande begrepp i alla avseenden då det även finns andra aspekter av integration/ segregation, t ex utbildning och boende. entreprenörskapsforum 41
kapitel 5 utmaningar för sverige Avvikelsen är särskilt stor vid jämförelse av sysselsättningsgrad utifrån kön, där utrikes födda kvinnor har den lägsta graden av sysselsättning, omkring 60 procent. Detta är närmare 20 procentenheter lägre än för inrikes födda kvinnor och ungefär tio procent lägre än för utrikes födda män (SCB, 2013c). Gapet i sysselsättningsgrad mellan inrikes- och utrikesfödda har varit bestående under lång tid. Skillnaden har ökat sedan slutet av 1980-talet. Under 1990-talet minskade sysselsättningen betydligt mer för utrikesfödda än för befolkningen i stort. Exempelvis föll sysselsättningen för utrikes födda kvinnor från strax över 70 procent i slutet av 1980-talet till nära 50 procent under loppet av tio år. Under senare år har en viss återhämtning skett, vilket återställt sysselsättningsskillnaden till nivån som fanns i början av 1990-talet. Figur 4. Andelen utlandsfödda i olika OECD-länder (%) 35 30 2000 2000-2006 25 20 15 10 5 0 Mexico Turkiet Ungern Finland Tjeckien Portugal Danmark Frankrike Norge Storbritannien Nederländerna Tyskland Belgien Sverige USA Österrike Irland Kanada Nya Zeeland Australien Schweiz Luxemburg Not: De mörkare grå staplarna visar utlandsfödda som andel av den totala befolkningen år 2000. De ljusare staplarna visar den procentuella förändringen av andelen utlandsfödda under perioden 2000-2006. Källa: OECD (2009b). Sysselsättningen bland utrikes födda personer på den svenska arbetsmarknaden kan förklaras av en rad olika faktorer. Tid i Sverige utgör en viktig förklaringsfaktor som är positivt sammankopplad med högre sysselsättning (SCB, 2013d). Skillnaden i sysselsättning mellan inrikes- och utrikesfödda hänger till viss del ihop med ursprungsland, där låg sysselsättning främst återfinns bland utlandsfödda med ursprung utanför Europa. Särskilt personer födda i Asien eller Afrika uppvisar låg sysselsättning. Gapet mellan inrikes- och utrikesfödda varierar med ålder. Störst skillnad finns bland yngre respektive äldre personer som är födda utomlands, medan generellt sett fler i 42 utlandsfödda och företagens internationalisering
gruppen 30-50 år har arbete. Utrikesfödda med endast förgymnasial utbildning har i genomsnitt lägre sysselsättning. I Sverige kommer ungefär hälften av invandrarna från andra utvecklade OECDländer. Ungefär en fjärdedel har sitt ursprung i Asien/Oceanien, nästan en femtedel i övriga Europa (utanför OECD) och ungefär sex procent vardera i Latinamerika eller Afrika. Fördelningen mellan olika grupper baserat på ursprungsregion liknar i stort genomsnittet för OECD, med skillnaden att andelen från Latinamerika är mindre, att även andelen från Afrika är något mindre, samtidigt som andelen från övriga Europa är större. Jämfört med Sverige har Belgien och Frankrike, liksom delvis Portugal, en högre andel afrikanska invandrare. Detta speglar delvis det faktum att dessa länder haft kolonier i Afrika. I en komparativ jämförelse tillhör Sverige ett av de länder där skillnaden i förvärvsgrad mellan inrikes- och utrikesfödda är som störst, se figur 5. Internationellt jämförbar statistik baserat på en grupp av 27 höginkomstländer visar att Sverige har näst störst skillnad mellan inrikes- och utrikesföddas sysselsättningsgrad (OECD, 2013). Figur 5. Sysselsättningskvot mellan inrikes- och utrikesfödda i olika OECD-länder 1,20 Män Kvinnor 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Not: Statistiken rör år 2012. Sysselsättningskvot=1 innebär att förvärvsgraden mellan inrikes- och utrikesfödda är densamma (oavsett faktisk nivå). Genomsnittligt värde för sysselsättningskvoten i gruppen av 27 OECD-länder 2012 var 1 för män (standardavvikelse 0,09) och 0,9 för kvinnor (standardavvikelse 1,1). Källa: OECD (2013). entreprenörskapsforum 43
44 utlandsfödda och företagens internationalisering
Kapitel 6 Avslutande diskussion och lärdomar för Sverige Denna rapport har visat hur utlandsfödda personer har potential att gynna svenskt näringsliv genom att främja företagens internationalisering. Utlandsfödda kan minska det kommersiella avståndet mellan sitt nuvarande hemland och sina ursprungsländer genom att sänka informationsbarriärerna och öka förtroendet. Med hjälp av en särskild studie har det studerats om svenska företag kan använda utlandsfödda som ett instrument att främja sin internationalisering i form av ökad tjänsteexport. Detta bör vara extra relevant för företagen eftersom tjänstehandeln är mer beroende av friktionsfri information och ett högt mått av förtroende mellan köpare och säljare. Även om fler studier behövs för att bekräfta sambandet indikerar resultaten att företagen genom att anställa ytterligare en utlandsfödd person kan öka exporten till respektive ursprungsland med två procent, i genomsnitt. Sambandet är starkare för företag med mindre erfarenhet av internationella affärer. Genomlysningen av den tidigare forskningen om migration och internationalisering, liksom studien, pekar mot att åtgärder för att öka integrationen av utrikes födda personer på arbetsmarknaden har möjlighet att samtidigt möta två av Sveriges viktigaste utmaningar: utanförskapet samt den allt hårdare internationella ekonomiska konkurrensen. Detta är rapportens viktigaste övergripande lärdom för Sverige. Nedan diskuteras hur utlandsföddas möjligheter att främja företagens internationalisering bättre skulle kunna tillvaratas, utifrån fyra rekommendationer som rör alltifrån regler för utrikeshandel och migration till rådgivning om internationalisering. Därefter ges några reflektioner avseende utlandsföddas potential över länder och över tiden liksom innebörden av existerande luckor i forskningen. entreprenörskapsforum 45
kapitel 6 avslutande diskussion och lärdomar för sverige 6.1 Rekommendationer Rekommendation 1: Införliva frågor om migration i det handelspolitiska ramverket En angelägen lärdom är att information och förtroende sannolikt har blivit allt viktigare för svenska företags internationalisering ett resultat av teknologisk utveckling, framväxten av fragmenterade produktionskedjor, tjänstefiering och ökad samt förändrad global konkurrens. De gamla recepten för ökad internationalisering och tillväxt främst i form av förhandlingar om lägre tullar och icke-tariffära hinder för varuhandeln hos redan viktiga handelspartners är därför otillräckliga. I det multilaterala handelssystemet existerar regler om rörlighet för personer som ska utföra tjänster på en främmande marknad (leverans enligt det s k Mode 4). Detta regelverk är dock strikt avgränsat, avser inte den reguljära arbetsmarknaden och används endast i begränsad utsträckning. Handelspolitiken bör i detta avseende fördjupas men också breddas till att explicit inkludera migration. Rekommendation 2: Öka och sprid kunskapen om utlandsföddas potential att främja internationalisering Även om utlandsfödda uppenbarligen kan bidra till att lösa de problem som företagen själva listar som hinder för deras internationalisering, tycks många företag inte känna till och tillvarata den internationaliseringsfrämjande potentialen hos de utlandsfödda. I en företagsundersökning tillfrågades närmare 1 200 svenska företag, mestadels med färre än 50 anställda, om internationalisering och arbetskraftens sammansättning. Omkring 40 procent av de svarande företagen exporterade och/eller importerade. Av företagen med utlandsfödda anställda uppgav färre än en tiondel att de utlandsföddas kunskaper om marknaderna i sina ursprungsländer eller deras kontakter hade påverkat anställningsbeslutet. Däremot uppgav omkring 52 procent av företagen att dessa kunskaper och kontakter inte alls var viktiga för anställningen. 15 Detta ger en indikation på att kunskapen om utlandsföddas betydelse för ökad internationalisering inte fullt ut har nått företagen, snarare än att företagen gjort ett aktivt val att bortse från denna potential hos utlandsfödda. Mot denna bakgrund kan en lärdom för policy vara att kunskapen behöver öka i näringslivet om vilka möjligheter som anställning av utlandsfödda kan innebära för att enklare lyckas med internationalisering. Offentliga aktörer som arbetar med att främja internationalisering kan i detta avseende spela en viktig roll. I den information som ges till de företag som deltar i olika internationaliseringsfrämjande insatser bör även ingå information, fakta och exempel som belyser hur företag kan tjäna på att anställa utlandsfödda eller på andra sätt tillvarata utlandsföddas humankapital i termer av förenklad och mer framgångsrik internationalisering. 15. Undersökningen utfördes av organisationen Företagarna under mars och april 2013. Omkring 4000 företag tillfrågades att ingå i undersökningen totalt. Svarsfrekvensen är i linje med andra liknande undersökningar. 46 utlandsfödda och företagens internationalisering
Förutom att uppmuntra näringslivet internationalisering i allmänhet bör ökad kännedom av detta slag även kunna ge svenska företag ett försprång vad gäller affärer på snabbväxande marknader långt ifrån Sverige, där många utlandsfödda i Sverige idag har sina rötter. Dessutom kan detta öka arbetskraftsdeltagandet hos utrikesfödda i stort. Efterfrågan på arbetskraft med internationell kompetens och erfarenhet bör i sin tur resultera i ett minskat utanförskap, ökad utrikeshandel och investeringar överlag. Detta gäller inte minst handel med tjänster, som blir allt viktigare för den svenska ekonomin. Rekommendation 3: Ta tillvara utlandsföddas kompetens, utbildning och kontakter Utlandsföddas potential att främja internationalisering bör också kunna förstärkas genom att bättre tillvarata existerande kompetens, utbildning och genom att förbättra möjligheterna att upprätthålla nätverk och kontakter i ursprungsländerna. Utlandsföddas förmåga att påverka företagens internationalisering förefaller gå igenom informationsspridning och genom att öppna dörrar för företag via nätverk och kontakter. Denna förmåga kan antas vara högre bland utbildade personer. Potentialen kan därmed maximeras genom att bättre nyttiggöra utlandsföddas befintliga utbildning, exempelvis genom en snabbare validering av tidigare kompetens, bättre matchning mellan utbildning och arbetsuppgifter eller genom vidareutbildning. Det är sannolikt också viktigt att uppmuntra utlandsfödda personer att hålla sina nätverk levande även efter att de invandrat till Sverige. Det kan även vara motiverat att undersöka möjligheterna att underlätta och kanske t o m främja cirkulär migration, dvs att människor flyttar fram och tillbaka mellan länder, även om mer forskning behövs på området. En annan lärdom rör de utlandsfödda som befinner sig i Sverige temporärt. Det kan t ex röra sig om gästforskare samt utländska studenter på universitet och högskolor. Dessa individer sitter på en inneboende förmåga att agera broar mellan svenska företag och sina hemländer. Deras potential går alltså bortom det tillskott som de innebär för svensk akademi. Mot den bakgrunden är det viktigt att utländska akademiker, experter, entreprenörer och investerare i högre utsträckning ges möjlighet till permanent uppehållstillstånd i Sverige. Avseende utländska akademiker bör de få bättre förutsättningar att söka jobb eller starta företag även efter att deras utbildning formellt avslutats. Rekommendation 4: Underlätta internationaliseringen av utlandsföddas företag I Sverige drivs ungefär vart åttonde småföretag av en person med utländsk bakgrund (Tillväxtverket, 2012). Bland unga företagare är andelen ännu fler (företagare upp till 30 års ålder). Inom denna grupp drivs en femtedel av företagen av personer med utländsk bakgrund. De flesta företag som drivs av personer med utländsk bakgrund är emellertid små och återfinns främst inom branscherna hotell och restaurang, handel och juridik samt inom ekonomi. Som exempel kan nämnas att drygt hälften av företagen inom hotell entreprenörskapsforum 47
kapitel 6 avslutande diskussion och lärdomar för sverige och restaurang drivs av personer med utländsk bakgrund, medan motsvarande andel är försvinnande liten inom tillverkning, där företag som drivs av personer med svensk bakgrund nästan uteslutande dominerar. De flesta personer med utländsk bakgrund som driver företag i Sverige har verksamhet i branscher som traditionellt inte uppvisar en hög internationaliseringsgrad. Trots det råder ingen märkbar skillnad mellan företag som drivs av personer med utländsk respektive svensk bakgrund avseende import och export. I båda grupperna exporterar omkring 12-13 procent av företagen (Tillväxtverket, 2011). En tolkning av detta är att de utlandsfödda företagarna exporterar i högre utsträckning än vad som är förväntat utifrån de branscher de är verksamma i. Statistiken om företagare med utländsk bakgrund ger alltså en fingervisning om att deras potential att främja internationalisering inte enbart är avgränsat till anställning i redan existerande svenska företag. De kan också främja handel genom eget företagande. Samtidigt är det något av en paradox att utlandsfödda egenföretagare framförallt verkar i branscher med lägre genomsnittlig potential för internationalisering och att de jämfört med inrikesfödda i större utsträckning verkar se sin marknad som den lokala snarare än den nationella eller internationella (Tillväxtverket, 2009). En förklaring kan vara att företag som drivs av personer med utländsk respektive svensk härkomst möter olika slags hinder för internationalisering. Forskningen ger stöd för att de hinder som anges i undersökningar och som t ex anger bristande information om utlandsmarknader och svårigheter att knyta de rätta kontakterna, eller att hitta de rätta representanterna utomlands, inte i lika stor utsträckning är problematiska för utlandsfödda företagare. De kan däremot möta andra slags hinder. Det finns underlag som tyder på att utlandsfödda företagare möter särskilda hinder på kreditmarknaden. En nyligen genomförd undersökning av 8 000 företag påvisar att 53 procent av företagarna med utomeuropeisk härkomst som sökt lån har fått avslag, jämfört med 25 procent av företagarna med svensk bakgrund (Aldén och Hammarstedt, 2014). Beslutsfattare bör därför överväga möjligheter att förmå utlandsfödda företagare att i större utsträckning rikta in sig på internationella affärer genom att identifiera och förenkla regler och minska andra begränsande hinder. Bättre möjligheter för utlandsfödda företagare att erhålla krediter för att rikta in sin verksamhet mot internationella affärer kan vara ett sätt att bättre tillvarata den potential som utlandsfödda har att öka svenskt näringslivs internationalisering. Ett sätt kan vara att förbättra informationen om tillgängliga erbjudanden från marknadskompletterande aktörer såsom ALMI. Det s k exportlånet som ALMI i samarbete med andra offentliga aktörer erbjuder småföretag bör i högre utsträckning kunna användas av utlandsfödda företagare. Kokko (2013) noterar att omsättningen och efterfrågan på exportlånet har varit blygsam sedan dess introduktion 2007, vilket delvis förklaras av brist på information och kunskap om lånet. 48 utlandsfödda och företagens internationalisering
6.2 Reflektioner Utlandsföddas potential över länder och över tiden Precis som sambandet mellan utlandsfödda och internationalisering kan skilja sig åt beroende på utbildningsnivå och tid i Sverige, liksom för olika typer av företag, kan relationen variera mellan olika ursprungsländer. Forskningen tyder på att effekten av utlandsfödda på internationaliseringen sannolikt är större för ursprungsländer där det är särskilt kostsamt att få fram nödvändig information, och mindre för andra länder. Detta brukar vanligtvis syfta till mindre utvecklade länder. Utlandsföddas roll för internationalisering kan emellertid vara beroende av en rad andra faktorer avseende handels- eller investeringspartnern, tillika ursprungslandet. Utlandsfödda som flyr från länder i konflikt möter hinder bortom deras egen förmåga för att gynna företags handel med ursprungslandet. För länder som befinner sig i krig eller i ett annat tillstånd som föranleder flyktingströmmar är det förmodligen inte möjligt att applicera det generella sambandet mellan utlandsfödda och ökad utrikeshandel. 16 Detta överensstämmer i så fall med det faktum att Sveriges handelsutbyte alltjämt är mycket lågt med flera länder varifrån många utlandsfödda har sina rötter. Två uppenbara exempel i sammanhanget är Somalia och Syrien. Personer födda i Somalia och Syrien tillhör den tionde respektive fjortonde största gruppen utlandsfödda i Sverige (2012), men det bör inte förvåna någon att Sveriges handel med dessa länder inte nödvändigtvis följer forskningens förutsägelser. Däremot kan det ändå vara så att handeln med ett land som Somalia är betydligt högre pga invandringen därifrån än vad annars hade varit fallet. Antalet personer födda i Somalia ökade enligt den svenska offentliga statistiken med närmare 240 procent under perioden 2000-2012. Den svenska varuexporten till Somalia ökade under samma period med omkring 1 000 procent, om än från en minimal nivå (SCB, 2013b). Det faktum att länder inte är dömda till en förutbestämd utvecklingsnivå, sätter insikterna om migrationens internationaliseringsfrämjande potential i ett bredare tidsperspektiv. Historien visar på flera intressanta exempel, både i närtid och längre tillbaka i tiden. Med anledning av en statskupp och efterföljande militärdiktatur i Chile tog Sverige 1973 emot 13 000 chilenska flyktingar. Under flera år flydde personer från Chile för att söka sig en fristad i Sverige. Idag uppgår antalet personer födda i Chile till omkring 28 000. Trots det betydande inflödet av chilenare till Sverige under 1970-talet fanns det troligen inte någon tydlig positiv effekt på Sveriges export till Chile som ett resultat av flyktingströmmarna. Landet ansågs som instabilt och styrdes av en regim som många länder tog avstånd ifrån. På så vis liknar Chile en del länder varifrån många flyktingar som kommit till Sverige i närtid har sitt ursprung. 16. Studien för denna rapport analyserar specifikt denna aspekt genom att studera hur utlandsfödda från konfliktländer påverkar det generellt skattade sambandet mellan utlandsfödda och tjänsteexporten. För utlandsfödda som inte har sitt ursprung från ett konfliktdrabbat land är sambandet mellan utlandsfödda och företags tjänsteexport i genomsnitt tre gånger starkare jämfört med utlandsfödda från konfliktdrabbade länder. entreprenörskapsforum 49
kapitel 6 avslutande diskussion och lärdomar för sverige Militärdiktaturen i Chile omintetgjordes 1990. Därför kan det vara intressant att notera att Sveriges handel med Chile utvecklats mycket positivt under senare år. Under perioden 2000-2012 ökade varuexporten till Chile med cirka 50 procent och värdet uppgår numera till omkring tre miljarder kronor. Ett annat intressant land i sammanhanget är Irak. Sverige har tillhört ett av de länder i världen som tagit emot flest flyktingar från Irak. Under diktatorn Saddam Husseins styre ökade antalet utlandsfödda i Sverige med rötter i Irak drastiskt. Antalet personer födda i Irak uppgick redan år 2000 till närmare 50 000. Inom den efterföljande femårsperioden, under vilken diktatorn avsattes efter en internationell militär intervention, fördubblades i princip antalet irakier i Sverige. Personer födda i Irak blev snabbt den näst största gruppen utlandsfödda. Den svenska varuexporten till Irak föll av förklarliga skäl under samma period som inflödet av irakier till Sverige var som störst. Emellertid är det intressant hur utvecklingen såg ut när situationen i landet stabiliserades. Medan strömmen av flyktingar till Sverige från Irak avtog under perioden då säkerhetsläget förbättrades och landet fick en ny konstitution ökade den svenska exporten till landet påtagligt. Under perioden 2007-2012 steg varuexporten till Irak med omkring 450 procent, om än från relativt låga nivåer. Trots fortsatta oroligheter i landet höll den positiva utvecklingen i sig under 2013 då den svenska varuexporten till Irak ökade med cirka 18 procent jämfört med året innan och uppgick till omkring två miljarder kronor. Det kan jämföras med ett fall med sju procent för den totala svenska varuexporten 2013 (SCB, 2013b). Irak är fortfarande ett land som möter mycket stora problem och säkerhetsläget är alltjämt allvarligt i stora delar av landet,. Situationen har på senare tid förvärrats genom framväxten av nya säkerhetshot. Vad exemplen Chile och Irak dock visar är att utlandsfödda som med anledning av ogynnsamma förhållanden i sina ursprungsländer inte förmår att genast främja internationalisering, ändå kan komma till sin rätt när tillståndet på hemmamarknaden ändras till det bättre. Avsaknaden av omedelbar effekt underminerar inte det faktum att migration kan vara positiv kraft för länders utrikeshandel och företagens internationalisering. Det är samtidigt viktigt att understryka att det sannolikt finns begränsningar för hur mycket utanförskapet i Sverige kan minskas genom de åtgärder som föreslås i denna rapport. Att i större utsträckning tillvarata utlandsföddas potential att främja internationalisering raderar inte automatiskt sysselsättningsgapet mellan inrikesfödda och utrikesfödda, särskilt avseende personer med ursprung i länder utanför Europa. Fler insatser är nödvändiga. Några kunskapsluckor Denna rapport pekar på att om utlandsföddas fulla potential att främja internationalisering ska kunna tillvaratas, behöver sysselsättningen öka ytterligare hos den utlandsfödda delen av befolkningen. I det avseendet är det viktigt att kunskapen om utlandsföddas betydelse för företagens internationalisering ökar. Forskningen är alltjämt i sin linda och det finns flera aspekter som ännu inte analyserats. Det finns ett särskilt mervärde i fortsatt forskning som utreder betydelsen av utlandsföddas 50 utlandsfödda och företagens internationalisering
position i företagen. Är det viktigt var i företaget eller på vilken nivå en utlandsfödd är anställd? Tillvaratas kunskaper och kontakter oavsett om en utlandsfödd person jobbar på verkstadsgolvet eller sitter i ledningsgruppen för företaget? Även andra aspekter av internationalisering är värda att analysera för att nå ökad kunskap och på så vis kunna utforma lämpliga policyåtgärder. Framväxten av globala värdekedjor, ökad specialisering och just-in-time -tillverkningsprocesser resulterar exempelvis i att alltfler företag överlåter delar av den egna verksamheten på andra företag, s k outsourcing. Att använda sig av utländska företag kan vara lockande men innebär också risker, varför det finns en uppenbar möjlighet att utlandsfödda kan vara av betydelse även för denna allt viktigare aspekt av internationalisering. Betydelsen för utländska direktinvesteringar utgör ett annat exempel, liksom analyser för utvalda branscher och företag. entreprenörskapsforum 51
52 utlandsfödda och företagens internationalisering
Referenser Achtenhagen, L. (2011). Internationalization competence of SMEs. Globaliseringsforum rapport nr 1, Entreprenörskapsforum. Afman, E. R. och Maurel, M. (2010). Diplomatic relations and trade reorientation in transition countries, i van Bergeijk, P. A. och Brakman, S. (red), The gravity model in international trade: advances and applications. Cambridge, MA: Cambridge University Press. Aldén, L. och Hammarstedt, M. (2014). Diskriminering på kreditmarknaden? En enkätundersökning bland utrikes födda egenföretagare. Ekonomisk debatt 42 (6), s 50-59. Aleksynska, M. och Peri, G. (2014). Isolating the network effect of immigrants on trade. The World Economy 37 (3), s 434-455. Anderson, J. (1979). A theoretical foundation for the gravity equation. American Economic Review 69 (1), s 106 116. Anderson, J. (2011). The Gravity Model. Annual Review of Economics 3 (1), s 133 160. Anderson, J. och Marcouiller, D. (2002). Insecurity and the pattern of trade: an empirical investigation. Review of Economics and Statistics 84 (2), s 342 352. Anderson, J. och van Wincoop, E. (2003). Gravity with gravitas: a solution to the border puzzle. American Economic Review 93 (1), s 170-192. Anderson, J. och van Wincoop, E. (2004). Trade costs. Journal of Economic Literature 42 (3), s 691-751. Anderson, J. och Young, L. (2006). Trade and contract enforcement. Contributions in Economic Analysis & Policy 5 (1). Arbetsförmedlingen (2010). Generationsväxlingen på arbetsmarknaden i riket och i ett regionalt perspektiv. Rapport. Artal-Tul, A., Pallardó-Lópezb, V. och Requena-Silvente, F. (2012). The trade-enhancing effect of immigration networks: New evidence on the role of geographic proximity. Economics Letters 116, s 554-557. Balding, C. (2010). Joining the World Trade Organization: what is the impact? Review of International Economics 18 (1), s 193-206. entreprenörskapsforum 53
Referenser Baldwin, R. och Evenett, S. (2009). The collapse of global trade, murky protectionism, and the crisis: recommendations for the G20. Washington DC: Centre for Economic Policy Research. Bandyopadhyay, S., Coughlin, C. C. och Wall, H. J. (2008). Ethnic networks and US exports. Review of International Economics 16 (1), s 199-213. Bastos, P. och Silva, J. (2012). Networks, firms, and trade. Journal of International Economics 87 (2), s 352-364. Becker, G. (1957). The economics of discrimination. Chicago: University of Chicago Press. Bergstrand, J. (1989). The generalized gravity equation, monopolistic competition, and the factor-proportions theory in international trade. The Review of Economics and Statistics 71 (1), s 143 153. Bernard, A. och Jensen, J. (1999). Exceptional exporter performance: cause, effect, or both? Journal of International Economics 47 (1), s 1-25. Bernard, A., Eaton, J., Jensen, J. och Kortum, S. (2003). Plants and productivity in international trade. American Economic Review 93 (4), s 1268-1290. Bernard, A., Jensen, J. och Lawrence, R. (1995). Exporters, jobs, and wages in US manufacturing: 1976-1987. Brookings Papers on Economic Activity, Microeconomics, s 67-119. Bernard, A., Jensen, J., Redding, S. och Schott, P. (2007). Firms in international trade. The Journal of Economic Perspectives, 21 (3), s 105 130. Bettin, G. och Lo Turco, A. (2008). A cross country view on South-North migration and trade. Working Paper, Hamburg Institute of International Economics/Department of Economics, Universita Politenica della Marche. Blanes, J. V. (2005). Does immigration help to explain intra-industry trade? Evidence for Spain. Review of World Economics 141 (2), s 244-270. Bo, C. och Jacks, D. S. (2012). Trade, variety, and immigration. Economics Letters 117(1), 243-246. Bowen, H. P. och Wu, J. P. (2013). Immigrant specificity and the relationship between trade and immigration: theory and evidence. Southern Economic Journal 80 (2), s 366-384. Bratti, M., Benedictis, L.D. och Santoni, G. (2012). On the pro-trade effects of immigrants. Discussion Paper 6628, Institute for the Study of Labor (IZA). Briant, A., Combes, P. och Lafourcade, M. (2009). Product complexity, quality of institutions and the pro-trade effect of immigrants, Discussion Paper 7192, Centre for Economic Policy Research. Castles, S. och Miller, M.J. (2003). The age of migration: international population movements in the modern world. Houndmills: Palgrave Macmillian. Chandra, Y., Styles, C. och Wilkinson, I. (2009). The recognition of first time international entrepreneurial opportunities: evidence from firms in knowledge-based industries. International Marketing Review 26 (1), s 30-61. Ching, H. S. och Chen, L. L. (2000). Links between emigrants and the home country: the case of trade between Taiwan and Canada, i Kohno, H., Nijkamp, P. och Poot, J. 54 utlandsfödda och företagens internationalisering
(red), Regional Cohesion and Competition in the Age of Globalization. Cheltenham: Edward Elgar. Co, C. Y., Euzent, P. och Martin, T. (2007). The export effect of immigration into the USA. Applied Economics 36 (6), s 573-583. Coughlin, C. och Wall, H. (2011). Ethnic networks and trade: intensive vs. extensive margins. Economics Letters 113 (1), s 73-75. Creusen, H. och Lejour, A. (2013). Market entry and economic diplomacy. Applied Economics Letters 20 (5), s 504-507. Davidson, R. och MacKinnon, J. (2009). Econometric theory and methods. New York, NY: Oxford University Press. Deardorff, A. (1998). Determinants of bilateral trade: does gravity work in a neoclassical world? i Frankel, J. (red), The regionalization of the world economy. Chicago: Chicago University Press. Dollar, D. (1992). Outward-oriented developing countries really do grow more rapidly: evidence from 95 LDCs, 1976-85. Economic Development and Cultural Change 40 (3), s 903-948. Dunlevy, J. (2006). The influence of corruption and language on the protrade effect of immigrants: evidence from the American states. Review of Economics and Statistics 88 (1), s 182-186. Dunlevy, J. och Hutchinson, W. (1999). The impact of immigration on American import trade in the late nineteenth and early twentieth centuries. The Journal of Economic History 59 (4), s 1043 1062. Eaton, J. och Kortum, S. (2002). Technology, geography, and trade. Econometrica 70 (5), s 1741 1779. Egger, P. och Lassmann, A. (2012). The language effect in international trade: a metaanalysis. Economics Letters 116 (2), s 221 224. Egger, P., von Ehrlich, M. och Nelson, D. R. (2012). Migration and trade. The World Economy 35 (2), s 216-241. Ehrlich, L. och Canavire Bacarreza, G. (2006). The impact of migration on foreign trade: a developing country approach. Latin American Journal of Economic Development (6), s 125-146. Eichengreen, B. och Irwin, D. (2010). The slide to protectionism in the Great Depression: who succumbed and why? The Journal of Economic History 70 (4), s 871-897. Ekman, J. (2006). Sverige speglas i pizzan. Sveriges Radio, 1 oktober. Eliasson, K., Hansson, P. och Lindvert, M. (2011). Do firms learn by exporting or learn to export? Evidence from small and medium-sized enterprises. Small Business Economics 39 (2), s 453-472. Elsass, P. och Veiga, J. (1994). Acculturation in acquired organizations: a force-field perspective. Human Relations 47 (4), s 431-431. Eriksson, K., Johanson, J. och Majkgard, A. (1997). Experiential knowledge and cost in the internationalization process. Journal of International Business Studies, 28 (2), s 337-360. entreprenörskapsforum 55
Referenser Exportrådet (2010). Tjänsteexporten den snabbast växande sektorn i svensk ekonomi. Stockholm: Exportrådet. Faustino, H. C. och Leitão, N. C. (2008). Using the gravity equation to explain the Portuguese immigration-trade link. Working Paper 12, Technical University of Lisbon School of Economics and Management, Technical University of Lisbon. Faustino, H. C. och Leitão, N. C. (2008b). Intra-industry trade: a static and dynamic panel data analysis. Working Paper 8, Technical University of Lisbon School of Economics and Management, Technical University of Lisbon. Felbermayr, G. och Toubal, F. (2010). Cultural proximity and trade. European Economic Review 54 (2), s 279 293. Felbermayr, G. och Toubal, F. (2012). Revisiting the trade-migration nexus: evidence from new OECD data. World Development 40 (5), s 928-937. Felbermayr, G., Jung, B. och Toubal, F. (2008). Ethnic networks, information, and international trade: revisiting the evidence. Annals of Economics and Statistics 97-98, s 41-70. Ferguson, S. och Forslid, R. (2013). Do embassies promote exports? Opublicerat manuskript. Ferguson, S. och Forslid, R. (2013b). Sizing up the uneven impact of embassies on Exports. Opublicerat manuskript. Flisi, S. & M. Murat, 2011. The hub continent. Immigrant networks, emigrant diasporas and FDI. Journal of Socio-Economics, 40, s 796-805. Fontagné, L. (1999). Foreign direct investment and international trade: complements or substitutes? i Science, Technology and Industry Working Papers 3, OECD. Frankel, J. A. och Romer, D. (1999). Does trade cause growth? American Economic Review 89 (3), s 379-399. Genç, M., Gheasi, M., Nijkamp, P. och Poot, J. (2011). The impact of immigration on international trade: a meta-analysis. Norface Migration Discussion Paper, s 11-20. Ghani, E., Kerr, W. och Stanton, C. (2013). Diasporas and outsourcing: evidence from odesk and India, Policy Research Working Paper 6403, The World Bank. Ghatak, S. och Piperakis, A.S. (2007). The impact of Eastern European immigration to UK trade. Economic Discussion Paper 3, Kingston University. Ghatak, S., Silaghi, M. I. P., och Daly, V. (2009). Trade and migration flows between some CEE countries and the UK. The Journal of International Trade and Economic Development 18 (1), s 61-78. Gil-Pareja, S., Llorca-Vivero, R. och Martínez-Serrano, J. A. (2007). The impact of embassies and consulates on tourism. Tourism Management 28 (2), s 355-360. Girma, S. och Yu, Z. (2002). The link between Immigration and trade: evidence from the UK. Review of World Economics 138 (1), s 115-130. Gonçalves, N. och Africano, A.P. (2009). The immigration and trade link in the European Union integration process. Working Papers 11. Department of Economics, Universidade do Porto. 56 utlandsfödda och företagens internationalisering
Good, M. (2012). How localized is the pro-trade effect of Immigration? Evidence from Mexico and the United States. Department of Economics, Florida International University. Gould, D. (1994). Immigrant links to the home country: empirical implications for US bilateral trade flows. Review of Economics and Statistics 76 (2), s 302-316. Greif, A. (1989). Reputation and coalitions in medieval trade: evidence on the Maghribi traders. The Journal of Economic History 49 (04), s 857 882. Greif, A. (1993). Contract enforceability and economic institutions in early trade: the Maghribi traders coalition. American Economic Review 83 (3), s 525 48. Greif, A. (2012). The Maghribi traders: a reappraisal? The Economic History Review 65 (2), s 445 469. Grossman, G. M. och Rossi-Hansberg, E. (2008). Trading tasks: a simple theory of offshoring. American Economic Review 98 (5), s 1978-1997. Halldin, T. (2012). Born globals. Globaliseringsforum rapport nr 3, Entreprenörskapsforum. Handley, K. (2012). Exporting under trade policy uncertainty: theory and firm evidence. NBER Working Paper 17790. Hanson, G. (2010). International migration and the developing world, i Rodrik, D. och Rosenzweig, M. (red), Handbook of development economics, volym 5, nummer 6. Hatton, T.J. och Williamson, J.G. (1998). The age of mass migration: causes and economic impact. Oxford: Oxford University Press. Hatzigeorgiou, A. (2009). Migration och handel uppmuntrar invandring utrikeshandel? Ekonomisk debatt 37 (7), s 23-36. Hatzigeorgiou, A. (2010). Migration as trade facilitation: assessing the links between international trade and migration. The BE Journal of Economic Analysis & Policy, 10 (1). Hatzigeorgiou, A. (2010b). Does immigration stimulate foreign trade? Evidence from Sweden. Journal of Economic Integration, 25 (2), s 376-402. Hatzigeorgiou, A. (2013). Information, networks and trust in the global economy. Lund Economic Studies 174. Hatzigeorgiou, A. och Lodefalk, M. (2011). Mångfald och internationalisering. Rapport, Tillväxtverket. Hatzigeorgiou, A. och Lodefalk, M. (2012). Utlandsfödda främjar företagens utrikeshandel. Ekonomisk debatt 12 (40), s 45-57. Hatzigeorgiou, A. och Lodefalk, M. (2013). Investigating the link between immigrant employees and firm trade. Working Paper, Lund University/Örebro University. Hatzigeorgiou, A. och Lodefalk, M. (2014). Trade, migration and integration evidence and policy implications. The World Economy, kommande. Hatzigeorgiou, A., Karpaty, P., Kneller, R. och Lodefalk, M. (2014). Offshoring and immigration: firm-level evidence. Working Paper, Lund University/Örebro University/University of Notthingham. Hatzigeorgiou, A., och Lodefalk, M. (2014b). The role of foreign networks for trade in services: firm-level evidence. Working Paper 27, Entreprenörskapsforum. entreprenörskapsforum 57
Referenser Head, K. och Ries, J. (1998). Immigration and trade creation: econometric evidence from Canada. Canadian Journal of Economics 31 (1), s 47 62. Heckman, J. (2008). Econometric causality. International Statistical Review 76 (1), s 1 27. Helpman, E. och Krugman, P. (1985). Market structure and foreign trade. Cambridge, MA: MIT Press. Herander, M. och Saavedra, L. (2005). Exports and the structure of immigrant-based networks: the role of geographic proximity. Review of Economics and Statistics 87 (2), s 323 335. Hiller, S. (2011). The export promoting effect of emigration: evidence from Denmark. Discussion Paper 126, Center for European Governance and Economic Development Research. Hiller, S. (2013). Does immigrant employment matter for export sales? Evidence from Denmark. Review of World Economics 149 (2), s 369-394. Hofstede, G. (2001). Culture s consequences: comparing values, behaviors, institutions, and organizations across nations. Thousand Oaks, CA: Sage Publications. Hong, T. C. och Santhapparaj, A. S. (2006). Skilled labor immigration and external trade in Malaysia: a pooled data analysis. Perspectives on Global Development and Technology 5 (4), s 351-366. Hummels, D. (2007). Transportation costs and international trade in the second era of globalisation. Journal of Economic Perspectives 21 (3), s 131-154. Ivanov, A. V. (2008). Information effects of migration on trade. Doctoral Studiy in Economics 42, University of Mannheim. Jansen, M. och Piermartini, R. (2009). Temporary migration and bilateral trade flows. The World Economy 32 (5), s 735 753. Jansson, H. och Sandberg, S. (2008). Internationalization of small and medium sized enterprises in the Baltic Sea Region. Journal of International Management 14 (1), s 65 77. Javorcik, B., Özden, Ç., Spatareanu, M. och Neagu, C. (2011). Migrant networks and foreign direct investment, Journal of Development Economics, 94 (2), s 231-241. Johanson, J. och Vahlne, J-E. (2006). Commitment and opportunity development in the internationalization process: a Note on the Uppsala Internationalization process model. Management International Review 46 (2), s 165-178. Johanson, J. och Vahlne, J.-E. (1977). The internationalization process of the firm a model of knowledge development and increasing foreign market commitment. Journal of International Business Studies 8 (1), s 23-32. Johanson, J. och Vahlne, J.-E. (1990), The mechanism of internazionalization. International Marketing Review 7 (4), s 11-24. Johanson, J. och Wiedersheim-Paul, F. (1975). The internationalization of the firm: four Swedish cases. Journal of Management Studies 12 (3), s 305-322. Johnson, A. (1997). Inte bara valloner - Invandrare i svenskt näringsliv under 1000 år. Stockholm: Timbro. 58 utlandsfödda och företagens internationalisering
Johnson, A. (2010). Garpar, gipskatter och svartskallar: invandrarna som byggde Sverige. Stockholm: SNS Förlag. Jones, C. (1995). R&D-based models of economic growth. Journal of Political Economy 103 (4), s 759-784. Kandogan, Y. (2009). A gravity model for components of imports. Review of Applied Economics 5 (1-2), s 99-115. Kee, H., Neagu, C. och Nicita, A. (2010). Is protectionism on the rise? Assessing national trade policies during the crisis of 2008. Policy Research Working Paper 5274, Världsbanken. Ketels, C. (2012). Sweden s position in the global economy. Globaliseringsforum rapport nr 2, Entreprenörskapsforum. Kneller, R. och Pisu, M. (2011). Barriers to exporting: what are they and who do they matter to? The World Economy 34 (6), s 893-930. Koenig, P. (2009). Immigration and the export decision to the home country. Working Paper 00574972, Paris-Jourdan Sciences Econoimiques. Kokko, A. (2013). Offentliga insatser för exportfinansiering. Globaliseringsforum rapport nr 5, Entreprenörskapsforum. Kommerskollegium (2010). Vad hindrar Sveriges utrikeshandel? Företagsundersökning del 1. Kommerskollegium (2010b). At your service the importance of services for manufacturing companies and possible trade policy implication. Rapport 2. Konečný, T. (2012). Expatriates and trade. Journal of International Migration and Integration 13 (1), s 83-98. Lamy, P. (2013). Global value chains, interdependence, and the future of trade. VoXEU 18 december. Law, D., Genç, M. och Bryant, J. (2013). Trade, diaspora and migration to New Zealand. 36 (5), 582-606. Lederman, D., Olarreaga, M. och Payton, L. (2010). Export promotion agencies: do they work? Journal of Development Economics 91 (2), s 257-265. Levchenko, A. (2007). Institutional quality and international trade. The Review of Economic Studies 74 (3), s 791 819. Lewer, J. (2006). The impact of immigration on bilateral trade: OECD results from 1991-2000. Southwestern Economic Review 33 (1), s 9-22. Lewer, J. och van den Berg, H. (2009). Does immigration stimulate international trade? Measuring the channels of influence. The International Trade Journal 23 (2), s 187-230. Lodefalk, M. (2013). Tackling barriers to firm trade: liberalisation, migration and servification. Örebro Studies in Economics Dissertations; 23. McKenzie, D. (2007). Paper walls are easier to tear down. World Development 35 (11), s 2026-2039. Melitz, J. (2008). Language and foreign trade. European Economic Review 52 (4), s 667 699. entreprenörskapsforum 59
Referenser Melitz, M. (2003). The impact of trade on intra-industry reallocations and aggregate industry productivity. Econometrica 71 (6), s 1695-1725. Melitz, M. och Costantini, J. (2007). The dynamics of firm-level adjustment to trade liberalization, i Helpman m fl (red), The organization of firms in a global economy. Cambridge, MA: Harvard University Press. Mundra, K. (2012). Immigration and trade creation for the US: the role of immigrant occupation. Discussion Paper 7073, Institute for the Study of Labor (IZA). Murat, M. (2012). Out of sight, not out of mind: education networks and international trade. Working Paper 87, Center for Economic Research. Murat, M. och Pistoresi, B. (2009). Migrant networks: empirical implications for the Italian bilateral trade. International Economic Journal 23 (3), s 371-390. Notini, T. (2013). Från cypressernas land till björkarnas om italienska invandrare till Sverige. Tidningen Kulturen, 24 april. Nunn, N. (2007). Relationship-specificity, incomplete contracts, and the pattern of trade. The Quarterly Journal of Economics 122 (2), s 569-600. Nunn, N. Och Wantchekon, L. (2011). The slave trade and the origins of mistrust in Africa. American Economic Review 101 (7), s 3221-52. O Rourke, K. (2001). Globalization and inequality: historical trends. Working Paper 8339, National Bureau of Economic Research. OECD (2009). Top barriers and drivers to SME internationalization. Report by the Working Party on SMEs and Entrepreneurship. Paris: OECD. OECD (2009b). International migration the human face of globalization. Paris: OECD Publishing. OECD (2013). International migration outlook. Paris: OECD Publishing. Olli Segendorf, Å. och Teljosuo, T. (2011). Sysselsättning för invandrare en ESOrapport om arbetsmarknadsintegration. Rapport 5, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. Ottaviano, G., Peri, G. och Wright, G. (2012). Immigration, offshoring and American jobs. Discussion Paper 1147, Centre for Economic Performance. Parsons, C. (2005). Quantifying the trade-migration nexus of the enlarged EU. Sussex Migration Working Paper 27, University of Sussex. Parsons, C. (2012). Do migrants really foster trade? The trade-migration nexus, a panel approach 1960-2000. Policy Research Working Paper 6034, Världsbanken. Partridge, J. och Furtan, H. (2008). Immigration wave effects on Canada s trade flows. Canadian Public Policy 34 (2), s 193 214. Pennerstorfer, D. (2012). Export, migration, and costs of market entry: evidence from Central European firms. Working Paper 405, Austrian Institute of Economic Research. Peri, G. och Requena, F. (2010). The trade creation effect of immigrants: evidence from the remarkable case of Spain. Canadian Journal of Economics/Revue canadienne d économique 43 (4), 1433 1459. Piperakis, A.S. (2011). The impact of immigration on EU-15 trade. The International Trade Journal 25 (5), s 558-280. 60 utlandsfödda och företagens internationalisering
Piperakis, A.S., Milner, C. och Wright, P.W. (2003). Immigration, trade costs and trade: gravity evidence for Greece. Journal of Economic Integration 18 (4), s 1-13. Rauch, J. (1999). Networks versus markets in international trade. Journal of International Economics 48 (1), s 7-35. Rauch, J. och Trindade, V. (2002). Ethnic Chinese Networks in International Trade. The Review of Economics and Statistics 84 (1), s 116-130. Rose, A. (2007). The foreign service and foreign trade: embassies as export promotion. The World Economy 30 (1), s 22-38. Sachs, J. och Warner, A. (1995). Economic reform and the process of global integration. Brookings Papers on Economic Activity 1, s 1-118. Sangita, S. (2013). The effect of diasporic business networks on international trade flows. Review of International Economics 21 (2), s 266-280. Saxenian, A. (2002). Silicon Valley s new immigrant high-growth entrepreneurs. Economic development quarterly 16 (1), s 20-31. SCB (2012). SCB-Indikatorer, Nummer 10. SCB (2013). Ingenjörerna en djupanalys av ingenjörsutbildade och personer med ett ingenjörsyrke. Temarapport nr 1. SCB (2013b). Statistikdatabasen, http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/ Statistikdatabasen/. SCB (2013c). Arbetskraftsundersökningarna, http://www.scb.se/sv_/hittastatistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/arbetskraftsundersokningar/ Arbetskraftsundersokningarna-AKU/. SCB (2013d). Integration - en beskrivning av läget i Sverige. Integration rapport 6 Schneider, S. (1988). National vs. corporate culture: implications for human resource management. Human Resource Management 27 (2), s 231 246. Stjernström, F. (2013). Exporten blir större av invandring, Metro 11 november. Tadesse, B. och White, R. (2010). Cultural distance as a determinant of bilateral trade: do immigrants counter the effect of cultural differences? Applied Economics Letters 17 (2), s 147-152. Tai S. (2009). Market structure and the link between migration and trade. Review of World Economics (Weltwirtschaftliches Archiv) 145 (2), s 225-249. Tikkanen, H. (1998). The network approach in analyzing international marketing and purchasing operations: a case study of a European SME s focal net 1992 95. Journal of Business and Industrial Marketing 13 (2), s 1 23. Tillväxtverket (2009). Utlandsföddas företagande i Sverige. Stockholm: Tillväxtverket. Tillväxtverket (2011). Tillväxtmöjligheter och tillväxthinder för svenska små och medelstora företag. Stockholm: Tillväxtverket. Tillväxtverket (2012). Företagare med utländsk bakgrund företagens villkor och verklighet. Stockholm: Tillväxtverket. Tinbergen, J. (1962). Shaping the world economy: suggestions for an international economic policy. New York: Twentieth Century Fund. UNDP (2009). Overcoming barriers: human mobility and development. Human Development Report, United Nations Development Programme. entreprenörskapsforum 61
Referenser Världsbanken (2013). World development indicators. Washington DC: Världsbanken. Vézina, P. (2012). How migrant networks facilitate trade: evidence from Swiss exports. Swiss Journal of Economics and Statistics 148 (3), s 449-476. Wagner, D., Head, K. och Ries, J. (2002). Immigration and the trade of provinces. Scottish Journal of Political Economy 49 (5), s 507 525. White, R. (2007). An examination of the Danish immigrant-trade link. International Migration 45 (5), s 61-86. White, R. (2007b). Immigrant-trade links, transplanted home bias and network effects. Applied Economics 39 (7), s 839 852. White, R. (2009). Immigration, trade and home country development: state-level variation in the US immigrant-export link. Journal of International Migration and Integration 10 (2), s 121-143. White, R. och Tadesse, B. (2007). Immigration policy, cultural pluralism and trade: evidence from the white Australia policy. Pacific Economic Review 12 (4), s 489-509. White, R. och Tadesse, B. (2007b). East-West migration and the immigrant-trade link: evidence from Italy. The Romanian Journal of European Studies 5-6, s 67-84. White, R. och Tadesse, B. (2008). Immigrants, cultural distance and US state-level exports of cultural products. North American Journal of Economics and Finance 19 (3), s 331-348. Wilson, J. och Abiola, V. (2003). Standards and global trade: a voice for Africa. Washington DC: Världsbanken. Winters, A. (2004). Trade liberalisation and economic performance: an overview. The Economic Journal, 114 (493), s F4 F21. Wooldridge, J. (2002). Econometric analysis of cross section and panel data. Cambridge, MA: MIT Press. WTO (2010). Measuring Trade in Services. Geneva: WTO. OM FÖRFATTARNA Andreas Hatzigeorgiou är filosofie doktor i nationalekonomi från Lunds universitet. Hans forskningsområde rör främst internationell ekonomi. E-post: ah@nek.lu.se. Magnus Lodefalk är ekonomie doktor och verksam vid Örebro universitet. Han forskar om globaliseringens drivkrafter och hinder. E-post: magnus.lodefalk@oru.se. Åsikterna som uttrycks i denna rapport är helt och hållet författarnas egna. 62 utlandsfödda och företagens internationalisering
Appendix Tidigare empiriska studier tabeller Tabell A1. Översikt av empiriska handels-migrationsstudier för enskilda länder Författare År Analysnivå Dataunderlag Gould 1994 makro USA Head och Ries 1998 makro Kanada Dunlevy och Hutchinson 1999 makro USA Ching och Chen 2000 makro Kanada Girma och Yu 2002 makro UK Piperakis m fl 2003 makro Grekland Blanes 2005 makro Spanien Ehrlich och Caravire Bacarreza 2006 makro Bolivia Hong och Santhaparaj 2006 makro Malaysia Ghatak och Piperakis 2007 makro Storbritannien White 2007 makro Danmark Ivanov 2008 makro Tyskland Ghatak m fl 2009 makro Storbritannien Jansen och Piermartini 2009 makro USA Kandogan 2009 makro Schweiz Murat och Pistoresi 2009 makro Italien Tai 2009 makro Schweiz Piperakis 2011 makro EU Bo och Jacks 2012 makro Kanada Murat 2012 makro Storbritannien Vézina 2012 makro Schweiz Law m fl 2013 makro Nya Zeeland White och Tadesse 2007 makro Australien White och Tadesse 2007b makro Italien Faustino and Leitão 2008 makro Portugal Faustino and Leitão 2008b makro Portugal Hatzigeorgiou 2010b makro Sverige Hatzigeorgiou och Lodefalk 2014 makro Sverige Herrander och Saavedra 2005 meso USA Dunlevy 2006 meso USA Co m fl 2007 meso USA Bandyopadhyay m fl 2008 meso USA Partridge och Furtan 2008 meso Kanada White och Tadesse 2008 meso USA Briant m fl 2009 meso Frankrike White 2009 meso USA Peri och Requena 2010 meso Spanien Tadesse och White 2010 meso USA Coughlin och Wall 2011 meso USA Bratti m fl 2012 meso Italien entreprenörskapsforum 63
appendix Tabell A2. Översikt av empiriska handels-migrationsstudier för ländergrupper Författare År Analysnivå Dataunderlag Rauch och Trinidade 2002 makro Världen Parsons 2005 makro EU-15 Lewer 2006 makro OECD Felbermayr m fl 2008 makro Världen Gonçalves och Africano 2009 makro EU Lewer och van den Berg 2009 makro Världen Hatzigeorgiou 2010 makro Världen Piperakis 2011 makro EU Egger m fl 2012 makro Världen Felbermayr och Toubal 2012 makro OECD Konečný 2012 makro Världen Parsons 2012 makro Världen Artal-Tul m fl 2012 meso Italien, Portugal, Spanien Good 2012 meso Nordamerika Bowen och Pédussel-Wu 2013 meso OECD Aleksynska och Peri 2014 makro Världen Tabell A3. Empiriska handels-migrationsstudier på företagsnivå Författare År Dataunderlag Koenig 2009 Frankrike Hiller 2011 Danmark Bastos och Silva 2012 Portugal Pennerstorfer 2012 Centraleuropa Hatzigeorgiou och Lodefalk 2012 Sverige Hiller 2013 Danmark Hatzigeorgiou och Lodefalk 2013 Sverige 64 utlandsfödda och företagens internationalisering
Utrikeshandeln är central för länders och människors välstånd. Möjligheten att köpa varor och tjänster från andra länder innebär ökad valfrihet och lägre priser. De internationaliserade företagen är generellt mer produktiva och anställer fler personer än andra företag. Ändå är det så att de flesta företag varken exporterar eller importerar. Barriärerna mot internationalisering och handel i en globaliserad högteknologisk ekonomi är inte längre tullar och kvoter utan snarare informella hinder. Här kan utlandsfödda uppmuntra internationalisering genom bl a genom att vara kunskapsbärare, förtroendeskapare och handelsambassadörer. Rapporten Utlandsfödda och företagens internationalisering ett lyft för tjänsteexporten? redogör för hur migration kan främja företags och länders internationalisering. Med hjälp av detaljerad registerdata över svenska företag ger rapporten nya insikter om den roll som utlandsfödda kan spela för internationalisering i form av tjänstehandel. Därmed bidrar den till ökad förståelse för internationaliseringens drivkrafter generellt och mer specifikt vad migration kan betyda för Sveriges position i den globala ekonomin. Författarna presenterar tre huvudsakliga slutsatser och lägger fram flera rekommendationer som rör alltifrån regler för utrikeshandel och migration till rådgivning om internationalisering. Rapporten är författad av Andreas Hatzigeorgiou, fil dr från Lunds universitet och Magnus Lodefalk, ekon dr Örebro universitet. WWW.ENTREPRENORSKAPSFORUM.SE