Särskilt stöd enligt nya skollagen Nya skollagen (2010:800) tillämpas på utbildning från den 1 juli 2011 Utökade rättigheter för elever i behov av särskilt stöd framhålls som en av de största förändringarna med den nya lagen Alla regler om särskilt stöd i skollagen ( 3 kap.).
Särskilt stöd - utgångspunkter g Nya skollagen avser varken ge mer eller mindre rätt till särskilt stöd jämfört med den gamla regleringen. Avsikten är att åtgärdsprogram i princip ska upprättas vid samma tillfällen som tidigare med likadant innehåll och syfte. Åtgärdsprogrammet ännu mer än tidigare det centrala dokumentet i arbetet med särskilt stöd Bestämmelserna om särskilt stöd gäller inte förskola och vuxenutbildning i men förskoleklass kl och fritidshem
Förändringar i nya skollagen Stärkt rättssäkerhet genom ökade möjligheter att överklaga bl.a. beslut om åtgärdsprogram Mer detaljerade regler om den utredning som ska föregå ett åtgärdsprogram g Överklagandemöjligheten innebär ökade krav på dokumentation ti m.m.
Åtgärdsprogram g När möjligheten att överklaga införs behöver man reglera upp processen ( 3 kap. 8 ): Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare d eller på annat sätt framkommer att att det kan befaras att en elev inte kommer nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Stödbehovet ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan e när detta inte är uppenbart obehövligt Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd ska sådant stöd sättas in och ett åtgärdsprogram utarbetas.
Särskilt stöd En utredning om särskilt stöd ska alltid avslutas med ett beslut som går att överklaga För en elev i de obligatoriska skolformerna ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ( 3 kap. 10 ).
Ledning och stimulans Alla elever ska ges det stöd och den stimulans som de behöver för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål (3 kap. 3 )
Rektorsrollen I2k kap. 10 anges att rektorn (eller förskolechefen) f får delegera till en anställd eller uppdragstagare på skolenheten att besluta i de frågor där rektor är utpekad beslutsfattare enligt lag eller förordning. Krävs att den som mottar delegationen har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och att besluta i de aktuella frågorna. I vissa fall är det särskilt angivet att delegation inte får ske
Rektorsrollen Exempel på Delegationsförbud Avstängning av elev Omhändertagande av föremål Beslut om åtgärdsprogram g som innehåller beslut om placering i särskild undervisningsgrupp eller anpassad studiegång Längre ledighet än 10 dagar och befrielse från obligatoriska i inslag i undervisningen (obligatoriska skolformer)
Konsekvenser av rätt till överklagande Blir viktigare att: -dokumentera processer som ligger till grund för beslut - motivera beslut - informera om överklagandemöjlighet (besvärshänvisning)
Talerätt 29 kap. 12 skollagen: Talerätt för ungdomar som fyllt 16 år i ärenden enligt lagen.
Praxis från Överklagandenämnden Stödinsatserna t måste vara kopplade till elevens stödbehov och målen i styrdokumenten. Det måste vara tydligt vem som ansvarar för vad och hur programmet ska följas upp och utvärderas Att ett upprättat åtgärdsprogram gås igenom med elev och vårdnadshavare uppfyller inte kravet på att de ska ges möjlighet delta. Inte acceptabelt att minska stödinsats utan koppling till ett minskat behov hos eleven När eleven hade ett talfel som inte påverkade uppnåendet av kunskapskraven var det rätt att inte upprätta åtgärdsprogram
Kritiska punkter Oklar gränsdragning mellan särskilt stöd och skolans skyldighet se till att alla elever ska kunna utvecklas så långt som möjligt? Oklar innebörd av begreppet särskilt stöd? Har rätten till särskilt stöd för elever med funktionsnedsättning som t.ex. syn- eller hörselskada påverkats genom den nya skollagen?
Kritiska punkter Bör åtgärdsprogram syfta till annat än att eleven ska nå kunskapskrav som minst ska uppnås eller ska sådana insatser hanteras på annat sätt? Vad är det egentligen som kan överklagas? Uppstår överklagningsbara beslut vid varje revidering av större betydelse av ett åtgärdsprogram? Gäller ett åtgärdsprogram när det har överklagats men prövning ännu inte skett?
Kritiska punkter Förskoleklass och fritidshem omfattas av reglerna Samråd med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt
Utmaningar Få Från lagstiftarens perspektiv ki kanske k inte några stora materiella förändringar Att processen är mer reglerad och finns i lag medför att trycket på att formalisera arbetet på visst sätt ökar Även om ambitionen inte varit att ändra innehållet i begreppet eller omfattningen i rätten till särskilt stöd innebär den nya regleringen g att redan sedan tidigare existerande otydligheter ställs på sin spets Stort t behov av utförliga och tydliga riktlinjer